Välkommen

Transkript

1 Välkommen

2 Så tycker kunden Karolina Boholm Skogsindustrierna

3

4 Näringslivets transportråd (NTR) Är godskundernas röst i transportpolitiken Arbetar med nationella transportfrågor i ett internationellt perspektiv Arbetar med alla transportslag utifrån ett systemperspektiv För fram fakta och argument om godstransporter till beslutsfattare Bakom NTR står drygt 30 företag inom industri och handel och deras branschorganisationer Skogsindustrierna är en av dessa branschorganisationer Transportrådets medlemmar står för merparten av de svenska godstransporterna

5 Näringslivets tre prioriterade frågor är: 1. Tillförlitlighet 2. Tillförlitlighet 3. Tillförlitlighet Redundans Sårbarhet Riskhantering Riskhantering sysslar ALLA företag med dagligen Trafikverket planerar, investerar och underhåller för normalfallet

6 Tåget går i tid men vagnarna står kvar Vagnar är viktigare än tåg Tomvagnar kan vara viktigare än fyllda vagnar Idag har tomvagnar har inget samhällsekonomiskt värde

7 Stora Enso Kvarnsveden, PM12 Världsrekord 2009: ca 116 km/h under 24 h

8 Antal dagar för en sändning vagnar från Sverige till Tyskland på järnväg Number of wagons (828 wagons) Källa: Skogsindustrierna och medlemsföretag

9 Transporttiden ökar för järnväg mellan Sverige och Tyskland under åren Källa: Skogsindustrierna och medlemsföretag

10 Fokus på genomförande! Godset är nyckel för att nå 95 % punktlighet Godsets utmaningar behöver därmed prioriteras: Uppdaterade samhällsekonomiska kalkylmodeller behövs som inte systematiskt undervärderar nyttor med gods Fokus på robusthet, tillförlitlighet och redundans Se till att den infrastruktur vi har fungerar med få störningar underhåll och små åtgärder (under 50 MSEK) Mät kundnöjdhet för godset fokus ökar om vi mäter! Tomvagnar är viktigare än lastade godsvagnar Tid är inte bara punktlighet av tåg vagnar ska vara punktliga Tid är pengar: längre omloppstider idag än tidigare, skogstid, spökmöten, underhållsfönster som inte utnyttjas stjäl kapacitet etc.

11 Fem röster om godset - Industrins beroende av järnvägen ABB LKAB Stora Enso SSAB Volvo Ett robust och väl fungerande järnvägssystem är en livsnödvändighet för många företag Intervjuerna kompletteras med samhällsekonomisk basfakta och några framtida utmaningar för järnvägen. Ladda ner: ter/fem-roster-om-godset-industrins-beroendeav-jarnvagen_ html

12 Så arbetar vi tillsammans för att nå resultat Lena Erixon Trafikverket Crister Fritzson BTO Klas Wåhlberg Swedtrain

13 På 25 år har resandet med tåg ökat med 78%

14 Resenärer och godstransportörer vill använda järnvägen

15 Vi står enade i att punktligheten ska förbättras

16 Idag är 90 av 100 tåg i tid om fem år ska det vara % nöjda resenärer i stört läge

17 Långsiktigt arbete

18 Åtta områden påverkar punktligheten mest 1. Infrastruktur 2. Avgångstid 3. Fordon 4. Från utland 5. Banarbete 6. Obehöriga i spår 7. Trafik- och resursplanering 8. Operativ trafikering 9. Trafikinformation och hantering i stört läge

19 Banarbeten på södra och västra stambanan

20 Bangården Hagalund

21 Sena godståg kommer över Öresundsbron

22 Stängsling förhindrar människor på spår

23 Bra samarbete och faktabaserad kunskap ger resultat på sikt

24 Arbeta parallellt på olika nivåer 1. Kunskapsuppbyggnad och analys 2. Tillräckligt bra grundplanering 3. En massa vardagsgnet 4. Större åtgärder 5. Faktorer som är svåra att påverka

25 Vi rör oss i rätt riktning!

26

27 Analysgruppen presenterar årets resultatrapport Elisabet Spross Trafikverket Mats Gummesson Trafikverket

28 28

29 1,7 1,3 1,9 1,9 1,4 1,6 29

30 Punktlighet Punktlighet % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Godståg +5 min till slutstation Persontåg +5 min till slutstation inklusive akut inställda tåg 30

31 Miljoner tågkilometer Trafikarbete Tågkilometer Godstrafik (miljoner) Tågkilometer Persontrafik (miljoner) Källa: SIKA / Trafikanalys. SOS rapporterna Järnvägar och Bantrafik. 31

32 Punktlighet fördelat på tågsort Tågsort jan-juli Persontåg, kortdistans 94,5 % 93,9 % 94,1 % Persontåg, medeldistans 87,9 % 88,4 % 89.0 % Persontåg, långdistans 78,9 % 77,7 % 78,8 % Godståg 80,0 % 78,1 % 77,1 % 32

33 Två undersökningar 1. Fördelning av persontågens störningstimmar under samtliga dagar med 95 % punktlighet eller högre Avgränsning effektområden 2. Fördelning av dagar med hög, mellan- och låg punktlighet samt effektområden med störst negativ påverkan på punktlighet. Alla orsakskoder fördjupning låg punktlighet Resultat: Halvering av störningstimmarna krävs för att nå 95 % Infrastruktur, avgångstid och fordon störst påverkan låg punktlighet 33

34 Avgångstid för godstrafiken 40 % 30 % 20 % 10 % 29 % 27 % 21 % 11 % 11 % Mer än 30 minuter före 30-6 minuter före minuter 6-30 minuter efter Mer än 30 minuter efter 34

35 Vikten av att åtgärda små förseningar 95 % 94 % 93 % 92 % 91 % 91,3% 92,6% 93,6% 94,6% 94,9% 95,4% 95,0% 90 % Rt+5 RT+6 RT+7 RT+8 RT+9 RT+10 RT+82 35

36 Slutsatser Kraftfulla åtgärder Halvera förseningstimmarna Tre områden påverkar särskilt Godstrafiken Brytpunkt för 95 % Svagt kundperspektiv Effektsamband saknas Vissa brister i dataunderlag 36

37 Fortsatt arbete Internationell undersökning Hittills systemperspektiv framöver fördjupningar Ex. Geografiskt avgränsade analyser Målöversyn godstrafik Fortsatt arbete med datakvalitet Större fokus på godstrafiken Förbättrade indikatorer Kundperspektiv 37

38 38

39 Effektområde Infrastruktur Anna Lundman Trafikverket

40 Effektområde Infrastruktur Arbetar med fokus på anläggningstyperna spår, spårväxel, signal och kontaktledning. Vid inledningen av TTT, basåret 2013, representerade Infrastruktur 17% av förseningstimmarna. 7 st orsakskoder står för 86% av Infrastrukturs förseningstimmar. Effektområdets bidrag till ökad punktlighet är målsättningen att minska störningstimmarna från ca timmar från basåret 2013 till timmar år Arbetet omfattar bl.a störningsproblematik i anläggningarna, avtalsutveckling, tekniska förbättringar, komponentutbyten, utveckling av rutiner etc

41 Effektområde Infrastruktur Arbetet bygger på kontinuerliga uppföljningar av felhändelser och störningstimmar. Månatliga driftrapporter som analyserar enstaka händelser och systematiska störningsorsaker. Tekniska rapporter och utredningar, mest utvecklat inom kontaktledningsområdet. Utvärderingar av tillbud och olyckshändelser. Kommunikation med våra kunder och avtalspartners via olika forum

42 Effektområde Infrastruktur Ökat fokus inom områdena signal och spår-/spårväxel. Införande av nya spårlägesnormer. Bättre data och ökad proaktivitet. Översyn och åtgärder på elanläggningar inom större bangårdar. Utökat förebyggande underhåll på kontaktledningar inom ramen för basentreprenader. Förslag från TTT genomförs inom ramen för tilldelade 620 mkr. Under jan-aug 2015 har störningarna minskat ca 7% (jmf basåret 2013)

43 Effektområde Infrastruktur Medverka till att utveckla innehållet i basentreprenader, planering, uppföljning samt feltider i fokus. Utveckla analysverksamheten. Förslag för utbyten, standardförbättringar och initiera utveckling av anläggningskomponenter. Utarbeta förslag och idéer för utveckling av regelverk och rutiner

44 Effektområde Fordon Mattias Andersson Svensk Kollektivtrafik

45 Effektområde Fordon 13% av förseningarna Godståg 60% (25% tågkm) Persontåg 40% (75% tågkm)

46 Effektområde Fordon Olika affärslogik Kundens förväntan Olika platser på banan där uppdraget anses klart Samhällets förväntan Ansvaret vid olika ägarförhållanden och i avtalskedjor

47 Effektområde Fordon Förseningstimmar Fordon (+5 min) TREND MÅL

48 Effektområde Fordon Saknar standarder, nyckeltal och gemensamma synsätt Saknas delmål, prioriteringar och aktiviteter Ökat fokus på fordonsfel de senaste åren Problembild utifrån Rapport Studie av tågförseningar orsakade av fel på fordon

49 Effektområde Fordon Traktion/maskinfel Lokbyte Hjulskada Traktion/maskinfel Dörrar Omstart av system

50 Effektområde Fordon Workshop november 2015 Allokera resurser för att öka antalet aktiviteter 2016 Backcasting för att nå målet 2020 Öka kunskapen och intresset Öka fokus inom gods Öka tillgången på relevant data Orsakskodning och rutin måste ses över Identifiera åtgärder på organisationsnivå Tillståndsbaserat underhåll Ta fram gemensamma nyckeltal med återkoppling till TTT

51 Effektområde Trafikinformation och hantering i störda lägen Britt-Marie Olsson SJ

52 Effektområde Trafikinformation och hantering i störda lägen

53

54 Det fortsatta arbetet Analys av Kundundersökningens utfall Gemensamma begrepp för händelser (orsakskoder) för att förenkla trafikinformationen i störda lägen Pilot TLO Nord prognoser på plankorsningsolycka, nedriven kontaktledning och personpåkörning Det pågår ett test med engelska utrop på ett antal mindre och medelstora stationer i Dalarna och Östergötland Under 2016 analyseras tre medelstora stationer utifrån resenärsperspektiv när det gäller trafikinormationskanaler (utrop, gula västar, skyltning mm) Vi behöver jobba mer utifrån ett resenärsperspektiv och med gemensamma krafter!!!

55 Oberoende granskare ger sin syn på arbetet Per-Åke Vikman Trafikanalys

56 Extern granskning av TTT Kvalitén på underlag och metoder, samt dess betydelse för redovisade slutsatser Per-Åke Vikman avdelningschef, Trafikanalys Mats Andersson enhetschef, Transportstyrelsen

57 Finns goda förutsättningar att förbättra punktligheten mot målen Vi har kommit en god bit på vägen Punktlighet Mål ?? Person Gods

58 Måluppfyllnad? - progression det kommer att krävas kraftfulla och systematiska åtgärder Punktlighet Analysgruppens bedömningar: Antalet förseningstimmar behöver halveras för persontåg Ytterligare försenade persontåg och försenade godståg behöver ankomma till slutstation inom RT Mål Det verkar så! Person Gods

59 Måluppfyllnad? - bidrag till samhällsnyttan Punktlighetsmått som tar hänsyn till antal resenärer är önskvärt, men kräver modell- och metodutveckling av resenärsdata Resenärerna? Målvariabeln svag ur resenärsperspektiv Kommer resenärerna i tid? Mellanliggande stationer Delvis inställda och omledda tåg Godstransportköparna? Kunskapen närmast obefintlig Kommer godset fram i tid? Godstrafiken behöver studeras närmare och godstrafikens förutsättningar kommer att undersökas Var finns transportköparens & samhällsnyttans perspektiv?

60 En effektiv ansats? ett långsiktigt och systematiskt arbete i syfte att förbättra punktligheten i järnvägstrafiken Planer och milstolpar redovisas ej Resursanvändning eller resursbehov redovisas ej Ingen systematisk redovisning av progression mot målet Mätning & analys Planering Ännu fokus på att förstå problematiken? Synliggörande Verksamhet

61 Progression i delområden? - datakvalitet för analys och resultatredovisning Nödvändiga moment (2013) framställning och fastställande av statistiska definitioner dokumentation av metoder för framställning av statistik att fastställa, revidera och korrigera Trafikverkets statistik ett systematiskt kvalitetsarbete Är redovisningen av trender och orsakssamband rättvisande och användbara som utgångspunkter för TTT? ett arbete har utförts kring definitioner, metoder och kvalitetsbrister en ny databas har skapats Påbörjat 2014 ett arbete återstår dock för att kvalitetssäkra detta data

62 Progression i utvecklingsområden? - effektområden, strategiska områden och järnvägssystemet Analyser inom effektområden Förseningstimmar Mål 2020 Mycket tycks pågå Svag transparens i analyser

63 Progression i utvecklingsområden? - effektområden, strategiska områden och järnvägssystemet få en organisation på plats Analyser inom effektområden Mycket tycks pågå påbörja en inventering av brister som ska lägga grunden till en gemensam problembeskrivning Svag transparens i analyser Strategiska områden 2 nya: Operativ trafikledning, Trafikplanering Från delar till helhet Hur ska man prioritera mellan områden? Målkonflikter mot andra områden? Ett sammanhängande system Oklart om, hur och när TTT kommer att generera en förbättrad punktlighet

64 Avslutande kommentarer En resultatredovisningsmodell saknas Tidplan, åtgärder, indikatorer Övergripande styrning osynlig Mål och delmål med progressionskrav Resurser Sänkta målnivåer kan ge trovärdighetsproblem 64

65 Obesvarade frågor Kan TTT leverera vad samhället efterfrågar? Ingen övertygande bild! Varför inte? Transparens - Bristande redovisning? Metodik - Bristande ansats? Styrning - Bristande motivation och/eller resurstilldelning? 65

66 Tack för idag!