Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Transkript

1 Ledningsstaben Klas Lindström LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen tillsatte den 1 december 2005 en utredning med uppdrag att lämna förslag till ett nytt tandvårdsstöd för vuxna. Utredningen lämnade i mars 2006 förslag till övergripande utformning av det s.k. grundstödet. I detta delbetänkande 2 lämnas förslag till övergripande utformning av det nya tandvårdsstödet samt olika alternativ, inklusive kostnadsberäkningar, till ett skydd mot höga kostnader för gruppen år. Vidare lämnas författningsförslag såvitt avser grundstödet. Den 1 december skall utredningen lämna förslag om karensbelopp och ersättningsnivåer för gruppen äldre än 65 år samt förslag till författningsändringar för att det nya tandvårdsstödet skall kunna införas. Föreliggande remiss avser kapitel 7 Grundstödet samt kapitel 12 Författningskommentarer i delbetänkande 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ställa sig bakom framlagt förslag till yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd. Åke Rosandher Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

2 Ledningsstaben Klas Lindström LiÖ Registratorn Socialdepartementet Stockholm Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Bakgrund Landstinget i Östergötland har för yttrande erhållit delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd. Delbetänkandet ingår i utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna. Utredningen skall senast den 1 december 2006 avge sitt slutbetänkande. Remissen avser kapitel 7 Grundstödet samt kapitel 12 Författningskommentarer. Landstingets yttrande avges av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande Allmänna kommentarer Delrapporten ger en bra bakgrundsbeskrivning av dagens tandvårdsstöd för vuxna, nuvarande kunskaper om befolkningens tandhälsa, tandvårdskonsumtion och tandvårdskostnader, prisutvecklingen samt modeller för tandvårdsersättning. Landstinget delar uppfattningen att det nya statliga tandvårdsstödet bör utformas efter de syften som föreslås i utredningen - det första syftet är att stödja ett hälsofrämjande beteende hos patient och vårdgivare så att individer med god tandhälsa bibehåller denna. Om friska personer kan fortsätta att vara friska är detta det bästa skyddet mot höga tandvårdskostnader på sikt - det andra syftet är att göra det möjligt för patienter med stora tandvårdsbehov att få tandvård till lägre kostnad än i dag och att de därigenom kan förbättra sin tandhälsa

3 2 Betänkandet uttrycker ett antal mål och principer för ett nytt tandvårdsstöd. Det sägs bl.a. att ett nytt tandvårdsstöd för vuxna skall - utgöra en enkel och sammanhållen modell - ha en hälsofrämjande inriktning - medge att kostnaderna för såväl staten som patienterna kan förutses och - komma patienter till del, d.v.s. bli en subvention av patienternas pris snarare än en ersättning till vårdgivaren Landstinget ställer sig bakom dessa mål och principer, men finner samtidigt att helheten i ett nytt system först kan bedömas när utredningens slutrapport föreligger. Vi vill också peka på att det, förutom förutsägbara kostnader för staten och patienterna, också är viktigt att osäkerheten för de enskilda vårdgivarna inte blir för stor vad gäller kostnadsutveckling. Om osäkerheten blir för stor kommer företagsrisken att övervärderas och tas ut i form av högre priser. I huvudsak bör risktagandet ligga inom den statliga tandvårdsförsäkringen. Inför slutrapporten vill landstinget särskilt framhålla att vid utformning av ett system med tandvård till fast pris (abonnemangstandvård) måste detta utformas så att hela befolkningen omfattas. Det finns annars risk för att vårdgivaren vid resursbrist prioriterar de patienter som tecknat avtal. Därvid kan en situation uppstå där förhållandevis friska individer prioriteras före mer sjuka individer. I vårt landsting finns en politiskt beslutad behovsbaserad prioriteringsordning som, förutom prioritering mellan grupper, framhåller att individer med större vårdbehov alltid skall prioriteras före individer med mindre omfattande behov. De abonnemangssystem som i dag finns i olika landsting baseras vad gäller riskbedömning i första hand på risken för kostnader snarare än risken för tandsjukdom hos individen. Tandvårdskostnader för den större delen av den medelålders och äldre befolkningen är inte beroende på ny sjukdom, utan till största delen beroende på att tidigare lagningar måste göras om. I beskrivningen av hur tandvården i stort ser ut och fungerar i Sverige saknas en redogörelse av att det föreligger en påtaglig regional obalans, i första hand vad gäller tillgång på tandläkare. Tillgången på tandläkare är avsevärt större i storstadsområden, i första hand Stockholm, än i glest befolkade delar av landet. Även i ett län som Östergötland föreligger en påtaglig skillnad mellan olika delar av länet. I vissa mindre kommuner finns i dag inga privattandläkare och folktandvården har svårigheter med rekrytering i dessa kommuner. Grundstödet Landstinget ställer sig i stort positivt till förslaget om att ett grundstöd i form av ett tandhälsobesök införs i tandvårdsförsäkringen. Det berättigade syftet är att stimulera till förebyggande tandvård. Förslaget att lägga patientarvodet för tandhälsobesöket i nivå med ett läkarbesök inom sjukvården är rimligt.

4 3 Detaljerna i utformningen av ersättningen för tandhälsobesök till vårdgivarna är knappast en politisk fråga, men vi vill ändå framhålla att den tänkta modellen med ersättning utbetalad i artondelar förefaller administrativt krånglig. Utredningen bör inför slutbetänkandet beakta om det går att förenkla den administrativa hanteringen. De flesta landsting har i dag väl fungerande listningssystem för barn- och ungdomstandvården, vilka kan tjäna som modell. I dag sägs i författning att vårdgivaren bör se till att den som omfattas av nuvarande tandvårdsförsäkring (alla vuxna) kallas till ny undersökning inom lämplig tid. Utredningen vill skärpa upp detta och vill att det skrivs in att patienten skall kallas till regelbundna tandhälsobesök. Av kallelsen skall framgå dels vilken behandling berörd individ kan väntas få, dels en prisuppgift för denna behandling. Syftet med kravet på prisuppgift är att underlätta individens möjlighet att jämföra priser hos olika vårdgivare. Grundtanken med obligatorisk skriftlig kallelse är bra, men i modern tid bör, utifrån individens förutsättning, kallelsen kunna skickas via internet. Om ytterligare behandling erfordras utöver tandhälsobesöket skall enligt utredningen en skriftlig behandlingsplan med prisuppgifter presenteras för patienten. Denna åtgärd stärker patientens ställning, vilket är bra. Utredningen understryker att vårdgivaren skall tillhandahålla en prislista som är utformad på ett sådant sätt att den är lätt att förstå och medger jämförelser, såväl med andra vårdgivare som med det tandvårdskvitto som patienten har rätt att få efter utförd behandling. Detta krav på vårdgivaren tillstyrkes. Enligt utredningen skall vårdgivaren vara skyldig att upprätta ett undersökningsprotokoll efter varje tandhälsobesök. Landstinget tillstyrker även detta som ett led i att stärka patientens ställning. Vad gäller grundstödet i relation till abonnemangstandvård stödjer landstinget såväl förslaget om ökad ersättning till vårdgivaren som förslaget att förlänga avtalstiden för abonnemang till tre år. Utredningen förslår skärpta krav på vårdgivarna vad gäller uppgifter till Försäkringskassan om genomförda behandlingar och priset för dessa. Vi stödjer dessa krav och ser det som nödvändigt för att en bättre uppföljning skall kunna utvecklas. Här har landstinget eget intresse utifrån landstingets lagstadgade planeringsansvar, vilket förutsätter korrekta statistiska underlag av olika slag. Utredningen föreslår ett antal ytterligare åtgärder för att utveckla tandvårdsmarknaden. Landstinget finner det motiverat att Försäkringskassan får i uppdrag att förbättra informationen till allmänhet och vårdgivare om det nya grundstödet. Särskilda informationsinsatser bör riktas mot unga vuxna. Särskilt viktigt är detta när individen efter det år man fyller 20 går över från den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården till vuxentandvård. Försäkringskassan ges enligt utredningen i uppdrag att utveckla ett datastöd till hjälp för kommunikationen med vårdgivarna och landstinget utgår från att

5 4 landstingen blir delaktiga i denna utveckling, så att de olika tandvårdsstöden kan hanteras inom samma system och så långt möjligt med samma datastöd. Utredningen föreslår inrättande av vad man kallar konsumenternas tandvårdsbyrå. Byrån är tänkt att fungera som en upplysningstjänst om priser, behandlingar och regelverk. Utredningen understryker byråns självständiga ställning och ser det som en fördel om branschen (landstingens folktandvård och privattandvården) står för finansieringen. Landstinget ställer sig tveksamt till behovet av en särskild instans för upplysning och vägledning inom tandvårdsområdet. Visserligen är det totala tandvårdssystemet komplicerat, men det finns redan i dag ett antal funktioner, som kan ge vägledning i tandvårdsfrågor. Försäkringskassan har sitt ansvar för vuxentandvården och landstingens beställarfunktioner för tandvård vägleder, förutom kring landstingens ansvarsområden inom tandvårdsområdet, även kring regelverket för vuxentandvård och avgränsningen mellan allmän vuxentandvård och landstingets särskilda tandvårdsstöd. Även privattandvården har en nationell upplysningsfunktion. Utredningen vill ge Konsumentverket i uppdrag att tillhandahålla en elektronisk prisjämförelsetjänst (prisportal), där prislistor från olika vårdgivare skall registreras. Landstinget tillstyrker detta. Det bör dock konstateras att prisjämförelser är svåra att göra på ett för patienten begripligt sätt. Det finns en risk för att jämförelserna blir jämförelser av fiktiva behandlingar, som kanske inte alltid kan vara en vägledning för patientens val av vårdgivare. Landstinget vill understryka att det är svårt att göra en fullständig bedömning av ett nytt tandvårdsstöd för vuxna innan slutbetänkandet föreligger och där hela systemet finns beskrivet. Landstinget utgår från att möjlighet till yttrande ges även avseende utredningens slutbetänkande. Avslutningsvis vill landstinget stödja utredningens förslag att det föreslagna tandvårdsstödet för vuxna i sin helhet bör genomföras vid en och samma tidpunkt. För att medge erforderliga planeringsåtgärder, bl.a. ett heltäckande ITstöd, kan ett ikraftträdande tidigast första kvartalet 2008 vara rimligt. Landstinget i Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnden Anna-Lena Sörenson Ordförande Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör