Freja, Landstingshuset, Karlstad

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (9) AnnMay Brodén Folkhälso- och tandvårdsutskottet Anders Andrén Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Justering Freja, Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande Annetthe Zettergren (M) Ann-Charlotte Eskel (S) Mona Smedman (C) Erik Olsson (S), ersättare för Monica Gundahl Jesper Johansson (MP) Anna-Karin Berglund (C) Hans Östholm, tandvårdschef Åsa Löfvenberg, enhetschef Folkhälsa och samhällsmedicin Anders Andrén, folkhälsostrateg, Folkhälsa och samhällsmedicin, sekreterare Ann-May Brodén, informationschef, Folktandvården Värmland, sekreterare Maj-Britt Andersson, chef Hälso- och sjukvårdsstaben Utsågs Ann-Charlotte Eskel att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 40 Mötets öppnande I samband med mötets öppnande gick ordförande Gert Ohlsson igenom några informationspunkter. a) Utskottssammanträdet den 17 augusti ställs in på grund av semestrar. Sammanträdet den 14 september blir därför som kompensation en heldag. b) Det finns ett erbjudande om en utbildning i folkhälsopolitiskt arbete omfattande 2 dagar och ordföranden undrade om det fanns intresse för att gå den gemensamt. Sådant fanns och även om några av ledamöterna redan gått denna utbildning för något år sedan tyckte utskottet att det är viktigt att man genomför den tillsammans. Det gäller både ordinarie ledamöter och ersättare. c) Möte med folkhälsoorganisationer som får bidrag flyttades till eftermiddagen den 1 september. Förhoppningsvis kan så många som möjligt delta även om några redan hade åtaganden den tidpunkten. Folkhälso- och tandvårdsutskottet beslutade med anledning av b)

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 2 (9) att uppdra åt Åsa Löfvenberg att gå vidare och planera för utbildningen i folkhälsopolitiskt arbete under första delen av nästa år. 41 Delårsbokslut, Folktandvården Värmland Hans Östholm presenterade muntligt tertial 1, det vill säga delårsbokslut januari-april. På ett översiktligt plan har året börjat med återhämtning efter ett ansträngande sista kvartal med bland annat journalbyte som stor kraftanspänning. Han beskrev att verksamheten ändå har lyckats landa det hela bra och man kan redan nu se positiva effekter. Till det negativa hörde att klinikerna tillfälligtvis tappade i tillgänglighet. Verksamhetsperspektivet Nu laddar folktandvården för följande större projekt: 1. På gång är två stora upphandlingar, den ena handlar om digital röntgen (en tvåstegsupphandling där steg ett är klart) medan den andra handlar om tandteknik. Den senare handlar om tandtekniska laboratorier och är en komplicerad sak som hotar att skapa stor irritation i hela tandvården. Den grundar sig i att tandläkare lätt får en nära relation till sin tekniker som man kanske har samarbetat med i många år. Man försöker därför hitta avtal som tillgodoser tandläkarnas behov av kontinuitet men lagens krav på avtalstid som löper 2+2 år hindrar egentligen detta. Idag har vi avtal med 20 olika laboratorier utöver det egna Nya Klaralab. Jesper Johansson undrade om det fanns med miljökriterier i upphandlingen? Troligen, svarade Hans Östholm. Man följer LiVs upphandlingspolicy där sådana krav finns med. 2. Patientsäkerhetslagen ställer nya krav på verksamheterna och en bra struktur för att följa upp tillämpningen av den ska utvecklas. 3. Implementering av de nationella riktlinjerna ska påbörjas och en grupp har börjat jobba med hur det ska ske på bästa sätt. 4. Så tipsade Hans om en spännande webbplats att bevaka i sommar, nämligen Statskontorets. Någon gång i sommar har de tänkt publicera sin slutrapport om särredovisning av tandvård, det krav som regeringen ställer på landstingen och som ska bidra till den konkurrensneutralitet som annars är så svår att visa. Spännande läsning utlovades. Medborgarperspektivet. Ann-May Brodén berättade om årets första månader ur ett medborgarper-

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 3 (9) spektiv och redogjorde för väntetiderna för nya patienter till en undersökning. Variationen i de olika regionerna är fortfarande stor och arbetet med att öka tillgängligheten fortsätter. Antalet kliniker som rapporterar att de inte har väntetid alls har dock ökat. Frisktandvården, som är en vårdmodell som särskilt betonar det förebyggande arbetet har ökat i en lite mer långsam takt än önskat men i den prioriterade gruppen år har ökningen varit betydligt mer markant. I höst kommer en ekonomisk uppföljning av kostnaden och intäkter att redovisas till utskottet. Medarbetarperspektivet Personalförsörjning Personalchef Åke Eriksson berättade om det ständigt pockande rekryteringsbehovet. På grund av åldersstrukturen står det alltid i fokus och tandläkaren är den svåra gruppen. Man rekryterar förhållandevis många unga och nya tandläkare men de är lättrörliga och svåra att behålla på samma ställe i många år. Av den anledningen har folktandvården infört ett nytt nyckeltal andel unga som stannar i 3 år. Idag finns 2 vakanser i Forshaga och 2 i Årjäng. Man har kontakter med spanska tandläkare och har deltagit i en mässa för, framför allt irakiska tandläkare i Södertälje, i övrigt har folktandvården i Värmland en låg andel utlandsrekryteringar jämfört med andra landsting. Det är särskilt i Årjäng som läget är besvärligt. Gert Ohlsson frågade om fler tandhygienister kan förbättra situationen? Åke svarade att det kan de säkert för att öka tillgängligheten och flödet. Men tandläkarna är ändå nyckelgruppen och det är mot dem de flesta rekryteringsinsatserna kommer att göras. På en fråga från Gert Ohlsson om man gör avslutningsintervjuer svarade Åke ja. Av dessa har framkommit att familjesituationen är den vanligaste orsaken. En diskussion om huruvida antalet utbildningsplatser är tillräckligt eller ej tog vid och Hans Östholm hävdade att nya arbetssätt kan medföra att antalet tandläkare i landet faktiskt räcker, jobbar vi smartare klarar vi befolkningens behov. Om tandvården i storstäderna skulle bedrivas som i Värmland och Dalarna skulle vi till och med ha ett överskott. Att så inte sker beror på att tandvårdsförsäkringen inte tillräckligt mycket stimulerar en sådan utveckling och har aldrig gjort det. Försäkringskassan har utlovat en uppföljning av hur och av vem tandvårdsstödet har använts. Politiker skulle kunna trycka på om en sådan uppföljning. Sjuktal. Hittills ligger sjukfrånvaron lite högre än motsvarande period förra året och en bit över målet för Tillsammans med klinikcheferna kommer man att jobba med den utmaningen. Det verkar vara de medellånga och långa sjukskrivningarna som ökar mest. Detta kan förstås vara tillfälligheter men kommer att följas noga. Ekonomiperspektivet Delåret omfattar ett resultat av kostnader och intäkter t o m april. Peter

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 4 (9) Björn beskrev ett förhållandevis gott resultat och förklarade hur ett överskott på 3,6 miljoner kronor blir i det officiella bokslutet. Anledningen är att verksamhetens netto minskas med avsättning till stimulansavtalet och underskottet från landstingets budget för de särskilda grupperna. Ordförande Gert Ohlsson berättade att han haft kontakt med landstingets ekonomichef och påtalat det orimliga i att denna budgetpost har blandats in i folktandvårdens ekonomi. Till septembermötet kommer bedömningstandläkare Thorbjörn Holmqvist och informerar om den lista över godkända åtgärder som man ska komma överens om mellan landstingen och som ska reglera vilken behandling som de nya aktörerna, exempelvis Oral Care AB, får ersättning för. Peter förklarade också några av de poster som bokslutet omfattar. Läkemedelsbudgeten till exempel som ligger hos folktandvården, även det som förskrivs av privattandläkarna. Här har dock både folktandvården och privattandläkarna tillsammans sänkt kostnaderna med mer än 20 procent. Kostnader för regionvård kan inte förutses och varierar kraftigt mellan åren men verksamheten ersätts genom ett budgettillskott motsvarande kostnaden. Eftersom flera av utskottets ledamöter uttryckte ett intresse för gränssnitten mellan tandvård och sjukvård föreslogs att klinikchefen för specialistkliniken för käkkirurgi, Sten Olsson, bjuds in till ett kommande möte. Det är på hans klinik som mycket av tandläkare utförd sjukvård ges. Folkhälso- och tandvårdsutskottet tackade för informationen och beslutade att lägga den till handlingarna 42 LK/ Förändrad åldersgräns för subventionering av preventivmedel Utifrån upprättad och utdelad tjänsteskrivelse informerar Åsa Löfvenberg om behovet av förändrad åldersgräns för subventionering av preventivmedel. Sexuell och reproduktiv hälsa är ett målområde i Sveriges folkhälsopolitik. Arbetet för att förebygga oönskade graviditeter är ett område som Folkhälsopolitiska rapport (FHI, 2010) lyfter fram som ett eftersatt område. Landstinget har en specifik uppgift i att erbjuda lättillgänglig och god preventivmedelsrådgivning vilken ges på länets barnmorskemottagningar samt inom kvinnosjukvården. En betydelsefull åtgärd och viktigt styrmedel är subventionering av preventivmedel till yngre kvinnor. I Värmland startade denna subventionering som ett projekt år Beslut togs då att subventionera p-piller till kvinnor under 25 års ålder till en kostnad för landstinget på 1,5 miljoner kronor årligen permanentades pro-

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 5 (9) jektet samtidigt som åldersgränsen för subventioneringen av ekonomiska skäl sänktes till 20 års ålder. År 2001 ändrades subventioneringen från att enbart ha gällt p-piller till att inkludera all hormonell antikonception, dock enbart de preparat som ingår läkemedelsförmånen. I subventioneringen ingår även kostnadsfria kondomer till ungdomar samt tillhandahållande av akutpreventivmedel. Idag finns en budget för landstingssubventioneringen som inkluderar kondomer på tkr och ligger inom Allmänmedicin (år 2011). Budgetram för subventionering har under åren inte ändrats utan endast uppräknats. Värmland har idag subventionering av preventivmedel upp till det kalenderår då kvinnan fyller 20 år och missar således subventionering till den åldersgrupp som har flest antal aborter! För hormonella preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen gäller idag subventionering till kvinnor i Värmland till och med det kalenderår de fyller 20 år så att kvinnan betalar 50 % av egenavgiften. Åldersgränsen för fria kondomer är idag 20 år. Finansiering av subventionen görs i landstingets årliga budget inom ramen för så kallade Prioriterade satsningar. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att införa höjd åldersgräns för subventionering Alla hormonella preventivmedel som ingår i förmånssystemet subventioneras till kvinnor i Värmland till och med det kalenderår de fyller 25 år och att kvinnan betalar 50 % av egenavgiften. Åldersgräns för fria kondomer höjs till 25 år. Folkhälso- och tandvårdsutskottet beslutar att tillstyrka upprättat förslag till förändrade åldersgränser för subventionering av preventivmedel. 43 LK/ Barnahus Värmland förfrågan om deltagande vid permanent verksamhet från 1 januari, 2012 Åsa Löfvenberg redovisar ärendet Barnahus i Värmland med en begäran om förhandsbesked från ingående parter gällande fortsatt deltagande vid permanent drift. Frågan ställs i brev från Karlstad kommun daterat Svar ska lämnas senast den 30 juni Barnahus Värmland startade februari år Verksamheten bedrivs i projektform fram till avtalstidens utgång år Verksamheten regleras genom avtal mellan parterna; länets 16 kommuner, åklagarkammaren i Värmland, polismyndigheten Värmland och landstinget i Värmland.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 6 (9) Syftet med Barnahus Värmland är att barns behov ska sättas i centrum vid utredningar i samband med misstankar om att barn utsatts för brott. Målgruppen är barn och ungdomar under 18 som misstänks ha varit utsatta för: misshandel i nära relationer sexuella övergrepp bevittnat våld i nära relationer hedersrelaterad problematik unga förövare under 15 år Barnahus Värmland erbjuder en barnvänlig miljö där polis, åklagare, sjukvård och socialtjänst samarbetar. Resultatet blir snabb handläggningstid, ökad rättsäkerhet och mer samlad kompetens inom området. Verksamheten har fungerat väl. Erfarenheterna och utvärdering visar emellertid att ursprungsuppdraget kring barn utsatta för våld behöver kompletteras med ett ansvar för läns- och myndighetsövergripande rutiner avseende arbetet gällande våld i nära relationer. Detta kräver viss förstärkning av samordningsresurs på Barnahus. Landstingets medfinansiering: projektår 1 Folkhälsa och samhällsmedicin, SEK. Projektår 2 och 3 HS gemensamt konto, för 2011 totalt SEK. I permanent drift kommer ingen medfinansiering att ske från polismyndigheten. Denna kostnad fördelas på länets kommuner. Detta medför att kostnaderna för det utökade uppdraget för landstingets del beräknas öka med cirka SEK. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att på förfrågan från Karstad kommun svara att Landstinget i Värmland ämnar fortsätta sitt deltagande i Barnahus Värmland i permanent drift. Folkhälso- och tandvårdsutskottet beslutar att tillstyrka förslaget om Landstingets i Värmland fortsatta deltagande i Barnahus Värmland och att bjuda in alternativt göra studiebesök på Barnahus Värmland. 44 LK/ Val av befolkningsenkät år 2012 Åsa Löfvenberg aktualiserar förberedelsearbetet gällande genomförande av befolkningsenkät år Vilket enkätformulär ska väljas? Landstingets enkät Liv och Hälsa som tidigare använts åren 2000, 2004 och 2008 eller Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på lika villkor? Enkäten Liv och hälsa har

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 7 (9) genomförts tillsammans med landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro. Frågan har tidigare aktualiserats vid Folkhälso- och tandvårdsutskottets sammanträde ( 73) som då beslutade; att vid nästkommande befolkningsundersökning år 2012 använda sig av Liv och hälsa samt att undersökningen genomförs en (1) gång per mandatperiod : För- och nackdelar finns med båda enkäterna. Därför har kontakt tagits med Statens folkhälsoinstitut om möjligheter att göra ett så kallat tilläggsurval till den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. Syfte med tilläggsurvalet är att öka antalet tillfrågade. Trots flera påstötningar har Statens folkhälsoinstitut ännu inte kunnat ge något besked om möjlighet till tilläggsurval. Beträffande urval kan nämnas att landstingets enkät Liv och hälsa skickas ut till personer i Värmland. Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på lika villkor skickas ut till 593 personer i länet. Folkhälso- och tandvårdsutskottet beslutar återigen att ställa sig bakom förslaget att befolkningsenkäten Liv och hälsa används år 2012 och att professor Staffan Janson, Karlstads universitet, bjuds in till Folkhälsooch tandvårdsutskottet för att berätta om samarbetet mellan Karlstads universitet och Landstinget i Värmland gällande folkhälsorapportering. 45 Hälsoval Värmland Lars Gohde, enhetschef för landstingets Hälsovalskansli, redogör för Hälsoval Värmland med betoning på de hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som redovisas i Krav- och kvalitetsboken för Hälsoval Värmland. De hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som stöds av Hälsoval Värmland ersättningsmodell under år 2011 är; - Hembesök till förstagångsförälder från BVC - Vaccinationsersättning för säsongsinfluensan - Resurser för tobaksavvänjning - Familjecentraler - Ungdomsmottagningar. Målrelaterade ersättningar för år 2012 blir:

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 8 (9) - Tillgänglighet andel samma dag besvarade samtal - Läkemedelsgenomgångar för multisjuka patienter i särskilt eller eget boende som har fem eller fler läkemedel - Vaccinationsersättning för säsongsinfluensan - Total antibiotikaförskrivning - Åtgärder för tobaksavvänjning Avslutningsvis önskar Lars Gohde ha en dialog med Folkhälso- och tandvårdsutskottet om vilka områden som ska prioriteras och skrivas in i Kravboken för år Visat bildspel bifogas protokollet till utskottets ledamöter. Folkhälso- och tandvårdsutskottet beslutade att lägga informationen till handlingarna. 46 Övriga frågor - Åsa Löfvenberg rapporterar om SKL s påbörjade arbete utifrån starka önskemål från landstingens folkhälsochefer om samarbete kring regionala beskrivningar över den ojämlika hälsan. SKL planerar för en serie workshops (Samling för social hållbarhet) med och för de landsting där det finns politiska beslut om regionala kartläggningar över den ojämlika hälsan, vilket Värmland har, se landstingsplan Västra Götalandsregionen har genomfört en första kartläggning (januari 2011) över regionens kostnader för ojämlikhet i hälsa. Rapporten delas ut till utskottets ledamöter. Åsa Löfvenberg återkommer med information. - Anders Andrén informerar om Nätverket för Folkhälsofrågor i Värmland, dess syfte, programpunkter etc. Nästa gång nätverket träffas är den 23 september och 25 november år Kommande inbjudningar till nätverkets sammankomster skickas till Folkhälso- och tandvårdsutskottet. Från utskottet föreslås att en (1) representant för majoritet respektive opposition deltar i sammankomsterna med Nätverket för Folkhälsofrågor i Värmland. - Med anledning av den pågående både nationella och även lokala debatten om övervikt, kost och metoder för att gå ner i vikt, för Annetthe Zettergren fram idén om att göra någon form av utåtriktade insatser (konferens, uppmärksamhetsvecka etc) gällande övervikt och kostinformation. Åsa Löfvenberg återkommer i ärendet.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 9 (9) 47 Nästa möte Folkhälso- och tandvårdsutskottet sammanträder nästa gång onsdagen den 14 september 2011 kl Observera heldagsmöte. 48 Mötets avslutande Ordföranden förklarar mötet avslutat och framför också en tillönskan om trevlig sommar till utskottets ledamöter och föredragande tjänstemän. Samma tillönskan om trevlig sommar förs fram av ledamöter och tjänstemän till ordföranden. Vid protokollet AnnMay Brodén Anders Andrén Justerat den Gert Ohlsson Ann-Charlotte Eskel