SATELLITRÄKENSKAPER FÖR EUROPEISKA UNIONENS KREATIVA NÄRINGAR

Transkript

1 SATELLITRÄKENSKAPER FÖR EUROPEISKA UNIONENS KREATIVA NÄRINGAR Juli 2019

2 SATELLITRÄKENSKAPER FÖR EUROPEISKA UNIONENS KREATIVA NÄRINGAR SAMMANFATTNING Juli

3 EUIPO:S PROJEKTTEAM Nathan Wajsman, chefsekonom Carolina Arias Burgos, ekonom ERKÄNNANDEN Författarna vill tacka alla dem som bidragit med synpunkter på utkastet till rapporten: Marta Beck-Domzalska från Eurostat, Giles Fontaine från Europeiska audiovisuella observationsorganet, Inna Garkova från Europeiska kommissionen; Ruth Towse från Bournemouth University och Peter van de Ven från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 3

4 INLEDNING Ekonomisk verksamhet kvantifieras och mäts i nationalräkenskaperna. Den grundläggande metoden för detta beskrivs i systemet för nationalräkenskaper (System of National Accounts, SNA), som är en internationellt överenskommen rekommendationssamling som beskriver hur mått på ekonomisk verksamhet ska sammanställas. SNA offentliggjordes för första gången av Förenta nationerna år 1953 och förvaltas i dag av FN, IMF, Världsbanken, OECD och Eurostat. Den senaste revideringen gjordes Systemet som används för att mäta ekonomisk verksamhet i Europeiska unionen kallas det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS). Det är en anpassning av SNA och underhålls av Eurostat, som gjorde den senaste revideringen år Nationalräkenskaperna inrättades ursprungligen som svar på ett behov av att mäta industriproduktionen, mervärdet, sysselsättningen och utrikeshandeln inom de olika näringarna och för ekonomin i stort. För att kunna göra detta delas den ekonomiska verksamheten in i primära, sekundära och tertiära näringsgrenar. De primära näringsgrenarna omfattar jordbruk och utvinningsindustri, de sekundära utgörs främst av tillverkning, allmännyttiga tjänster (leverans av el, gas, vatten osv.) och byggverksamhet, och de tertiära grenarna omfattar tjänster. Var och en av dessa huvudgrupper har en rad underkategorier som i sin tur är uppdelade i mer detaljerade klasser. I EU kallas denna näringsgrensindelning för Nace (Nomenclature statistique des activités économiques dans la Communauté Européenne). På den mest detaljerade nivån delar Nace-klassificeringen in ekonomisk verksamhet i omkring 700 näringsgrenar. I praktiken kan dock inte alla ekonomiska verksamheter härledas ur systemet med nationalräkenskaper i dagsläget. Vissa verksamhetsområden som beslutsfattare och allmänhet har intresse av kan till exempel inte hämtas direkt ur den offentliggjorda statistiken, antingen därför att de inte täcks av standardklassificeringen eller för att de omfattar varor eller (i typfallet) tjänster som inte köps och säljs på marknaden och som därför inte ingår i den ekonomiska statistiken 1. För att lösa detta tillhandahåller satelliträkenskaper en ram som är kopplad till nationalräkenskaperna men som fokuserar på vissa aspekter av ekonomin och samhället som inte på ett direkt sätt återspeglas i nationalräkenskaperna. Vanliga exempel på områden där satelliträkenskaper fyller en viktig funktion är turism, miljö eller oavlönat hushålls- eller frivilligarbete. I vissa fall (t.ex. turism) är satelliträkenskaperna främst ett sätt att erhålla alternativa näringsgrensindelningar för ekonomisk verksamhet som redan ingår i de traditionella nationalräkenskaperna, medan de i andra fall (t.ex. obetalt frivilligarbete) också kan utöka räkenskapernas omfattning (produktionsavgränsningen). I denna rapport undersöks möjligheterna att skapa sådana satelliträkenskaper för de kreativa näringsgrenarna och hur man skulle kunna gå tillväga för att göra detta. I kapitel 1, som följer efter denna inledning, diskuteras hur kulturell och kreativ verksamhet bör avgränsas och klassificeras. Kapitel 2 utgör kärnan i rapporten. I det redovisas möjliga metoder för att inrätta satelliträkenskaper för de kreativa näringsgrenarna. Dessutom ges ett konkret förslag som bygger på rekommendationer från Eurostat, OECD, IMF, Unesco och andra europeiska och internationella organ. Slutligen diskuteras i kapitel 3 frågor kring insamlingen av de uppgifter som behövs för att inrätta satelliträkenskaper för de kreativa näringsgrenarna. 1I ekonomiska termer kan detta uttryckas som att sådana verksamheter ligger utanför nationalräkenskapernas produktionsavgränsning. 4

5 SAMMANFATTNING Satelliträkenskaper tillhandahåller en ram som sammanhänger med nationalräkenskaperna men som fokuserar på vissa aspekter av ekonomin och samhället som inte på ett direkt sätt återspeglas i nationalräkenskaperna. I denna rapport undersöks möjligheterna att inrätta sådana satelliträkenskaper för de kreativa näringsgrenarna och hur man skulle kunna gå tillväga för att göra detta. De kreativa näringarna definieras här som ekonomisk verksamhet som bygger på skapande och utnyttjande av kunskap, information och kultur. Sådan verksamhet är viktig i den moderna ekonomin, men att kvantifiera den är ingen enkel uppgift, delvis på grund av klassificeringsproblem men också för att sådan verksamhet ofta bedrivs utanför marknadsekonomin, vilket innebär att dess värde måste uppskattas med hjälp av andra typer av statistik från både offentliga och privata källor. Ett flertal länder har dock redan utfört arbete på det här området, vilket kan tjäna som utgångspunkt, och organisationer som OECD, IMF eller Unesco visar ett allt större intresse för att utveckla metoder som gör det möjligt att mäta kulturens ekonomiska värde. Vid bedömningen av genomförbarheten av satelliträkenskaper för EU:s kreativa näringsgrenar har följande aspekter beaktats: Klassificering av näringsgrenar och produkter. Hantering av kostnadsfria eller subventionerade digitala tjänster. Införande av hantering av immaterialrättsintrång i det nuvarande ramverket för nationalräkenskaper och i en satelliträkenskap för EU:s kreativa näringsgrenar. Kontosystem och konton för institutionella sektorer som är relevanta för satelliträkenskaperna för EU:s kreativa näringsgrenar. De grenar som enligt förslaget bör ingå i de kreativa näringarna kan delas in i följande huvudområden: Kulturarv, arkiv och bibliotek. Böcker och press. Bildkonst. Scenkonst. Audiovisuella medier och multimedier. Arkitektur. Annons- och reklamverksamhet. Programvara och webbportaler. Som vanligt måste dessa näringsgrenars primära, sekundära och kompletterande verksamhet beaktas, och produktion av kreativa produkter av aktörer från icke-kreativa näringar bör även det inkluderas. Många företag från icke-kreativa näringsgrenar publicerar till exempel böcker, tidskrifter eller programvara, eller ägnar sig åt reklamaktiviteter som sekundär eller kompletterande verksamhet. Därför bör ett nionde område läggas till för att också inkludera andra, icke-kreativa näringsgrenar som framställer kreativa produkter. Detta område kan på så sätt omfatta de verksamhetsdelar från andra sektorer som framställer kreativa produkter som en bisyssla, vilket skulle kräva en omfördelning från de sektorer som dessa verksamhetsdelar ingår i enligt standardklassificeringen. Ett viktigt område som bör beaktas är den digitala ekonomin, som inte bara har förändrat det sätt på vilket 5

6 företagen i de kreativa näringsgrenarna verkar, utan också hur konsumenterna tar till sig dessa produkter. Många gånger finns det endast en indirekt koppling mellan fördelarna för konsumenterna och tillhandahållandet och finansieringen av tjänsten, vilket gör det svårt att i nationalräkenskaperna spegla den ekonomiska betydelsen och användningen av sådana tjänster av olika ekonomiska aktörer. Med tanke på denna verksamhets betydelse är det dock viktigt att tydliggöra vem som producerar, betalar för och drar nytta av dessa kostnadsfria tjänster, och att kvantifiera värdet av dem. De kostnadsfria digitala tjänsterna kan delas in i tre huvudkategorier: Tjänster som finansieras genom reklam. Tjänster som finansieras via data. Tjänster som utförs av frivilliga. Alla tre tjänstekategorier ingår i de föreslagna satelliträkenskaperna för EU:s kreativa näringsgrenar, och standardmetoder används för att tillskriva de berörda verksamheterna ett värde. Rapportens sista del tar upp hanteringen av verksamheter som gör intrång i nationalräkenskapernas immateriella rättigheter. Den innehåller också ett förslag enligt vilket denna hantering inkluderas i satelliträkenskaperna för EU:s kreativa näringsgrenar. Enligt den senaste revideringen av det internationella nationalräkenskapssystemet (och ENS för EU) bör olaglig verksamhet ingå i nationalräkenskaperna så länge som transaktionen mellan de båda parterna sker genom ömsesidig överenskommelse. Inom ramen för satelliträkenskaperna för EU:s kreativa näringsgrenar utgörs denna olagliga verksamhet i synnerhet av immaterialrättsintrång såsom olaglig tillgång till upphovsrättsskyddade verk. Vissa av förslagen i denna rapport kräver statistiska uppgifter som inte finns tillgängliga i alla EU-länder. Avsikten med den föreslagna metoden är dock att den ska vara så fullständig som möjligt. Syftet är även att konsekvenserna av olika beslut som rör satelliträkenskaperna för EU:s kreativa näringsgrenar och hur dessa förhåller sig till den centrala ramen för nationalräkenskaper ska kunna förutses. I många fall måste uppgifterna hämtas med hjälp av indirekta metoder för att motsvarande ekonomiska värde sedan ska kunna tillskrivas. I rapporten dras slutsatsen att det är både möjligt och önskvärt att utveckla satelliträkenskaper för de kreativa och kulturella näringsgrenarna trots att detta är utmanande. Detta kommer att möjliggöra kvantifiering av viktiga aspekter i den moderna ekonomin, inte minst på det digitala området, som för närvarande inte alls eller endast implicit fångas upp i den ekonomiska statistiken. Med tanke på uppgiftens komplexitet föreslås nästa steg vara ett pilotprojekt där satelliträkenskaper för de kreativa och kulturella näringsgrenarna inrättas i en eller två EU-medlemsstater. 6

7 SATELLITRÄKENSKAPER FÖR EUROPEISKA UNIONENS KREATIVA NÄRINGAR Juli 2019