Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4).

Transkript

1 Ledningsstaben Sakkunniggruppen LiÖ Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4). Härmed överlämnas ledningsstabens förslag till landstingets yttrande över betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4). Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka Landstingsstyrelsen BESLUTA att avge yttrande över betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4) enligt föreliggande förslag. Åke Rosandher Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

2 Ledningsstaben Juridiska gruppen LiÖ Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Socialdepartementet Registrator STOCKHOLM 1 Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4). Inledning Förhandsprövning Landstinget i Östergötland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4). Landstingsstyrelsen vill med anledning därav anföra följande. Sammanfattningsvis tillstyrker landstinget kravet på förhandstillstånd för planerad vård men förutsätter ytterligare utredning avseende det ekonomiska ansvaret för vård i annat EES-land överförs till landstingen. Landstinget tillstyrker kravet på förhandstillstånd för all planerad vård på sjukhus i annat EES-land. På detta sätt säkerställs att den svenska sjukvårdens grundläggande tanke om vård efter behov, inte efter efterfrågan, kan uppfyllas. Vidare säkerställs att svenska sjukhus blir utnyttjade. Ingendera av dessa förhållanden får dock tillmätas för stor betydelse då planerad vård på sjukhus i andra EESländer under överskådlig tid kommer att vara relativt begränsad. Kraven på förhandsprövning avses endast gälla för sjukhusvård. Med den definition som anges i betänkandet innebärande att inte enbart sluten vård avses kan inskränkningen accepteras från landstingets sida. Mycket av sådan vård som tidigare krävde långvarig inläggning på sjukhus utförs idag i öppen vård. Det kan dock tänkas att det kommer att uppkomma tveksamheter om vad inom öppen sjukvård som ska räknas som sjukhusvård. Landstinget förutsätter en restriktiv tillämpning av kommande regelverk. Landstinget tillstyrker skälen och villkoren för att förhandstillstånd ska meddelas. Det måste dock vara landstingets bedömning av det enskilda fallet som avgör om förhandstillstånd ska beviljas. Landstinget måste i avvaktan på förändringar av beslutsgången alltid tillfrågas. Att endast vårdgivare som omfattas av sina respektive hemländers allmänna sjukvårdssystem kan ge rätt till ersättning finner landstinget självklart. Förutom LeS; ; 10:48

3 2 de konkurrensmässiga skäl som anges i betänkandet kan påpekas att patienter som fått vård hos utländska privata vårdgivare i nuvarande ersättningssystem kunnat få ersättning för alternativa vårdmetoder som över huvud taget inte ersatts i Sverige. Landstinget tillstyrker att ersättning för vård i annat EES-land ska ges med ett skäligt belopp. Om faktiska kostnader alltid skulle ersättas finns risken att överdebitering sker från en främmande vårdgivare. Utgångspunkt för ersättningens storlek kan tas i de bestämmelser som finns i Riksavtalet för utomlänsvård och med beaktande av kostnadsläget i det land där vården meddelats. Ersättning i efterhand till den enskilda patienten bör rimligtvis endast ske vid akut vård och planerad vård som inte ägt rum på sjukhus. För vård som sker på sjukhus förutsätts betalningsförbindelse (E112) utfärdas. För tillkommande kostnader för läkemedel och liknande utgifter synes det rimligt att ersättning lämnas i de fall ett förhandstillstånd tillstyrkts av landstinget. Kostnader för hemtransport eller hemresor från annat land till Sverige kan inte anses ersättningsbara. Sådana kostnader får ersättas av patientens försäkring. Krav på förhandsprövning av planerad vård i annat EES-land bör kunna genomföras relativt omedelbart och hanteras av Försäkringskassan enligt i princip nuvarande regler om förhandsprövning enligt bestämmelserna i förordningen EEG 1408/71. Vid en eventuell kommande förändring av det ekonomiska ansvaret för denna vård bör ansvarsfrågan dock ses över och det direkta hanteringen närmare knytas till landstingen. Ekonomiska ansvaret för vården i annat EES-land Landstinget ställer sig inte helt avvisande till förslaget att kostnadsansvaret för sjuk- och tandvård som givits i annat EES-land ska läggas på landstingen. Dock anser landstinget att det föreliggande betänkandet inte kan ligga till grund för en sådan förändring av det ekonomiska ansvaret utan det krävs ett ytterligare utredningsarbete samt förhandlingar mellan staten och landstingen. Att landstingen skulle kunna påta sig kostnadsansvar för vård som givits efter förhandsprövning och där landstinget tillstyrkt vården kan synas rimligt. Landstingen svarar redan idag på detta sätt för kostnaderna för viss utlandsvård där vården initierats av landstinget men det främmande sjukhuset velat ha en blankett E112 som betalningsförbindelse. Betalning av sådan vård sker även direkt mellan parterna utan inbladning av Försäkringskassan. För all övrig vård, akut- och nödvändig vård, utanför Sveriges gränser kan landstingen ta på sig kostnadsansvaret. Det torde dock i dagsläget vara i princip omöjligt att beräkna hur landstingen skulle kompenseras för de tillkommande kostnaderna. Förhållandena är dessutom inte statiska utan en kostnadsökning kan förutspås under kommande år. Anledningarna till denna kostnadsökning är

4 3 flerfaldiga, antalet EU-länder har ökat och kommer att öka, rätten till inte akut men nödvändig vård kan förväntas bli mer känt och få ökat utnyttjande liksom rätten till planerad öppen sjukvård, som inte kräver förhandsprövning, utomlands. Resande har också ökat. Tredjelandsmedborgare kan också förväntas ta till sig de nya reglerna vid resor i Europa. Överklagande m.m. Det går inte att överklaga beslut om vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen. En enskild som i landstinget inte fått den vård som denne önskat kan inte få en läkares beslut prövat i förvaltningsdomstol. Om förhandstillstånd för vård i annat EES-land inte beviljats beroende på landstingets avstyrkan bör beslutet därför inte kunna överklaga. Landstinget kan acceptera att en enskild försäkrad ska kunna överklaga ett beslut om ersättning i efterhand om beslutet gått den enskilde emot. I ett kommande system där hela ansvaret ligger på landstinget vad gäller förhandsprövning och ekonomiskt ansvar måst överklagningsmöjligheten ses över totalt och anpassas till rådande förhållanden inom sjukvården dock med eventuellt hänsynstagande till EU:s regelverk. Ikraftträdande Ekonomiska konsekvenser Administration Ett snabbt ikraftträdande av reglerna om förhandsprövning hälsas med tillfredställelse från landstingets sida. Ett regelverk om detta bör kunna arbetas fram av landstingen och Försäkringskassan under hösten I det fall ett förändrat kostnadsansvar för vård i andra EES-länder skulle införas förutsätts dock ytterligare utredningsarbete och förhandlingar mellan staten och landstingen om ekonomisk kompensation. Om sådana förhandlingar kan slutföras till årsskiftet kan ifrågasättas. Rent statiskt kommer de föreslagna nya reglerna att innebära en kostnadsminskning för det allmänna för planerad vård. Som noterats ovan gör dock landstinget den bedömningen att kostnaderna på sikt kan komma att öka särskilt vad gäller akut och nödvändig vård men även för planerad sjukvård utanförsjukhus liksom för tandvård. Landstinget förutsätter att det praktiska arbetet med ersättning för sjukvård i annat EES-land kan även fortsättningsvis hanteras inom Försäkringskassan. Uppbyggnaden av det nya kontoret för denna vård inom Försäkringskassan Gotland kan förutsättas tillskapa ett kompetenscentrum som kan tjäna som stöd även för de olika landstingen i dessa frågor. För planerad vård förutsätts et mer aktivt deltagande i processen från landstingets sida.

5 4 Övrigt Landstinget vill slutligen å det kraftigaste invända mot vad som i betänkandet framförs längst ned på sidan 39 och högst upp på sidan 40. Här sägs att landstingen inte skull sträva efter att minska eventuella vårdköer i Sverige och istället hänvisa patienter till vård i andra EES-länder, vård som i dagsläget skulle bekostas av staten. Att i ett betänkande som tagits fram inom regeringskansliet finna ett sådant yttrande är mer än anmärkningsvärt. Om förhållandena är som antyds skulle detta vara ett gravt brott mot allt som Hälso- och sjukvårdslagen står för och styrelsens uppfattning om det arbete som bedrivs inom landstingen. I det fall man inom departementet har den åsikten att förhållandena är som beskrivits bör aktuella landsting anmälas till Socialstyrelsen för tillsyn. Landstinget i Östergötland Landstingsstyrelsen Paul Håkansson Ordförande Åke Rosandher Landstingsdirektör