!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354

Transkript

1 Dnr LnU 2010/2354!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;)!""#$%&%'()")#&)**%+#,-++./+-0)'$-")")"1#2*)3-+4)#5)3+-$3%#674$38*%#89:## ;;<$"-=")*$)+#

2 <#=#4&01=&%+,)>?%)>%&.$&,&04/$)&=)1"#$%&''(%$/0) Lennart Axelsson, projektledare Ledningsgruppen för Ung Kommunikation ställer sig bakom slutrapporten Växjö Marianne Björn Maria Estling Vannestål Tom Gagner Per Gerrevall Heléne Hansson Margareta Havung Brita Johansson-Cederblad Per Johansson Marcelo Milrad Thorbjörn Nilsson Susanna Nordmark Rose-Marie Olsson Linda Reneland Forsman Martin Stigmar Simon Winter ) ) - 2 -

3 D00/6A""1>?%$/5-0+0,) ;)) E&-,%#04) F) En inledande text som återkopplar projektets idé och vision till den utveckling som skett under de fem år projektet pågått. 7)) G/0(.>?%&04/)&=)'%(H/-$/$) I) Innehåller projektets målsättning, ekonomisk redovisning, organisation och aktiviteter. J)) K2%4(.&%)#04/%)'%(H/-$$+4/0) En genomgång av projektets olika faser och vilka lärdomar som kan dras både från ett innehållsligt och organisatoriskt perspektiv. F)) L+"-&)0C&)>(%1-0+0,1>%A,(%)6&%)#''-(..+$M) Forskningsfrågor i perspektiv av projektets arbete. ;J) ;I) N))!-("#$=/5-"+0,) 77) I avsnittet diskuteras lärarutbildningens betydelse i perspektiv av den utveckling som nu sker i skolan utifrån projektets erfarenheter. E+"&,&);) En beskrivning i siffror av temagrupper och fördjupningsarbeten i Ung Kommunikation under projektperioden. E+"&,&)7) En uppräkning av externa föreläsare engagerade i projektet och föreläsningar gjorda av projektledning utanför regionen. E+"&,&)J) Ledningsgrupp och projektledning vid projektets slut. E+"&,&)F) Bokslut 2010 E+"&,&)N) Budgetutfall 2011 ) - 3 -

4 ;) E&-,%#04) ;O;)!"#$%&''(%$)P0,)Q(..#0+-&$+(0) Följande rapport syftar till att sammanfatta det femåriga projektet Ung Kommunikation, ett samarbetsprojekt som startade den 1 april 2006 inom Akademi Sydost (Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola). Växjö universitet var från början huvudägare och tecknade samarbetsavtal med Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola (Avtal Sydost Ung Kommunikation ). När Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gick samman och bildade Linnéuniversitetet övergick huvudägarskapet till Linnéuniversitetet. ;O7)R2%)4/0)#0,&)-(..#0+-&$+(0/0)+0$/)2%)1A)#0,)"20,%/) I februari 2005 registrerades domänen YouTube. Facebook hade startat ett år tidigare, men antalet användare ökade kraftigt under Idag ligger dessa i topp när det gäller världens mest besökta siter med unika besökare på över 500 miljoner i månaden. Under 2005 skrevs och godkändes Ung Kommunikations ansökan till KK-stiftelsen om det femåriga projekt som nu avslutas. Den utveckling som internet och webben genomgått och som Youtube och Facebook är konkreta exempel på, visar vilka stora förändringar medie- och internetvanorna genomgått under den tid Ung Kommunikation pågått. Projektet har arbetat i en tid då den användargenererade delen av nätet ökat explosionsartat. Men samtidigt har projektet varit involverat i processer som har med undervisning och lärande att göra och där förändringstakten är mycket långsammare. När projektet nu analyseras är det viktigt att ha med båda aspekterna. Målsättningen för projektet Ung Kommunikation var att skapa bryggor mellan ungdomars livsvärld, skolans sätt att organisera lärande och arbetslivet. I projektplanen skrevs följande: Grundläggande är att åstadkomma en attitydförändring till ung kommunikation. Med ung kommunikation menar vi dels de kommunikationsformer som präglar ungdomskulturen, dels de nya tekniker som möjliggör denna kultur. Vi ställer frågan vilka nya villkor för lärande denna utveckling skapar. Projektet har som mål at ti nära samarbete med omgivande samhälle öka medvetenheten och kunskapen kring IT samt forma och pröva en modell för kompetenshöjning bland lärarstudenter, lärarutbildare och VFU-lärare (Projektplan Ung Kommunikation 2005). Utvecklingen under de senaste 10 åren förstärker vikten av projektets frågor i lärarutbildning och skola. Framförallt efter år 2000 när andra generationens webb började utvecklas, skapades tjänster som gjorde det lätt att ladda ned musik. Det blev också lättare att dela med sig av olika idéer när bloggen blev ett allt vanligare verktyg. Dessa tjänster intresserade framförallt en yngre generation som helt plötsligt fick alldeles nya arenor att verka på. En vuxengeneration hade precis bevittnat en IT-ekonomisk bubbla som spruckit och var mindre intresserade av utvecklingen av nya IT-tjänster. Men takt med allt högre tillgänglighet via bredbandsutbyggnad ökade användningen under 2000-talet som nedanstående diagram från Nordicom 1 (2009) visar: Nordicom gör årliga mätningar av svenska medievanor. I ett pressmeddelande i samband med lanseringen av Mediebarometern 2008 skrev man följande: Förändrade medievanor har konstaterats bland unga, 15 till 24-åringarna, de senaste åren. 1 Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning, Göteborgs universitet - 4 -

5 Årets Mediebarometer visar att sådana vanor nu blir allt vanligare även bland äldre åldersgrupper, det handlar främst om 25 till 44-åringarna. Ovissheten har varit stor om i vilken grad de unga i vårt nya medielandskap grundlägger nya medievanor som följer med in i vuxenlivet. Mediebarometern 2007 tyder på att så är fallet. (Pressmeddelande Nordicom ). Alltmer blir nätet en del av människors vardag, arbete och medieanvändning. Tekniken förändras snabbt och vanor, vare sig det är bankärenden, nyhetsuppdateringar eller faktasökning, förändras också. Det har också blivit alltmer tydligt att den skillnad som tidigare fanns mellan ungdomars sätt att använda nätet och vuxnas sätt suddas ut alltmer. Den kommunikationsteknik som var ung för 5 år sedan, är inte så ung längre. De ungdomskulturer som skapades av nya funktioner på internet är idag en del i en gemensam, om än mångfacetterad, nätkultur. En annan digital klyfta blir istället alltmer tydlig. En klyfta som har att göra med hur och i vilken utsträckning internet och digitala medier används. Nordicom påtalar detta i den senaste undersökningen: Förtätningen i medieutbudet innebär att en omfördelning har skett mellan medierna från de traditionella medierna till nya medieformer på nätet. Man ägnar inte lika lång tid åt t ex att lyssna, titta och läsa vad gäller de traditionella medierna, radio, tv och tidningar, som tidigare. Men variationen är stor mellan olika grupper. Lågutbildade ägnar betydligt längre tid åt att lyssna på radio och tv än att använda internet i hemmet medan det motsatta gäller för högutbildade. Dessa sociala skillnader genomsyrar alla åldersgrupper. (Pressmeddelande Nordicom, ). OECD påtalar denna digitala klyfta i rapporten Are the New Millennium Learners Making the Grade? 2, som publicerades förra året: A second form of digital divide has been identified between those who have the necessary competences and skills to benefit from computer use and those who do not. These competences and skills are closely linked to students economic, cultural and social capital. Den första digitala klyftan som diskuterades (framförallt på 90-talet) var tillgänglighet. Eftersom inte alla hade tillgång till datorer skulle skolan ge eleverna den möjligheten. Den frågan är inte giltig på samma sätt idag, inte bara i ett svenskt, utan också europeiskt perspektiv. När tillgängligheten ökar sker den ökningen inte likvärdigt för alla och trots att tillgång till dator finns, framträder skillnader i användning som i sin förlängning skapar utbildningsmässiga utmaningar, enligt OECD-rapporten. I augusti förra året publicerade tidskriften Wired 3 en artikel med den något provokativa titeln The Web is Dead. Long Live the Internet (2010) som formulerade den förändring av internet som nu tycks ske. Författarna Chris Anderson och Michael Wolff gjorde i två parallella artiklar en beskrivning av hur nätanvändningen åter förändras i takt med att smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar i användning. Amerikanska siffror visar att det är i ålderskategorierna och (comscore ) som det största intresset finns. Men intresset ökar både i yngre och äldre åldersgrupper. Svensk statistik saknas ännu när det gäller användning i olika åldersgrupper, men troligen ser utvecklingen i Sverige ut på liknande sätt. Anledningen till ökningen är de små applikationerna apparna som finns för nedladdning. Till liten eller ingen kostnad alls får vi tillgång till tjänster, förströelse och information som inte kräver speciella navigeringar på webben. Sökning blir enklare. Samtidigt införs system som gör det enklare för programleverantörer att hitta en fungerande betalningsmodell. Detta sammantaget gör att utvecklingstakten går snabbare. Mobila enheter i undervisning är fortfarande i sin linda, men är ett växande område i takt med att tekniken blir billigare och mer lättanvänd. Denna enkelhet och möjlighet till variation bör 2 Are the New Millennium Learners Making the Grade?: Technology Use and Educational Performance in PISA OECD Hämtad Browser_and_Application_Users_in_U.S/%28language%29/eng-US Hämtad

6 utnyttjas i utbildning genom att lärare får stöd och hjälp att hitta användbara applikationer, men också genom att lärare deltar i programutveckling och design av nya koncept för undervisning. De frågor som har att göra med lärande och kunskapsutveckling i perspektiv av en digital mediekultur blir alltmer komplexa. En stor del av den unga generationen har vissa försteg när det gäller sätt att kommunicera och att använda specifika program eller spel (precis som många vuxna), men alltför många har begränsad förståelse för hur denna kunskap omsätts i ett långsiktigt lärande. Denna viktiga uppgift måste vara en självklar del av lärares kompetens i skolans undervisning lika väl som i all universitets- och högskoleutbildning

7 7) G/0(.>?%&04/)&=)'%(H/-$/$) Tre utmaningar var viktiga som utgångspunkt i Ung Kommunikation: Hur påverkar digital barn- och ungdomskultur skola och lärande? Vilka kompetenser behövs hos dagens lärare och lärarstudenter för att möta de krav som den digitala samhällsutvecklingen ställer? Skapas nya klyftor med denna utveckling som skolan måste ta ansvar för? I projektplanen 5 finns en intentionsbeskrivning som beskrivs i avsnittet Lägesbeskrivning efter projektets slut: Lärarstudenter kommer att vara väl förtrogna med IT och de pedagogiska möjligheter den ger. Organiserat samarbete med intressenter utanför skolan, framförallt med inriktning på barn- och ungdomskultur, sker kontinuerligt Kurserna inom AUO innehåller grunderna för digital kompetens och bildar kärnan i en vidare progressionslinje som sträcker sig till inriktningar och specialiseringar. I inriktningskurserna finns obligatoriska inslag som tar upp ämnesdidaktiska frågeställningar i relation till digitala medier. Praxisnära forsknings- och utvecklingsverksamhet i samverkan med regionens skolor är under fortsatt uppbyggnad med fokus på digitala medier, ungdomskultur och lärande. Under lärarstudenternas utbildning finns nära koppling till forskning och utveckling manifesterad i deras examensarbeten. Utarbetade planer för systematisk kompetensutveckling finns för regionens lärare. En övergripande strategi finns för samarbete med näringsliv i regionen, fokuserat på tre områden: utveckling av nya digitala verktyg och system för information och kommunikation; samarbete mellan skolor i verksamhetsförlagd utbildning och lokalt näringsliv; ungdomskultur och entreprenörskap. I projektplanen finns också ett avsnitt som beskriver det som var nyskapande i projektet: Lärande i institutionaliserade miljöer möter lärande i andra sociala praktiker och detta möte utgör en spännande utvecklingsarena i stödet för lärarstudenternas lärande. Projektets grundläggande idé är att brytningen mellan olika traditioner och erfarenheter ger möjligheter till en innovativ och utmanande utveckling. Målsättningen är att använda de kommunikativa och gestaltande processer som nu i snabb takt formas i ungdomsgrupper för att utveckla lärprocesser i utbildning och undervisning som leder till nya former och villkor för lärande som ger blivande lärare en potential för fortsatt skol- och professionsutveckling. 7O;)S-(0(.+1-)>?%4/"0+0,) Ung Kommunikation inleddes den 1 april Projektet tilldelades ett stöd från KK-stiftelsen på SEK. Motsvarande medfinansiering garanterades från de tre samverkande lärosätena Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska högskola inom ramen för Akademi Sydost. Växjö universitet blev huvudägare till projektet och avtal slöts mellan de tre lärosätena om fördelning av projektmedel och medfinansiering enligt följande fördelning: Växjö universitet 55 % Högskolan i Kalmar 35 % Blekinge Tekniska Högskola 10 %, (Avtal Sydost - Ung Kommunikation, ). Fördelningen gjordes i huvudsak efter antalet lärarstudenter på respektive lärosäte. Efter Akademi Sydost upphörande och bildandet av Linnéuniversitetet gjordes ingen förändring utan fördelningen har varit enligt följande: Linnéuniversitetet 90 % och BTH 10 %. Projektets kostnader har fördelats enligt nedanstående tabell (avrundade till tusental): 5 Projektplan Ung Kommunikation

8 T=/%,%+'&04/)1&..&0>&$$0+0,) )) )) BDE# CE# >'8?)3"%G&-+-$"'%"-8+# HIE# IE# 674$38*)&8&$# BDC#AAA# NE# ## ## Projektaktiviteterna är till största delen finansierade med KK-medel ( ), övrig finansiering från lärosätena. Projektaktiviteterna fördelar sig enligt följande poster: U%(H/-$&-$+=+$/$/%) ## ## 5)&%4'/LL)'# HAE# O7'G?/L+-+4#89:#38&L)")+$/"0)93*-+4# N#DNA#AAA# R"'/$"+-+4# DE# R"0F'G)'-+4# JJH#AAA# JE# S)$8'# BE# T*/"38+=)')+$# JAA#AAA# JE# T*/"()%'()"+-+41#L'8?)3"')$/*"%"# NII#AAA# HE# ## Projektkommunikation och omvärldsbevakning är finansierad av medverkande lärosäten enligt den ovan beskrivna överenskommelsen (beskrivs senare i dokumentet). Under rubriken Projektadministration döljer sig följande poster: projektledning, ekonomi, lokaler och teknik. Hela denna del är också medfinansiering från respektive lärosäte. Posterna fördelar sig enligt följande: U%(H/-$&4.+0+1$%&$+(0) ##,)G+-+4$4'/LL# I#DBC#AAA#!38+8&-# ## C#JI@#AAA# 7O7)V%,&0+1&$+(0) Projektet har styrts av en ledningsgrupp som förändrats något under projekttiden. Vid projektstarten bestod ledningsgruppen endast av cheferna för lärarutbildningen vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samt ansvarig för lärarutbildningen vid BTH. Från den 1 januari 2009 utökades ledningsgruppen med dekan för Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet, ordförande i Nämnden för utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kalmar samt ordförande i Grundutbildningsnämnden vid BTH. För den operativa delen i projektet har en projektledningsgrupp funnits bestående av huvudprojektledare, Växjö universitet och biträdande projektledare vid Högskolan i Kalmar och BTH. Ledningsgrupp och projektledare vid projektets slut, se bilaga 3. 7OJ)U%(H/-$/$1)$%/)>&1/%) I den ursprungliga projektplanen planerades tre faser i projektet, inledningsfas, implementeringsfas och fortsatt utvecklingsfas. Implementeringsfasen har blivit ersatt av en - 8 -

9 bearbetningsfas, då implementering inte varit möjlig i den utsträckning som planerats på grund av olika politiska och organisatoriska beslut (detta beskrivs ytterligare längre fram i dokumentet). Projektet är nu i den avslutande delen som innebär fortsatt utvecklingsarbete. På de lärarutbildningsinstitutioner vid Linnéuniversitetet, framförallt PPI 6, SOL 7 och DFM 8 som senast blivit tilldelade medel och som främst fördjupat frågan om digital kompetens, fortsätter nu bearbetningen inför den nya lärarutbildning som startar ht OF)@/.&,%#''/%) En bärande del i de två första faserna av projektet har varit arbete i temagrupper. Det har också varit projektets huvudmetod att implementera frågan om digital kompetens i lärarutbildning och skola. I temagrupperna har ingått lärare i högskoleverksamhet, lärare i skolverksamhet, studenter och elever. Elever har inte direkt ingått i temagruppernas konkreta projektplanering. Studenternas medverkan har skett antingen direkt i temagruppen eller i anslutning till verksamhetsförlagd utbildning. Till temagruppen har knutits expertis, t.ex. forskare och tekniker inom medieteknik, forskare inom pedagogik och ämnesdidaktik, IT- och mediepedagoger från AV-Media eller Reaktor Sydost samt personal från andra externa samarbetspartners. Inriktningen på temagrupperna formades av aktiva och intresserade personer som med nyfikenhet vågade prova nya grepp med den digitala tekniken. I varje temagrupps uppdrag har funnits ett krav att kontinuerligt beskriva sina erfarenheter i form av bloggar, lämna slutrapport och delta i aktiviteter organiserade av projektledningen till stöd för spridning och implementering. Temagrupperna täcker ett brett spektrum av frågor alltifrån konkret undervisningspraktik till avancerad spetsforskning. Temagruppernas olika inriktningar visar också på komplexiteten i frågan om digital kompetens i utbildning, lärande och undervisning. Från start fram till våren 2010 har 20 temagrupper varit aktiva, med olika typer av uppdrag, stöd och resultat. Sex temagrupper har varit direkt kopplade till universitetet med i huvudsak lärarutbildare och forskare samt med litet inslag av lärare från skolverksamheten, Åtta grupper har varit tydligt inriktade på skolverksamhet med lärare, studenter i VFU och elever. Fem temagrupper har varit ett samarbete som i stor utsträckning involverat både lärarutbildare, forskare, verksamma lärare, studenter och elever, En temagrupp (Second Life) var organiserad utanför både lärosäte och skolverksamhet med företrädesvis ungdomar från Nätverket SIP. Temagrupperna listas i Bilaga 1 med tillhörande ekonomiskt stöd. Resultatet av temagruppernas arbete har fortlöpande redovisats i tidigare lämnade aktivitetsrapporter till KK-stiftelsen 9, i temagruppernas egna bloggar 10 och slutrapporter 11. 7ON)W?%4H#'0+0,) Efterhand som temagrupperna avslutades, fortsatte arbetet i projektet med fördjupning i olika frågor. I bilaga 1 listas de olika fördjupningsprojekten. I stor utsträckning byggde detta arbete på en vidareutveckling av temagruppernas arbete. En tydlig tendens var att gå från temagruppernas breda ansats till en större fokusering på de specifika frågor som gäller för lärarutbildningen: verksamhetsförlagd utbildning; ämnesdidaktik; innehållet i utbildningsvetenskaplig kärna; specialpedagogik; relationen pedagogik teknik. Resurserna har i hög utsträckning styrts mot universitet och högskola, snarare än till skolverksamhet. Dock har ett organiserat samarbete med skolverksamhet funnits med i fördjupningsarbetet, om än i varierad utsträckning. Redovisning av arbetet har i vissa fall lett till sammanfattande rapporter, i några fall finns erfarenheterna beskrivna i kortare artiklar. I ytterligare några fall är utvecklingsarbetet 6 Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap 7 Institutionen för språk och litteratur 8 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik

10 inte avslutat utan ingår i ett långsiktigt arbete inför den kommande lärarutbildningen. Länkar till uppföljningen av aktiviteterna anges i förekommande fall i bilaga 1. 7O9)U%(H/-$-(..#0+-&$+(0)(56)(.=2%"413/=&-0+0,) En viktig del och ett prioriterat område i Ung Kommunikations arbete har varit att kommunicera projektets olika frågor. Centralt har också varit att bevaka de frågor som rört projektet, nationellt och internationellt. X/33'"&$1/0) Navet i detta arbete har varit projektets webbplats En informatör har varit anställd på 50 % under hela projekttiden. Dessutom har medel använts för uppbyggnaden av webbplatsen. Under hela projekttiden har projektet fått sponsorstöd från de båda företagen Artisan Global Media 12 och Blogg Esse AB 13, genom att företagen kostnadsfritt upplåtit webbplats och bloggar. Målsättningen med webbplatsen har varit att fungera som en portal för projektet som helhet. Det ska ha varit möjligt att under hela projekttiden, kontinuerligt följa projektets skilda delar med hjälp av material som producerats i form av blogginlägg, nyhetsartiklar, filmer, bilder och olika typer av rapporter. Det mesta som producerats under projektet finns tillgängligt på webben. Ung Kommunikations projektblogg publicerade det första inlägget den 5:e februari Under projekttiden har ca 540 blogginlägg publicerats, med ett innehåll som varierat från redovisningar av projektaktiviteter till omvärldsbevakning. Från sommaren 2007 har nyhetsartiklar blivit en kontinuerlig del av Ung Kommunikations informationsarbete. 75 artiklar beskriver aktiviteter i projektet. Ett tiotal filmer finns som beskriver olika delar av projektet. En viktig del i det uppföljande arbetet efter projektet blir att på ett ändamålsenligt sätt, arkivera och skapa förutsättningar för återanvändning av det stora materialet. W?%/"210+0,&%) Projektet har varit aktivt när det gäller föreläsningar och seminarier. Ett flertal externa föreläsare har under projekttiden på olika sätt varit engagerade i utåtriktade arrangemang på Linnéuniversitetet och på BTH. Stor kunskap finns i och utanför landet om de frågor projektet bedriver och en strävan har varit att knyta kontakter och stimulera till nya utvecklingsidéer. Projektledarna har också varit engagerade i olika arrangemang utanför regionen för att sprida erfarenheter om projektet. Förfrågningar har kommit från olika delar av landet i huvudsak från kommunala skolhuvudmän. Frågan om den unga kommunikationen och kopplingen till skolans utveckling har intresserat. I Bilaga 2 presenteras en lista med föreläsare som varit inbjudan till projektet. I bilagan presenteras också en lista över föreläsningar gjorda utanför regionen av projektledarna. Y=1"#$0+0,)&=)'%(H/-$/$) Efter projektets formella avslutande följer lärosätenas egen uppföljning genom den planerade slutkonferensen den juni och därtill hörande dokumentation. Avsikten är också att ta hand om och göra materialet från projektets erfarenheter tillgängliga på olika sätt efter att projektets webbplats stängts. Slutkonferensen kommer att genomföras på Linnéuniversitetet i Växjö. Ett omfattande program är planerat med två keynote-talare, Andreas Ekström, journalist och författare till boken Googlekoden 14 samt Anne Bamford, professor i konst vid University of Arts London och internationellt uppmärksammad för sin bok the Wow Factor 15. Programmet finns att hämta på konferensens webbplats 16. Målsättningen med konferensen är att lyfta fram de frågor som 12 Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad

11 projektet uppfattar som centrala för fortsatt utveckling och en majoritet av presentatörerna har lokalt varit aktiva i projektet. Under konferensen kommer flera av presentationerna att webbsändas. Till den avslutande konferensen planeras också för utgivning av ett samlat slutdokument om projektet och de frågor som bearbetats, speglad av ett antal skribenter. Tanken är att slutdokumentationen ska vara ett komplement till de presentationer som genomförs på konferensen och vara ett bestående bidrag från Ung Kommunikations arbete. # 7OI)P$=2%4/%+0,&%)(56)-&%$"2,,0+0,&%) Under projekttiden har utvärdering av projektet gjorts och inom projektets ram har kartläggningar genomförts. Y'/"B)#$=2%4/%+0,)&=)'%(H/-$/$) På uppdrag av KK-stiftelsen har forskningsenheten Apel med doktorand Ann Öhman Sandberg vid forskningsenheten Apel under ledning av professor Lennart Svensson fortlöpande följt projektet. I värdefulla kartläggningar och uppföljande analysseminarier har utvärderingsarbetet varit ett stöd för projektets arbete, framförallt för den självreflektion och strategiska planering som varit nödvändig i ett så långvarigt projekt. Tre rapporter är skrivna 17 och en fjärde uppföljning kommer att publiceras i samband med projektets slutkonferens. Temagrupperna har speciellt uppmärksammats eftersom det var den metod projektet använde för implementering. I två rapporter, Rapport Ung kommunikation, Temagruppernas och de externa samarbetsparternas delaktighet i projektet ( ) och i halvtidsutvärderingen Arbetsrapport Ung Kommunikation ( ) diskuteras temagruppernas roll i projektet 18. Q&%$"2,,0+0,)&=)$/.&,%#''/%0&) Internt i projektet genomförde, under 2010, Simon Winter, fil dr i kognitionsvetenskap och gästlektor i Medieteknik, en analys av hälften av temagrupperna. Erfarenheterna från den utvärderingen finns i 13 blogginlägg publicerade på Ung Kommunikations blogg och sammanfattade i en rapport Erfarenheter av projektet Ung Kommunikation, (oktober 2010). Direktlänkar till blogginlägg och rapport finns på webbsidan 19. Q&%$"2,,0+0,)&=)1$#4/0$#''>&$$0+0,&%) Daniel Larsson, fil mag i sociolog och utredare på SV 20 har under 2007, 2008, 2009 och 2010 undersökt lärarstudenternas uppfattningar och attityder om vad digital kompetens betyder i deras utbildning och kommande yrke. Rapporterna finns publicerade på projektets webbplats 21. Enkätundersökningarna har gjorts under studenternas första termin i utbildningen. En sammanfattande analys av samtliga undersökningar genomförs under våren. Det slutliga resultatet publiceras i samband med projektets slutkonferens. *+,+$&")-(.'/$/01)1(.)+00/6A"")+)'%(,%&.#$3+"40+0,&%) Under våren 2010 genomförde Linda Reneland Forsman, fil dr i pedagogik, en studie av hur två professionsutbildningar, lärarutbildningen och biblioteksutbildningen bearbetar och problematiserar begreppet digital kompetens, Digital kompetens som innehåll i programutbildningar vid tidigare Växjö Universitet 22. En undersökning gjordes av vilket samband som finns mellan målformuleringar och dessa formuleringars utfall i form av undervisning. Huvudfokus var tre frågeställningar: Vilken karaktär/tolkning av begreppet digital kompetens kommer till uttryck i kursplanernas formuleringar? Hur ser samstämmigheten ut mellan målformuleringar och utfall i undervisningen? Hur kan påtalade brister förstås ur ett utvecklingsperspektiv, d.v.s. vad bör vara nästa steg i strävan efter en integrering av digitala medier i utbildningsprogrammen? Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet

12 *+,+$&")-(.'/$/01)+)C%-/1"2%&%#$3+"40+0,) Studien har genomförts av en grupp lärare vid Blekinge Tekniska Högskola och riktade sig mot den inledande yrkeslärarutbildningen (ett samarbete inom Akademi Sydost). Resultaten har sammanställts av Tomas Hansson, docent i pedagogik i rapporten Digital kompetens i yrkeslärarutbildning Syftet med undersökningen var att beskriva hur digital kompetens växer fram i en yrkeslärarutbildning med vuxna studenter. Målet har varit att primärt identifiera komponenter i begreppet som gör att kunskapen om fenomenet ökar i ett lärarutbildningsperspektiv. Utvärderingen inriktas på följande frågor: Att beskriva, förstå och förklara lärarutbildares och lärarstudenters digitala kompetensprofiler genom: Studier av lärarutbildares och studerandes upplevelser av och attityder till ett program för yrkeslärarutbildning Analys av implementeringen inom en lärarutbildning för blivande yrkeslärare Heléne Ivarsson, fil dr i pedagogik och ledamot i ledningsgruppen samt en av lärarna som utvecklade det nya yrkeslärarprogrammet, har också gjort en beskrivning av hur styrdokument används som ledning för yrkeslärarutbildningens implementering av IKT i utbildningen, Beskrivning av kontexten för yrkeslärarutbildningen Båda dessa rapporter finns på projektets webbsida 23. 7OZ)!&.&%3/$/) Förutom de tidigare nämnda företagen, finns flera viktiga samarbetspartners som haft stor betydelse för projektets utveckling. AV-Media är en resurs för pedagoger i regionen med fokus på media och IKT. Finns kontor i både Kalmar 24 och Växjö 25. Verksamheten består av två delar, utlåning av film och andra medier samt kompetensutveckling och informationsinsatser avseende IKT i skolan. AV-Media har stort kontaktnät med lärare som på olika sätt involveras i kompetensutveckling och utvecklingsprojekt. Detta kontaktnät har givit projektet stora möjligheter att hitta skolor att samarbeta med och konkret givit projektet möjlighet att följa den utveckling som sker i skolan. Samarbetet mellan AV-Media och Linnéuniversitetet fortsätter och kanaliseras i olika former. Nätverket SIP 26 är ett paraplynätverk skapat av och för ungdomar. SIP står för Samhällsförändring i praktiken. Målsättningen är att stötta ungdomars kreativitet och vilja att utvecklas. Nätverket består av olika delar, bl.a. Booster riksförbund (ideell förening), som stöder ungas föreningsverksamhet, Grrl Tech(ideell förening), jämställdhetsorganisation som driver projekt och stöttar föreningsverksamhet, Ungradio (ideell förening), som stöder unga som vill arbeta med radio och Samhällsentreprenörer, en ettårig folkhögskoleutbildning i entreprenörskap. Nätverket SIP har varit en viktig inspirationskälla till att skapa förståelse för den unga generationens sätt att arbeta, skapa nätverk och projekt samt inte minst, att använda nya medier för att nå resultat. Reaktor Sydost 27 är en ideell förening och resurscentrum för film och ung kommunikation. Svenska Filminstitutet stöder 19 regionala resurscentrum runt om i Sverige, varav Reaktor Sydost är ett. Stöd erhålls också från regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Södra Småland. Målsättningen är att stärka barns och ungdomars kunskaper kring rörlig media. Projektet har framförallt samarbetat med Reaktor Sydost när det gäller rörlig bild, filmskapande och multimodalt berättande Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad

13 J) K2%4(.&%)#04/%)'%(H/-$$+4/0) I den granskning och utfrågning som gjordes av sakkunniggruppen (051030, under ledning av Øystein Johannessen, Kunnskapsdepartementet, Norge) i samband med den första utlysningen av KK-medel, fördes en diskussion om det något djärva anslaget i projektförslaget att förändra innehållet i den akademiska utbildningskulturen. Detta skulle ske genom ett brett utvecklingsarbete med många olika perspektiv, där externa aktörer skulle bli inblandade och framförallt i projektets inledning spela en aktiv roll. Det var antagligen det anslaget som skilde Ung Kommunikation från projektförslag som kommit in från andra lärarutbildningar. Anslaget syntes vara innovativt, samtidigt som det restes frågor kring möjligheten att lyckas. I efterhand kan det konstateras att inflödet av idéer från externa parter var viktiga för projektets inledande arbete och för de temagrupper som kom igång (se sammanställningen av temagrupper). Konkreta skolfrågor lyftes in i projektet tillsammans med frågor som hade med ungdomskulturer utanför skolan att göra. Det fanns också ett stort intresse från externa parter att medverka. En konsekvens av denna ansats blev emellertid att det inte fanns ett gemensamt fokus i temagruppernas arbete och att detta gav projektet ett splittrat intryck. Det som förenade var en uppfattning om att grundläggande förändringar ägde rum i samhället och att dessa borde få ett utrymme i undervisningen och att en förändring av lärares kompetenser därmed var nödvändig. Projektet lyckades inte attrahera lärarutbildare och kursansvariga på lärosätena i den utsträckning som eftersträvades (Öhman Sandberg 2009). Det var fortfarande eldsjälar och speciellt intresserade som deltog i projektets aktiviteter. Det fanns uppenbara svårigheter att förena de olika miljöer, formella och informella, som projektet verkade i. Samtidigt skapades många olika erfarenheter som sammantaget gav projektet skilda perspektiv på vad IKT, digitala medier och lärande betyder. Under 2009 avslutades många temagrupper och i det kommande fördjupningsarbetet riktades arbetet i huvudsak in på aktiviteter knutna till lärarutbildningen. Vid årsskiftet 2008/2009 utökades också ledningsgruppen med ordföranden från ansvariga nämnder vid medverkande lärosäten. Beslut fattades vid Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet om stöd för uppbyggnad av två temainriktade forskningsplattformar, den ena riktad mot IKT och lärande och den andra mot Barndom (Protokoll LUN ). Dessa forskningsansatser var intressanta för Ung Kommunikation, framförallt den som riktade sig mot IKT och lärande, men även Barndom var intressant utifrån projektets frågor. En fastare forskningsförankring för projektet såg ut att vara möjlig. På uppdrag av fusionsgruppen för lärarutbildning 28 (FLUB, PM ) vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar genomfördes hösten 2009 ett arbete som syftade till att specificera innebörden av digital kompetens och vilka kompetensutvecklingsinsatser som var önskvärda. Rapporten slutfördes och lämnades till fusionsgruppen i december Av ovanstående samt av ledningsgruppens mötesprotokoll och minnesanteckningar framgår att under 2009 genomfördes ett antal åtgärder som direkt strävade efter att styra upp projektarbetet mot det uttalade målet om implementering i lärarutbildning. Samtidigt fick dessa åtgärder konsekvenser för samarbetet med BTH. En osäkerhet uppstod om dess roll i projektet eftersom BTH inte längre har någon lärarutbildning (Öhman Sandberg 2009). Den gemensamma yrkeslärarutbildningen inom Akademi Sydost fick inte någon fortsättning när Växjö universitet och Högskolan i Kalmar beslöt att fusionera och BTH valde att stå utanför. Den 1 januari 2010 gick Högskolan i Kalmar och Växjö universitet samman och bildade Linnéuniversitetet. Stora organisatoriska förändringar initierades och en ny rektor tillsattes. Ny fakultetsorganisation sjösattes där bl.a. en nämnd för utbildningsvetenskap, (NUV) bildades och en ny institutionsindelning genomfördes. Nya instruktioner gavs till de administrativa 28 Fusionsgruppen för lärarutbildning (FLUB) var sammansatt av representanter för de tidigare lärosätenas ledning för lärarutbildningen. Gruppens uppgift var att förbereda för gemensam ny lärarutbildning vid Linnéuniversitetet

14 enheterna. Inom lärarutbildningens styrning och ledning tillsattes undernämnder och ledningsgrupper. Parallellt med allt organisatoriskt arbete planerades för den nya lärarutbildningen som riksdagen fattade beslut om den 28 april. I beslutet låg ett krav på att varje lärosäte måste ansöka om examensrätter för att kunna anordna lärarutbildning. Något överraskande hade, i den nya propositionen, kravet på digital kompetens tonats ned. Det som i förslaget till ny lärarutbildning (HUT 07) 30 beskrivits som ett av fyra viktiga perspektiv som skulle ingå i alla kurser i lärarutbildningen, IT som utbildningsresurs, fanns inte med i propositionen. Den förändring som föreslogs var en redaktionell förändring i texten till examensordningen: visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna På Linnéuniversitetet startade omedelbart ett intensivt arbete för att skapa en fungerande struktur för den nya organisationen samtidigt som en mängd arbetsgrupper tillsattes med målsättningen att producera underlag för ansökan om examensrätter. Ung Kommunikations innovationsinriktade arbete med planering för implementering och kompetensutveckling fick stå tillbaka för den omedelbara uppgiften att skapa kurs- och utbildningsplaner till den nya lärarutbildningen. I utvecklingsarbetet på institutionsnivå fanns inte tillräckligt många lärarutbildare som varit aktiva i Ung Kommunikation, som hade kunnat bidra med värdefullt innehåll. I ett slag försvann också det yttre trycket (de nationella styrdokumenten) på lärarutbildningen att genomföra förändringar i utbildningens innehåll i riktning mot frågor som anknöt till den digitala utvecklingen i samhället. Dock fanns i NUV:s verksamhetsplan för 2010 ett avsnitt som betonade vikten av att ta vara på Ung Kommunikations erfarenheter (NUVhandlingsplan för 2010) 31. Dessutom fick projektledningen i uppgift att ta fram ett underlag till utbildningsmål för digital kompetens i lärarutbildningen. Ett arbete som resulterade i ett förslag som godkändes av NUV (Protokoll NUV ) och bifogades samtliga ansökningar om examensrätter som lämnades till Högskoleverket 32. (Förslaget byggde i huvudsak på det arbete som genomfördes på uppdrag av FLUB-gruppen.) Ung Kommunikations strategi gick ut på att i projektets inledning arbeta brett, innovativt och med mer experimenterande utvecklingsidéer, med intresserade både inom och utom lärosätena. I projektets andra fas skulle implementering och kompetensutveckling ske med utgångspunkt i de skapade erfarenheterna. I den tredje fasen skulle bearbetning av kursplaner och utbildningsplaner ske parallellt med ett fortsatt utvecklingsarbete i mer traditionella former. Denna strategi visade sig inte hålla när trycket på organisationen ökade. Det krävdes snabba beslut och stor arbetsinsats av många verksamma lärarutbildare. Arbetet med utvecklingen av innehållet i den nya lärarutbildningen skulle ske samtidigt som den reguljära verksamheten skulle fungera. Detta innebar att den planerade kompetensutvecklingsinsatsen som föreslagits från projektet, bl.a. i FLUB-rapporten, inte kunde genomföras. Tiden för verksamma lärarutbildare räckte helt enkelt inte till. Sammanfattningsvis kan sägas att tre faktorer haft väsentlig betydelse och som påverkade projektets arbete: Fusionen och arbetet med att integrera två lärarutbildningar till en. Villkoren för att få examenstillstånd för den nya lärarutbildningen, vilket ställt samtliga lärarutbildningar inför en oerhört krävande uppgift som måste genomföras på kort tid. Ett arbete som för Linnéuniversitetet varit framgångsrikt med examenstillstånd för samtliga lärarutbildningar. Regeringens svängning i IT-frågan. Från att det blev ett tilläggsdirektiv till utredaren Sigbrit Franke 33 till att man i proposition och förordning lämnat frågan i princip till att endast utgöra ett av ett antal mål i examensordningen. 30 SOU 2008: Nämnden för utbildningsvetenskap Handlingsplan för 2010, Hämtad

15 För Ung Kommunikations del innebar dessa faktorer att projektarbetet under 2010 inriktades på att konsolidera, utvärdera och sprida erfarenheter från projektet. Av inläggen i projektbloggen under denna tid, framträder inriktningen tydligt. BTH:s roll i projektet förblev fortsatt oklar. Under 2011 har utvecklingsarbetet tagit ny fart. Flera aktiviteter på de olika institutionerna som är knutna till lärarutbildning, planerar för den nya lärarutbildningen. Vilka områden som lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet ska prioritera kommer att bearbetas och tydliggöras under Kompetensutvecklingsinsatser ska planeras utifrån de krav som de nationella styrdokumenten anger. Frågor om perspektiv som ska prioriteras och vilka kunskapsmiljöer som är attraktiva för lärarutbildningen är inte beslutade utan ska diskuteras vidare. I målsättningen för Ung Kommunikation uttrycks att digital kompetens ska finnas som ett viktigt innehållsområde i lärarutbildningen efter fem års projektarbete. I den meningen har projektet inte lyckats helt. Ett utvecklingsarbete tar tid och påverkas starkt när kraft måste läggas på organisatoriska och innehållsliga förändringar. Förändring av attityder är en långsam och långsiktig process som måste innehålla planerade kompetensutvecklingsinsatser och delaktighet i utvecklingsinsatser (Öhman Sandberg 2009). Förståelsen av begreppet digital kompetens har fördjupats hos lärarutbildarna under de fem år projektet har verkat. Den grundläggande visionen om betydelsen av den unga kommunikationen var en viktig drivkraft i projektet. Förståelse och erfarenheter av att organisera undervisning och lärande på nya sätt har utvecklats ur innovativa och kreativa försök såväl inom som utom lärosätena. Detta har varit projektets styrka, men så här långt har dess påverkan på lärarutbildningen varit begränsad som en följd av de stora innehållsliga och organisatoriska förändringar som har verkat bromsande på den fortsatta implementeringen. Det finns emellertid en solid grund att stå på med mängder av olika erfarenheter från projektet att använda i det utvecklingsarbete som alltmer fördjupas fram till starten av den nya lärarutbildningen. Hur och på vilket sätt dessa lärdomar ska användas är ytterst en fråga för Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV), för undernämnder med beredningsansvar till NUV och för ämnesföreträdare på de olika institutionerna som är verksamma inom lärarutbildningen. Den betydelse den fortgående digitaliseringen i samhället, de förändrade medievanorna och de informella lärmiljöernas betydelse har i lärarutbildningen, behöver ytterligare bearbetas och förtydligas inom lärarutbildningens olika kunskapsområden. JO;)K2%4(.&%)#%)/$$)(%,&0+1&$(%+1-$)'/%1'/-$+=) Någon grundläggande uppföljning av projektets arbete har ännu inte gjorts av lärosätena. Det ankommer på Nämnden för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet och Utbildningsnämnden vid BTH att analysera projektets arbete. Uppföljningen har en innehållslig aspekt som har beskrivits i ovanstående avsnitt. Men det finns också organisatoriska aspekter som bör beaktas (aspekter som kanske inte bara är specifika för Linnéuniversitetet utan som säkert kan gälla på andra lärosäten). Avgörande är hur utvecklingsarbete i grundutbildning organiseras och genomförs. Forskningsprojekt har sin givna plats inom akademin med kända och relativt fasta strukturer. De är mycket betydelsefulla för lärosätena och bidrar väsentligt till långsiktig stabilitet och uppbyggnad av starka forskningsmiljöer. Forskningsprojekten har också stor betydelse för kvaliteten på grundutbildningen i den meningen att erfarna forskare också undervisar i olika kurser och bidrar med både innehåll och ett vetenskapligt synsätt till fördjupade kunskaper hos studenterna. Men det primära målet för forskningsprojekt är inte att höja kvaliteten i grundutbildningen utan att bearbeta de frågor som forskningen fått medel till. Varje lärosäte har ett ansvar för att utveckla undervisningen så att den motsvarar höga krav på såväl innehåll och vetenskaplighet som form. Från och med den första januari 2011 gäller ett nytt system för kvalitetsutvärderingar. Högskoleverket bedömer kvaliteten i gjorda utbildningar

16 genom att granska de faktiska resultaten, d.v.s. utifrån hur väl studenterna når de krav som formulerats i högskoleförordning och examensordning 34. Universitet och högskolor ansvar för att kvalitetssäkra processen. Vid Linnéuniversitetet finns en kvalitetspolicy 35 och ett arbete pågår att hitta kvalitetsindikatorer 36. Det är fakulteterna som närmast har ansvar för kvalitetsutveckling. Därmed är detta också ett ansvar för NUV. Logiken i kvalitetsutvärderingar innebär att man i efterhand granskar process och resultat för att se om dessa svarar mot de krav som finns i kurs- och utbildningsplaner? Samtidigt talas nu mer och mer om betydelsen av innovation i utbildningssystem. Den 26 november 2009 formade EU:s ministrar för högre utbildning ett antal slutsatser om hur kunskapstriangeln, d.v.s. samverkan mellan utbildning, forskning och innovation, ska stärkas i Europa 37. I regeringens proposition En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor, 2009/10: lyfts också betydelsen av kunskapstriangeln fram och man menar att ett sätt att stimulera till nytänkande är en ökad frihet att själv få utforma verksamheten. En utmaning för den kommande lärarutbildningen är att skapa förutsättningar för innovativa utvecklingsarbeten som under relativ frihet får prova nya modeller för undervisning och lärande. Projektet Ung Kommunikation var tillsammans med de två andra nationella projekten, KompLIT och LIKA, unika i den mening att under så lång tid som 5 år få stöd till utvecklingsprocesser i en grundutbildning. Projekten var olika i organisation och hade olika strategier för att uppnå uppställda mål. Sammanfattande erfarenheter av samtliga projekt är önskvärda att synliggöra. En erfarenhet av Ung Kommunikations arbete under dessa fem år, var svårigheten att hitta former och organisation för utvecklings- och innovationsarbete inom lärosätets ram, trots att det fanns en stor beredvillighet att medfinansiera projektet. Det fanns inga erfarenheter av denna typ av utvecklingsarbete varken på institutionsnivå eller fakultetsnivå. Strukturer och rutiner saknades vid lärosätena för att möta denna typ av utmaningar, kanske på grund av dess uttryckliga inriktning att inte vara ett forskningsprojekt utan ett utvecklingsprojekt i grundutbildning. Dessa aspekter har också diskuterats under projektets genomförande, bl.a. i Ann Öhman Sandbergs arbetsrapport från där hon lyfter frågan om förhållandet mellan driftsorganisation och utvecklingsorganisation, samt i den halvtidsutvärdering som gjordes tillsammans med KK-stiftelsen, Apel, rektorer och ledningsgrupp den 27 oktober Under fusionsprocessen och arbetet med att söka examensrätter hamnade detta i bakgrunden. Den viktiga frågan kvarstår hur man kan organisera ett innovativt utvecklingsarbete i grundutbildning som komplement till kvalitetsutvärderingar. Teknikutvecklingen i samhället är snabb medan förändringar av lärande- och undervisningsprocesser tar längre tid. Detta gör frågan om innovation och utveckling än viktigare. Kan ett framsynt pedagogiskt utvecklingsarbete som stimulerar till kreativitet och förnyelse där den snabba teknikutvecklingen är en beståndsdel, vara ett sätt att öka kvaliteten och relevansen i lärarutbildningen? 34 Hämtad Hämtad Hämtad utsatseromkunskapstriangeln.4.3b7dc9e51254f547e147ffe1321.html Hämtad Hämtad

17 F) L+"-&)0C&)>(%1-0+0,1>%A,(%)6&%)#''-(..+$M) Olika forskningsfrågor har dykt upp under projektets arbete. Projektet har i vissa fall stött utvecklingsarbeten som i några fall lett till artiklar publicerade i internationella forskningstidskrifter. Det gäller framförallt utvecklingsarbetet som varit kopplat till temagruppen Amulets 41. I avhandlingen A Design Toolkit for Emerging Learning Landscapes Supported by Ubiquitous Computing 42 av Daniel Spikol, finns två av fem artiklar som direkt relaterar till utvecklingsarbetet i Ung Kommunikation. De frågor som reses i avhandlingen är på vilket sätt design av den teknik, som finns runt omkring oss, kan ge nya möjligheter för förändrade lärprocesser. Ett annat exempel är Arianit Kurti med sin avhandling Exploring the multiple dimensions of context: Implications för the design och development of innovative technology-enhanced learning environments 43, där målsättningen har varit att testa miljöer i och utanför klassrummet, där mobil och interaktiv teknik spelat en central roll för design av nya sätt att lära. Professor Marcelo Milrad har också tillsammans med andra författare medverkat i ett antal internationella artiklar med utgångspunkt i mobilitet, utomhusaktiviteter och lärande 44. Andra forskare har på olika sätt varit inblandad i Ung Kommunikations utvecklingsarbete. Inför den avslutande slutrapporten har 17 forskare blivit tillfrågade om vilka forskningsfrågor som har väckts under projekttiden. Svar har kommit från åtta forskare som representerar olika discipliner exempelvis pedagogik, ämnesdidaktik och medieteknik. Svaren speglar till en del de fokusområden som funnits i projektet: Relationen mellan ämnesdidaktik och den digitala tekniken Multimodalitet Specialpedagogik Forskning om människors förhållande till internet Högskolepedagogisk utveckling i relation till digital kompetens Digital kompetens i förhållande till organisationers utveckling Begreppsmetaforer för lärandedesign Progression i självstyrt lärande Digitala resurser som pedagogiskt mervärde [/"&$+(0/0)./""&0)2.0/14+4&-$+-)(56)4/0)4+,+$&"&)$/-0+-/0) Inom matematikdidaktik och språkundervisning diskuteras hur ämnena kan utvecklas genom ökad användning av digitala verktyg. Användning av digitala verktyg i sig antas inte medverka till ett bättre lärande. Det är hur denna användning kopplas till den ämnesmässiga målsättningen som det blir intressant och då blir lärares kompetens central. Då behövs mer kunskap om hur olika användningssätt upplevs av både lärare och elever. Ett pågående samarbete finns mellan medieteknik och matematikdidaktik där användningen av den mobila tekniken utforskas. Den höga graden av teknikanvändning som sker i Sverige och många andra länder ställer nya frågor om vilka kunskaper som lärare och elever behöver för att kunna arbeta i framtiden. Viktigt är att ha ett speciellt fokus på hur begreppsmässigt tänkande och tillhörande begreppsanvändning utvecklas i matematik och låta elever engagera sig i autentiska aktiviteter, där matematiken blir konkret genom att problem undersöks i verkliga miljöer. På vilka sätt kan tekniska system och artefakter baserade på mobil teknik stödja denna ambition? Inom språkundervisningen diskuteras också användning av autentiskt material som underlättas av tillgången till nätbaserade resurser. Detta ställer krav på läraren att våga släppa in språkliga Hämtad Hämtad Hämtad

18 och kulturella fenomen som man som lärare inte alltid känner till. Det ger möjligheter att lära tillsammans med eleverna i stället för att vara den ständigt allvetande experten. Fortfarande finns liten kunskap och starka traditioner som gör att användning av autentiskt material i undervisningen behöver utvecklas ytterligare. Ett sätt att analysera IT-användningen är att använda begreppen IT som automat, IT som verktyg och IT som arena (Svensson , Estling Vannestål & Granat ). Användning av IT som automat, d.v.s. att använda datorn i övningar där ord eller grammatik tränas som enskilda enheter utan kontext är relativt vanligt förekommande i språkundervisningen, Datorn ger omedelbar respons om det är rätt eller fel. Kunskap behövs om förhållandet mellan denna typ av träning jämfört med kreativa skrivövningar, digitala berättelser och kommunikation på nätet, d.v.s. IT som arena. Mer kunskap behövs också om hur elever kan stimuleras att i högre grad skriva egna texter i stället för att klippa och klistra. Kan språkundervisningen göras mer intressant genom att använda mer personliga texter? \#"$+.(4&"+$/$) Lärarstudenter, lärarutbildare och forskare har i en pilotstudie 47 arbetat med multimodalt berättande som examinationsform i en kurs inom det allmänna utbildningsområdets första termin. Multimodalt (och inte digitalt) berättande speglar all sorts kommunikation, som ju per definition är just multimodal 48. Till skillnad från termen digitalt berättande fokuserar multimodalt berättande just på de olika kommunikativa möjligheter som erbjuds och inte bara de tekniska, digitala dito. Lärarstudenterna redovisade en kursuppgift som en multimodal berättelse, och gjorde samtidigt ytterligare en; en reflektionsberättelse som speglade arbetsprocessen och dess för- och nackdelar. Ett multimodalt förhållningssätt till undervisning och lärande i kombination med den potential dagens teknik erbjuder har enorm kapacitet för att engagera, entusiasmera och inspirera både lärare och elever till nya sätt att samarbeta, dela och lära 49. Multimodalt berättande kan också ge olika samhällsgrupper möjlighet att samarbeta och dela med sig av kunskap och erfarenheter över generationsgränserna, t.ex. i möten mellan skolelever och/eller studenter och äldre personer, eller för t.ex. museibesökare att dela med sig sina upplevelser i och kring en utställning eller ett event via smarta telefoner och/eller läsplattor. Skolelever kan med mobilt multimodalt berättande färdigställa och redovisa sitt arbete redan på plats, men också ta med sig upplevelserna och arbetet tillbaka till skolan för vidare bearbetning. Multimodalt berättande är ämnesöverskridande och ämnesövergripande och skulle kunna appliceras på de mest skilda arbeten och uppgifter i skola och högre utbildning. För att lyckas behöver vi få veta mer om hur de verktyg och metoder som finns utvecklade idag skulle kunna utvecklas didaktiskt för att bättre passa olika åldersgrupper och ändamål, i syfte att stödja ett livslångt lärande.!'/5+&"'/4&,(,+-) Portalen samt undervisning på Linnéuniversitetets lärarutbildning, speciallärar- och specialpedagogprogrammen, samt på uppdragsutbildningar, har bidragit till att medvetenheten om och användningen av kompensatoriska hjälpmedel (alternativa verktyg) för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller ADHD, har ökat. I mötet med blivande och verksamma lärare/speciallärare har det dock framkommit att det fortfarande behövs mer kunskap om de digitala verktygens mervärde vid faktisk användning i klassrumsarbetet. Det behövs mer studier som analyserar vilka faktorer som har betydelse för att verktygen ska kunna stödja dessa elevers lärande, och vilka verktyg som passar vilka elever. Det saknas även studier 45 Hämtad Hämtad Hämtad Kress (2005) Gains and losses: New forms of texts, knowledge, and learning. Computers and Composition, # 22, Kress & Selander (2010) Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts

19 som ser på vilka kunskaper lärarna behöver för att kunna integrera dessa elevers teknikanvändning i undervisningen, men även som fångar upp lärarnas upplevelser av att ha elever som använder kompensatoriska hjälpmedel. En fråga som uppkommit under projekttiden gäller relationen mellan träning och kompensation, om kompensatoriska hjälpmedel har en träningseffekt. Ett sätt som en del lärare och speciallärare använder för att involvera elever med dyslexi i undervisningen, är att låta dem spela olika former av drill-spel istället för att läsa texter. Det kan exempelvis vara ett enkelt träningsprogram för att lära eleven hur man säger olika färger på engelska. Estling Vannestål & Granat (2008) 50 kallar denna form av program för IT som automat, det vill säga träning utan kontext. Studier har visat att träning av grundläggande färdigheter som exempelvis stavelseoch ordkunskap, gör störst nytta om träningen kompletteras med lästräning. Det vill säga, stavelserna och orden behöver sättas in i ett sammanhang. Det gör det intressant att undersöka om användning av kompensatoriska hjälpmedel vid läsning ger sådant stöd att det sker en förbättring av läsförmågan. På ungkompensation.se finns information om ny digital, mobil teknik (ex. ipad och iphone) vilka används i allt högre grad i skolarbetet. Det finns till exempel skolor som använder ipad i kombination med talsyntes i läsinlärningen 51. Det medför nya frågor, exempelvis om dessa medier är tillgängliga för elever med funktionsnedsättning, men även om de kanske kan medföra att elever med funktionsnedsättning får ökad delaktighet i undervisningen. Det finns applikationer med kompenserande funktion som för en billig peng kan köpas till ipad, iphone och Androidtelefoner (ex. skannerfunktion: Prizmo och talsyntes: ispeak). Amerikansk forskning har visat att hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning förr eller senare överges av upp till 75 procent av användarna. En intressant forskningsfråga är därför om den nya teknik som används även av personer utan funktionsnedsättning (ex. iphone), medför att personer med funktionsnedsättning inte upplever användning av kompenserande applikationer som utpekande eller stigmatiserande och att det därigenom medför högre grad av användning. ) W(%1-0+0,)(.) (%1)>?%6A""&04/)$+"")+0$/%0/$) Y$$)&0&"C1/%&)4/$)1(.)-&0)$C5-&1)=&%&)1H2"=-"&%$) Internetanvändningen har på kort tid ökat kraftigt och medievanor har förändrats. Fakta och information om de mest skiftande områden finns lättillgängliga. Som användare överlåter vi åt tekniska system att filtrera, mediera och i viss mån också kontrollera den information som används och de kommunikationsvanor och relationer som skapas. Tekniken integreras alltmer i människors vardag. Detta görs utan funderingar på vad det egentligen betyder. Uppfattningen om Internet" förändras, det blir en självklar del av vardagen. Det blir svårare och svårare att diskutera utmaningar och möjligheter i termer av "Internet". Det beror mycket på att nätet för fler och fler håller på att bli lika "naturligt" som elnätet. Det vore intressant att reda ut vad som händer när individers och gruppers kognitiva och socialt förankrade omvärldsuppfattning påverkas av vad som ses som "givet" eller "självklart", fastän det utgör något föränderligt och viktigt. L&4)3/$C4/%)+0$/%0/$&0=2040+0,)+)1$#4+/%)&=)./4+/=&0(%M) Fortlöpande görs undersökningar om medievanor exempelvis från Nordicom, Medierådet och World Internet Institute. Under internets utveckling har det varit intressant att studera övergången från gamla medier till nya nätbaserade medier. Tidigare har det varit tillräckligt att studera internet-användning i stort och utifrån denna dra slutsatser. Men nätanvändningen är i dag så differentierad, så fylld av olika kulturer och användningsområden. När den är så genomgripande blir det nödvändigt att identifiera skillnader mellan olika former av internetanvändning för att kunna upptäcka olika användningssätt som kan vara relevanta. En person som använder e-post varje dag tillhör inte längre samma grupp som någon som använder 50 Hämtad Hämtad

20 mobila lärmiljöer eller avancerade samarbetsteknologier. En ny begreppsapparat behövs för att kunna analysera och förstå det som sker. K2%&%%(""/0B)/"/=/%1)"2%&04/)(56)>?%6A""&04/$)$+"")+0$/%0/$) I takt med att digital teknik blir ett allt större inslag i reguljär undervisning behövs mer studier som analyserar vilka faktorer som verkligen har betydelse för elevers lärande. Om man t ex har en kompetent och inspirerande lärare som använder internet i skolarbetet och når goda resultat i sina klasser - hur mycket beror på läraren och hur mycket beror på internet? Är det så att den internet-entusiasm som nu frodas i skolsammanhang bäras upp av lärare som är såväl kunniga och duktiga som goda internetanvändare? Vilken effekt får internetanvändningen i skolan när lärare kanske både är mindre kompetenta och har mer begränsad erfarenhet av nätet? Är det så att ju mera man använder internet, desto större krav ställs på ökade ämneskunskaper? I dag saknas också metoder för att kunna göra kontrollerade interventioner där relevanta jämförelser kan göras mellan goda undervisningsresultat med användning av digital teknik och goda undervisningsresultat där den digitala tekniken inte används. <?,1-("/'/4&,(,+1-)#$=/5-"+0,)+)%/"&$+(0)$+"")4+,+$&")-(.'/$/01) Högskole- och universitetsvärlden, specifikt lärarutbildningen, har visat en oförmåga att på ett konstruktivt sätt möta externa påtryckningar och samhällsförändringar i fråga om digital kompetens, så de får ett konkret uttryck i program- och kursmål. I disciplinära och professionellt framväxta kulturer finns en stötdämpande effekt som leder till att det som i kursplanen beskrivs som målsättning i övergripande ordalag inte får sin konkreta handling i examination. Man överlåter åt en undervisande professionspraktik att stå för diskussionen om den digitala kompetensen eller ställer krav på studenterna att själva hantera digitala medier. Den egna inre högskolepedagogiska praktiken har försummats, vilket gör att lärare själva aldrig får egna förstahandserfarenheter och en egen kompetens att utveckla kommunikativ kompetens som ett disciplinärt förhållningssätt till digitala medier. Vad är högskolemässiga aspekter av digital kompetens och för vilka professionsutbildningar har dessa en hög relevans? Hur ser digital kompetens ut som ett innehåll för dessa programutbildningar och hur tonas de in som professionsuttryck i form av mål och innehåll? Hur skall en eventuell generisk kompetens hanteras av högre utbildning? Vilken beredskap finns att ta emot studenter som är uppvuxna med tekniken och har förväntningar på att den digitala tekniken också används i alla olika aspekter av livet inklusive utbildning? *+,+$&")-(.'/$/01)+)>?%6A""&04/)$+"")(%,&0+1&$+(0/%1)#$=/5-"+0,) Digital kompetens relateras den oftast till individuell kompetens. Intressant att undersöka vidare är kunskap om digital kompetens för arbetsgrupper/team. Hur kan en organisation, t.ex. en utbildningsorganisation, ta till vara på och utveckla digital kompetens om fokus läggs på digital kompetens i arbetslag i stället för på individnivå? E/,%/''1./$&>(%/%)>?%)"2%&04/4/1+,0) Intressant är att utveckla mer kunskap om är huruvida uppfattningar av lärande, kunskapsutveckling och framförallt kompetens i ett komplext kunskapssamhälle och i undervisningskontexter styrs av metaforer för dessa. Vilka konsekvenser får föreställningar om begreppsmetaforer för lärandedesign i olika utbildningsmiljöer i detta kunskaps- /informationssamhälle? U%(,%/11+(0)+)1H2"=1$C%$)"2%&04/) Intressant vore att utveckla mer kunskap om är huruvida digital teknik kan användas för att tydligare visa och stödja studenter till en progression i självstyrt lärande inom en utbildningsuppläggning och om utbildningssituationer kan stimulera studenters kreativitet och innovationsförmåga genom progressions-uppläggning med pedagogik/andragogik/heutagogik som tar stöd i relevant digital teknik

21 *+,+$&"&)%/1#%1/%)1(.)'/4&,(,+1-$)./%=2%4/) Hur kan lärare (framförallt inom högskolan, men även i grundskola och gymnasium) transformera sin egen digitala kompetens (t.ex. att behärska olika datorprogram, PPT, Excel osv) till undervisning. D.v.s. hur kan lärare aktivt använda digitala resurser i undervisningen med ett pedagogiskt mervärde? Det finns risk att den digitala utvecklingen stannar vid att lärare fortbildas i handhavandet av olika medier, den egna digitala kompetensen utvecklas och detta steg är viktigt och nödvändigt, men hur gör lärare sedan i nästa steg i undervisningen? Sker det någon utveckling av undervisningen (eller är den mer eller mindre densamma)?

22 N)!-("#$=/5-"+0,) Under 2011 genomförs i snabb takt en mängd skolreformer bl.a. ny skollag, lärarlegitimation, läroplansförändringar i förskola, grundskola och gymnasieskola och nytt betygsystem 52. Ett stort antal lärare dras in i stora informationsinsatser i Skolverkets regi. Ramverk ska utarbetas för pedagogisk dokumentation, pedagogisk planering samt förskolechefens och rektors uppdrag med fokus på systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Nationellt från utbildningsdepartementet, prioriteras värdegrundsfrågor, språkutveckling, matematik-, teknik och naturvetenskap samt entreprenörskap 53. Näringsdepartementet har initierat ett arbete med att skapa en strategi för Digital agenda för Sverige under ledning av IT-minister Anna-Karin Hatt 54. Ett antal konferenser genomförs nu där den digitala tekniken sätt i fokus som miljö, forskning, innovation, entreprenörskap, utbildning, vård och omsorg. I landets kommuner sker för närvarande stora inköp av digital teknik: interaktiva skrivtavlor, bärbara datorer, digitalkameror för stillbilder och rörlig bild, läsplattor och mp3-spelare. Samtidigt installeras accesspunkter för enkel tillgång till trådlöst internet. Infrastrukturen i landets skolor förändras i snabb takt. Men inte likvärdigt. Allt fler kommuner inleder projekt med att utrusta lärare och elever med egna datorer, en-till en-projekt. Idag finns denna typ av satsning i 156 av landets kommuner. En bra illustration till utvecklingen är den karta som Föreningen Datorn i Utbildningen och Skolverket samarbetar om, där de kommuner i landet som satsar på en-till-en-lösningar har markerats 55. Tillväxtkommuner i södra Sverige står för merparten av satsningarna. Förstoras kartan i söder syns tydligt tillväxten i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Malmöregionen. Längre österut glesnar de kommunala initiativen. Anledningen till dessa investeringar är flera. Tekniken har blivit billigare. Under en lång period (sedan ITiS-satsningen) har begränsade investeringar gjorts i de kommunala skolorna vilket innebär åldrade datorer som fungerar dåligt. Många friskolor har investerat i ny utrustning, bl.a. som ett led i profilering och attraktionskraft, vilket i sin tur har ökat konkurrensen. 56. Vad som sker är genomgripande förändringar av skolans roll, ansvar och sätt att arbeta, som drivs av samhälleliga förändringar och politiskt fattade beslut på såväl nationell som lokal nivå. Beslut som delvis ger motstridiga signaler eller i alla fall parallella signaler om vilka vägar som står till buds. Å ena sidan finns krav på starkare styrning, tydligare mål och noggrannare uppföljning av skolans verksamhet, å andra sidan skapas nya tekniska möjligheter som ger helt nya förutsättningar för undervisning och lärande där kunskapen är relativt begränsad, men som ändå måste hanteras. Professorerna Anne Bamford 57, Sven-Erik Liedman 58, Peter Gärdenfors Hämtad och Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad The value of Wow-factor in education, Bamford, Anne, Seminarium, BETT, London 2011, Medier en framgångsfaktor, Datorn i Utbildningen nr 7, Hets, Liedman, Sven-Erik, 2011, Albert Bonniers förlag 59 Lusten att förstå, Gärdenfors Peter 2010, Natur & Kultur