!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321"

Transkript

1 Dnr LnU 2010/2354 Dnr KK 2005/0321!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;)!""#$%&%'()")#&)**%+#,-++./+-0)'$-")")"1#2*)3-+4)#5)3+-$3%#674$38*%#89:## ;;<$"-=")*$)+#

2 <#=#4&01=&%+,)>?%)>%&.$&,&04/$)&=)1"#$%&''(%$/0) Lennart Axelsson, projektledare Ledningsgruppen för Ung Kommunikation ställer sig bakom slutrapporten Växjö Marianne Björn Maria Estling Vannestål Tom Gagner Per Gerrevall Heléne Hansson Margareta Havung Brita Johansson-Cederblad Per Johansson Marcelo Milrad Thorbjörn Nilsson Susanna Nordmark Rose-Marie Olsson Linda Reneland Forsman Martin Stigmar Simon Winter ) ) - 2 -

3 D00/6A""1>?%$/5-0+0,) ;)) E&-,%#04) F) En inledande text som återkopplar projektets idé och vision till den utveckling som skett under de fem år projektet pågått. 7)) G/0(.>?%&04/)&=)'%(H/-$/$) I) Innehåller projektets målsättning, ekonomisk redovisning, organisation och aktiviteter. J)) K2%4(.&%)#04/%)'%(H/-$$+4/0) En genomgång av projektets olika faser och vilka lärdomar som kan dras både från ett innehållsligt och organisatoriskt perspektiv. F)) L+"-&)0C&)>(%1-0+0,1>%A,(%)6&%)#''-(..+$M) Forskningsfrågor i perspektiv av projektets arbete. ;F) ;N) O))!-("#$=/5-"+0,) 7J) I avsnittet diskuteras lärarutbildningens betydelse i perspektiv av den utveckling som nu sker i skolan utifrån projektets erfarenheter. E+"&,&);) En beskrivning i siffror av temagrupper och fördjupningsarbeten i Ung Kommunikation under projektperioden. E+"&,&)7) En uppräkning av externa föreläsare engagerade i projektet och föreläsningar gjorda av projektledning utanför regionen. E+"&,&)J) Ledningsgrupp och projektledning vid projektets slut

4 ;) E&-,%#04) ;P;)!"#$%&''(%$)Q0,)R(..#0+-&$+(0) Följande rapport syftar till att sammanfatta det femåriga projektet Ung Kommunikation, ett samarbetsprojekt som startade den 1 april 2006 inom Akademi Sydost (Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola). Växjö universitet var från början huvudägare och tecknade samarbetsavtal med Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola (Avtal Sydost Ung Kommunikation ). När Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gick samman och bildade Linnéuniversitetet övergick huvudägarskapet till Linnéuniversitetet. ;P7)S2%)4/0)#0,&)-(..#0+-&$+(0/0)+0$/)2%)1A)#0,)"20,%/) I februari 2005 registrerades domänen YouTube. Facebook hade startat ett år tidigare, men antalet användare ökade kraftigt under Idag ligger dessa i topp när det gäller världens mest besökta siter med unika besökare på över 500 miljoner i månaden. Under 2005 skrevs och godkändes Ung Kommunikations ansökan till KK-stiftelsen om det femåriga projekt som nu avslutas. Den utveckling som internet och webben genomgått och som Youtube och Facebook är konkreta exempel på, visar vilka stora förändringar medie- och internetvanorna genomgått under den tid Ung Kommunikation pågått. Projektet har arbetat i en tid då den användargenererade delen av nätet ökat explosionsartat. Men samtidigt har projektet varit involverat i processer som har med undervisning och lärande att göra och där förändringstakten är mycket långsammare. När projektet nu analyseras är det viktigt att ha med båda aspekterna. Målsättningen för projektet Ung Kommunikation var att skapa bryggor mellan ungdomars livsvärld, skolans sätt att organisera lärande och arbetslivet. I projektplanen skrevs följande: Grundläggande är att åstadkomma en attitydförändring till ung kommunikation. Med ung kommunikation menar vi dels de kommunikationsformer som präglar ungdomskulturen, dels de nya tekniker som möjliggör denna kultur. Vi ställer frågan vilka nya villkor för lärande denna utveckling skapar. Projektet har som mål att i nära samarbete med omgivande samhälle öka medvetenheten och kunskapen kring IT samt forma och pröva en modell för kompetenshöjning bland lärarstudenter, lärarutbildare och VFU-lärare (Projektplan Ung Kommunikation 2005). Utvecklingen under de senaste 10 åren förstärker vikten av projektets frågor i lärarutbildning och skola. Framförallt efter år 2000 när andra generationens webb började utvecklas, skapades tjänster som gjorde det lätt att ladda ned musik. Det blev också lättare att dela med sig av olika idéer när bloggen blev ett allt vanligare verktyg. Dessa tjänster intresserade framförallt en yngre generation som helt plötsligt fick alldeles nya arenor att verka på. En vuxengeneration hade precis bevittnat en IT-ekonomisk bubbla som spruckit och var mindre intresserade av utvecklingen av nya IT-tjänster. Men takt med allt högre tillgänglighet via bredbandsutbyggnad, ökade användningen under 2000-talet som nedanstående diagram från Nordicom 1 (2009) visar: Nordicom gör årliga mätningar av svenska medievanor. I ett pressmeddelande i samband med lanseringen av Mediebarometern 2008 skrev man följande: Förändrade medievanor har konstaterats bland unga, 15 till 24-åringarna, de senaste åren. 1 Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning, Göteborgs universitet - 4 -

5 Årets Mediebarometer visar att sådana vanor nu blir allt vanligare även bland äldre åldersgrupper, det handlar främst om 25 till 44-åringarna. Ovissheten har varit stor om i vilken grad de unga i vårt nya medielandskap grundlägger nya medievanor som följer med in i vuxenlivet. Mediebarometern 2007 tyder på att så är fallet. (Pressmeddelande Nordicom ). Alltmer blir nätet en del av människors vardag, arbete och medieanvändning. Tekniken förändras snabbt och vanor, vare sig det är bankärenden, nyhetsuppdateringar eller faktasökning, förändras också. Det har också blivit alltmer tydligt att den skillnad som tidigare fanns mellan ungdomars sätt att använda nätet och vuxnas sätt suddas ut alltmer. Den kommunikationsteknik som var ung för 5 år sedan, är inte så ung längre. De ungdomskulturer som skapades av nya funktioner på internet är idag en del i en gemensam, om än mångfacetterad, nätkultur. En annan digital klyfta blir istället alltmer tydlig. En klyfta som har att göra med hur och i vilken utsträckning internet och digitala medier används. Nordicom påtalar detta i den senaste undersökningen: Förtätningen i medieutbudet innebär att en omfördelning har skett mellan medierna från de traditionella medierna till nya medieformer på nätet. Man ägnar inte lika lång tid åt t ex att lyssna, titta och läsa vad gäller de traditionella medierna, radio, tv och tidningar, som tidigare. Men variationen är stor mellan olika grupper. Lågutbildade ägnar betydligt längre tid åt att lyssna på radio och tv än att använda internet i hemmet medan det motsatta gäller för högutbildade. Dessa sociala skillnader genomsyrar alla åldersgrupper. (Pressmeddelande Nordicom, ). OECD påtalar denna digitala klyfta i rapporten Are the New Millennium Learners Making the Grade? 2, som publicerades förra året: A second form of digital divide has been identified between those who have the necessary competences and skills to benefit from computer use and those who do not. These competences and skills are closely linked to students economic, cultural and social capital. Den första digitala klyftan som diskuterades (framförallt på 90-talet) var tillgänglighet. Eftersom inte alla hade tillgång till datorer skulle skolan ge eleverna den möjligheten. Den frågan är inte giltig på samma sätt idag, inte bara i ett svenskt, utan också europeiskt perspektiv. När tillgängligheten ökar sker den ökningen inte likvärdigt för alla och trots att tillgång till dator finns, framträder skillnader i användning som i sin förlängning skapar utbildningsmässiga utmaningar, enligt OECD-rapporten. I augusti förra året publicerade tidskriften Wired 3 en artikel med den något provokativa titeln The Web is Dead. Long Live the Internet (2010) som formulerade den förändring av internet som nu tycks ske. Författarna Chris Anderson och Michael Wolff gjorde i två parallella artiklar en beskrivning av hur nätanvändningen åter förändras i takt med att smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar i användning. Amerikanska siffror visar att det är i ålderskategorierna och (comscore ) som det största intresset finns. Men intresset ökar både i yngre och äldre åldersgrupper. Svensk statistik saknas ännu när det gäller användning i olika åldersgrupper, men troligen ser utvecklingen i Sverige ut på liknande sätt. Anledningen till ökningen är de små applikationerna apparna som finns för nedladdning. Till liten eller ingen kostnad alls får vi tillgång till tjänster, förströelse och information som inte kräver speciella navigeringar på webben. Sökning blir enklare. Samtidigt införs system som gör det enklare för programleverantörer att hitta en fungerande betalningsmodell. Detta sammantaget gör att utvecklingstakten går snabbare. Mobila enheter i undervisning är fortfarande i sin linda, men är ett växande område i takt med att tekniken blir billigare och mer lättanvänd. Denna enkelhet och möjlighet till variation bör 2 Are the New Millennium Learners Making the Grade?: Technology Use and Educational Performance in PISA 2006 OECD Hämtad Browser_and_Application_Users_in_U.S/%28language%29/eng-US Hämtad

6 utnyttjas i utbildning genom att lärare får stöd och hjälp att hitta användbara applikationer, men också genom att lärare deltar i programutveckling och design av nya koncept för undervisning. De frågor som har att göra med lärande och kunskapsutveckling i perspektiv av en digital mediekultur blir alltmer komplexa. En stor del av den unga generationen har vissa försteg när det gäller sätt att kommunicera och att använda specifika program eller spel (precis som många vuxna), men alltför många har begränsad förståelse för hur denna kunskap omsätts i ett långsiktigt lärande. Denna viktiga uppgift måste vara en självklar del av lärares kompetens i skolans undervisning lika väl som i all universitets- och högskoleutbildning

7 7) G/0(.>?%&04/)&=)'%(H/-$/$) Tre utmaningar var viktiga som utgångspunkt i Ung Kommunikation: Hur påverkar digital barn- och ungdomskultur skola och lärande? Vilka kompetenser behövs hos dagens lärare och lärarstudenter för att möta de krav som den digitala samhällsutvecklingen ställer? Skapas nya klyftor med denna utveckling som skolan måste ta ansvar för? I projektplanen 5 finns en intentionsbeskrivning som beskrivs i avsnittet Lägesbeskrivning efter projektets slut: Lärarstudenter kommer att vara väl förtrogna med IT och de pedagogiska möjligheter den ger. Organiserat samarbete med intressenter utanför skolan, framförallt med inriktning på barn- och ungdomskultur, sker kontinuerligt Kurserna inom AUO innehåller grunderna för digital kompetens och bildar kärnan i en vidare progressionslinje som sträcker sig till inriktningar och specialiseringar. I inriktningskurserna finns obligatoriska inslag som tar upp ämnesdidaktiska frågeställningar i relation till digitala medier. Praxisnära forsknings- och utvecklingsverksamhet i samverkan med regionens skolor är under fortsatt uppbyggnad med fokus på digitala medier, ungdomskultur och lärande. Under lärarstudenternas utbildning finns nära koppling till forskning och utveckling manifesterad i deras examensarbeten. Utarbetade planer för systematisk kompetensutveckling finns för regionens lärare. En övergripande strategi finns för samarbete med näringsliv i regionen, fokuserat på tre områden: utveckling av nya digitala verktyg och system för information och kommunikation; samarbete mellan skolor i verksamhetsförlagd utbildning och lokalt näringsliv; ungdomskultur och entreprenörskap. I projektplanen finns också ett avsnitt som beskriver det som var nyskapande i projektet: Lärande i institutionaliserade miljöer möter lärande i andra sociala praktiker och detta möte utgör en spännande utvecklingsarena i stödet för lärarstudenternas lärande. Projektets grundläggande idé är att brytningen mellan olika traditioner och erfarenheter ger möjligheter till en innovativ och utmanande utveckling. Målsättningen är att använda de kommunikativa och gestaltande processer som nu i snabb takt formas i ungdomsgrupper för att utveckla lärprocesser i utbildning och undervisning som leder till nya former och villkor för lärande som ger blivande lärare en potential för fortsatt skol- och professionsutveckling. 7P;)T-(0(.+1-)>?%4/"0+0,) Ung Kommunikation inleddes den 1 april Projektet tilldelades ett stöd från KK-stiftelsen på SEK. Motsvarande medfinansiering garanterades från de tre samverkande lärosätena Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska högskola inom ramen för Akademi Sydost. Växjö universitet blev huvudägare till projektet och avtal slöts mellan de tre lärosätena om fördelning av projektmedel och medfinansiering enligt följande fördelning: Växjö universitet 55 % Högskolan i Kalmar 35 % Blekinge Tekniska Högskola 10 %, (Avtal Sydost - Ung Kommunikation, ). Fördelningen gjordes i huvudsak efter antalet lärarstudenter på respektive lärosäte. Efter Akademi Sydost upphörande och bildandet av Linnéuniversitetet gjordes ingen förändring utan fördelningen har varit enligt följande: Linnéuniversitetet 90 % och BTH 10 %. Projektets kostnader har fördelats enligt nedanstående tabell (avrundade till tusental): 5 Projektplan Ung Kommunikation

8 U=/%,%+'&04/)1&..&0>&$$0+0,) )) )) BDE# CE# >'8?)3"%G&-+-$"'%"-8+# HIE# IE# 674$38*)&8&$# BDC#AAA# NE# ## ## Projektaktiviteterna är till största delen finansierade med KK-medel ( ), övrig finansiering från lärosätena. Projektaktiviteterna fördelar sig enligt följande poster: V%(H/-$&-$+=+$/$/%) ## ## 5)&%4'/LL)'# HAE# O7'G?/L+-+4#89:#38&L)")+$/"0)93*-+4# N#DNA#AAA# R"'/$"+-+4# DE# R"0F'G)'-+4# JJH#AAA# JE# S)$8'# BE# T*/"38+=)')+$# JAA#AAA# JE# T*/"()%'()"+-+41#L'8?)3"')$/*"%"# NII#AAA# HE# ## Projektkommunikation och omvärldsbevakning är finansierad av medverkande lärosäten enligt den ovan beskrivna överenskommelsen (beskrivs senare i dokumentet). Under rubriken Projektadministration döljer sig följande poster: projektledning, ekonomi, lokaler och teknik. Hela denna del är också medfinansiering från respektive lärosäte. Posterna fördelar sig enligt följande: V%(H/-$&4.+0+1$%&$+(0) ##,)G+-+4$4'/LL# I#DBC#AAA#!38+8&-# 5)3+-3# ## 7P7)W%,&0+1&$+(0) Projektet har styrts av en ledningsgrupp som förändrats något under projekttiden. Vid projektstarten bestod ledningsgruppen endast av cheferna för lärarutbildningen vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samt ansvarig för lärarutbildningen vid BTH. Från den 1 januari 2009 utökades ledningsgruppen med dekan för Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet, ordförande i Nämnden för utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kalmar samt ordförande i Grundutbildningsnämnden vid BTH. För den operativa delen i projektet har en projektledningsgrupp funnits bestående av huvudprojektledare, Växjö universitet och biträdande projektledare vid Högskolan i Kalmar och BTH. Ledningsgrupp och projektledare vid projektets slut, se bilaga 3. 7PJ)V%(H/-$/$1)$%/)>&1/%) I den ursprungliga projektplanen planerades tre faser i projektet, inledningsfas, implementeringsfas och fortsatt utvecklingsfas. Implementeringsfasen har blivit ersatt av en bearbetningsfas, då implementering inte varit möjlig i den utsträckning som planerats på grund - 8 -

9 av olika politiska och organisatoriska beslut (detta beskrivs ytterligare längre fram i dokumentet). Projektet är nu i den avslutande delen som innebär fortsatt utvecklingsarbete. På de lärarutbildningsinstitutioner vid Linnéuniversitetet, framförallt PPI 6, SOL 7 och DFM 8 som senast blivit tilldelade medel och som främst fördjupat frågan om digital kompetens, fortsätter nu bearbetningen inför den nya lärarutbildning som startar ht En bärande del i de två första faserna av projektet har varit arbete i temagrupper. Det har också varit projektets huvudmetod att implementera frågan om digital kompetens i lärarutbildning och skola. I temagrupperna har ingått lärare i högskoleverksamhet, lärare i skolverksamhet, studenter och elever. Elever har inte direkt ingått i temagruppernas konkreta projektplanering. Studenternas medverkan har skett antingen direkt i temagruppen eller i anslutning till verksamhetsförlagd utbildning. Till temagruppen har knutits expertis, t.ex. forskare och tekniker inom medieteknik, forskare inom pedagogik och ämnesdidaktik, IT- och mediepedagoger från AV-Media eller Reaktor Sydost samt personal från andra externa samarbetspartners. Inriktningen på temagrupperna formades av aktiva och intresserade personer som med nyfikenhet vågade prova nya grepp med den digitala tekniken. I varje temagrupps uppdrag har funnits ett krav att kontinuerligt beskriva sina erfarenheter i form av bloggar, lämna slutrapport och delta i aktiviteter organiserade av projektledningen till stöd för spridning och implementering. Temagrupperna täcker ett brett spektrum av frågor alltifrån konkret undervisningspraktik till avancerad spetsforskning. Temagruppernas olika inriktningar visar också på komplexiteten i frågan om digital kompetens i utbildning, lärande och undervisning. Från start fram till våren 2010 har 20 temagrupper varit aktiva, med olika typer av uppdrag, stöd och resultat. Sex temagrupper har varit direkt kopplade till universitetet med i huvudsak lärarutbildare och forskare samt med litet inslag av lärare från skolverksamheten, Åtta grupper har varit tydligt inriktade på skolverksamhet med lärare, studenter i VFU och elever. Fem temagrupper har varit ett samarbete som i stor utsträckning involverat både lärarutbildare, forskare, verksamma lärare, studenter och elever, En temagrupp (Second Life) var organiserad utanför både lärosäte och skolverksamhet med företrädesvis ungdomar från Nätverket SIP. Temagrupperna listas i Bilaga 1 med tillhörande ekonomiskt stöd. Resultatet av temagruppernas arbete har fortlöpande redovisats i tidigare lämnade aktivitetsrapporter till KK-stiftelsen 9, i temagruppernas egna bloggar 10 och slutrapporter 11. 7PO)X?%4H#'0+0,) Efterhand som temagrupperna avslutades, fortsatte arbetet i projektet med fördjupning i olika frågor. I bilaga 1 listas de olika fördjupningsprojekten. I stor utsträckning byggde detta arbete på en vidareutveckling av temagruppernas arbete. En tydlig tendens var att gå från temagruppernas breda ansats till en större fokusering på de specifika frågor som gäller för lärarutbildningen: verksamhetsförlagd utbildning; ämnesdidaktik; innehållet i utbildningsvetenskaplig kärna; specialpedagogik; relationen pedagogik teknik. Resurserna har i hög utsträckning styrts mot universitet och högskola, snarare än till skolverksamhet. Dock har ett organiserat samarbete med skolverksamhet funnits med i fördjupningsarbetet, om än i varierad utsträckning. Redovisning av arbetet har i vissa fall lett till sammanfattande rapporter, i några fall finns erfarenheterna beskrivna i kortare artiklar. I ytterligare några fall är utvecklingsarbetet inte avslutat utan ingår i ett långsiktigt arbete inför den kommande lärarutbildningen. Länkar till uppföljningen av aktiviteterna anges i förekommande fall i bilaga 1. 6 Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap 7 Institutionen för språk och litteratur 8 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik

10 7P9)V%(H/-$-(..#0+-&$+(0)(56)(.=2%"413/=&-0+0,) En viktig del och ett prioriterat område i Ung Kommunikations arbete har varit att kommunicera projektets olika frågor. Centralt har också varit att bevaka de frågor som rört projektet, nationellt och internationellt. Y/33'"&$1/0) Navet i detta arbete har varit projektets webbplats En informatör har varit anställd på 50 % under hela projekttiden. Dessutom har medel använts för uppbyggnaden av webbplatsen. Under hela projekttiden har projektet fått sponsorstöd från de båda företagen Artisan Global Media 12 och Blogg Esse AB 13, genom att företagen kostnadsfritt upplåtit webbplats och bloggar. Målsättningen med webbplatsen har varit att fungera som en portal för projektet som helhet. Det ska ha varit möjligt att under hela projekttiden, kontinuerligt följa projektets skilda delar med hjälp av material som producerats i form av blogginlägg, nyhetsartiklar, filmer, bilder och olika typer av rapporter. Det mesta som producerats under projektet finns tillgängligt på webben. Ung Kommunikations projektblogg publicerade det första inlägget den 5:e februari Under projekttiden har ca 540 blogginlägg publicerats, med ett innehåll som varierat från redovisningar av projektaktiviteter till omvärldsbevakning. Från sommaren 2007 har nyhetsartiklar blivit en kontinuerlig del av Ung Kommunikations informationsarbete. 75 artiklar beskriver aktiviteter i projektet. Ett tiotal filmer finns som beskriver olika delar av projektet. En viktig del i det uppföljande arbetet efter projektet blir att på ett ändamålsenligt sätt, arkivera och skapa förutsättningar för återanvändning av det stora materialet. X?%/"210+0,&%) Projektet har varit aktivt när det gäller föreläsningar och seminarier. Ett flertal externa föreläsare har under projekttiden på olika sätt varit engagerade i utåtriktade arrangemang på Linnéuniversitetet och på BTH. Stor kunskap finns i och utanför landet om de frågor projektet bedriver och en strävan har varit att knyta kontakter och stimulera till nya utvecklingsidéer. Projektledarna har också varit engagerade i olika arrangemang utanför regionen för att sprida erfarenheter om projektet. Förfrågningar har kommit från olika delar av landet i huvudsak från kommunala skolhuvudmän. Frågan om den unga kommunikationen och kopplingen till skolans utveckling har intresserat. I Bilaga 2 presenteras en lista med föreläsare som varit inbjudan till projektet. I bilagan presenteras också en lista över föreläsningar gjorda utanför regionen av projektledarna. Z=1"#$0+0,)&=)'%(H/-$/$) Efter projektets formella avslutande följer lärosätenas egen uppföljning genom den planerade slutkonferensen den juni och därtill hörande dokumentation. Avsikten är också att ta hand om och göra materialet från projektets erfarenheter tillgängliga på olika sätt efter att projektets webbplats stängts. Slutkonferensen kommer att genomföras på Linnéuniversitetet i Växjö. Ett omfattande program är planerat med två keynote-talare, Andreas Ekström, journalist och författare till boken Googlekoden 14 samt Anne Bamford, professor i konst vid University of Arts London och internationellt uppmärksammad för sin bok the Wow Factor 15. Programmet finns att hämta på konferensens webbplats 16. Målsättningen med konferensen är att lyfta fram de frågor som projektet uppfattar som centrala för fortsatt utveckling och en majoritet av presentatörerna har lokalt varit aktiva i projektet. Under konferensen kommer flera av presentationerna att webbsändas. Till den avslutande konferensen planeras också för utgivning av ett samlat 12 Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad

11 slutdokument om projektet och de frågor som bearbetats, speglad av ett antal skribenter. Tanken är att slutdokumentationen ska vara ett komplement till de presentationer som genomförs på konferensen och vara ett bestående bidrag från Ung Kommunikations arbete. 7PI)Q$=2%4/%+0,&%)(56)-&%$"2,,0+0,&%) Under projekttiden har utvärdering av projektet gjorts och inom projektets ram har ett antal kartläggningar genomförts. Z'/"B)#$=2%4/%+0,)&=)'%(H/-$/$) På uppdrag av KK-stiftelsen har forskningsenheten Apel med doktorand Ann Öhman Sandberg vid forskningsenheten Apel under ledning av professor Lennart Svensson fortlöpande följt projektet. I värdefulla kartläggningar och uppföljande analysseminarier har utvärderingsarbetet varit ett stöd för projektets arbete, framförallt för den självreflektion och strategiska planering som varit nödvändig i ett så långvarigt projekt. Tre rapporter är skrivna 17 och en fjärde uppföljning kommer att publiceras i samband med projektets slutkonferens. Temagrupperna har speciellt uppmärksammats eftersom det var den metod projektet använde för implementering. I två rapporter, Rapport Ung kommunikation, Temagruppernas och de externa samarbetsparternas delaktighet i projektet ( ) och i halvtidsutvärderingen Arbetsrapport Ung Kommunikation ( ) diskuteras temagruppernas roll i projektet 18. R&%$"2,,0+0,)&=)$/.&,%#''/%0&) Internt i projektet genomförde, under 2010, Simon Winter, fil dr i kognitionsvetenskap och gästlektor i Medieteknik, en analys av hälften av temagrupperna. Erfarenheterna från den utvärderingen finns i 13 blogginlägg publicerade på Ung Kommunikations blogg och sammanfattade i en rapport Erfarenheter av projektet Ung Kommunikation, (oktober 2010). Direktlänkar till blogginlägg och rapport finns på webbsidan 19. R&%$"2,,0+0,)&=)1$#4/0$#''>&$$0+0,&%) Daniel Larsson, fil mag i sociolog och utredare på SV 20 har under 2007, 2008, 2009 och 2010 undersökt lärarstudenternas uppfattningar och attityder om vad digital kompetens betyder i deras utbildning och kommande yrke. Rapporterna finns publicerade på projektets webbplats 21. Enkätundersökningarna har gjorts under studenternas första termin i utbildningen. En sammanfattande analys av samtliga undersökningar genomförs under våren. Det slutliga resultatet publiceras i samband med projektets slutkonferens. *+,+$&")-(.'/$/01)1(.)+00/6A"")+)'%(,%&.#$3+"40+0,&%) Under våren 2010 genomförde Linda Reneland Forsman, fil dr i pedagogik, en studie av hur två professionsutbildningar, lärarutbildningen och biblioteksutbildningen bearbetar och problematiserar begreppet digital kompetens, Digital kompetens som innehåll i programutbildningar vid tidigare Växjö Universitet 22. En undersökning gjordes av vilket samband som finns mellan målformuleringar och dessa formuleringars utfall i form av undervisning. Huvudfokus var tre frågeställningar: Vilken karaktär/tolkning av begreppet digital kompetens kommer till uttryck i kursplanernas formuleringar? Hur ser samstämmigheten ut mellan målformuleringar och utfall i undervisningen? Hur kan påtalade brister förstås ur ett utvecklingsperspektiv, d.v.s. vad bör vara nästa steg i strävan efter en integrering av digitala medier i utbildningsprogrammen? K2%&%1$#4/0$/%0&1)4+,+$&"&)-(.'/$/01) En studie har genomförts vid lärarutbildningen Campus Kalmar där man analyserat lärarstudenters digitala kompetens, Lärarstudenternas digitala kompetens i slutet av Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet

12 lärarutbildningen så som den synliggörs inom en VFU-uppgift 23. Ansvariga för studien har varit Anne-Marie Folkesson fil dr i pedagogik, Tom Gagner, universitetsadjunkt i pedagogik och Kristina Henriksson, universitetsadjunkt i pedagogik. Analysen bygger på en VFU-uppgift inom det allmänna utbildningsområdets sista termin och innebär att lärarstudenten ska planera ett projekt där barnen/eleverna ska hantera och lära sig ett innehåll med hjälp av verktygen IT och språk. Det övergripande syftet med analysen var att beskriva lärarstudentens digitala kompetens så som den visar sig inom ett planerat undervisningsmoment under deras sista verksamhetsförlagda utbildning utifrån följande frågeställningar: Vad har studenten använt de digitala verktygen till? Vilka digitala verktyg har studenterna låtit barn/elever använda i undervisningen? Vilket var syftet med användandet? Avsikten med analysen var också att sprida projektidéer som är väl utvecklade såväl tekniskt, språkligt som didaktiskt så att idéerna sprids till nya studenter i kommande kurser och till verksamheten och främst då VFU-lärare. Dessutom kan lärarna fortsättningsvis inom lärarutbildningen få tillfälle att reflektera kring teoretiska och praktiska frågor i projekten, så att de kan kan ge bättre respons på studenternas projektplaner och redovisningar. Därmed stimuleras både studenternas eget lärande och lärarutbildarnas reflektioner kring hur projektarbeten kan bedömas. *+,+$&")-(.'/$/01)+)C%-/1"2%&%#$3+"40+0,) Studien har genomförts av en grupp lärare vid Blekinge Tekniska Högskola och riktade sig mot den inledande yrkeslärarutbildningen (ett samarbete inom Akademi Sydost). Resultaten har sammanställts av Tomas Hansson, docent i pedagogik i rapporten Digital kompetens i yrkeslärarutbildning Syftet med undersökningen var att beskriva hur digital kompetens växer fram i en yrkeslärarutbildning med vuxna studenter. Målet har varit att primärt identifiera komponenter i begreppet som gör att kunskapen om fenomenet ökar i ett lärarutbildningsperspektiv. Utvärderingen inriktas på följande frågor: Att beskriva, förstå och förklara lärarutbildares och lärarstudenters digitala kompetensprofiler genom: Studier av lärarutbildares och studerandes upplevelser av och attityder till ett program för yrkeslärarutbildning Analys av implementeringen inom en lärarutbildning för blivande yrkeslärare Heléne Ivarsson, fil dr i pedagogik och ledamot i ledningsgruppen samt en av lärarna som utvecklade det nya yrkeslärarprogrammet, har också gjort en beskrivning av hur styrdokument används som ledning för yrkeslärarutbildningens implementering av IKT i utbildningen, Beskrivning av kontexten för yrkeslärarutbildningen Båda dessa rapporter finns på projektets webbsida 24. 7PN)!&.&%3/$/) Förutom de tidigare nämnda företagen, finns flera viktiga samarbetspartners som haft stor betydelse för projektets utveckling. AV-Media är en resurs för pedagoger i regionen med fokus på media och IKT. Finns kontor i både Kalmar 25 och Växjö 26. Verksamheten består av två delar, utlåning av film och andra medier samt kompetensutveckling och informationsinsatser avseende IKT i skolan. AV-Media har stort kontaktnät med lärare som på olika sätt involveras i kompetensutveckling och utvecklingsprojekt. Detta kontaktnät har givit projektet stora möjligheter att hitta skolor att samarbeta med och konkret givit projektet möjlighet att följa den utveckling som sker i skolan. Samarbetet mellan AV-Media och Linnéuniversitetet fortsätter och kanaliseras i olika former Hämtad Hämtad

13 Nätverket SIP 27 är ett paraplynätverk skapat av och för ungdomar. SIP står för Samhällsförändring i praktiken. Målsättningen är att stötta ungdomars kreativitet och vilja att utvecklas. Nätverket består av olika delar, bl.a. Booster riksförbund (ideell förening), som stöder ungas föreningsverksamhet, Grrl Tech(ideell förening), jämställdhetsorganisation som driver projekt och stöttar föreningsverksamhet, Ungradio (ideell förening), som stöder unga som vill arbeta med radio och Samhällsentreprenörer, en ettårig folkhögskoleutbildning i entreprenörskap. Nätverket SIP har varit en viktig inspirationskälla till att skapa förståelse för den unga generationens sätt att arbeta, skapa nätverk och projekt samt inte minst, att använda nya medier för att nå resultat. Reaktor Sydost 28 är en ideell förening och resurscentrum för film och ung kommunikation. Svenska Filminstitutet stöder 19 regionala resurscentrum runt om i Sverige, varav Reaktor Sydost är ett. Stöd erhålls också från regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Södra Småland. Målsättningen är att stärka barns och ungdomars kunskaper kring rörlig media. Projektet har framförallt samarbetat med Reaktor Sydost när det gäller rörlig bild, filmskapande och multimodalt berättande. ) 27 Hämtad Hämtad

14 J) K2%4(.&%)#04/%)'%(H/-$$+4/0) I den granskning och utfrågning som gjordes av sakkunniggruppen (051030, under ledning av Øystein Johannessen, Kunnskapsdepartementet, Norge) i samband med den första utlysningen av KK-medel, fördes en diskussion om det något djärva anslaget i projektförslaget att förändra innehållet i den akademiska utbildningskulturen. Detta skulle ske genom ett brett utvecklingsarbete med många olika perspektiv, där externa aktörer skulle bli inblandade och framförallt i projektets inledning spela en aktiv roll. Det var antagligen det anslaget som skilde Ung Kommunikation från projektförslag som kommit in från andra lärarutbildningar. Anslaget syntes vara innovativt, samtidigt som det restes frågor kring möjligheten att lyckas. I efterhand kan det konstateras att inflödet av idéer från externa parter var viktiga för projektets inledande arbete och för de temagrupper som kom igång (se sammanställningen av temagrupper). Konkreta skolfrågor lyftes in i projektet tillsammans med frågor som hade med ungdomskulturer utanför skolan att göra. Det fanns också ett stort intresse från externa parter att medverka. En konsekvens av denna ansats blev emellertid att det inte fanns ett gemensamt fokus i temagruppernas arbete och att detta gav projektet ett splittrat intryck. Det som förenade var en uppfattning om att grundläggande förändringar ägde rum i samhället och att dessa borde få ett utrymme i undervisningen och att en förändring av lärares kompetenser därmed var nödvändig. Projektet lyckades inte attrahera lärarutbildare och kursansvariga på lärosätena i den utsträckning som eftersträvades (Öhman Sandberg 2009). Det var fortfarande eldsjälar och speciellt intresserade som deltog i projektets aktiviteter. Det fanns uppenbara svårigheter att förena de olika miljöer, formella och informella, som projektet verkade i. Samtidigt skapades många olika erfarenheter som sammantaget gav projektet skilda perspektiv på vad IKT, digitala medier och lärande betyder. Under 2009 avslutades många temagrupper och i det kommande fördjupningsarbetet riktades arbetet i huvudsak in på aktiviteter knutna till lärarutbildningen. Vid årsskiftet 2008/2009 utökades också ledningsgruppen med ordföranden från ansvariga nämnder vid medverkande lärosäten. Beslut fattades vid Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet om stöd för uppbyggnad av två temainriktade forskningsplattformar, den ena riktad mot IKT och lärande och den andra mot Barndom (Protokoll LUN ). Dessa forskningsansatser var intressanta för Ung Kommunikation, framförallt den som riktade sig mot IKT och lärande, men även Barndom var intressant utifrån projektets frågor. En fastare forskningsförankring för projektet såg ut att vara möjlig. På uppdrag av fusionsgruppen för lärarutbildning 29 (FLUB, PM ) vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar genomfördes hösten 2009 ett arbete som syftade till att specificera innebörden av digital kompetens och vilka kompetensutvecklingsinsatser som var önskvärda. Rapporten slutfördes och lämnades till fusionsgruppen i december Av ovanstående samt av ledningsgruppens mötesprotokoll och minnesanteckningar framgår att under 2009 genomfördes ett antal åtgärder som direkt strävade efter att styra upp projektarbetet mot det uttalade målet om implementering i lärarutbildning. Samtidigt fick dessa åtgärder konsekvenser för samarbetet med BTH. En osäkerhet uppstod om dess roll i projektet eftersom BTH inte längre har någon lärarutbildning (Öhman Sandberg 2009). Den gemensamma yrkeslärarutbildningen inom Akademi Sydost fick inte någon fortsättning när Växjö universitet och Högskolan i Kalmar beslöt att fusionera och BTH valde att stå utanför. Den 1 januari 2010 gick Högskolan i Kalmar och Växjö universitet samman och bildade Linnéuniversitetet. Stora organisatoriska förändringar initierades och en ny rektor tillsattes. Ny fakultetsorganisation sjösattes där bl.a. en nämnd för utbildningsvetenskap, (NUV) bildades och en ny institutionsindelning genomfördes. Nya instruktioner gavs till de administrativa 29 Fusionsgruppen för lärarutbildning (FLUB) var sammansatt av representanter för de tidigare lärosätenas ledning för lärarutbildningen. Gruppens uppgift var att förbereda för gemensam ny lärarutbildning vid Linnéuniversitetet

15 enheterna. Inom lärarutbildningens styrning och ledning tillsattes undernämnder och ledningsgrupper. Parallellt med allt organisatoriskt arbete planerades för den nya lärarutbildningen som riksdagen fattade beslut om den 28 april. I beslutet låg ett krav på att varje lärosäte måste ansöka om examensrätter för att kunna anordna lärarutbildning. Något överraskande hade, i den nya propositionen, kravet på digital kompetens tonats ned. Det som i förslaget till ny lärarutbildning (HUT 07) 31 beskrivits som ett av fyra viktiga perspektiv som skulle ingå i alla kurser i lärarutbildningen, IT som utbildningsresurs, fanns inte med i propositionen. Den förändring som föreslogs var en redaktionell förändring i texten till examensordningen: visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna På Linnéuniversitetet startade omedelbart ett intensivt arbete för att skapa en fungerande struktur för den nya organisationen samtidigt som en mängd arbetsgrupper tillsattes med målsättningen att producera underlag för ansökan om examensrätter. Ung Kommunikations innovationsinriktade arbete med planering för implementering och kompetensutveckling fick stå tillbaka för den omedelbara uppgiften att skapa kurs- och utbildningsplaner till den nya lärarutbildningen. I utvecklingsarbetet på institutionsnivå fanns inte tillräckligt många lärarutbildare som varit aktiva i Ung Kommunikation, som hade kunnat bidra med värdefullt innehåll. I ett slag försvann också det yttre trycket (de nationella styrdokumenten) på lärarutbildningen att genomföra förändringar i utbildningens innehåll i riktning mot frågor som anknöt till den digitala utvecklingen i samhället. Dock fanns i NUV:s verksamhetsplan för 2010 ett avsnitt som betonade vikten av att ta vara på Ung Kommunikations erfarenheter (NUVhandlingsplan för 2010) 32. Dessutom fick projektledningen i uppgift att ta fram ett underlag till utbildningsmål för digital kompetens i lärarutbildningen. Ett arbete som resulterade i ett förslag som godkändes av NUV (Protokoll NUV ) och bifogades samtliga ansökningar om examensrätter som lämnades till Högskoleverket 33. (Förslaget byggde i huvudsak på det arbete som genomfördes på uppdrag av FLUB-gruppen.) Ung Kommunikations strategi gick ut på att i projektets inledning arbeta brett, innovativt och med mer experimenterande utvecklingsidéer, med intresserade både inom och utom lärosätena. I projektets andra fas skulle implementering och kompetensutveckling ske med utgångspunkt i de skapade erfarenheterna. I den tredje fasen skulle bearbetning av kursplaner och utbildningsplaner ske parallellt med ett fortsatt utvecklingsarbete i mer traditionella former. Denna strategi visade sig inte hålla när trycket på organisationen ökade. Det krävdes snabba beslut och stor arbetsinsats av många verksamma lärarutbildare. Arbetet med utvecklingen av innehållet i den nya lärarutbildningen skulle ske samtidigt som den reguljära verksamheten skulle fungera. Detta innebar att den planerade kompetensutvecklingsinsatsen som föreslagits från projektet, bl.a. i FLUB-rapporten, inte kunde genomföras. Tiden för verksamma lärarutbildare räckte helt enkelt inte till. Sammanfattningsvis kan sägas att tre faktorer haft väsentlig betydelse och som påverkade projektets arbete: Fusionen och arbetet med att integrera två lärarutbildningar till en. Villkoren för att få examenstillstånd för den nya lärarutbildningen, vilket ställt samtliga lärarutbildningar inför en oerhört krävande uppgift som måste genomföras på kort tid. Ett arbete som för Linnéuniversitetet varit framgångsrikt med examenstillstånd för samtliga lärarutbildningar. Regeringens svängning i IT-frågan. Från att det blev ett tilläggsdirektiv till utredaren Sigbrit Franke 34 till att man i proposition och förordning lämnat frågan i princip till att endast utgöra ett av ett antal mål i examensordningen. 31 SOU 2008: Nämnden för utbildningsvetenskap Handlingsplan för 2010, Hämtad

16 För Ung Kommunikations del innebar dessa faktorer att projektarbetet under 2010 inriktades på att konsolidera, utvärdera och sprida erfarenheter från projektet. Av inläggen i projektbloggen under denna tid, framträder inriktningen tydligt. BTH:s roll i projektet förblev fortsatt oklar. Under 2011 har utvecklingsarbetet tagit ny fart. Flera aktiviteter på de olika institutionerna som är knutna till lärarutbildning, planerar för den nya lärarutbildningen. Vilka områden som lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet ska prioritera kommer att bearbetas och tydliggöras under Kompetensutvecklingsinsatser ska planeras utifrån de krav som de nationella styrdokumenten anger. Frågor om perspektiv som ska prioriteras och vilka kunskapsmiljöer som är attraktiva för lärarutbildningen är inte beslutade utan ska diskuteras vidare. I målsättningen för Ung Kommunikation uttrycks att digital kompetens ska finnas som ett viktigt innehållsområde i lärarutbildningen efter fem års projektarbete. I den meningen har projektet inte lyckats helt. Ett utvecklingsarbete tar tid och påverkas starkt när kraft måste läggas på organisatoriska och innehållsliga förändringar. Förändring av attityder är en långsam och långsiktig process som måste innehålla planerade kompetensutvecklingsinsatser och delaktighet i utvecklingsinsatser (Öhman Sandberg 2009). Förståelsen av begreppet digital kompetens har fördjupats hos lärarutbildarna under de fem år projektet har verkat. Den grundläggande visionen om betydelsen av den unga kommunikationen var en viktig drivkraft i projektet. Förståelse och erfarenheter av att organisera undervisning och lärande på nya sätt har utvecklats ur innovativa och kreativa försök såväl inom som utom lärosätena. Detta har varit projektets styrka, men så här långt har dess påverkan på lärarutbildningen varit begränsad som en följd av de stora innehållsliga och organisatoriska förändringar som har verkat bromsande på den fortsatta implementeringen. Det finns emellertid en solid grund att stå på med mängder av olika erfarenheter från projektet att använda i det utvecklingsarbete som alltmer fördjupas fram till starten av den nya lärarutbildningen. Hur och på vilket sätt dessa lärdomar ska användas är ytterst en fråga för Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV), för undernämnder med beredningsansvar till NUV och för ämnesföreträdare på de olika institutionerna som är verksamma inom lärarutbildningen. Den betydelse den fortgående digitaliseringen i samhället, de förändrade medievanorna och de informella lärmiljöernas betydelse har i lärarutbildningen, behöver ytterligare bearbetas och förtydligas inom lärarutbildningens olika kunskapsområden. JP;)K2%4(.&%)#%)/$$)(%,&0+1&$(%+1-$)'/%1'/-$+=) Någon grundläggande uppföljning av projektets arbete har ännu inte gjorts av lärosätena. Det ankommer på Nämnden för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet och Utbildningsnämnden vid BTH att analysera projektets arbete. Uppföljningen har en innehållslig aspekt som har beskrivits i ovanstående avsnitt. Men det finns också organisatoriska aspekter som bör beaktas (aspekter som kanske inte bara är specifika för Linnéuniversitetet utan som säkert kan gälla på andra lärosäten). Avgörande är hur utvecklingsarbete i grundutbildning organiseras och genomförs. Forskningsprojekt har sin givna plats inom akademin med kända och relativt fasta strukturer. De är mycket betydelsefulla för lärosätena och bidrar väsentligt till långsiktig stabilitet och uppbyggnad av starka forskningsmiljöer. Forskningsprojekten har också stor betydelse för kvaliteten på grundutbildningen i den meningen att erfarna forskare också undervisar i olika kurser och bidrar med både innehåll och ett vetenskapligt synsätt till fördjupade kunskaper hos studenterna. Men det primära målet för forskningsprojekt är inte att höja kvaliteten i grundutbildningen utan att bearbeta de frågor som forskningen fått medel till. Varje lärosäte har ett ansvar för att utveckla undervisningen så att den motsvarar höga krav på såväl innehåll och vetenskaplighet som form. Från och med den första januari 2011 gäller ett nytt system för kvalitetsutvärderingar. Högskoleverket bedömer kvaliteten i gjorda utbildningar

17 genom att granska de faktiska resultaten, d.v.s. utifrån hur väl studenterna når de krav som formulerats i högskoleförordning och examensordning 35. Universitet och högskolor ansvar för att kvalitetssäkra processen. Vid Linnéuniversitetet finns en kvalitetspolicy 36 och ett arbete pågår att hitta kvalitetsindikatorer 37. Det är fakulteterna som närmast har ansvar för kvalitetsutveckling. Därmed är detta också ett ansvar för NUV. Logiken i kvalitetsutvärderingar innebär att man i efterhand granskar process och resultat för att se om dessa svarar mot de krav som finns i kurs- och utbildningsplaner? Samtidigt talas nu mer och mer om betydelsen av innovation i utbildningssystem. Den 26 november 2009 formade EU:s ministrar för högre utbildning ett antal slutsatser om hur kunskapstriangeln, d.v.s. samverkan mellan utbildning, forskning och innovation, ska stärkas i Europa 38. I regeringens proposition En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor, 2009/10: lyfts också betydelsen av kunskapstriangeln fram och man menar att ett sätt att stimulera till nytänkande är en ökad frihet att själv få utforma verksamheten. En utmaning för den kommande lärarutbildningen är att skapa förutsättningar för innovativa utvecklingsarbeten som under relativ frihet får prova nya modeller för undervisning och lärande. Projektet Ung Kommunikation var tillsammans med de två andra nationella projekten, KompLIT och LIKA, unika i den mening att under så lång tid som 5 år få stöd till utvecklingsprocesser i en grundutbildning. Projekten var olika i organisation och hade olika strategier för att uppnå uppställda mål. Sammanfattande erfarenheter av samtliga projekt är önskvärda att synliggöra. En erfarenhet av Ung Kommunikations arbete under dessa fem år, var svårigheten att hitta former och organisation för utvecklings- och innovationsarbete inom lärosätets ram, trots att det fanns en stor beredvillighet att medfinansiera projektet. Det fanns inga erfarenheter av denna typ av utvecklingsarbete varken på institutionsnivå eller fakultetsnivå. Strukturer och rutiner saknades vid lärosätena för att möta denna typ av utmaningar, kanske på grund av dess uttryckliga inriktning att inte vara ett forskningsprojekt utan ett utvecklingsprojekt i grundutbildning. Dessa aspekter har också diskuterats under projektets genomförande, bl.a. i Ann Öhman Sandbergs arbetsrapport från där hon lyfter frågan om förhållandet mellan driftsorganisation och utvecklingsorganisation, samt i den halvtidsutvärdering som gjordes tillsammans med KK-stiftelsen, Apel, rektorer och ledningsgrupp den 27 oktober Under fusionsprocessen och arbetet med att söka examensrätter hamnade detta i bakgrunden. Den viktiga frågan kvarstår hur man kan organisera ett innovativt utvecklingsarbete i grundutbildning som komplement till kvalitetsutvärderingar. Teknikutvecklingen i samhället är snabb medan förändringar av lärande- och undervisningsprocesser tar längre tid. Detta gör frågan om innovation och utveckling än viktigare. Kan ett framsynt pedagogiskt utvecklingsarbete som stimulerar till kreativitet och förnyelse där den snabba teknikutvecklingen är en beståndsdel, vara ett sätt att öka kvaliteten och relevansen i lärarutbildningen? 35 Hämtad Hämtad Hämtad utsatseromkunskapstriangeln.4.3b7dc9e51254f547e147ffe1321.html Hämtad Hämtad

18 F) L+"-&)0C&)>(%1-0+0,1>%A,(%)6&%)#''-(..+$M) Olika forskningsfrågor har dykt upp under projektets arbete. Projektet har i vissa fall stött utvecklingsarbeten som i några fall lett till artiklar publicerade i internationella forskningstidskrifter. Det gäller framförallt utvecklingsarbetet som varit kopplat till temagruppen Amulets 42. I avhandlingen A Design Toolkit for Emerging Learning Landscapes Supported by Ubiquitous Computing 43 av Daniel Spikol, finns två av fem artiklar som direkt relaterar till utvecklingsarbetet i Ung Kommunikation. De frågor som reses i avhandlingen är på vilket sätt design av den teknik, som finns runt omkring oss, kan ge nya möjligheter för förändrade lärprocesser. Ett annat exempel är Arianit Kurti med sin avhandling Exploring the multiple dimensions of context: Implications för the design och development of innovative technology-enhanced learning environments 44, där målsättningen har varit att testa miljöer i och utanför klassrummet, där mobil och interaktiv teknik spelat en central roll för design av nya sätt att lära. Professor Marcelo Milrad har också tillsammans med andra författare medverkat i ett antal internationella artiklar med utgångspunkt i mobilitet, utomhusaktiviteter och lärande 45. Andra forskare har på olika sätt varit inblandad i Ung Kommunikations utvecklingsarbete. Inför den avslutande slutrapporten har 17 forskare blivit tillfrågade om vilka forskningsfrågor som har väckts under projekttiden. Svar har kommit från åtta forskare som representerar olika discipliner exempelvis pedagogik, ämnesdidaktik och medieteknik. Svaren speglar till en del de fokusområden som funnits i projektet: Relationen mellan ämnesdidaktik och den digitala tekniken Multimodalitet Specialpedagogik Forskning om människors förhållande till internet Högskolepedagogisk utveckling i relation till digital kompetens Digital kompetens i förhållande till organisationers utveckling Begreppsmetaforer för lärandedesign Progression i självstyrt lärande Digitala resurser som pedagogiskt mervärde [/"&$+(0/0)./""&0)2.0/14+4&-$+-)(56)4/0)4+,+$&"&)$/-0+-/0) Inom matematikdidaktik och språkundervisning diskuteras hur ämnena kan utvecklas genom ökad användning av digitala verktyg. Användning av digitala verktyg i sig antas inte medverka till ett bättre lärande. Det är hur denna användning kopplas till den ämnesmässiga målsättningen som det blir intressant och då blir lärares kompetens central. Då behövs mer kunskap om hur olika användningssätt upplevs av både lärare och elever. Ett pågående samarbete finns mellan medieteknik och matematikdidaktik där användningen av den mobila tekniken utforskas. Den höga graden av teknikanvändning som sker i Sverige och många andra länder ställer nya frågor om vilka kunskaper som lärare och elever behöver för att kunna arbeta i framtiden. Viktigt är att ha ett speciellt fokus på hur begreppsmässigt tänkande och tillhörande begreppsanvändning utvecklas i matematik och låta elever engagera sig i autentiska aktiviteter, där matematiken blir konkret genom att problem undersöks i verkliga miljöer. På vilka sätt kan tekniska system och artefakter baserade på mobil teknik stödja denna ambition? Inom språkundervisningen diskuteras också användning av autentiskt material som underlättas av tillgången till nätbaserade resurser. Detta ställer krav på läraren att våga släppa in språkliga Hämtad Hämtad Hämtad

19 och kulturella fenomen som man som lärare inte alltid känner till. Det ger möjligheter att lära tillsammans med eleverna i stället för att vara den ständigt allvetande experten. Fortfarande finns liten kunskap och starka traditioner som gör att användning av autentiskt material i undervisningen behöver utvecklas ytterligare. Ett sätt att analysera IT-användningen är att använda begreppen IT som automat, IT som verktyg och IT som arena (Svensson , Estling Vannestål & Granat ). Användning av IT som automat, d.v.s. att använda datorn i övningar där ord eller grammatik tränas som enskilda enheter utan kontext är relativt vanligt förekommande i språkundervisningen, Datorn ger omedelbar respons om det är rätt eller fel. Kunskap behövs om förhållandet mellan denna typ av träning jämfört med kreativa skrivövningar, digitala berättelser och kommunikation på nätet, d.v.s. IT som arena. Mer kunskap behövs också om hur elever kan stimuleras att i högre grad skriva egna texter i stället för att klippa och klistra. Kan språkundervisningen göras mer intressant genom att använda mer personliga texter? \#"$+.(4&"+$/$) Lärarstudenter, lärarutbildare och forskare har i en pilotstudie 48 arbetat med multimodalt berättande som examinationsform i en kurs inom det allmänna utbildningsområdets första termin. Multimodalt (och inte digitalt) berättande speglar all sorts kommunikation, som ju per definition är just multimodal 49. Till skillnad från termen digitalt berättande fokuserar multimodalt berättande just på de olika kommunikativa möjligheter som erbjuds och inte bara de tekniska, digitala dito. Lärarstudenterna redovisade en kursuppgift som en multimodal berättelse, och gjorde samtidigt ytterligare en; en reflektionsberättelse som speglade arbetsprocessen och dess för- och nackdelar. Ett multimodalt förhållningssätt till undervisning och lärande i kombination med den potential dagens teknik erbjuder har enorm kapacitet för att engagera, entusiasmera och inspirera både lärare och elever till nya sätt att samarbeta, dela och lära 50. Multimodalt berättande kan också ge olika samhällsgrupper möjlighet att samarbeta och dela med sig av kunskap och erfarenheter över generationsgränserna, t.ex. i möten mellan skolelever och/eller studenter och äldre personer, eller för t.ex. museibesökare att dela med sig sina upplevelser i och kring en utställning eller ett event via smarta telefoner och/eller läsplattor. Skolelever kan med mobilt multimodalt berättande färdigställa och redovisa sitt arbete redan på plats, men också ta med sig upplevelserna och arbetet tillbaka till skolan för vidare bearbetning. Multimodalt berättande är ämnesöverskridande och ämnesövergripande och skulle kunna appliceras på de mest skilda arbeten och uppgifter i skola och högre utbildning. För att lyckas behöver vi få veta mer om hur de verktyg och metoder som finns utvecklade idag skulle kunna utvecklas didaktiskt för att bättre passa olika åldersgrupper och ändamål, i syfte att stödja ett livslångt lärande.!'/5+&"'/4&,(,+-) Portalen samt undervisning på Linnéuniversitetets lärarutbildning, speciallärar- och specialpedagogprogrammen, samt på uppdragsutbildningar, har bidragit till att medvetenheten om och användningen av kompensatoriska hjälpmedel (alternativa verktyg) för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller ADHD, har ökat. I mötet med blivande och verksamma lärare/speciallärare har det dock framkommit att det fortfarande behövs mer kunskap om de digitala verktygens mervärde vid faktisk användning i klassrumsarbetet. Det behövs mer studier som analyserar vilka faktorer som har betydelse för att verktygen ska kunna stödja dessa elevers lärande, och vilka verktyg som passar vilka elever. Det saknas även studier 46 Hämtad Hämtad Hämtad Kress (2005) Gains and losses: New forms of texts, knowledge, and learning. Computers and Composition, # 22, Kress & Selander (2010) Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts

20 som ser på vilka kunskaper lärarna behöver för att kunna integrera dessa elevers teknikanvändning i undervisningen, men även som fångar upp lärarnas upplevelser av att ha elever som använder kompensatoriska hjälpmedel. En fråga som uppkommit under projekttiden gäller relationen mellan träning och kompensation, om kompensatoriska hjälpmedel har en träningseffekt. Ett sätt som en del lärare och speciallärare använder för att involvera elever med dyslexi i undervisningen, är att låta dem spela olika former av drill-spel istället för att läsa texter. Det kan exempelvis vara ett enkelt träningsprogram för att lära eleven hur man säger olika färger på engelska. Estling Vannestål & Granat (2008) 51 kallar denna form av program för IT som automat, det vill säga träning utan kontext. Studier har visat att träning av grundläggande färdigheter som exempelvis stavelseoch ordkunskap, gör störst nytta om träningen kompletteras med lästräning. Det vill säga, stavelserna och orden behöver sättas in i ett sammanhang. Det gör det intressant att undersöka om användning av kompensatoriska hjälpmedel vid läsning ger sådant stöd att det sker en förbättring av läsförmågan. På ungkompensation.se finns information om ny digital, mobil teknik (ex. ipad och iphone) vilka används i allt högre grad i skolarbetet. Det finns till exempel skolor som använder ipad i kombination med talsyntes i läsinlärningen 52. Det medför nya frågor, exempelvis om dessa medier är tillgängliga för elever med funktionsnedsättning, men även om de kanske kan medföra att elever med funktionsnedsättning får ökad delaktighet i undervisningen. Det finns applikationer med kompenserande funktion som för en billig peng kan köpas till ipad, iphone och Androidtelefoner (ex. skannerfunktion: Prizmo och talsyntes: ispeak). Amerikansk forskning har visat att hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning förr eller senare överges av upp till 75 procent av användarna. En intressant forskningsfråga är därför om den nya teknik som används även av personer utan funktionsnedsättning (ex. iphone), medför att personer med funktionsnedsättning inte upplever användning av kompenserande applikationer som utpekande eller stigmatiserande och att det därigenom medför högre grad av användning. X(%1-0+0,)(.) (%1)>?%6A""&04/)$+"")+0$/%0/$) Z$$)&0&"C1/%&)4/$)1(.)-&0)$C5-&1)=&%&)1H2"=-"&%$) Internetanvändningen har på kort tid ökat kraftigt och medievanor har förändrats. Fakta och information om de mest skiftande områden finns lättillgängliga. Som användare överlåter vi åt tekniska system att filtrera, mediera och i viss mån också kontrollera den information som används och de kommunikationsvanor och relationer som skapas. Tekniken integreras alltmer i människors vardag. Detta görs utan funderingar på vad det egentligen betyder. Uppfattningen om Internet" förändras, det blir en självklar del av vardagen. Det blir svårare och svårare att diskutera utmaningar och möjligheter i termer av "Internet". Det beror mycket på att nätet för fler och fler håller på att bli lika "naturligt" som elnätet. Det vore intressant att reda ut vad som händer när individers och gruppers kognitiva och socialt förankrade omvärldsuppfattning påverkas av vad som ses som "givet" eller "självklart", fastän det utgör något föränderligt och viktigt. L&4)3/$C4/%)+0$/%0/$&0=2040+0,)+)1$#4+/%)&=)./4+/=&0(%M) Fortlöpande görs undersökningar om medievanor exempelvis från Nordicom, Medierådet och World Internet Institute. Under internets utveckling har det varit intressant att studera övergången från gamla medier till nya nätbaserade medier. Tidigare har det varit tillräckligt att studera internet-användning i stort och utifrån denna dra slutsatser. Men nätanvändningen är i dag så differentierad, så fylld av olika kulturer och användningsområden. När den är så genomgripande blir det nödvändigt att identifiera skillnader mellan olika former av internetanvändning för att kunna upptäcka olika användningssätt som kan vara relevanta. En person som använder e-post varje dag tillhör inte längre samma grupp som någon som använder 51 Hämtad Hämtad

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Sammanfattning SWOT-analys. SWOT analys styrkor. 1. Flexibilitet och lyhördhet för förändringar. 2. Tänka strategiskt framåt vara före

Sammanfattning SWOT-analys. SWOT analys styrkor. 1. Flexibilitet och lyhördhet för förändringar. 2. Tänka strategiskt framåt vara före Sammanfattning SWOT-analys Nedanstående är ett försök till rangordning av de punkter som lyftes fram i analysseminarium med KK-stiftelsen, Apel och ledningsgruppen för Ung Kommunikation den 6 april 2009.

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Digital kompetens i lärarutbildning

Digital kompetens i lärarutbildning Missiv 2011-05-17 NUV 2011:4: 76 Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) Digital kompetens i lärarutbildning NUV beslutade vid sitt möte 17 juni 2010 om Digital kompetens i lärarutbildning, förslag till

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Bil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget

Bil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget Till LuN möte 2010-03-30 Bil 22:7 Uppdraget Vid möte den 4 februari 2010 beslutade Lärarutbildningsnämnden (LuN) att tillsätta en arbetsgrupp för att tydliggöra LuNs förväntningar i fråga om användning

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Högskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor

Högskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor s lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor inledde hösten 2013 ett fördjupat samarbete med PUD-regionens förskolor och skolor gällande den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för lärarutbildningarna.

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstads kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi s Pedagogiska Akademi Lärare som är involverade i s utbildningar är välkomna att ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda för att antas som ledamot till s Pedagogiska Akademi. Lärare som kontinuerligt

Läs mer

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Nämnden för utbildningsvetenskap

Nämnden för utbildningsvetenskap Protokoll Sammanträdesdatum 2010-01-20 2010-01-21 Nämnden för utbildningsvetenskap Närvarande Ledamöter: Per Gerrevall, ordförande Inger Edfors, vice ordförande Brita Johansson-Cederblad, ledamot Maria

Läs mer

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2016/378 POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1)

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) Konsekvensutredning avseende förslag till ändringar i läroplanen för förskolan - med anledning av regeringsuppdrag till om nationella it-strategier för skolväsendet Innehållet i konsekvensutredningen utgår

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan BESLUT Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 08689 gun.eriksson@uka.se 2014-06-24 42-677-13, 42-678-13 Utbildningsdepartementet Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden 2016-03-17 Maria Jansdotter Samuelsson Reviderade lärandemål för VFU. Förskollärarprogram, grundlärarprogram, ämneslärarprogram, yrkeslärarprogram samt Kompletterande

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) 100428: Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ny lärarutbildning Betänkande 2009/10:UbU16 Utskottets förslag och kammarens omröstning

Läs mer

Strategisk plan. Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Strategisk plan. Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Strategisk plan 2010 2012 Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2010-03-02 Strategisk plan 2010-2012 Utbildnings- och

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016.

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016. dnr 1001-14 Birgitta Påhlsson Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016. Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling och avser aktiviteter

Läs mer

Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument

Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument info r VFU-kurs. Fo rskolla rarprogrammet Introduktion I samband med införandet av ny lärarutbildning beslöt lärarutbildningsnämnden att utveckla generella

Läs mer

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor. Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Programhandbok Yrkeslärarprogrammet 2016

Programhandbok Yrkeslärarprogrammet 2016 Programhandbok Yrkeslärarprogrammet 2016 Innehåll 1. Yrkeslärarprogrammet innehåll och struktur 2. Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3. Partnerskola 4. VFU-lärare

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Dnr 145/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Ansvarig institution

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda förskollärarexamen

Beslut om tillstånd att utfärda förskollärarexamen Högskolan i Gävle Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Robert Östberg 08-563 087 17 Robert.ostberg@hsv.se

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Fakulteten för lärande och samhälle 2015-01-22 Dnr LS 59-2015/132 Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Malmö högskola har efter Universitets-

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Universitetskanslersämbetets bedömning

Universitetskanslersämbetets bedömning BESLUT Reg.nr 2013-04-30 42-67-13 Handläggare Viveka Persson 08-563 086 58 viveka.persson@uk-ambetet.se Södertörns högskola Rektor Ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education

Läs mer

Sektionsstyrelsen 2012-01-19

Sektionsstyrelsen 2012-01-19 HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL 1/2012 Sektionen för lärarutbildning fört vid sammanträde Sektionsstyrelsen 2012-01-19 Datum 2012-01-19 Tid Kl. 9-12 Plats Q 436 Närvarande ledamöter Övriga närvarande Ej

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning

Läs mer

UFL:s kommentarer till policy och handlingsplan:

UFL:s kommentarer till policy och handlingsplan: Karin Fogelberg Tobias Pettersson UFL 2010 02 25 Dnr G 8 3348/08 UFL:s kommentarer till policy och handlingsplan: Forskning och utbildning i samspel: Utbildningens forskningsanknytning och forskningens

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap PROFILERAD GRUNDLÄRARUTBILDNING PROJEKTPLAN. Antagningsläget inför Ht 2011

LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap PROFILERAD GRUNDLÄRARUTBILDNING PROJEKTPLAN. Antagningsläget inför Ht 2011 LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap Per Gerrevall PM 2011-08- 14 PROFILERAD GRUNDLÄRARUTBILDNING PROJEKTPLAN Antagningsläget inför Ht 2011 När vi nu ser utfallet av ansökningarna till den

Läs mer

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola 2015-11-10 Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola Här info om möjligheter för utveckling och kvalificering för er som har ledningsfunktion inom förskola och

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer