Remissvar: Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m. m.

Transkript

1

2 LiÖ (3) Ledningsstaben Peder Björn/ Beredskapssamordnare Socialdepartementet Remissvar: Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m. m. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m. Ds 2013:7 Promemorian föreslår ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (katastrofmedicinska insatslagen), ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt ändringar i Förordningen (2008:553). Landstinget i Östergötland samtycker till ändringsförslaget som innebär följande: Lagen innefattar personer med anknytning till Sverige. Därigenom överstämmer katastrofmedicinska insatslagens personkrets med konsulära katastrofinsatslagens personkrets. En katastrofmedicinsk insats ska också kunna omfatta övriga nordiska medborgare och EU-medborgare, i samma utsträckning som gäller vid konsulära katastrofinsatser. Katastrofmedicinska insatser i utlandet ska kunna ges även till personer från s.k. tredje land. Beslut om att inleda eller avsluta katastrofmedicinska insatser får fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. (enligt gällande regler Myndigheten för samhällsbeskydd och beredskap, MSB) När det gäller beslut om medborgare i tredje land bör regeringen fatta dessa beslut. Socialstyrelsen tecknar avtal med lämpligt landsting om sjukvårdshuvudmannaskapet och vårdgivaransvaret för hälso- och sjukvård som ges utomlands med stöd av katastrofmedicinska insatslagen. All personal som medverkar i en katastrofmedicinsk insats bör göra det på villkor, som fastställs utifrån gemensamma principer vad gäller såväl beräkning av ersättning utöver den individuella lönen som försäkringsskydd. Inga särskilda undantagsregler föreslås såvitt gäller arbetsmiljö-och arbetstidsregler.

3 LiÖ (3) Ledningsstaben Peder Björn/ Beredskapssamordnare Personalens behov av skydd i dessa avseenden bör dock beaktas vid planeringen av framtida insatser. Inte heller när det gäller uppföljningsansvaret för den personal som medverkar i en insats föreslås i dagsläget Idag är anställningsvillkor, försäkringar m.m. oklart och det är av största vikt att denna fråga löses. Detta för att alla som arbetar i stödstyrkan ska få samma anställnings- och försäkringsvillkor under en katastrofmedicinsk insats utomlands, samt likvärdigt skydd för patienterna. Jämförelse kan göras att under en insats av Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) är Västernorrlands landsting (VLL) av Socialstyrelsen utpekad som sjukvårdshuvudman och vårdgivare. I remissen diskuteras både VLL, Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala som potentiella sjukvårdshuvudmän vid katastrofmedicinska insatser utomlands. Det är landstingens personal som står för den operativa delen av en statlig katastrofmedicinsk insats utomlands. För landstingsanställda respektive statligt anställda gäller olika försäkringar och försäkringsvillkor vid tjänsteutövningen. Både landstings- och statligt anställda kommer i regel att medverka i katastrofmedicinska insatser. En rimlig utgångspunkt bör vara att de omfattas av samma och lika generösa försäkringar. Viktigt att det i skrivet avtal finns beskrivet ansvar för uppföljning av tjänstgörande personal, t. ex. vid rehabilitering) Vid en katastrofmedicinsk insats utomlands kommer även Sveriges landsting/ regioner att bli involverade genom att ta emot skadade/drabbade. För detta behövs effektiv samordning och samverkan på lokal, regional samt nationell nivå. Behovet av en nationell ledningsmodell vid Allvarlig händelse, gemensamma kris och katastrofmedicinska utbildningar samt upprepade övningar är därför helt nödvändiga. På grund av indragna statliga medel försvåras eller kanske till omöjliggörs detta. LiÖ samtycker även till föreslagen reglering av hälso- och sjukvårdsinsatser som förekommer i samband med sjöräddningsinsatser i de delar av havet som ligger utanför Sveriges territorium och där sjöräddningen ankommer på svenska myndigheter. För att möjliggöra för den svenska staten att leva upp till internationella överenskommelser ska erforderligt undantag från lokaliseringsprincipen införas som ett fjärde stycke i 4 i HSL. Gällande Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM): Ett effektivare utnyttjande av SNAM bör ses över. Inkallelsen av personal till

4 LiÖ (3) Ledningsstaben Peder Björn/ Beredskapssamordnare SNAM bör ske på samma sätt som till stödstyrkan. Kris- och katastrofmedicinsk organisation alternativt tjänsteman i beredskap (TiB) i LiÖ har inte kännedom om när medarbetare rekvireras till arbete i SNAM från LiÖ. Landstinget i Östergötland Marie Morell Ordförande landstingsstyrelsen Barbro Naroskyin Landstingsdirektör

5 Beredskapssamordnare LiÖ Promemorian föreslår ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (katastrofmedicinska insatslagen), ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt ändringar i Förordningen (2008:553). (se bilaga med förslag till författningsändringar) Landstinget i Östergötland samtycker till ändringsförslaget som innebär: - att lagen innefattar personer med anknytning till Sverige. Därigenom överstämmer katastrofmedicinska insatslagens personkrets med konsulära katastrofinsatslagens personkrets. En katastrofmedicinsk insats ska också kunna omfatta övriga nordiska medborgare och EU-medborgare, i samma utsträckning som gäller vid konsulära katastrofinsatser. - att katastrofmedicinska insatser i utlandet ska kunna ges även till personer från s.k. tredje land. - att beslut om att inleda eller avsluta katastrofmedicinska insatser får fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. (enligt gällande regler Myndigheten för samhällsbeskydd och beredskap, MSB) När det gäller beslut om medborgare i tredje land bör regeringen fatta dessa beslut. - att Socialstyrelsen tecknar avtal med lämpligt landsting om sjukvårdshuvudmannaskapet och vårdgivaransvaret för hälso- och sjukvård som ges utomlands med stöd av katastrofmedicinska insatslagen. - att all personal som medverkar i en katastrofmedicinsk insats bör göra det på villkor, som fastställs utifrån gemensamma principer vad gäller såväl beräkning av ersättning utöver den individuella lönen som försäkringsskydd. Inga särskilda undantagsregler föreslås såvitt gäller arbetsmiljö-och arbetstidsregler. Personalens behov av skydd i dessa avseenden bör dock beaktas vid planeringen av framtida insatser. Inte heller när det gäller uppföljningsansvaret för den personal som medverkar i en insats föreslås i dagsläget Kommentar: Idag är anställningsvillkor, försäkringar m.m. oklart och det är av största vikt att denna fråga löses. Detta för att alla som arbetar i stödstyrkan ska få samma anställnings- och försäkringsvillkor under en katastrofmedicinsk insats utomlands, samt likvärdigt skydd för patienterna. Jämförelse kan göras att under en SNAM insats är Västernorrlands landsting (VLL) av Socialstyrelsen utpekad som sjukvårdshuvudman och vårdgivare. I remissen diskuteras både VLL, Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala som potentiella sjukvårdshuvudmän vid katastrofmedicinska insatser utomlands. Det är landstingens personal som står för den operativa delen av en statlig katastrofmedicinsk insats utomlands. För landstings-respektive statligt anställda gäller olika försäkringar och försäkringsvillkor vid tjänsteutövningen. Både landstings- och statligt anställda kommer i regel att medverka i katastrofmedicinska insatser. En rimlig utgångspunkt bör vara att de omfattas av samma och lika generösa försäkringar. Viktigt att det i skrivet avtal finns beskrivet ansvar för uppföljning av tjänstgörande personal ( tex vid rehabilitering).

6 Vid en katastrofmedicinsk insats utomlands kommer även Sveriges landsting/regioner att bli involverade genom att ta emot skadade/drabbade. För detta behövs effektiv samordning och samverkan på lokal, regional samt nationell nivå. Behovet av en nationell ledningsmodell vid Allvarlig händelse, gemensamma kris och katastrofmedicinska utbildningar samt upprepade övningar är därför helt nödvändiga. På grund av indragna statliga medel försvåras eller kanske till omöjliggörs detta. LiÖ samtycker även till föreslagen reglering av hälso- och sjukvårdsinsatser som förekommer i samband med sjöräddningsinsatser i de delar av havet som ligger utanför Sveriges territorium och där sjöräddningen ankommer på svenska myndigheter. För att möjliggöra för den svenska staten att leva upp till internationella överenskommelser ska erforderligt undantag från lokaliseringsprincipen införas som ett fjärde stycke i 4 i HSL. Gällande SNAM: - Ett effektivare utnyttjande av SNAM bör ses över. - Inkallelsen av personal till SNAM bör ske på samma sätt som till stödstyrkan. Kris och katastrofmedicinsk organisation alternativt TiB i LiÖ har inte kännedom om när medarbetare rekvireras till arbete i SNAM från LiÖ.