Svensk industri i Brasilien. hur påverkas produktionen i Sverige?

Transkript

1 Svensk industri i Brasilien hur påverkas produktionen i Sverige?

2

3 Förord Amazonas, Copacabana och Kristusstatyn på bergstoppen i Rio de Janeiro är vad många förknippar med Brasilien. Samtidigt är São Paulo med alla kontor och fabriker hela Sydamerikas industriella och ekonomiska centrum. Under många år har svensk industri varit en viktig del av det brasilianska näringslivet och de svenska företagen var tidigt på plats i landet. Mycket svensk el- och teleutrustning samt många maskiner och inte minst många lastbilar har levererats i Brasilien genom åren. Med denna rapport vill vi bidra till att öka förståelsen för Brasilien och betydelsen av svensk industris närvaro i landet. Vi beskriver företagens verksamheter i Brasilien samt analyser hur närvaron i landet påverkar Sverige och företagens verksamhet i Sverige. Slutsatser i rapporten är att företagens verksamhet i Brasilien är väl integrerad med verksamheten i Sverige och övriga världen. Brasilien används ofta som både regional och global exportbas och i vissa fall tillverkas även komponenter i Brasilien till företagens egna anläggningar i Sverige. Både varierande konkurrensförutsättningar och växelkursförändringar avgör hur produktionskapacitet i respektive land används. Hittills har verksamheten i Brasilien varit till fördel, inte bara för de enskilda bolagen, utan även för Sverige. Framöver kommer verksamhet i Brasilien integreras än mer i företagens globala verksamhet samtidigt som landets växande medelklass skapar en större brasiliansk marknad. Hur detta påverkar Sverige är ännu inte avgjort. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i nära samarbete med Anders Rune som är Teknikföretagens chefekonom. Stockholm i juni 2009 Anders Rune Chefekonom 1

4 2 Flaggor i centrala São Paulo

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning Svenska företag i Brasilien Scania samt flera underleverantörer finns i São Paulo Volvo och Electrolux är bland de största företagen i Curitiba Ericsson finns på flera ställen i delstaten São Paulo Svensk industri tillverkar maskiner och investeringsvaror i São Paulo Verksamhet och industriförutsättningar i Brasilien Väletablerade storföretag i ett land med en växande medelklass Svenska bolag betalar bra löner och är goda arbetsgivare Företagen exporterar till världsmarknaden från Brasilien FoU både för lokalt och globalt behov sker i Brasilien Att problemen i Brasilien hanteras är avgörande för landets utveckling Svensk teknikhandel med Brasilien Brasiliens höga importtullar präglar handel mellan Sverige och Brasilien Maskiner och delar till lastbilar utgör halva exporten till Brasilien Fordonskomponenter och flygplan importeras från Brasilien Moderniserad industri i Brasilien ger ökad export från landet Utbytet med Brasilien och dess inverkan på Sverige Företagen expanderar i Brasilien de flyttar inte från Sverige Ökad integration, mer tjänsteinnehåll och ökad kundfokusering Förutsättningarna i Sverige avgör Brasiliens inverkan i framtiden Referenser

6 Volvos arena för demonstration av anläggningsmaskiner i Curitiba 4

7 Sammanfattning Svenska företag är väletablerade på den brasilianska marknaden Svenska företag i Brasilien anställer drygt personer i landet och de flesta av medarbetarna arbetar i São Paulo. Svensk industri har gjort affärer i Brasilien i över hundra år och flera av bolagen startade fabriker där redan på 1950-talet. Genom åren har företagen levererat mycket teknisk utrustning i landet och bolagen är väletablerade på den brasilianska marknaden, vilket inte minst märks på landets vägar där merparten av lastbilarna är levererade av Scania eller Volvo. São Paulo följt av Curitiba är de viktigaste klustren för svensk industri och företagen finns koncentrerad i sydöstra delen av Brasilien. I São Paulo finns bl.a. ABB, Alfa Laval, Atlas Copco och Sandvik. Här finns även Scanias stora fabrik samt Ericssons brasilianska huvudkontor. En bit utanför São Paulo i São José dos Campos ligger Ericssons fabrik och företaget har en FoU-enhet i Indaiatuba. I São Paulo med omnejd finns även ett flertal svenska underleverantörer till fordonsindustrin däribland Autoliv, Höganäs, SKF och Trelleborg. Haldex finns däremot i Rio de Janeiro. Volvos stora lastbilsfabrik finns i Curitiba i delstaten Parana och Volvo CE finns i en stad som heter Pederneiras i delstaten São Paulo. I Curitiba finns även Electrolux och bolaget tillhör tillsammans med Volvo de större arbetsgivarna i staden. l Svenska företag anställer drygt personer i Brasilien. l São Paulo och Curitiba är de viktigaste klustren för svensk industri i Brasilien. Företagen exporterar till världsmarknaden från Brasilien Förväntningarna på ekonomisk utveckling i Brasilien har stundtals varit höga. Samtidigt har tillväxten varit begränsad de senaste decennierna och kanske just därför har det varit förhållandevis tyst om landet de senaste åren. Att Brasilien hamnar som nummer fyra på många listor bidrar också till landets anonymitet. Nu finns tecken på att medelklassen i landet växer och därmed förbättras möjligheten för de svenska bolagen att sälja på den brasilianska marknaden. Lönen för en arbetare vid någon av de svenska anläggningarna i Brasilien är i genomsnitt SEK per månad. För att få den totala arbetskraftskostnaden räknar företagen med ett påslag på ungefär 80 procent på lönen. Därmed har Brasilien bland de högsta lönebikostnaderna i världen. Den totala arbetskraftskostnaden i Brasilien ligger någonstans mellan nivån i västra Europa och nivån i Kina och östra Europa. Syftet med verksamheten i Brasilien är alltså inte i första hand att utnyttja 5

8 kostnadsfördelar i samband med produktion till global marknad. När även kostnader för skatter, byråkrati och inköp av komponenter beaktas kan kostnadsbilden i Brasilien snarare jämföras med den svenska. Marknadsskäl är huvudförklaringen till bolagens närvaro i landet och höga importtullar gör ofta lokal produktion nödvändigt för framgångsrik försäljning på den brasilianska marknaden. Vi kan samtidigt konstatera att karaktären på företagens verksamhet i Brasilien successivt har förändrats. Den tydligaste förändringen är att alltmer varor exporteras från de svenska anläggningarna i landet till världsmarknaden. Utvecklingen är en del i den regionalisering som innebär att företagen har några fabriker runt om i världen för att förse närliggande marknader. En annan tydlig trend är att alltmer komponenter för användning runt om i världen införskaffas i Brasilien. De flesta svenska förtagen har någon form av FoU i Brasilien. Ofta handlar det om anpassning av produkter och processer men i några bolag sker FoU i Brasilien för globalt behov. De fysiska förutsättningarna är förhållandevis bra för industriell verksamhet runt de stora städerna i landet men bolagen upplever att skattesystem, byråkrati och kriminalitet är problemområden. Hur landets politiker hanterar dessa problem samt andra utmaningar kommer att bli avgörande för den framtida utvecklingen i Brasilien. l Den brasilianska tillväxten har varit förhållandevis svag de senaste decennierna men nu finns tecken på att medelklassen i landet växer. l Lönen för en arbetare vid en svensk anläggningarna i Brasilien är i genomsnitt SEK per månad och påslaget för lönebikostnader är ungefär 80 procent. l Kostnadsskäl förklarar inte närvaron i landet istället är marknadsskäl avgörande. l Brasilien har blivit en exportbas för svensk industri och företagen exporterar alltmer till världsmarknaden från fabrikerna i Brasilien. 6

9 Fordonskomponenter utgör en betydande del av handeln med Brasilien Teknikhandeln mellan Sverige och Brasilien tog fart under 1990-talet vilket förklaras av de handelsliberaliseringar som genomfördes åren dessförinnan. Trots att tullarna sänkts i flera omgångar är Brasiliens utrikeshandel fortfarande starkt reglerad, vilket präglar den svenskbrasilianska handeln. Tullnivån vid import av en lastbil till Brasilien är exempelvis 35 procent. Under 2008 exporterades teknik från Sverige till Brasilien för knappt 7 miljarder SEK. Teknikprodukter utgjorde därmed 70 procent Sveriges totala export till landet. Under 2008 importerade Sverige samtidigt teknikprodukter till ett värde av 1,9 miljarder SEK från Brasilien vilket motsvarar en tredjedel av vår totala import från Brasilien. Att teknikimporten från Brasilien är mycket mindre än vår export dit bidrar till att Sverige har en positiv handelsbalans med landet. Teknikimporten från Brasilien har successivt ökat de senaste tio åren medan exporten varit mer varierande. På grund av den globala finanskrisen har samtidigt både import och export av teknik minskat under början av Scanias och Volvos lastbilstillverkning i Brasilien syns tydligt i varuflödet mellan Sverige och Brasilien. Ungefär en femtedel av den svenska totalexporten till Brasilien är fordonskomponenter. Därutöver skickas en hel del maskiner och teleprodukter från Sverige till Brasilien. Fordonskomponenter och maskiner utgör även en betydande del av importen från Brasilien men Sverige importerar även en hel annat från landet som exempelvis livsmedel och etanol. Vissa teknikvaror, däribland fordonskomponenter, skickas i förhållandevis stor omfattning både från Sverige till Brasilien och i motsatt riktning. För drygt tio år sedan var priset per kilo för fordonskomponenter som exporterades från Sverige till Brasilien nästan dubbelt så högt som priset per kilo för motsvarande flöde i motsatt riktning. I dag är priset per kilo i det närmaste identiskt för både export och import. Globala underleverantörer som etablerat sig i Brasilien har aktivt bidragit till denna strukturförändring. Kunders krav på inhemska företag har dessutom bidragit till att höja kvalitet och produktivitet inom den lokala industrin och strukturförändringen kan bäst beskrivas som att den Brasilianska industrisektorn har moderniserats. l Brasiliens importtullar är höga och landets handel med omvärlden är starkt reglerad. l Under 2008 exporterades teknik för knappt 7 miljarder SEK från Sverige till Brasilien medan teknikimporten från landet uppgick till 1,9 miljarder SEK. l Fordonskomponenter utgör betydande delar både av svensk export till Brasilien och av importen därifrån. l Svensk export till Brasilien har ej längre högre pris per kilo än motsvarande import därifrån vilket indikerar att den brasilianska industrin har moderniserats. 7

10 Ökad integration ökar kraven på goda konkurrensförutsättningar Flera faktorer indikerar att verksamheten i Brasilien handlar om expansion och inte om utflyttning från Sverige. Det finns exempelvis inget samband mellan det minskade antalet anställda i Sverige och sysselsättningsutvecklingen i Brasilien. Istället har utbytet med Brasilien haft en positiv inverkan på svensk verksamhet. Produktion i Brasilien innebär att allehanda komponenter behövs som tillverkas i Sverige. Försäljningen i Brasilien ger även bättre kostnadstäckning för FoU och allehanda annan verksamhet. Tydliga trender i företagens verksamhet i Brasilien är att tjänsteinnehållet i produkterna ökar samtidigt som kundfokuseringen gör att fler moment utförs i egen regi. Möjligheten att förbättra time to market, d.v.s. leveranstid, flöden och leveranssäkerhet är en starkt bidragande orsak till att mer görs i egen regi. En tydlig trend är även att verksamhet i Brasilien och Sverige integreras alltmer. Syftet är att bättre kunna möta efterfrågan från kunder men även att bättre kunna utnyttja ledig kapacitet. Med ökad integration kan bolagen dessutom snabbare hantera varierande förutsättningar i olika delar av världen så som förändrade växelkurser och råvarupriser. Att den ökade integrationen förbättrar företagens anpassningsförmåga gör behovet av konkurrensförutsättningar som ger företagen nödvändig flexibilitet än viktigare. Den globala finanskrisen innebär att överkapacitet i vissa fall kan leda till nedläggningar. Eftersom Sverige ligger långt bort från många stora marknader är det inte givet att tillverkningsindustri med någon slags självklarhet ska finnas här. Istället krävs förutsättningar i världsklass i Sverige. Skapas sådana förutsättningar är det samtidigt troligt att vi kommer att kunna glädja oss åt en svensk industri som producerar varor och tjänster i både Brasilien och Sverige. l Företagens verksamhet i Brasilien handlar om expansion och inte om flytt från Sverige. l Tydliga trender i företagens verksamhet i Brasilien är: Ökad integration av verksamheter i Sverige och Brasilien Fler moment i egen regi p.g.a. ökad kundfokusering Ökat tjänsteinnehåll i företagens produkter l Den ökade integrationen gör att företagen snabbare kan anpassa sig till förändringar. Det ökar behovet av förbättrade konkurrensförutsättningar i Sverige. 8

11 9

12 Skylt vid Ericssons fabrik i São José dos Campos 10

13 Inledning Brasilien, med ungefär 190 miljoner invånare, är världens femte folkrikaste land och endast Kina, Indien, USA och Indonesien befolkas av fler personer. Dessutom är Brasilien det femte största landet i världen till ytan. Kontrastera är stora i Brasilien både mellan rik och fattig och mellan stad och land. Alltifrån flotta residens och moderna köpcentrum till slumområden och oändliga skogar finns i det väldiga landet. Trots Brasiliens storlek har landet uppmärksammats förhållandevis lite de senaste åren. I stället har omvärlden fokuserat mer på andra växande marknader som Ryssland och Kina. Orsaken är delvis att tillväxten i landet varit svag trots högt ställda förväntningar och stor potential. Svensk industri har samtidigt levererat mycket teknisk utrustning i landet genom åren och flera av bolagen startade fabriker där redan på 1950-talet. I dag är företagen väl positionerade i landet vilket är positivt nu när medelklassen visar tydliga tecken på att växa. Att verksamheten i Brasilien kommer att vara betydelsefull för svensk industri även i framtiden är något vi kan vara säkra på. Hur verksamheten i landet och den ökade integrationen mellan svensk och brasiliansk verksamhet påverkar Sverige är däremot ännu inte avgjort. Mot denna bakgrund har Teknikföretagen tagit fram denna rapport om Brasilien och svensk industri i landet. Underlag för studien är främst intervjuer med ledande företrädare för svenska storföretag med verksamhet i Brasilien. Intervjuer har skett med företrädare för ABB, AB Volvo, Atlas Copco, Ericsson, Sandvik, Scania och SKF. 1 Intervjuerna har skett både i Sverige och på plats i Brasilien och i samband med dem har besök gjorts vid företagens olika verksamheter i landet. Förutom dessa bolag har vi studerat ett antal andra företag utifrån årsredovisningar och annan publik information. Samtliga stora svenska företag med verksamhet i Brasilien samt merparten av de mindre bolagen med egen produktion i landet ingår i undersökningen. Rapporten innehåller först en genomgång av företagen i Brasilien där lokalisering och verksamhet beskrivs. 2 Därefter presenteras den svenska industrins verksamhet i Brasilien tillsammans med beskrivningar av bl.a. kostnadsläge samt utveckling och problem i landet. Det näst sista kapitlet innehåller en redogörelse för Sveriges teknikhandel med Brasilien och rapporten avslutas med en redogörelse för trender och strategier i bolagen samt en diskussion om hur verksamhet i Brasilien påverkar industrin i Sverige. 1) En förteckning över dessa intervjuer finns längst bak i rapporten. 2) Svenska kronor används genomgående i denna rapport för att ange ekonomiska storheter. Valutakursen 3,6 SEK per BRL har använts om inge annat anges, vilket är genomsnittskursen för

14 12 Lastbilsproduktion hos Scania i São Paulo

15 Svenska företag i Brasilien Svenska företag anställer mer än personer i Brasilien och flera av bolagen har haft verksamhet i landet i många år. São Paulo och Curitiba med omnejd är de viktigaste klustren för svensk industri som alltså finns koncentrerad i sydöstra delen av landet. Merparten av de anställda finns i São Paulo som därmed är en av Sveriges största industristäder. ABB, Ericsson och Scania finns där tillsammans med ett flertal andra svenska bolag. I Curitiba har samtidigt både Electrolux och Volvo omfattande verksamhet. Scania samt flera underleverantörer finns i São Paulo Regnskog i Amazonas, ändlösa jordbruksområden på höglandet och stora städer är exempel på allt som finns i Brasilien. Runt om i det väldiga landet transporteras varor på ett vägnät som består av alltifrån grusvägar till breda och fina motorvägar. De lastbilar som syns transportera timmer, industrivaror och jordbruksprodukter på de brasilianska vägarna är förhållandevis ofta av märkena Scania och Volvo. För de svenska lastbilstillverkarna är Brasilien en viktig marknad och sammantaget sålde Scania och Volvo över tunga lastbilar i landet under Scanias stora fabrik finns i São Bernardo do Campo i södra São Paulo Svensk industri har omfattande verksamhet i Brasilien och bolagen anställer sammantaget mer än personer i landet. Fordonsindustrin utgör en betydande del av den svenska industrin och både Scania och Volvo är välkända i landet. 3 Scania har byggt lastbilar i Brasilien sedan 1957 och bolaget finns i São Paulo, som många andra svenska företag. Scanias stora fabrik ligger i södra delen av São Paulo i stadsdelen São Bernardo do Campo. Anläggningen syns tydligt från en av de motorvägar som förbinder São Paulo med hamnstaden Santos vid kusten. I de prydliga orangefärgade byggnaderna tillverkas alltifrån hytter till motorer och axlar. Dessutom monteras färdiga lastbilar som rullas ut till väntande kunder. Ungefär personer är anställda i den brasilianska verksamheten varav de flesta arbetar med produktion i São Paulo. Förutom fabriken i São Paulo har företaget ytterligare en fabrik i Sydamerika samt ett omfattande servicenätverk. Den andra fabriken finns i Tucumán i Argentina och här har Scania över 800 anställda. Verksamhetens karaktär i Tucumán har ändrats under senare tid och fabriken används för närvarande främst för tillverkning av komponenter till bl.a. växellådor. 3) Beskrivningen av svenska företag i Brasilien baseras främst på intervjuer med chefer vid de svenska företagen och på erfarenheter från studiebesök. Redogörelsen ger en tämligen heltäckande bild av svensk industri i Brasilien. Alla företag finns däremot inte med eftersom tämligen många svenska bolag har försäljningsorganisationer eller andra mindre verksamheter i landet. När inga källor anges är information hämtad från årsredovisningar, bolagens hemsidor samt från intervjuer vilka finns förtecknande längst bak i rapporten. De sysselsättningssiffror vi anger avser 2008 och sedan dess har antalet anställda minskat något eftersom bolagen gjort neddragningar p.g.a. finanskrisen. 13

16 Scanias marknadsandel på tunga lastbilar är i snitt 20 till 25 procent och Brasilien är bolagets viktigaste marknad. Eftersom bolaget var tidigt ute med verksamhet i landet är stocken av Scanialastbilar på de brasilianska vägarna väldigt stor. Brasilien är även bolagets enskilt största marknad för marinmotorer och chassin till bussar. Att bussmarknaden är stor beror på att flera av världens större påbyggare finns i landet. Dessa företag bygger färdiga bussar på chassin från bl.a. Scania och Volvo. Caio, Marcopolo och Busscar tillhör de största påbyggarna i landet. Trelleborg och SKF tillverkar fordonskomponenter i São Paulo I São Paulo med omnejd finns även flera bolag som levererar komponenter till fordonsindustrin. Trelleborg har över anställda i Brasilien och de flesta av dem tillverkar fordonskomponenter. Trelleborg Automotive finns i Guarulhos i norra São Paulo och olika komponenter i gummi som exempelvis slangar och vibrationsdämpande kuddar tillverkas i fabriken. Någon timmes resa åt nordväst i São José dos Campos finns Trelleborg Sealing Solution som tillverkar packningar. Kullager är en viktig insatsvara i en region där bl.a. Fiat, Ford, GM, Mercedes, Toyota och VW har egna fabriker. São Paulo är alltså en viktig marknad för SKF som har en stor fabrik strax utanför staden utmed motorvägen till Campinas. Kullagerfabriken ligger strax efter det att skogsklädda gröna kullar ersatt bebyggelsen utmed vägens sidor och bolagets stora skylt är svår att missa. I fabriken står de automatiserade produktionslinjerna på långa rader. Ringar härdas och ytbehandlas och passas ihop med kulor i anläggningen som sysselsätter 850 personer. Strax utanför São Paulo åt öster finns även Höganäs. I anläggningen som finns i Mogi das Cruzes tillverkar bolaget pulver som distribueras till kunder som pressar det till kugghjul och andra komponenter. Autoliv tillverkar airbags i Taubaté och Haldex fabrik finns i Rio de Janeiro Den breda och fina motorvägen från São Paulo mot Rio de Janeiro går genom ett kuperat landskap. Betande kor syns på de gröna kullarna som omväxlande är klädda med gräs och träd. Efter en dryg timmes resa på denna väg når man Taubaté där Autoliv har sin brasilianska verksamhet. Bilsäkerhetsföretaget tillverkar både airbags och säkerhetsbälten i Brasilien och har dessutom ett labb i anläggningen där säkerhetsutrustning testas och utvecklas. Totalt har företaget 630 anställda i Brasilien och verksamheten är koncentrerad till Taubaté. I Rio de Janeiro har Haldex en fabrik, till skillnad från de flesta andra svenska bolagen i landet. Haldex har ca 180 anställda i Brasilien och bolaget tillverkar reglerventiler till bromssystem i fabriken som ligger i Cordovil alldeles i närheten av den internationella flygplatsen i Rio de Janeiro. I samband med att företaget förvärvade fabriken ingick även ett litet aluminiumgjuteri som ligger i Flores da Cunha i södra Brasilien. I likhet med många andra bolag med produktion utanför São Paulo, sköter Haldex ändå administration och försäljning därifrån. Volvo och Electrolux är bland de största företagen i Curitiba Curitiba i södra Brasilien är en medelstor stad i ett sydamerikanskt perspektiv men består ändå av förhållandevis många skyskrapor omringade av stora industri- och bostadsområden. Till staden vallfärdar stadsarkitekter från hela världen, i synnerhet 14

17 för att studerar det system av snabba och effektiva busslinjer som Curitiba var först i världen med att introducera. Bussar har egna körfält runt om i staden och passagerare kliver på från små terminaler med förköpta biljetter i ett system som bl.a. Volvo varit med att skapa. Volvo har en stor fabrik i Curitiba och området inrymmer även en regnskog Volvo har tillverkat lastbilar i Brasilien sedan 1980 och den huvudsakliga verksamheten finns i Curitiba, där merparten av företagets drygt anställda arbetar. Volvo säljer årligen ungefär lika många tunga lastbilar i Brasilien som Scania vilket innebär att företagets marknadsandel är ungefär 20 procent. Därutöver säljer Volvo även medelstora lastbilar och marknadsandelen är ungefär en tiondedel i detta segment. Brasilien är även en av bolagets viktigaste marknader för busschassin tackvare alla stora påbyggare i landet. Dessutom tillverkar, utvecklar och säljer Volvo motorer i landet både till egna fordon och till andra tillverkare. Anläggningen i Curitiba inrymmer flera av Volvobolagen vilket innebär att Volvo har ett komplett industriellt system i staden. Alltifrån motorer och växellådor till chassin för bussar och lastbilar tillverkas i fabriken och avslutningsvis sätts kom- ERICSSON, ELECTROLUX OCH ABB HAR FLEST ANSTÄLLDA I BRASILIEN Antal anställda vid de svenska företagen i Brasilien 2008 Antal anställda Ericsson* Electrolux** ABB* Scania* Volvo* Sandvik* Tetra Pak*** Trelleborg** SKF* 853 Atlas Copco* 829 Autoliv** 629 Haldex** 178 Alfa Laval** 142 Höganäs** 111 Seco Tools** 99 Munters** 44 Nefab** 18 Summa Källa: Respektive företags årsredovisningar samt uppgifter lämnade direkt av respektive företag * Företaget har rapporterat antalet anställda. ** Antalet anställda är hämtat från bolagets senaste koncernredovisning. *** Sysselsättningssiffran är ett genomsnitt av några olika källor. 15

18 ponenter samman till lastbilar som provkörs innan de levereras till kunderna. I Curitiba finns även administration samt Volvo IT och Volvo Logistics. Företagets industriområde i Curitiba är 1,2 kvadratkilometer och testbanan för de färdiga lastbilarna gör att anläggningen syns tydligt från luften i samband med inflygning till Curitiba. Delar av området täcks dessutom av tropisk regnskog som bevaras av företaget i form av en naturpark. Utöver verksamheten i Curitiba har Volvo Penta kontor i Rio de Janeiro. Dessutom har Volvo CE verksamhet i Pederneiras i delstaten São Paulo. Gulsvarta anläggningsmaskiner av varierande modell monteras och färdigställs i fabriken och sammantaget arbetar drygt 580 personer med försäljning och tillverkning av anläggningsmaskiner hos Volvo CE i Brasilien. Electrolux tillverkar vitvaror och damsugare i Curitiba Strax söder om höghusen i Curitibas centrum finns en Electroluxfabrik omgiven av bostadshus och boulevarder och granne med Wal Mart. I Curitiba tillverkar Electrolux kylskåp, frysar och damsugare och en stor del av företagets brasilianska verksamhet finns därmed i staden. Spisar, tvättmaskiner och frysar tillverkas i São Carlos i delstaten São Paulo och mitt i Amazonas, i staden Manaus, tillverkas mikrovågsugnar och luftkonditioneringsutrustning. Samtidigt har Electrolux marknadskontor och administration i São Paulo. Electrolux har sålt hushållsmaskiner i Brasilien i många år men genom företagsköp har bolaget skaffat sig stor produktionskapacitet i landet de senaste decennierna. I dag är företaget den största tillverkaren av damsugare i Brasilien och den näst största tillverkaren av vitvaror. Försäljningen i landet uppgick till 8,4 miljarder SEK under 2008 vilket gör Brasilien till bolagets näst viktigaste marknad. Antalet anställda var personer under 2008, vilket innebär att endast Ericsson sysselsätter fler personer bland de svenska företagen i landet. Munters tillverkar och säljer utrustning i Curitiba I Curitiba finns även Munters som tillverkar utrustning för luftkonditionering. Anläggningen där ungefär 40 personer arbetar ligger bara några minuters resa från Volvo om man åker på den breda motorvägsring som går runt delar av Curitiba. Munters har en av sina mindre tillverkningsanläggningar i Brasilien. Vid sidan av de svenska bolagen finns flera andra multinationella bolag i Curitiba där Audi, Volkswagen, Siemens, Toyota kan nämnas som exempel. Närhet till São Paulo och hamnen i Paranaguá nämns som fördelar med Curitiba. Att staden dessutom utmärker sig med flera tekniska högskolor, förhållandevis bra infrastruktur och hög levnadsstandard i ett sydamerikanskt perspektiv har också bidragit till att multinationella företag valt etablerat sig där. Ericsson finns på flera ställen i delstaten São Paulo Favelas är en vanlig syn på sluttningar och utmed vägar i Rio de Janeiro och São Paulo. Dessa kompakta kåkstäder präglas av fattigdom, låg utbildningsnivå och hög kriminalitet och ofta kontrolleras de av kriminella gäng och knarkhandlare. Ungdomar som växer upp i dessa slumområden saknar ofta sådant som är självklart för ungdomar i rikare områden. Tackvare ny teknik från bl.a. Ericsson har Internet dock blivit alltmer tillgängligt även för de fattiga. 16

19 Ericsson har huvudkontor i São Paulo Ericsson har gjort affärer i Brasilien sedan 1888 då Lars Magnus Ericsson träffade landets dåvarande kejsare Dom Pedro II. Den första telefonstationen såldes till Brasilien år 1900 och det första kontoret invigdes i Rio de Janeiro Under 50 år har företaget dessutom producerat teleutrustning i landet och fyra procent av bolagets totala försäljning skedde i Brasilien under Därmed är landet Ericssons sjätte viktigaste marknad. Med anställda i Brasilien är dessutom Ericsson det största svenska bolaget i landet. Floden Rio Tiete som rinner genom São Paulo är på båda sidor omgiven av hårt trafikerade vägar. Strax norr om den förorenade floden finns Ericssons huvudkontor för den Brasilianska marknaden. Byggnaden är stor och grå byggnad med helikopterplatta på taket. I byggnaden möter man färgstarka och entusiastiska unga män och kvinnor som arbetar med att administrera, utveckla och sälja teletjänster och system i Brasilien och Latinamerika. Ett av de totalt sex Global Service Delivery Center som Ericsson har runt om i världen finns i São Paulo. Merparten av dem som arbetar för bolaget eller ungefär personer arbetar dessutom med service och drift av telenät i landet. SVENSK INDUSTRI FINNS FRÄMST RUNT SÃO PAULO OCH I CURITIBA Illustration av kluster i Brasilien där svensk industri finns i störst omfattning 17

20 Fabrik i São José dos Campos och utveckling i Indaiatuba Ericssons brasilianska fabrik finns i São José dos Campos, en timmes bilresa från São Paulo, i riktning mot Rio de Janeiro. Här tillverkas radiobasstationer och fabriken är en av tre tillverkningsenheter för basstationer utanför Sverige. Ungefär 600 personer är direktanställda i São José dos Campos och personalstyrkan uppgår till ca personer när man räknar även indirekt anställda. I fabriken sätts komponenter samman till noder som laddas med mjukvara och testas. I São José dos Campos kommer dessutom viss kretskortsproduktion att ske i egen regi framöver. Ytmonteringslinor har monterats upp i fabriken och de driftsätts under I Brasilien sker även utveckling av Ericssons produkter och företaget har över 200 ingenjörer anställda vid FoU-enheten i den lilla staden Indaiatuba. Här sitter unga män och kvinnor och programmerar komponenter som används globalt i mobilsystem. Tackvare FoU-verksamheten exporterade Ericsson mjukvara från Brasilien till ett värde av nästan 110 miljoner SEK under FoU-enheten finns i moderna kontorsbyggnader i utkanten av Indaiatuba i riktning mot Campinas som ligger 20 km åt nordost. Miljonstaden Campinas, i delstaten São Paulo, är en universitetsstad och här finns bl.a. det högt rankade universitetet Unicamp. Svensk industri tillverkar maskiner och investeringsvaror i São Paulo Djungeln av höghus, industribyggnader och överfulla trafikleder breder ut sig i alla riktningar så långt ögat kan nå när man blickar ut över São Paulo från någon av skyskraporna vid Avenue de Paulista. Varje morgon kör många människor som arbetar vid ett svenskt bolag till sitt jobb genom megastadens kaotiska och oförutsägbara trafik. I São Paulo finns inte bara svensk tele- och fordonsindustri utan även omfattande tillverkning av maskiner och elektrisk utrustning. Merparten av de anställda vid de svenska företagen i Brasilien arbetar i området vilket gör São Paulo till en av Sveriges största industristäder. ABB har två stora anläggningar i São Paulo Svensk-schweiziska ABB finns på flera håll i Brasilien men de två största anläggningarna finns i São Paulo. Genom åren har företaget levererat en stor del av landets kraftinfrastruktur. Den första fabriken i landet invigdes på 50-talet och ligger i Guarulhos, alldeles bredvid São Paulos internationella flygplats. Innan dess exporterades dock produkter till Brasilien. Redan 1912 levererades utrustning till Rio de Janeiro i samband med bygget av kabinbanan till den världsberömda sockertoppen. Sammantaget arbetar personer för ABB i Latinamerika och drygt hälften av dem är anställda i Brasilien, dvs. mer än personer. Antalet anställda i Guarulhos är nästan personer och i anläggningen tillverkas bl.a. stora transformatorer. ABB:s andra anläggning i São Paulo anställer ca personer och finns i Osasco i nordvästra delen av staden. Härifrån levereras produkter och tjänster för processtyrning och automatisering. Här finns även huvudkontor för Brasilien och Sydamerika. Bolagets tredje största tillverkningsenhet finns i södra Brasilien i staden Blumenau där några hundra personer arbetar med att tillverka distributionstransformatorer. 18

21 Atlas Copco och Alfa Laval finns i nordvästra delen av São Paulo På de oändliga sockerrörsfälten i Brasilien växer råvaran till den för landet viktiga etanolindustrin. Sedan etanolprogrammet inleddes har omfattande investeringar gjorts i destillerier där sockerrör kokas till etanol. Bl.a. behövs värmeväxlare och separatorer i destillerierna och Alfa Laval har arbetat nära etanolindustrin genom åren. Företaget är den ledande leverantören av dessa produkter och bolagets verksamhet finns i Vila Jaguara i nordvästra São Paulo. I anläggningen sker både tillverkning och försäljning samt service av bolagets produkter. Alfa Laval har ungefär 140 anställda i Brasilien. Någon kvarts bilresa från Alfa Laval i västlig riktning finns industristadsdelen Barueri. Bland de många lager- och fabriksbyggnaderna i området växer köpcentrum upp i rask takt. Här finns också Atlas Copco i ett prydligt hus som inrymmer både tillverkning av kompressorer och administration. Atlas Copco har ca 830 anställda i landet och drygt hälften de dem arbetar med försäljning och tillverkning av kompressorer. Dynapac som är ett helägt dotterbolag till Atlas Copco har också produktion i Brasilien. Företaget som tillverkar anläggningsmaskiner för komprimering av jord finns några mil utanför São Paulo. I São Paulo finns även Nefab som tillhandahåller praktiska och innovativa emballagelösningar. Företaget finns i Embu, några kilometer sydväst om Atlas Copco, utmed vägen till Curitiba. Nefab har ett 20-tal anställda i Brasilien och Ericsson är en av bolagets viktigare kunder. Sandvik tillverkar verktyg i São Paulo och har byggt ny fabrik i Minas Gerais Sandvik startade produktion av bergborrningsutrustning i São Paulo Några år senare började företaget även tillverka hårdmetallverktyg i fabriken som finns i Santo Amaro i sydvästra delen av São Paulo, bredvid en av de smutsiga floder som rinner genom staden. Anläggningen i Santo Amaro är fortfarande bolagets huvudanläggning i landet men företaget har även verksamhet på andra platser i delstaten São Paulo. Sandvik har nästan anställda i Brasilien och är därmed ett av de större svenska bolagen i landet. Drygt 900 av dem arbetar med att sälja och tillverka hårdmetallskär. Samtidigt har affärsområdet Mining and Construction ungefär 500 anställda och en ny fabrik har precis färdigställts i delstaten Minas Gerais. Den nya fabriken ligger i Vespasiano strax utanför Belo Horizonte. I städer utanför São Paulo finns Seco Tools och Tetra Pak Runt om i den urbana delstaten São Paulo finns ett antal större och mindre städer inom en radie på några hundra kilometer från staden São Paulo. En av dessa städer är Sorocaba där Seco Tools har verksamhet. Fabriken i Sorocaba tillverkar fräsverktyg och verktygshållare. Från anläggningen sköts även administration för den Brasilianska marknaden. Seco Tools har ungefär 100 anställda i Brasilien. Monte Mor är en annan av städerna i delstaten São Paulos inland. I denna stad har Tetra Pak en av två fabriker i Brasilien. Den andra fabriken finns i Ponta Grossa i delstaten Paraná. Som så många andra företag har dock Tetra Pak försäljning och marknadsföring lokaliserad till São Paulo. I båda fabrikerna tillverkas det papper som används till Tetra Paks förpackningar. Både det varma klimatet och de många korna gör att behovet av att förpacka drycker är stort i landet. Den växande medelklassen gör dessutom att både Tetra Pak och andra svenska företag kan vänta sig en växande marknad framöver. 19

22 ABB:s fabrik i Guarulhos i norra São Paulo Ericssons huvudkontor i Gurgaon utanför New Delhi 20

23 Verksamhet och industriförutsättningar i Brasilien Svenska bolag är väletablerade i Brasilien, där medelklassen nu visar tecken på att växa. Därmed förbättras de svenska företagens förutsättningar att sälja alltifrån lastbilar till telesystem och kullager i landet. De svenska bolagen har lätt att rekrytera personal i Brasilien eftersom de betraktas som bra arbetsgivare. Vi kan även konstatera att företagen i allt större utsträckning exporterar produkter från Brasilien både regionalt och globalt. Den lokala marknaden är viktig men Brasilien har även blivit en egen exportbas för svensk industri. Väletablerade storföretag i ett land med en växande medelklass Vid sju års ålder påbörjade en pojke sin resa från landsbygden i det fattiga nordöstra Brasilien. Tillsammans med sin mor och sju syskon resten han i tretton dagar på ett lastbilsflak genom landet. Färden gick till en kuststad i närheten av São Paulo där fadern väntade. Skoputsning följt av arbete som montör på Scania i São Bernardo do Campo blev försörjningen åren därefter och i dag är Lula da Silva Brasiliens president. 4 Unga och fattiga pojkar och flickor i dagens Brasilien kanske inte blir presidenter men de flesta av dem kommer att göra en välståndsresa de kommande åren där färden leder till ett bättre liv. De stora svenska bolagen är väletablerade i Brasilien sedan många år Svenska storföretag är sedan många år stabilt förankrade på den brasilianska marknaden. 5 Varumärken som Electrolux, Scania och Volvo är välkända i landet och genom åren har företagen levererat mycket utrustning i Brasilien. Svenska företags anläggningar i Brasilien skiljer sig inte nämnvärt från bolagens motsvarande anläggningar i Sverige möjligtvis med undantag av att de brasilianska fabrikerna är omgivna av välskötta parker med tropisk växtlighet. Att likheterna är stora är naturligt eftersom företagen vill hålla samma kvalitet oavsett var i världen produkterna tillverkas. Likartad maskinpark och motsvarande produktionsmetoder används därmed på olika håll i världen. Antalet anställda i de svenska bolagen i Brasilien har minskat under 2009 eftersom företagen hanterat effekterna av den globala finanskrisen. Under en tioårsperiod har ändå sysselsättningen ökat med ungefär 50 procent i bolagen från ungefär till drygt anställda. Vissa av företagen hade ungefär lika många anställda i landet för tio år sedan som i dag medan andra bolag som exempelvis Electrolux, Scania och Volvo fördubblat antalet anställda under tioårsperioden. I vissa fall har 4) Berättelsen om Lula da Silvas resa är till stor del hämtad från The Economist (2002). 5) Redogörelsen för svensk industris verksamhet i Brasilien baseras på intervjuer som genomförts med företagsledare i Sverige och Brasilien samt på intryck från studiebesök i Brasilien. Förteckning över intervjuer finns längst bak i rapporten. 21

24 bolagen vuxit organiskt och i andra fall har tillväxten skett genom företagsförvärv. Omsättningen vid de svenska företagen har ökat snabbare än antalet anställda, vilket är naturligt eftersom företagen ständigt förbättrar produktiviteten. Det tjugotal bolag vi beskriver i denna rapport är dels de större svenska aktörerna i landet och dels några mindre bolag. Förutom dem finns ett flertal svenska bolag närvarande i landet med försäljning, serviceverksamhet samt i vissa fall produktion. Överlag kan vi konstatera att de flesta svenska bolagen sedan länge är väletablerade på marknaden. Det innebär att de har möjlighet att öka försäljningen nu när tecken finns på att medelklassen i Brasilien växer. Växande medelklass borgar för en växande marknad Brasilien har periodvis varit i fokus de senaste decennierna och förväntningarna på ekonomisk utveckling i landet har varit högt ställda. Samtidigt har tillväxten visat sig bli relativt begränsad och Brasilien har kommit att betraktas som en eftersläpare som inte klarat att genomföra nödvändiga reformer. Bl.a. därför har det varit förhållandevis tyst om landet de senaste åren. Att Brasilien hamnar som nummer fyra på många listor bidra också till landets anonymitet. Den turbulenta tiden med hyperinflation i Brasilien är förpassad till historien sedan tio år tillbaka och Brasilien är i dag förhållandevis stabilt både politiskt och finansiellt. Mycket finns samtidigt kvar att åtgärda och byråkrati, regleringar och skatter gör att landets svarta sektor är förhållandevis stor. 6 Att vissa förbättringar skett har ändå bidragit till att Brasilien vuxit något snabbare än övriga världen de senaste åren. Under femårsperioden mellan 2003 och 2008 ökade landets BNP med i genomsnitt 4,7 procent per år, vilket är en aning snabbare än i världen totalt sett. Dessutom verkar Brasilien klara sig jämförelsevis lindring genom finanskrisen. 7 Några anledningar till detta är en stor andel försäljning på hemmamarknaden samt en konsumtionsbenägen medelklass. Skillnaderna mellan fattig och rik är högst påtaglig i Brasiliens större städer. Under 2000-talet har dock inkomstskillnaderna minskat och lönerna ökat vilket innebär att alltfler fått det alltbättre. Under en femårsperiod har lönesumman i landet ökat med 28 procent, medan inkomstspridningen minskat, vilket gjort att medelklassen vuxit. 8 Som medelklass i Brasilien betraktas man om man har ett jobb i den formella ekonomin, om man har tillgång till krediter samt om man äger en bil eller motorcykel. Detta motsvaras av en inkomst på mellan och SEK per månad. Enligt The Economist har befolkningsandelen som passar in i denna beskrivning ökat från 44 till 52 procent mellan åren 2002 och Dessutom är många i landet på väg att bli medelklass enligt The Boston Consulting Group (2008) som anser att 64 procent av Brasiliens befolkning tillhör det man kallar Next Billion Consumers. Svensk industri är väl positionerad när marknaden växer Tv har länge varit vardag för de som är på väg att bli medelklass och inköp av tvättmaskin och dator ligger nära till hands. I samband med stigande inkomst köps se- 6) Se exempelvis McKinsey&Company (2006) för en redogörelse om problemen med den svarta sektorn och orsakerna till dessa problem. 7) Enligt Palmeus (2009) kommer BNP-utvecklingen i Brasilien bara bli en aning negativ under 2009 och enligt The Economist (2009a) kommer vi eventuellt att se en tillväxt på 3 till 4 procent i landet under ) Resonemanget om en växande medelklass är hämtat från The Economist (2008). Av samma källa framgår att inkomstskillnaderna minskat. Den så kallade GINI-koefficienten där 0 anger total inkomstjämlikhet och 1 anger total olikhet har minskat från 0.64 till 0.58 mellan 2002 och Uppgift om den växande lönesumman kommer från en presentation hos Scania i São Bernardo do Campo under

25 dan kläder, kosmetik och andra konsumentprodukter följt av bil och bättre boende. Genom tv och tidningar är den nya medelklassen väl medveten om vilka produkter världsmarknaden har att erbjuda och den framväxande medelklassen är hårdvaluta för en konsumtionsdriven ekonomi. Vid analys av svensk industristruktur i landet framkommer att bolagen har stor försäljning och många anställda inom flera produktområden som behövs i ett land där välståndet växer. Teleindustrin respektive tillverkningen av hushållsmaskiner, dvs. Electrolux och Ericsson, utgör betydande andelar. En lika viktig del av den svenska verksamheten i landet utgörs av motorfordonsindustrin i form av Scania och Volvo. Om man dessutom räknar de svenska underleverantörerna är motorfordonsindustrin klart dominerande. Bolag som ABB, Atlas Copco och Sandvik gör samtidigt svenska industri till viktiga leverantörer av maskiner och elektrisk utrustning. FLEST ARBETAR I FÖRETAG SOM TILLVERKAR TELESYSTEM, HUSHÅLLSMASKINER OCH FORDON Antal anställda inom olika delar av den svenska industrin i Brasilien Andel Tele- och elektronikprodukter % Hushållsmaskiner % Motorfordon % Elektrisk utrustning % Maskiner och andra investeringsvaror % Insatsvaror (främst till bilindustrin) % Summa % Källa: Uppgifter från respektive företag samt från deras årsredovisningar för 2008, bearbetning Teknikföretagen I samband med att människor får högre inkomster kan företag som riktar sig direkt till konsumenter sälja mer, vilket exempelvis innebär att Electrolux marknad för hushållsmaskiner växer. En annan effekt är att behovet av insatsvaror och infrastruktur ökar. Varje personbil som säljs har säkerhetsutrustning som kan tillhandahållas av Autoliv samt ett antal kullager vilka kan levereras av SKF. Datorer har ofta inbyggda 3G-enheter vilka levereras av Ericsson. Utvecklingen innebär även att behovet av transporter ökar, vilket gör att Scania och Volvo kan sälja fler lastbilar. Den ökade trafiken kräver även fler vägar vilket innebär att Volvo och Atlas Copco kan sälja fler anläggningsmaskiner. Svenska bolag betalar bra löner och är goda arbetsgivare ABB har sett till att många brasilianska ungdomar från fattiga förhållanden fått grundläggande utbildning. Varje vardagsmorgon hämtar företaget de ungdomar man tagit sig an och ser till att de får gå i företagets egen skola, idrotta och äta i företagets kantin. Projektet som började med att ungdomar kunde utnyttja bolagets sporthall, har nu utvecklats till en verksamhet som ger ungdomar i São Paulo en bra start i livet. Efter grundläggande studier ägnar ABB ytterligare ett år åt sina skyddslingar för att se till att de fortsätter att studera eller börjar arbeta ibland vid någon av företagets anläggningar i Brasilien. 23

26 De svenska bolagen i landet betraktas som bra arbetsgivare I fabrikerna i Brasilien möter man regelmässigt engagerade medarbetare som stolt berättar om verksamheten. Lönen för arbetarna vid de svenska anläggningarna i landet är i genomsnitt SEK per månad. Lönenivån varierar mellan olika bolag och den är dessutom generellt sett högre i São Paulo än på andra håll i landet. Dessutom har personer med kort anställningstid lägre lön än de som varit anställda ett antal år vid företaget. En tjänsteman som arbetar vid något av de svenska bolagen i Brasilien tjänar i genomsnitt SEK per månad. För mer kvalificerade tjänstemän som chefer eller mycket erfarna ingenjörer kan lönenivån samtidigt vara betydligt högre medan ingångslönen är lägre. Det är alltså svårt att ange en exakt lönenivå för tjänstemän. Generellt kan vi konstatera att de svenska bolagen betalar förhållandevis bra löner till både arbetare och tjänstemän i Brasilien vilket givetvis är en orsak till att bolagen kan rekrytera duktiga medarbetare. Minst lika viktigt är att de svenska bolagen är kända som bra arbetsgivare med bra arbetsmiljö och intressanta utvecklingsmöjligheter. I rankningar av de bästa arbetsgivarna i landet erhåller de svenska bolagen toppnoteringar. Tidningen Você S/A Exame som årligen listar de 150 bästa arbetsgivarna i landet rankade exempelvis Volvo som nummer ett under EN ARBETARE TJÄNAR UNGEFÄR SEK I MÅNADEN I BRASILIEN Genomsnittlig lön för arbetare och obefordrade tjänstemän vid de svenska bolagen i Brasilien* Månadslön Arbetare Tjänsteman Källa: Uppgifter från några av de svenska bolagen i Brasilien, bearbetning Teknikföretagen *) Växelkursen 3,6 SEK per BRL har använts vilket är årsgenomsnittet för Enligt lag måste företag i Brasilien ha minst 5 procent handikappade medarbetare i verksamheten. Exempelvis blinda personer arbetar därför med att inspektera lack på lastbilshytter och de löser denna uppgift med hjälp av känseln. Överlag har företagen hittat lämpliga arbetsuppgifter till de funktionshindrade och de gör ofta ett utmärkt jobb i verksamheten. Utöver detta tar företagen ett stort socialt ansvar i landet även när lagregleringar inte finns. Vi har redan nämnt hur ABB ser till att fattiga ungdomar får utbildning. Därutöver har många av de andra bolagen liknande projekt. Volvo driver något man kallar Viking Association. I anslutning till anläggningen i Curitiba driver bolaget skola samt tillhandahåller en idrottsanläggning för dem som bor i trakten. Dessutom används företagets tropiska regnskog i utbildningssyfte. De brasilianska lönebikostnaderna är bland de högsta i världen För företagen är det alltid den totala arbetskraftskostnaden som räknas och skillnaden mellan lön och total arbetskraftskostnad är stor i Brasilien. De svenska bolagen i landet räknar med ett påslag på ungefär 80 procent för arbetare. Därmed har Brasilien bland de högsta lönebikostnaderna i världen. 10 Totalkostnaden för en arbetare i Brasilien ligger någonstans mellan kostnaden i västra Europa och lågkostnadsområ- 9) Se Você S/A ( ) för denna rankning av arbetsgivare i Brasilien. 10) Enligt World Economic Forum (2008) tillhör Brasilien den tiondel länder i världen som har högst lönebikostnader. 24

27 den som Kina och östra Europa. Den totala arbetskraftskostnaden i Brasilien är ungefär 1/3 av vad den är i västra Europa. Det kan jämföras med att kostnaden är ungefär 1/5 av den västeuropeiska i östra Europa samt mindre än 1/10 i Kina och Indien. Lönebikostnaderna är både bestämda enligt lag och genom avtal med de fackliga organisationerna. Arbetsgivaravgiften i Brasilien är 36,5 procent. I denna summa ingår en fond (FGTS) där arbetsgivaren samlar pengar för den anställdes räkning. Utöver arbetsgivaravgiften finns bl.a. regler om att vinsten ska delas med de anställda. Dessutom har bolagen åtaganden som kompletterande sjukförsäkring för medarbetare och deras familjer samt kostnader för kantin och arbetsresor och dyligt. HÖGRE ARBETSKRAFTSKOSTNADER ÄN I ÖSTEUROPA OCH KINA MEN LÄGRE ÄN I VÄSTEUROPA Grov indikation på arbetskraftskostnaderna i Brasilien i relation till kostnaderna i andra områden 1/1 1/3 1/5 < 1/10 Västra Europa Brasilien Östra Europa Kina och Indien Starka fackliga organisationer samt hårt reglerad arbetsmarknad Den Brasilianska arbetsmarknaden präglas av starka fackliga organisationer som har stort inflytande på arbetsmarknaden. 11 Inte minst eftersom de finansieras av obligatoriska arbetsgivaravgifter samt representerar samtliga anställda inom en yrkeskategori, oavsett faktiskt medlemskap. Samma fackliga organisationer representerar både arbetare och tjänstemän och alltifrån löner och förmåner till hur uppsägningar ska genomföras, bestäms i förhandlingar mellan företagen och de fackliga organisationerna. De många fackliga organisationerna finns både lokalt och i de olika delstaterna men är samlade i fyra paraplyorganisationer på delstatlig nivå. En effekt av det fackliga inflytandet är givetvis att företagens möjlighet att sätta 11) Redogörelsen för de fackliga organisationerna i Brasilien baseras i första hand på beskrivningar från personer vid de svenska bolagen i Brasilien men delvis även på KPMG (2006). 25