EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2003) 747 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN De företagsrelaterade tjänsternas konkurrenskraft och inverkan på företagsprestanda i EU SV SV

2 KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN De företagsrelaterade tjänsternas konkurrenskraft och inverkan på företagsprestanda i EU Sammandrag 4 I. Inledning Bakgrund och målsättning Räckvidd Sammanhang och motivering Meddelandets disposition 10 II. De företagsrelaterade tjänsternas betydelse i EU Vad är företagsrelaterade tjänster? Företagsrelaterade tjänsters betydelse för marknadsekonomin Tillväxt i sektorn företagsrelaterade tjänster Företagsdynamik i sektorn företagsrelaterade tjänster Samspel mellan företagsrelaterade tjänster och övriga delar av ekonomin Utkontraktering av tjänster: Betydelse och effekt 16 III. Konkurrenskraft för EU:s företagsrelaterade tjänster Nyckelfaktorer som bidrar till konkurrenskraft Arbetsproduktivitetsökning i företagsrelaterade tjänster Mätproblem Informationstekniken i företagsrelaterad tjänsteverksamhet FoTU och innovation i företagsrelaterad tjänsteverksamhet Kompetensutveckling Internationell handel och direktinvesteringar 22 IV. Vägen framåt 23 IV.1. Politiska nyckelfrågor 23 IV.2. En sammanhållen EU-politik 28 IV.3. Genomförande 29 BILAGA I Klassificering av tjänster och kompletterande sifferuppgifter 30 2

3 BILAGA II Meddelandets räckvidd 34 BILAGA III Statistik om tjänstesektorn - Strategi för användarbehov på längre sikt 35 3

4 SAMMANDRAG Meddelandet innehåller en ekonomisk analys av tjänstesektorns roll i EU-ekonomin och granskar sektorns konkurrenskraft. Det är inriktat på att dels bedöma sektorns betydelse för EU-ekonomin, dels lyfta fram kommissionens åtagande att förbättra ramvillkoren i enlighet med meddelandet från 2002 Industripolitiken i ett utvidgat Europa. Tjänstesektorns betydelse för ekonomin samt tillväxtgenererande och arbetsskapande potential betonades vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars En central del av det ekonomiska reformprogram som detta rådsmöte antog handlar om att skapa en fungerande inre tjänstemarknad. I kommissionens meddelande om en strategi för tjänster på den inre marknaden från december 2000 anvisas en strategi som svarar på Europeiska rådets begäran. Meddelandet innehåller förslag på kringåtgärder (bättre statistik, redovisning av immateriella tillgångar, utbildning och IT-färdigheter, innovation och FoTU etc.) som ska hjälpa till att stärka konkurrenskraften i EU:s tjänstesektor. Detta insatsområde preciserades i rådets slutsatser från november 2002, där kommissionen uppmanas att komplettera åtgärder för att undanröja hinder för gränsöverskridande handel med tjänster med andra åtgärder, som syftar till att förbättra tjänsternas konkurrenskraft och deras bidrag till företagens prestationer inom alla ekonomiska sektorer. Föreliggande meddelande är svaret på rådets begäran och inriktas på att knyta de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som finns i direktivet om tjänster på den inre marknaden till andra kompletterande åtgärder som stärker EU-företagens konkurrenskraft. Meddelandet handlar om det breda marknadsutbud av tjänster som direkt påverkar företagens konkurrenskraft, både tillverkningsindustrin och andra tjänsteproducenter. De tjänster som avses benämns kollektivt företagsrelaterade tjänster och omfattar fyra typer av verksamhet, nämligen företagstjänster, sälj- och underhållsverksamhet, nätbaserade prestationer och finanstjänster. Det rör sig om ett mycket varierat utbud och om verksamhet på mycket varierande villkor. Meddelandet fokuserar dock särskilt den kunskapsintensiva delen av företagstjänsterna, t.ex. informationsteknik och företagsrådgivning, som är drivande i den kunskapsbaserade ekonomin. Den ekonomiska analysen baseras på befintlig officiell statistik, trots att denna inte helt återger sektorns bredd och ekonomiska betydelse. Denna ekonomiska analys läggs sedan till grund för slutsatser om åtgärder som kan vidtas i nära samarbete med alla intressenter och inom ramen för en sammanhållen EU-politik på området. Nedan följer analysens viktigaste resultat i korta drag: Företagsrelaterade tjänster är den största sektorn i ekonomin med 55 miljoner anställda 2001 eller nästan 55 % av den totala sysselsättningen i marknadsekonomin i EU. Sektorn har vidare under senare tid varit den utan jämförelse viktigaste källan till nya arbetstillfällen i EU. Sysselsättningen har i flera EU-länder ökat snabbare än i USA. Ytterligare tillväxt kan väntas i kandidatländerna som kännetecknas av ekonomier med förhållandevis liten sysselsättning i företagsrelaterade tjänster, särskilt i den kunskapsintensiva delen. Företagsrelaterade tjänster är också EU:s mest dynamiska sektor när det gäller företagsnybildning, eftersom startbarriärerna i många branscher är låga. Mer än två tredjedelar av alla nya företag startas inom sektorn företagsrelaterade tjänster. 4

5 Eftersom företagsrelaterade tjänster är ett dominerande inslag i marknadsekonomin i EU är sektorn i sig viktig för EU-ekonomin. Men störst tyngd har den i egenskap av oundgänglig prestationshöjande faktor för resten av ekonomin. Sektorn är intimt sammanlänkad med tillverkningsindustrin. All varuproduktion sker med hjälp av tjänster, vars bidrag till tillverkningsproduktens förädlingsvärde ofta är vad som bestämmer dess attraktionskraft på marknaden. Vidare har den offentliga sektorn liksom även tjänstesektorn själv blivit alltmer beroende av företagsrelaterade tjänster. Tjänster kan antingen produceras internt av företaget oberoende av vad det har för verksamhet eller också kan de köpas. Många företag lägger ut tjänster på kontrakt som tidigare producerades internt för att effektivisera genom konkurrensutsättning eller för att göra verksamheten mer flexibel. Tillväxt hos dem som producerar företagsrelaterade tjänster förklaras ofta med att anställda flyttar från tillverkningsindustri till tjänsteföretag som en följd av att tidigare interna tjänstefunktioner utkontrakteras. Men orsakerna bakom tillväxten är mer komplicerade än så. Nya produktionssystem, mer flexibilitet, skärpt konkurrens på internationella marknader, växande betydelse för IT och kunskap samt fortlöpande utveckling av nya typer av tjänster är andra viktiga faktorer. För att fullt ut förstå vilken roll sektorn företagsrelaterade tjänster spelar i EU-ekonomin, krävs insikt om att den penetrerar produktionsprocessen i alla företag, även dem som producerar företagsrelaterade tjänster. Analysen visar att tjänstesektorn själv konsumerar mer än hälften av den produktion från företagsrelaterad tjänsteverksamhet som går till insatsförbrukning, vilket ska jämföras med mindre än en tredjedel för tillverkningsindustrin. Senare tids utveckling när det gäller generell produktivitetsökning i EU förorsakar viss oro och hotar målsättningarna i Lissabonstrategin. Utan konkurrenskraftiga företagsrelaterade tjänster går det inte att uppfylla målsättningen från Lissabon att EU ska bli den mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin i världen. Under 90-talets första hälft var EU:s arbetsproduktivitetsökning per år (1,9 %) betydligt högre än den i USA (1,2 %), men bilden ändrade sig under perioden Ökningen per år i EU sjönk till 1,2 %, medan den i USA steg till 1,9 %. Den viktigaste orsaken till skillnaden var en mycket kraftig tillväxt i sälj- och underhållssektorn i USA både i förhållande till motsvarande sektor i EU och till andra delar av den amerikanska ekonomin. Informations- och kommunikationstekniken medger snabb tillväxt i sektorer som satsar kraftigt, eftersom den hjälper företagen att höja den totala effektiviteten genom bättre utnyttjande av arbete och kapital i kombination. Detta antas vara förklaringen till den produktivitetsökning som noterats nyligen i sälj- och underhållssektorn i USA och Australien. Vissa av EU:s mest innovativa företag finns bland dem som säljer företagsrelaterade tjänster, men den allmänna FoTU-nivån i branschen är låg och släpar efter USA. Trots att EUekonomin har blivit en tjänsteekonomi under de senaste decennierna, utgör investeringar i marknadsproducerade tjänster fortfarande en ganska liten del av företagens totala FoTUutgifter (13 %). Utan den tillväxt som företagsrelaterade tjänster genererade under andra halvan av 1990-talet hade arbetslösheten i EU varit högre än vad den är. Arbetssökande saknas inte, men tittar man på utbildningskraven för de nya arbetstillfällena står det klart att utbudet inte svarar mot efterfrågan. Kompetensunderskottet är i synnerhet ett problem för kunskapsintensiva företagstjänster, men påverkar även andra delar av ekonomin negativt. 5

6 Om arbetskraften har en tillräckligt hög kompetensnivå kan företagen dra bättre nytta av sina investeringar i informations- och kommunikationsteknik och andra innovativa element i verksamheten. Företagsrelaterad tjänsteverksamhet är arbetsintensiv, innebär ett nära samspel med kunder, är i många fall kunskapsintensiv och kräver en betydande mängd tyst kunnande. I kombination betyder dessa faktorer att ett tillräckligt stort utbud av kvalificerad arbetskraft krävs om produktiviteten ska kunna öka i framtiden. På grundval av den ekonomiska analys som redovisas i korthet ovan dras ett antal slutsatser och en sammanhållen EU-politik föreslås. Följande politiska insatsområden identifieras: 1. Marknadsintegreringen och konkurrensen på marknaderna för företagsrelaterade tjänster är inte tillräckligt kraftfull för att trygga och skärpa konkurrenskraften. 2. Produktionsinsatser i tillräcklig mängd av den typ som krävs (kvalifikationer, integrering av IT och kapital) saknas både ur kvalitativ och kvantitativ synpunkt. 3. Produktionen från företagsrelaterad tjänsteverksamhet behöver tydliggöras (standardisering), värdeskattas (redovisning av immateriella tillgångar) och följas upp (kvalitet). 4. Tillgången på och nyttjandet av företagsrelaterade tjänster är sämre i de regioner som utvecklas långsammare, vilket främst påverkar de små och medelstora företagen samt konvergeringsprocesser. 5. Kunskapen om sektorn och marknaderna är dålig, vilket bromsar beslutsprocessen i företagen och i politiska instanser. De politiska utmaningar som meddelandet pekar på berör inte bara kommissionen, utan i lika stor utsträckning de andra EU-institutionerna, medlemsstaterna och näringslivsparter som har ett intresse av att den företagsrelaterade tjänstesektorn fungerar bra. Det föreslagna direktivet om tjänster på den inre marknaden avslutar en långdragen samrådsprocess om marknadshinder, men genomförandet av de kompletterande åtgärderna kommer att kräva fortsatt rådfrågning av alla inblandade parter på grundval av mera utförliga förslag som kommissionen kommer att ta fram på de politiska insatsområden som klarläggs i detta meddelande. Rådfrågningen kommer att arrangeras genom ett europeiskt forum om företagsrelaterade tjänster som kommissionen kommer att hålla inom de närmaste månaderna. Deltagarna kommer att företräda EU-institutionerna, medlemsstaterna, yrkesorganisationer, arbetstagarorganisationer, forskningsinstitutioner och andra intressenter med anknytning till näringslivet. Genom detta forum hoppas man kunna komplettera det arbete som utförs i andra sammanhang, t.ex. i arbetsgrupperna om näringslivspolitik, på ett fokuserat och sakkunnigt sätt. Diskussionen ska mynna ut i en åtgärdsplan som kommissionen kommer att lägga fram under det första halvåret Åtgärdsplanen ska vara ett komplement till och understödja de insatser som planeras via direktivet om tjänster på den inre marknaden. Den kommer att ta hänsyn till och inriktas på synergi med arbetet på att genomföra direktivet 1. Observera att medan denna kommunikation behandlar företagsrelaterade tjänster, så omfattar direktivet även aspekter gällande relationer mellan företag och konsumenter vid handel med tjänster. 6

7 I. INLEDNING I.1. Bakgrund och målsättning Tjänstesektorns betydelse för ekonomin samt tillväxtgenererande och arbetsskapande potential betonades vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars Att tjänstesektorn är betydelsefull framgår av dess blotta tyngd i ekonomin (ca 70 % av EU:s BNP) och av att tillverkningsindustrin konsumerar allt fler tjänster, vilket påverkar kostnad, pris och kvalitet för tillverkningsvaror. En central del av rådets ekonomiska reformprogram handlar om att skapa en fungerande inre marknad för tjänster. Därför uppmanade Europeiska rådet i Lissabon kommissionen att lägga förslag på en övergripande inre marknadsstrategi inriktad på att avlägsna hinder för tjänster så att de kan saluföras över nationella gränser lika enkelt som inom en medlemsstat. I kommissionens meddelande om en strategi för tjänster på den inre marknaden från december lanseras en strategi i två steg som svar på Europeiska rådets begäran: det första steget går ut på att kartlägga och analysera hinder på marknaderna 3, det andra utgår från denna analys och inriktas på att föreslå lämpliga lösningar på problemen 4. Meddelandet innehåller förslag på kringåtgärder (bättre statistik, redovisning av immateriella tillgångar, utbildning och IT-färdigheter, innovation och FoU etc.) som ska hjälpa till att stärka konkurrenskraften i EU:s tjänstesektor. Detta insatsområde preciserade i rådets slutsatser från november , där rapporten från juli 2002 bekräftas och kommissionen uppmanas att komplettera åtgärder för att undanröja hinder för gränsöverskridande handel med tjänster med andra åtgärder, som syftar till att förbättra tjänsternas konkurrenskraft och deras bidrag till företagens prestationer inom alla ekonomiska sektorer. Föreliggande meddelande är svaret på rådets begäran och inriktas på att knyta de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som finns i direktivet om tjänster på den inre marknaden till andra kompletterande åtgärder som stärker EU-företagens konkurrenskraft. Meddelandet är alltså avsett att stödja och komplettera direktivet om tjänster på den inre marknaden i de aspekter som berör företagsrelaterade tjänster. Dessa två initiativ stärker tillsammans EU-tjänsteföretagens och deras företagskunders konkurrenskraft i linje med andemeningen i kommissionens meddelande om en strategi för tjänster på den inre marknaden och rådets slutsatser från november Därmed är meddelandets målsättning att angripa problematiken ur företagens synvinkel, dvs. koncentrera framställningen på tjänster som har direkt inverkan på företagens prestanda. De åtgärder som föreslås i meddelandet är inriktade på att förbättra produktionsinsatserna till tjänstesektorn (t.ex. kvalifikationer, IT, FoTU och innovation) och utbudet till kunderna (t.ex. kvalitet och standardisering när det gäller tjänsteprodukter) samt andra allmänna insatser för att förbättra förhållandena på tjänsteföretagens marknader. Med hänsyn till denna sistnämnda aspekt är direktivet om tjänster på den inre marknaden en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att förbättra EU-företagens konkurrenskraft KOM (2000) 888, Rapport om situationen på den inre marknaden för tjänster, KOM (2002) 441, Direktivet om tjänster på den inre marknaden, KOM (2003) , 13839/02 (Presse 344). 7

8 I.2. Räckvidd På grund av tjänstesektorns bredd och mångskiftande karaktär är ett helhetsgrepp varken möjligt är konstruktivt. De föreslagna åtgärderna måste anpassas till sektorsspecifika marknadsförhållanden. Följaktligen är meddelandets räckvidd begränsat till det marknadsutbud av tjänster som direkt påverkar företagens konkurrenskraft, både tillverknings- och tjänsteföretag. De tjänster som avses benämns kollektivt företagsrelaterade tjänster och omfattar fyra typer av verksamhet, nämligen företagstjänster 6, sälj- och underhållsverksamhet, nätbaserade prestationer 7 och finanstjänster, se ruta 1. Termen företagsrelaterade tjänster används för att åskådliggöra att meddelandet fokuserar på tjänster som påverkar företagens konkurrenskraft direkt. Vissa av dessa tjänster har en dubbel funktion och vänder sig också till vanliga konsumenter. Detta betyder att deras konkurrenskraft också beror på hur tillgängliga de är för konsumenterna, om konsumenterna har förtroende för marknaden, hur denna marknad fungerar och om konsumenterna är nöjda. Men eftersom fokus ligger på de företagsrelaterade tjänsternas inverkan på företagen går meddelandet inte in på situationen på konsumentmarknaden och behandlar inte den roll konsumentpolitiken och konsumentskyddsregler måste spela på en konkurrensutsatt marknad. Vidare förbigås den större problematiken kring allmännyttiga tjänster, vilken diskuterades i den nyligen offentliggjorda grönboken i ämnet 8. Meddelandet fokuserar särskilt den kunskapsintensiva delen av företagstjänsterna, t.ex. informationsteknik och företagsrådgivning, som är drivande i den kunskapsbaserade ekonomin. Ruta 1 Definition av företagsrelaterade tjänster enligt EU:s näringsgrensnomenklatur, NACE Företagstjänster (NACE 70 74) Gruppen kan delas i två underavdelningar: 1) Kunskapsintensiva företagstjänster, dvs. företagsrådgivning, t.ex. IT-rådgivning, ledningsoch organisationsrådgivning, reklam och kursverksamhet. 2) Driftsstödjande tjänster, dvs. städning, vakthållning och sekreterartjänster. Sälj- och underhållsverksamhet (NACE 50 52) Gruppen omfattar företag som distribuerar varor och sköter underhåll åt andra branscher och åt konsumenter. Nätbaserade prestationer (NACE 40 41, 60 64) Denna sammansatta grupp omfattar el-, gas- och vattenförsörjning, transporter och telekom. Finanstjänster (NACE 65 67) Gruppen består av finansmäklare, t.ex. banker och försäkringsbolag. Företagsrelaterade tjänster är den största delen av marknadsekonomin (ca 55 % av total sysselsättning) och är därmed viktig i sig för EU-ekonomin. Men ännu större betydelse har den i egenskap av oundgänglig prestationshöjande faktor för resten av ekonomin. Tjänsteverksamheten är intimt sammanlänkad med tillverkningsindustrin. All varuproduktion sker med hjälp av tjänster, vars bidrag till tillverkningsproduktens förädlingsvärde ofta är vad Kommissionens meddelande om företagstjänster, KOM (1998) 534. Den här kommunikationen behandlar nätbaserade prestationer avsedda för företag och omfattar inte konsumentaspekter. KOM (2003) 270,

9 som bestämmer dess attraktionskraft på marknaden. Exempelvis köper bilindustrin tjänster innan produktionen startar (t.ex. formgivning, FoTU), tjänster under produktionsfasen (konstruktionsarbete, IT), tjänster efter produktionsfasen (transporter och distribution) och finanstjänster samt dessutom andra företagstjänster t.ex. redovisning eller rättstjänster. I.3. Sammanhang och motivering Utan konkurrenskraftiga företagsrelaterade tjänster blir det svårt att uppfylla målsättningen från Lissabon att till 2010 göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med uthållig ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb samt större social sammanhållning. Detta framgår tydligt av att fler nya arbetstillfällen skapas i sektorn företagsrelaterade tjänster än i någon annan sektor. Den tillför ekonomin mer i förädlingsvärde än någon annan makroekonomisk sektor. Den har störst tillväxtpotential, störst antal företagsnybildningar, och de företagsrelaterade tjänsterna utgör grunden för den kunskapsbaserade ekonomin. I kommissionens meddelande om industripolitiken i ett utvidgat Europa 9 framhålls att den övergripande företagspolitiken behöver kompletteras med sektorsspecifika insatser. Detta gäller också tjänstesektorn i EU-ekonomin, som inte behandlades ingående i det meddelandet. De insatser som föreslås i detta meddelande gäller särskilda frågor med koppling till företagsrelaterade tjänster och fyller därmed ett behov av extra sektorsinriktade åtgärder för just tjänster, vilket inte innebär att den övergripande politiken för tillverkningsindustrin förringas. Kommissionen tycker att det är dags att lyfta fram tjänsternas ekonomiska betydelse och potential genom att placera denna verksamhet på EU:s politiska dagordning som en central del av den nyaktuella konkurrenskraftsstrategin. Kommissionen måste dra igång ett samtal med marknadsaktörer, branschorganisationer, fackföreningar, beslutsfattare, ekonomer, forskare och media. I kommissionens ögon är de inte tillräckligt medvetna om vilken betydelse, funktion och potential tjänsteverksamheten har i förhållande till EU-ekonomin. Det finns flera orsaker till denna bristande medvetenhet. För det första spänner tjänstesektorn över ett brett fält av verksamheter som det är svårt att samla under en rubrik. För det andra ger inte den officiella statistiken på nations- och EU-nivå någon riktig bild av vad tjänsteverksamheten har för betydelse och hur den samverkar med resten av samhällsekonomin. För det tredje och till följd av att det saknas data forskas det mindre om tjänster än om den primära eller sekundära sektorn. För det fjärde är tjänstesektorn inte särskilt väl organiserad, främst p.g.a. splittringen och en känsla av att gemensamma intressen saknas. Såsom sagts ovan har tjänstesektorn varit den viktigaste källan till nya arbetstillfällen i EU men vilket kommer att framgå av analysen i meddelandet det finns inga garantier för att detta fortgår. Om inte EU blir bättre på att utveckla de mänskliga resurser som behövs i en kunskapsbaserad ekonomi, kommer sektorn företagsrelaterade tjänster att förlora konkurrenskraft. Detta skulle kunna leda till utlokalisering av tjänstejobb, på samma sätt som har skett med tillverkningsindustrin, och till att marknader går förlorade till USA och Asien. Det är mot denna bakgrund meddelandet analyserar tjänsteverksamhetens viktiga roll för EUnäringslivets konkurrenskraft. Den ekonomiska analysen ligger sedan till grund för politiska 9 Meddelande från kommissionen: Industripolitiken i ett utvidgat Europa, KOM (2002) 174 slutlig. 9

10 åtgärder som kan vidtas inom ramen för en sammanhållen och konsekvent EU-politik, vilken bör föras i nära samarbete med alla intressenter på området och med hänsyn tagen till de särskilda ramvillkor som gäller i de olika delar av ekonomin som bildar sektorn företagsrelaterade tjänster. I.4. Meddelandets disposition Såsom anges ovan behöver man skapa bättre insikt om de företagsrelaterade tjänsternas funktion, potential och konkurrenskraft genom en allsidig ekonomisk analys. I kapitel II beskrivs sektorns betydelse med hjälp av tillgängliga data och i kapitel III analyseras konkurrenskraften. Kapitel IV innehåller slutsatser på grundval av den föregående analysen. Bilaga I innehåller en ruta som åskådliggör tjänsternas funktion i produktionsprocessen och ett antal figurer som tillhandahåller statistisk information. I bilaga II åskådliggörs meddelandets räckvidd grafiskt. I bilaga III ges i grova drag och utifrån ett användarperspektiv en kommissionsstrategi på längre sikt för statistik om tjänster, vilken kommer att verkställas av Eurostat tillsammans med medlemsstaterna och är en förutsättning för fortlöpande analys och uppföljning liksom för politikutformningen när det gäller företagsrelaterade tjänster. II. II.1. DE FÖRETAGSRELATERADE TJÄNSTERNAS BETYDELSE I EU Vad är företagsrelaterade tjänster? Vanligtvis definieras tjänster i negativa termer, inte genom vad de är, utan genom vad de inte är (konkreta, varaktiga, lagringsbara, flyttbara etc.). Tjänsteverksamhet uppfattas som restposten i ekonomin det som återstår när jordbruk och tillverkning har klassats. Denna infallsvinkel i kombination med tjänstesektorns sammansatta innehåll har gjort det svårt att hitta en godtagbar definition. Detta, som ytterligare förstärks av att sektorn är dåligt organiserad och representerad på EU-nivå och därmed inte gör sin röst hörd i beslutsprocessen, har gjort det svårt att ta fram en sammanhållen strategi för att ta itu med tjänstesektorns problem och behov. Men i takt med att tjänsternas betydelse för det kunskapsbaserade samhället växer har arbetet på att definiera och klarlägga begreppet tjänster intensifierats. Tjänstesektorns viktigaste kännetecken kan sammanfattas enligt följande: Tjänsteverksamhet anses allmänt ge upphov till abstrakta produkter. Men viss tjänsteverksamhet, t.ex. forskning, programvaruutveckling etc. kan ge mycket påtagliga resultat som man handlar med på samma sätt som fysiska varor. På grund av informationstekniken kan för övrigt många tjänster ingå som del i en fysisk produkt som går att lagra, transportera och leverera med fysiska medel. Tjänsteproduktion, särskilt kunskapsintensiva tjänster, förutsätter ett samspel mellan producent och kund. Samspelet kräver i sin tur ett visst mått av s.k. mjukteknik (dvs. kvalifikationer, färdigheter, fack- eller sakkunskap) på både utbuds- och efterfrågesidan. Genom kunskapsintensiva tjänster får man de immateriella tillgångar (know-how, programvara, organisationsförmåga, FoTU-kapacitet etc.) som ofta är nyckelfaktorer bakom värdeökning, medan fysiska och finansiella tillgångar ofta räknas till förhållandevis mindre viktiga tillgångar. Detta meddelande handlar om det stora marknadsutbud av tjänster som direkt påverkar företagens konkurrenskraft, både tillverknings- och tjänsteföretag. Såsom angavs i 10

11 inledningen har dessa tjänster fått samlingsnamnet företagsrelaterade tjänster som omfattar fyra huvudgrupper, nämligen företagstjänster 10, sälj- och underhållsverksamhet, nätbaserade prestationer och finanstjänster (se ruta 1, s. 8). Meddelandet fokuserar särskilt den kunskapsintensiva delen av företagstjänsterna, t.ex. informationsteknik och företagsrådgivning, som är drivande i den kunskapsbaserade ekonomin. Den ekonomiska analysen i detta och följande kapitel baseras på befintlig officiell statistik. Luckorna i täckningen av tjänstesektorn måste tas med i beräkningen och bör mana till försiktighet vid tolkningen. Med detta meddelande eftersträvas vidare uttryckligen en utveckling mot bättre officiell statistik på nations- och EU-nivå, vilken bör underlätta fortlöpande analys, uppföljning och politikutformning (se bilaga III). II.2. Företagsrelaterade tjänsters betydelse för marknadsekonomin Företagsrelaterade tjänster är den största sektorn i ekonomin med 55 miljoner anställda 2001 eller nästan 55 % av den totala sysselsättningen i marknadsekonomin i EU. Enligt statistiken om företagsstrukturer svarade företagsrelaterad tjänsteverksamhet (exklusive finansiella tjänster) 11 för 53 % av den totala sysselsättningen i marknadsekonomin i EU 2001, medan tillverkningssidans andel var 29 % (eller ca 29 miljoner anställda), se figur 1. Företagsrelaterade tjänster dominerar särskilt i Nederländerna (65 %) och i Storbritannien (61 %). Mätt i sysselsättning är de företagsrelaterade tjänsterna svagast i Portugal (45 %), Tyskland (46 %) och Italien (48 %). I medeltal ger företagsrelaterade tjänster ett totalt förädlingsvärde på 54 % , jämfört med 34 % för tillverkning (se figur A i bilaga I). Förädlingsvärdet varierar kraftigt mellan medlemsstaterna: I Nederländerna är siffran 61 %, i Storbritannien 60 %, vilket ska jämföras med 44 % för Finland och 48 % för Tyskland Meddelande från kommissionen. Företagstjänsternas bidrag till industrins prestationsförmåga En gemensam politisk ram, KOM (1998) 534 slutlig. Eftersom ordet företagsrelaterade tjänster inte är någon aggregation i den officiella statistiken måste skattningar ofta användas när statistiken inte tillåter aggregering till nivån företagsrelaterade tjänster. Sysselsättningen i företagsrelaterade tjänster enligt definitionen i ruta 1 har skattats med hjälp av två källor: statistiken om företagsstrukturer och nationalräkenskaperna. I statistiken om företagsstrukturer som detta avsnitt baseras på finns inga harmoniserade uppgifter om finansiella tjänster. Sysselsättningen i företagsrelaterade tjänster inklusive finanstjänster kan skattas till ca 55 % av den totala sysselsättningen i marknadsekonomin i EU. Exklusive finanstjänster, jfr fotnot

12 Figur 1. Sysselsättning i marknadsekonomin Fördelning på sektor. 100%-j^li %^ > 60%-/ : ' / t t 40%/ /^ 20%-/ _ 1 NL UK *DK, DE, LU = I 1 SE LU* BE DK* FR EU 13 AT ES FI IT DE* PT Företagsrelaterade tjänster Hotel loch restaurang Tillverkning Bygg y anläggning l _ \s Källa: Eurostat: Uppgifter ur statistiken om företagsstrukturer. Det stora antalet mikroföretag (färre än 10 anställda) är utmärkande för tjänstesektorn. De svarar för 33 % av den totala anställningen i tjänstesektorn i EU men bara för 18 % i tillverkningsindustrin. Inom företagsrelaterade tjänster dominerar mikroföretagen mest i säljoch underhållsverksamhet (38 %). Å andra sidan är en lika stor andel av de anställda i företagsrelaterade tjänster verksamma i storföretag (33 %, motsvarande siffra för tillverkningen är 30 %). Transporter och telekom har en hög andel anställda i storföretag (57 %). Mikroföretagen dominerar särskilt tjänstesektorn i Italien, Spanien, Portugal och Irland, medan Storbritannien, Frankrike och Nederländerna uppvisar förhållandevis stor procentandel sysselsättning i stora tjänsteföretag. II.3. Tillväxt i sektorn företagsrelaterade tjänster I början av 2000-talet måste EU-ekonomin betecknas som en tjänsteekonomi. En närmare granskning av utvecklingen under det senaste decenniet visar på avsevärd tillväxt för företagsrelaterade tjänster i flera medlemsstater och, vilket är intressant, att mönstret inte är genomgående, se figur 2. Å ena sidan uppvisar Tyskland, som startade från en nivå under EUmedeltalet, hög tillväxt både när det gäller sysselsättning och förädlingsvärde. Men sådana länder som Nederländerna och Storbritannien, som har välutvecklade tjänstesektorer, uppvisar också kraftig tillväxt. Detta tyder på att det finns stor tillväxtpotential kvar, förutsatt att ramvillkoren är bra. 12

13 Figur 2. Andelsförändring för företagsrelaterade tjänster mellan 1990 och Förädlingsvärde och sysselsättning. PLf^ 5,8% -ril n^l 3,9% 7,7% 5,4 % 5,3% tr 3,7% 5,41 5,5% 3,9% 5,1, 2,3% 4,0 % 3,0% 3,6 % S 2,4% 2,1 % 0,9% DE** UK*** NL IT FI BE* ES AT FR DK V I I V I I v Förädlingsvärde Sysselsättning * Skattning för 2001; ** Skattning för 1990; *** Uppskattad sysselsättning Källor: Baserat på Eurostat (New Cronos) och OECD in Figures Företagsrelaterade tjänster har varit den utan jämförelse viktigaste källan till nya arbetstillfällen i EU. Det bör noteras att sysselsättningen i företagsrelaterade tjänster har i flera EU-länder ökat snabbare än i USA. Å andra sidan har USA en mycket kraftig ökning i förädlingsvärde i jämförelse med EU. Detta är i linje med den snabbare ökning i arbetsproduktivitet som USA redovisar i jämförelse med medlemsstaterna, se kapitel III.2. Vidare kan ytterligare tillväxt väntas i kandidatländerna som kännetecknas av ekonomier med förhållandevis liten sysselsättning i företagsrelaterade tjänster, särskilt i den kunskapsintensiva delen, se figur B i bilaga I. Den ekonomiska strukturen i kandidatländerna skiljer sig från den i medlemsstaterna, eftersom företagsrelaterade tjänster bara svarar för ca 40 % av total sysselsättning där, jämfört med över 50 % i medlemsstaterna. Utmaning Den företagsrelaterade tjänsteverksamheten måste utvecklas på regionala och lokala marknader, även i de mindre utvecklade delarna av ett utvidgat EU. Detta är avgörande för att ekonomin i dessa delar ska bli konkurrenskraftig och komma ikapp. 13

14 II.4. Företagsdynamik i sektorn företagsrelaterade tjänster År 2000 registrerades fler än 1 miljon nyetableringar i de 10 medlemsstater som har uppgifter tillgängliga. 66 % av alla nya företag hörde till sektorn företagsrelaterade tjänster, vars underavdelning företagstjänster 13 (28 %) var mest produktiv, se figur 3. Fördelningen av nybildade företag på näringsgren visar tydligt den allmänna utvecklingstrenden mot en kunskapsbaserad tjänsteekonomi i EU. Figur 3. Nybildade företag fördelade på verksamhet % 80% 60% 40% 20% 0% LU DK SE NL BE UK IT EU10 FIN ES PT Företagsrelaterade tjänster Övriga tjänster Tillverkning & bygg och anläggning Källa: Eurostat: Business Demography 2000 För att de olika sektorernas dynamik ska framstå tydligare kan man sätta antalet nyetableringar i relation till det samlade företagsbeståndet (etableringskvot). Den högsta kvoten finns i företagstjänster (10,9 %). I tillverkningsindustrin däremot svarar nybildade företag bara för 6,0 % av företagsbeståndet. Företagsrelaterade tjänster är ekonomins mest dynamiska segment med flest nybildningar i EU. Ännu viktigare än etableringskvoten är dock överlevnadsgraden. Alla nya verksamheter är inte bärkraftiga. Nästan 75 % av de företag som startades 1998 överlevde sina två första verksamhetsår. I alla medlemsstaterna överlevde tillverkningsföretag bättre än tjänsteföretag, utom i Storbritannien. På många marknader för företagsrelaterade tjänster är inträdesbarriären låg. En eller några personer kan starta ett företag och konkurrera på marknaden med ett litet startkapital och små tillgångar. Företagsrelaterade tjänster bidrar alltså till näringslivsdynamiken genom att skapa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Ännu viktigare än direkt påverkan är dock de nya företagens indirekta påverkan genom skärpt konkurrens, vilket tvingar de andra företagen att förbättra sin effektivitet, förnya processerna och produkterna, vilket i sin tur höjer produktiviteten. 13 Finanstjänster ingår i företagsrelaterade tjänster. 14

15 Utmaningar Företagsrelaterade tjänster är ekonomins mest dynamiska del med många nyetableringar och nedläggningar. Det krävs mer kunskap om varför aktörer inom företagsrelaterade tjänster lyckas eller misslyckas, om det ska gå att lägga en fast grund för politikutfomning i anslutning till företagsamhet. Bristande ledningserfarenhet kan vara en orsak till misslyckande. Kursverksamhet med särskild inriktning på små och medelstora tjänsteföretag behövs för att höja överlevnadsgraden. II.5. Samspel mellan företagsrelaterade tjänster och övriga delar av ekonomin Eftersom företagsrelaterade tjänster är ett dominerande inslag i marknadsekonomin i EU är sektorn i sig viktig för EU-ekonomin. Men den företagsrelaterade tjänsteverksamhetens mest framträdande drag är att den förekommer i och samspelar med snart sagt alla led i förädlingskedjan. Den är en grundförutsättning för allt annat företagande, både tillverkning och tjänster, mikro- och storföretag. Alla företag behöver tjänster för att kunna producera och vara konkurrenskraftiga, se viktiga tjänster uppdelade efter produktionsfunktion i ruta 1 i bilaga 1. Tjänster kan antingen produceras internt av företaget oberoende av vad det har för verksamhet eller också kan de köpas. Många företag lägger ut tjänster på kontrakt som tidigare producerades internt för att effektivisera genom konkurrensutsättning eller för att göra verksamheten mer flexibel, se avsnitt II.6 nedan. Till följd av detta har aktörerna på marknaden för företagsrelaterade tjänster blivit mera specialiserade och därmed duktigare på att leverera differentierade kvalitetsprodukter, vilket förbättrar tjänsteköparnas konkurrenskraft. Tillväxt hos dem som producerar företagsrelaterade tjänster förklaras vanligen med att anställda flyttar från tillverkningsindustri till tjänsteföretag som en följd av att tidigare interna tjänstefunktioner utkontrakteras. Men orsakerna bakom tillväxten är talrika. Nya produktionssystem, mer flexibilitet, skärpt konkurrens på internationella marknader, växande betydelse för IT och kunskap samt fortlöpande utveckling av nya typer av tjänster är andra viktiga faktorer. Det saknas dock statistik om efterfrågan på tjänster från olika branscher, så samspelet mellan ekonomins olika delar är inte tillräckligt väl dokumenterat. Men med hjälp av nya ekonomiska analysmetoder baserade på nationalräkenskapstabeller över in- och utflöden kan man skatta storleken på samspelet mellan olika branscher, se figur Beräknad insatsförbrukning av företagsrelaterade tjänster på EU15-nivå erhålls med hjälp av senast tillgängliga in- och utflödestabeller för 9 medlemsstater. 15

16 Figur 4. Samspel mellan företagsrelaterade tjänster och andra delar av ekonomin i EU. Andel av insatsförsäljningen av företagsrelaterade tjänster till andra sektorer Andel av insatsförsäljningen av företagsrelaterade tjänster till företagsrelaterad tjänstevrkamshet Alla siffror är baserade på total tillgång (inhemsk production plus import) Källa: Beräkningar baserade på OECD:s databas över in- och utflöden Av figuren framgår att tillverkningsindustrin är en viktig köpare, eftersom nästan 30 % av försäljningen som insatsförbrukning går dit. Men centralt för att förstå den företagsrelaterade tjänsteverksamhetens tillväxt under de senaste decennierna är det sug efter sådana tjänster som sektorn själv genererar till följd av att den penetrerar produktionsprocessen i alla företag. Den offentliga sektorns roll, en marknad som konsumerar ca 11 % av de företagsproducerade tjänsterna, är intressant. Den offentliga sektorn är en viktig marknad för företagsrelaterade tjänster som dessutom har stor tillväxtpotential. En mer detaljerad uppdelning av insatsförbrukningen av tjänster visar att företagstjänster (t.ex. informationsteknik, reklam eller redovisning) är den viktigaste gruppen både för tillverkningsindustrin och för den offentliga sektorn i EU. Företagstjänster utgör nämligen mer än en tredjedel av den totala insatsen från företagsrelaterade tjänster. Noteras kan vidare att sälj- och underhållsverksamhet står i ett nära förhållande till tillverkningen samt att finanstjänster har förhållandevis stor betydelse för den offentliga sektorn. Utmaningar Det behövs mer kunskap. Samspelet mellan företagsrelaterade tjänster och deras kunder kräver en grundligare analys och tillgång till in- och utflödestabeller med tillräcklig landoch sektorstäckning. Den offentliga sektorn visar sig vara en stor köpare, vilket antyder att samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn skulle kunna vara ett bra sätt att ytterligare stärka marknaden för företagsrelaterade tjänster. II.6. Utkontraktering av tjänster: Betydelse och effekt Utkontrakteringen av tjänstefunktioner har drivit på tillväxten i tjänstesektorn. Beslut att lägga ut verksamhet på kontrakt grundar sig dock inte bara på besparingsiver, utan ofta på behov av specialistkunskaper (kvalitetsaspekter) för bättre flexibilitet. Ett företag måste många gånger 16

17 fatta strategiska beslut på lång sikt: Ska man producera tjänsterna själv eller lägga ut dem på specialiserade företag? Delvis går ett företags prestanda när det gäller pris, kvalitet och marknadsställning tillbaka på kloka val mellan internt-externt. Förutom fördelarna när det gäller kvalitet och kostnad innebär utkontraktering att man kan koncentrera sig på kärnverksamheten. Ska man kunna utnyttja fördelarna med utkontraktering optimalt måste organisationen och ledningsstrukturen anpassas. Särskilt när det gäller små och medelstora företag kan bristen på lämplig kompetens bland de anställda göra det svårt att dra full nytta av utkontraktering. Utkontraktering av sådana strategiska tjänster som informationsteknik, kompetensutveckling, sälj- och marknadsfunktioner samt produktutveckling har blivit viktiga sätt att förbättra konkurrenskraften. Ibland tar tjänsteföretaget över en hel delfunktion i företaget, t.ex. personalfunktionen eller informationsteknik, vilket leder till s.k. BPO (business process outsourcing). Men att utkontraktera är inte riskfritt. Underentreprenörens ekonomiska bärkraft måste tas med i beräkningen, liksom även riskerna med sämre kontroll och utlämning av know-how. Parallellt med att tillverkningsföretag lägger ut delar av sin verksamhet på tjänsteföretag pågår en utveckling där tillverkningsföretag gradvis förändras mot tjänsteföretag i takt med att produktionen utlokaliseras till länder där arbetskraften är billigare än i EU. Idag verkar det som om viss tjänsteverksamhet, t.ex. telefontjänster, biljettförsäljning, programvaruutveckling, teknisk support etc., följer samma mönster. Den typ av tjänster som företagen i EU behåller internt är huvudkontorssysslor (t.ex. samordning, ledningsfunktion, kvalitetskontroll, FoTU, design). Den verksamheten är så kunskapsintensiv att den kräver personlig närvaro (t.ex. kontaktytor för tyst kommunikation). Parallellt finns dock en tydlig tendens mot att företagen samverkar om FoTU, att många små och medelstora företag tvingas utkontraktera FoTU och att ett särskilt FoTU-tjänsteutbud växer fram. Utmaningar Konkurrensen på tjänstemarknaden skadas av att det inte går att jämföra priser för jämförbara tjänster från alternativa producenter. Med hjälp av gemensamt fastställda standarder skulle man få bättre genomsynlighet. Standarder skulle också tillåta tjänsteproducenterna att koncentrera sig på den interna tjänsteproduktionsprocessen. I motsats till vad som gäller vid en varuleverans ingår en tjänsteleverans ofta i ett samspel mellan producent och kund som gör det svårt att skilja leveransen från dess resultat. En objektiv, i förväg angiven definition av alla kvalitetselementen i en levererad tjänst går ofta inte att ge i detta skede. EU saknar helhetsgrepp på tjänster och kvalitet, men det skulle behövas. De små och medelstora företagens förmåga att använda företagsrelaterade tjänster bör förbättras. Detta kan ske genom att deras anställda tillägnar sig nödvändiga färdigheter genom lämplig utbildning. 17

18 III. KONKURRENSKRAFT FÖR EU:S FÖRETAGSRELATERADE TJÄNSTER Nyckelfaktorer som bidrar till konkurrenskraft Såsom angavs i kapitel I spelar företagsrelaterade tjänster en nyckelroll när det gäller att uppfylla Lissabonstrategins ambitiösa målsättning. Lissabonstrategin för hållbar utveckling kombinerar målen konkurrenskraft, full sysselsättning, social sammanhållning och hållbar miljö. Låt oss här erinra om att företagsrelaterade tjänster utgör EU-ekonomins största segment och att de samtidigt bidrar på ett avgörande sätt till övriga sektorers resultat. Därför måste arbetet med att uppnå Lissabonstrategins centrala mål stärkt konkurrenskraft, full sysselsättning, social sammanhållning och hållbar miljö också inriktas på att stärka den företagsrelaterade tjänsteverksamheten i EU. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för uthållig realinkomstökning och höjd levnadsstandard. Tidigare var ökad produktivitet den huvudsakliga källan till ekonomisk tillväxt. Ökad produktivitet beror på det fysiska kapitalets kvalitet, förbättrad kompetens hos arbetskraften, tekniska framsteg och nya sätt att organisera dessa inflöden. I detta kapitel analyseras aspekter av de tre sistnämnda delarna via en diskussion kring IT, FoTU och innovation, samt humankapital och, slutligen, internationell handel och direktinvesteringar såsom indikatorer på konkurrenskraften hos de företagsrelaterade tjänsterna i EU Arbetsproduktivitetsökning i företagsrelaterade tjänster Senare tids utveckling när det gäller generell produktivitetsökning i EU förorsakar viss oro och hotar målsättningarna enligt Lissabonstrategin. Under 90-talets första hälft var EU:s arbetsproduktivitetsökning per år (1,9 %) betydligt högre än den i USA (1,2 %), men bilden ändrade sig radikalt under perioden Ökningen per år sjönk till 1,2 %, medan den i USA steg till 1,9 %. Denna utveckling gick främst tillbaka på förhållandevis dålig prestanda för företagsrelaterade tjänster i EU jämfört med USA, se figur C i bilaga I. Detta skärper kraven på effektivitet, både på EU- och nationsnivå, i jakten på produktivitetsvinster och högre sysselsättningsnivåer, vilka således är förutsättningar för konkurrenskraft. De underliggande trenderna är viktiga när man analyserar orsakerna till skillnader i prestanda mellan företagsrelaterade tjänster i USA och EU, eftersom det finns sektorsspecifika mönster. Den viktigaste orsaken till skillnaden i tillväxt är den mycket kraftiga tillväxten i sälj- och underhållssektorn i USA både i förhållande till motsvarande sektor i EU och till andra delar av den amerikanska ekonomin. Den enda sektorn med generellt högre tillväxttal är telekom i EU som också överträffar motsvarande sektor i USA. Under den andra halvan av 1990-talet genomgick telekomsektorn i EU en period av stärkt konkurrens på grund av avreglering. Andra delar av sektorn för företagsrelaterade tjänster, som inte utsatts för samma konkurrenstryck, uppvisar stora variationer i produktivitetsökning både medlemsstaterna emellan och mellan EU och USA. Allmänt gäller att den företagsrelaterade tjänsteverksamheten i USA förefaller öka snabbare i produktivitet än motsvarande sektor i EU. 18

19 Mätproblem Uppgifterna om skillnader i arbetsproduktivitet gentemot USA väcker viss oro, men innan vi analyserar och förklarar orsakerna till den långsamma ökningen, bör svårigheterna att mäta produktivitet för tjänster betonas. Begreppet arbetsproduktivitet fungerar bra för tillverkningsindustrin men ger osäkra resultat när det gäller produktiviteten i tjänstesektorn. Produktivitetsförbättringar i företagsrelaterad tjänsteverksamhet beror främst på investeringar i immateriella tillgångar, t.ex. kompetensutveckling, kundvård, varumärkesvård och organisationsförbättringar, samt även investeringar i datorprogramvara eller informations- och kommunikationsteknik. Det är angeläget att definiera immateriell investering, både för statistiken och för företagsredovisningen, så att immateriella tillgångar kan kartläggas, mätas och redovisas. En översikt över bristerna i tjänstestatistiken och därmed problemen med övergripande produktivitetsmätningar ges i ruta 2 i bilaga III. Utmaningar Allmänt sett släpar statistiken om tjänstesektorn efter i förhållande till tillverkningen, men eftersläpningen är särskilt stor när det gäller produktivitetsmätning. Saknas det tillförlitlig information om ett företags immateriella tillgångar finns det risk för osäkerhet och spekulation om företagets substansvärde. Mätning och redovisning av immateriella tillgångar har blivit en viktig fråga för statsförvaltningen, företagen, investerare och andra intressenter. Tjänsteföretagen står i centrum för problematiken eftersom de främst består av immateriella tillgångar Informationstekniken i företagsrelaterad tjänsteverksamhet Av aktuella undersökningar om produktivitetsökning och användning av informationsteknik kan man utläsa att informationstekniken tillåter snabb produktivitetsökning i sektorer som investerar kraftigt, se figur Användning av informationsteknik kan hjälpa företagen att höja den totala effektiviteten genom bättre utnyttjande av arbete och kapital i kombination, s.k. multifaktorproduktivitet. Detta antas vara den viktigaste förklaringen till den produktivitetsökning som noterats nyligen i handel och distribution i USA och Australien. 15 European Competitiveness Report 2002 (SEC (2002) 528). 19

20 Figur 5. IT-baserad tjänsteverksamhets del av genomsnittlig arbetsproduktivitetsökning i procent 1,4 1 1,2 1,0 0,8 0, ,4 0,2 0,0 m ne rw im w -0,2 USA AUS UK IE SE AT KO BE NO DK NL FI JAP DE IT ES FR * Anm.: IT-baserad tjänsteverksamhet omfattar sälj- och underhållsverksamhet, finanstjänster och företagstjänster. Källa: OECD Tyvärr saknas branschuppgifter, men de totala IT-kostnaderna i EU steg till 4,2 % av BNP 2001 jämfört med 5,3 % i USA och 4,0 % i Japan. Om produktivitetsgapet ska krympa måste EU investera mer i IT, särskilt i företagsrelaterade tjänster. Det är i synnerhet viktigt att skörda frukterna av förbättringar och nytänkande som påverkar företagets funktioner och ger bättre integration, vilket i sin tur gör det möjligt att bredda och kundanpassa tjänsteutbudet. På grund av att det saknas officiell statistik om IT-användning på branschnivå startade kommissionen mot slutet av 2001 en särskild affärsbevakning inriktad nätaffärer, deras mognadsgrad och inverkan i olika delar av EU-näringslivet 16. Utmaning Informationstekniken behöver integreras ytterligare i företagets delfunktioner. Särskilt viktigt för den företagsrelaterade tjänsteverksamheten är ramvillkoren för digital leverans, t.ex. att det finns tillräcklig nätkapacitet, fastställda meddelandestandarder och system för kvalitetssäkring och kvalitetscertifiering. III.5. FoTU och innovation i företagsrelaterad tjänsteverksamhet Vissa av Europas mest innovativa företag finns bland dem som erbjuder företagsrelaterade tjänster, men den allmänna FoTU-nivån i branschen är generellt sett låg och släpar efter USA. EU-ekonomin har utvecklats till en tjänsteekonomi först under de senaste decennierna (se 16 e-business W@tch. Resultaten, även rapporter om särskilda branscher, publiceras regelbundet och finns på eller via kommissionens Europaserver på 20

21 kapitel II). Investeringar i marknadsproducerade tjänster 17 svarar fortfarande för en förhållandevis liten del av företagens totala FoTU-utgifter. Medeltalet för EU 2001 är 13 %, skillnaderna mellan medlemsstaterna är dock stora, se figur D i bilaga I. Motsvarande siffra i USA är 34 %, så trots att tjänsteföretagens utlägg på FoTU har ökat kraftigt sedan 1991 har avståndet till USA inte krympt utan vuxit. Utmaning Ett större direkt engagemang i forskningssamverkan med avancerad teknisk industri skulle leda till att utvecklingen av ny teknik gick fortare och att resultaten omsattes på marknaden snabbare. Tjänsteföretagens deltagande i forskningsramprogrammet borde kunna förbättras med hjälp av lämpligt ämnesval för ramprogrammet. EU:s målsättning att lägga 3 % av BNP på FoTU 18 kan lättare uppnås om tjänstesektorn spelar en större roll, en som motsvarar dess ekonomiska tyngd. III.6. Kompetensutveckling Utan den tillväxt som företagsrelaterade tjänster genererade under andra halvan av 1990-talet hade arbetslösheten i EU varit högre än vad den är. Arbetssökande saknas inte, men tittar man på utbildningskraven för de nya arbetstillfällena står det klart att utbudet inte svarar mot efterfrågan. Inom alla delar av ekonomin, inte bara inom kunskapsintensiva företagstjänster, har efterfrågan på högt utbildad arbetskraft stigit (grund- och forskarutbildning på högeskolenivå), se figur E i bilaga I. Denna trend bekräftar att det behövs fler med mer utbildning. Bristande utbildning är ett problem som den europeiska sysselsättningsstrategin tar tag i och insatserna har lett till att utbildningsnivån hos arbetskraften i EU uppgraderats märkbart. Förhandenvarande uppgifter tyder dock på att behovet av mellan- eller högutbildad arbetskraft, särskilt inom kunskapsintensiva företagstjänster, växer snabbare än tillgången på arbetstagare med motsvarande utbildningsnivå. Eftersom utbildningsnivån är högre i USA och Japan väntas bristande kompetens inte bromsa produktiviteten i kunskapsintensiva företagstjänster i samma utsträckning där som i EU 19. Om arbetskraften har en tillräckligt hög kompetensnivå kan företagen dra nytta av sina investeringar i IT och andra innovativa element i verksamheten. Företagsrelaterad tjänsteverksamhet är arbetsintensiv, innebär ett nära samspel med kunder, är i många fall kunskapsintensiv och kräver en betydande mängd tyst kunnande. I kombination betyder dessa faktorer att ett tillräckligt stort utbud av kvalificerad arbetskraft krävs om produktiviteten ska kunna öka i framtiden Det bör noteras att fördelning av FoTU-utgifter på branscher är en operation förenad med svåra metodproblem och resultaten låter sig svårligen jämföras internationellt. Att FoTU-verksamhet utkontrakteras i varierande grad gör det t.ex. svårt att jämföra branschuppgifter mellan länderna. Kommissionens meddelande Mer forskning för Europa Mot 3 % av BNP, KOM(2002) 499 slutlig, och Investering i forskning: en handlingsplan för Europa, KOM(2003) 226 slutlig. OECD : Science, technology and industry scoreboard