!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321"

Transkript

1 Dnr LnU 2010/2354 Dnr KK 2005/0321!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;)!""#$%&%'()")#&)**%+#,-++./+-0)'$-")")"1#2*)3-+4)#5)3+-$3%#674$38*%#89:## ;;<$"-=")*$)+#

2 <#=#4&01=&%+,)>?%)>%&.$&,&04/$)&=)1"#$%&''(%$/0) Lennart Axelsson, projektledare Ledningsgruppen för Ung Kommunikation ställer sig bakom slutrapporten Växjö Marianne Björn Maria Estling Vannestål Tom Gagner Per Gerrevall Heléne Hansson Margareta Havung Brita Johansson-Cederblad Per Johansson Marcelo Milrad Thorbjörn Nilsson Susanna Nordmark Rose-Marie Olsson Linda Reneland Forsman Martin Stigmar Simon Winter ) ) - 2 -

3 D00/6A""1>?%$/5-0+0,) ;)) E&-,%#04) F) En inledande text som återkopplar projektets idé och vision till den utveckling som skett under de fem år projektet pågått. 7)) G/0(.>?%&04/)&=)'%(H/-$/$) I) Innehåller projektets målsättning, ekonomisk redovisning, organisation och aktiviteter. J)) K2%4(.&%)#04/%)'%(H/-$$+4/0) En genomgång av projektets olika faser och vilka lärdomar som kan dras både från ett innehållsligt och organisatoriskt perspektiv. F)) L+"-&)0C&)>(%1-0+0,1>%A,(%)6&%)#''-(..+$M) Forskningsfrågor i perspektiv av projektets arbete. ;F) ;N) O))!-("#$=/5-"+0,) 7J) I avsnittet diskuteras lärarutbildningens betydelse i perspektiv av den utveckling som nu sker i skolan utifrån projektets erfarenheter. E+"&,&);) En beskrivning i siffror av temagrupper och fördjupningsarbeten i Ung Kommunikation under projektperioden. E+"&,&)7) En uppräkning av externa föreläsare engagerade i projektet och föreläsningar gjorda av projektledning utanför regionen. E+"&,&)J) Ledningsgrupp och projektledning vid projektets slut

4 ;) E&-,%#04) ;P;)!"#$%&''(%$)Q0,)R(..#0+-&$+(0) Följande rapport syftar till att sammanfatta det femåriga projektet Ung Kommunikation, ett samarbetsprojekt som startade den 1 april 2006 inom Akademi Sydost (Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola). Växjö universitet var från början huvudägare och tecknade samarbetsavtal med Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola (Avtal Sydost Ung Kommunikation ). När Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gick samman och bildade Linnéuniversitetet övergick huvudägarskapet till Linnéuniversitetet. ;P7)S2%)4/0)#0,&)-(..#0+-&$+(0/0)+0$/)2%)1A)#0,)"20,%/) I februari 2005 registrerades domänen YouTube. Facebook hade startat ett år tidigare, men antalet användare ökade kraftigt under Idag ligger dessa i topp när det gäller världens mest besökta siter med unika besökare på över 500 miljoner i månaden. Under 2005 skrevs och godkändes Ung Kommunikations ansökan till KK-stiftelsen om det femåriga projekt som nu avslutas. Den utveckling som internet och webben genomgått och som Youtube och Facebook är konkreta exempel på, visar vilka stora förändringar medie- och internetvanorna genomgått under den tid Ung Kommunikation pågått. Projektet har arbetat i en tid då den användargenererade delen av nätet ökat explosionsartat. Men samtidigt har projektet varit involverat i processer som har med undervisning och lärande att göra och där förändringstakten är mycket långsammare. När projektet nu analyseras är det viktigt att ha med båda aspekterna. Målsättningen för projektet Ung Kommunikation var att skapa bryggor mellan ungdomars livsvärld, skolans sätt att organisera lärande och arbetslivet. I projektplanen skrevs följande: Grundläggande är att åstadkomma en attitydförändring till ung kommunikation. Med ung kommunikation menar vi dels de kommunikationsformer som präglar ungdomskulturen, dels de nya tekniker som möjliggör denna kultur. Vi ställer frågan vilka nya villkor för lärande denna utveckling skapar. Projektet har som mål att i nära samarbete med omgivande samhälle öka medvetenheten och kunskapen kring IT samt forma och pröva en modell för kompetenshöjning bland lärarstudenter, lärarutbildare och VFU-lärare (Projektplan Ung Kommunikation 2005). Utvecklingen under de senaste 10 åren förstärker vikten av projektets frågor i lärarutbildning och skola. Framförallt efter år 2000 när andra generationens webb började utvecklas, skapades tjänster som gjorde det lätt att ladda ned musik. Det blev också lättare att dela med sig av olika idéer när bloggen blev ett allt vanligare verktyg. Dessa tjänster intresserade framförallt en yngre generation som helt plötsligt fick alldeles nya arenor att verka på. En vuxengeneration hade precis bevittnat en IT-ekonomisk bubbla som spruckit och var mindre intresserade av utvecklingen av nya IT-tjänster. Men takt med allt högre tillgänglighet via bredbandsutbyggnad, ökade användningen under 2000-talet som nedanstående diagram från Nordicom 1 (2009) visar: Nordicom gör årliga mätningar av svenska medievanor. I ett pressmeddelande i samband med lanseringen av Mediebarometern 2008 skrev man följande: Förändrade medievanor har konstaterats bland unga, 15 till 24-åringarna, de senaste åren. 1 Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning, Göteborgs universitet - 4 -

5 Årets Mediebarometer visar att sådana vanor nu blir allt vanligare även bland äldre åldersgrupper, det handlar främst om 25 till 44-åringarna. Ovissheten har varit stor om i vilken grad de unga i vårt nya medielandskap grundlägger nya medievanor som följer med in i vuxenlivet. Mediebarometern 2007 tyder på att så är fallet. (Pressmeddelande Nordicom ). Alltmer blir nätet en del av människors vardag, arbete och medieanvändning. Tekniken förändras snabbt och vanor, vare sig det är bankärenden, nyhetsuppdateringar eller faktasökning, förändras också. Det har också blivit alltmer tydligt att den skillnad som tidigare fanns mellan ungdomars sätt att använda nätet och vuxnas sätt suddas ut alltmer. Den kommunikationsteknik som var ung för 5 år sedan, är inte så ung längre. De ungdomskulturer som skapades av nya funktioner på internet är idag en del i en gemensam, om än mångfacetterad, nätkultur. En annan digital klyfta blir istället alltmer tydlig. En klyfta som har att göra med hur och i vilken utsträckning internet och digitala medier används. Nordicom påtalar detta i den senaste undersökningen: Förtätningen i medieutbudet innebär att en omfördelning har skett mellan medierna från de traditionella medierna till nya medieformer på nätet. Man ägnar inte lika lång tid åt t ex att lyssna, titta och läsa vad gäller de traditionella medierna, radio, tv och tidningar, som tidigare. Men variationen är stor mellan olika grupper. Lågutbildade ägnar betydligt längre tid åt att lyssna på radio och tv än att använda internet i hemmet medan det motsatta gäller för högutbildade. Dessa sociala skillnader genomsyrar alla åldersgrupper. (Pressmeddelande Nordicom, ). OECD påtalar denna digitala klyfta i rapporten Are the New Millennium Learners Making the Grade? 2, som publicerades förra året: A second form of digital divide has been identified between those who have the necessary competences and skills to benefit from computer use and those who do not. These competences and skills are closely linked to students economic, cultural and social capital. Den första digitala klyftan som diskuterades (framförallt på 90-talet) var tillgänglighet. Eftersom inte alla hade tillgång till datorer skulle skolan ge eleverna den möjligheten. Den frågan är inte giltig på samma sätt idag, inte bara i ett svenskt, utan också europeiskt perspektiv. När tillgängligheten ökar sker den ökningen inte likvärdigt för alla och trots att tillgång till dator finns, framträder skillnader i användning som i sin förlängning skapar utbildningsmässiga utmaningar, enligt OECD-rapporten. I augusti förra året publicerade tidskriften Wired 3 en artikel med den något provokativa titeln The Web is Dead. Long Live the Internet (2010) som formulerade den förändring av internet som nu tycks ske. Författarna Chris Anderson och Michael Wolff gjorde i två parallella artiklar en beskrivning av hur nätanvändningen åter förändras i takt med att smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar i användning. Amerikanska siffror visar att det är i ålderskategorierna och (comscore ) som det största intresset finns. Men intresset ökar både i yngre och äldre åldersgrupper. Svensk statistik saknas ännu när det gäller användning i olika åldersgrupper, men troligen ser utvecklingen i Sverige ut på liknande sätt. Anledningen till ökningen är de små applikationerna apparna som finns för nedladdning. Till liten eller ingen kostnad alls får vi tillgång till tjänster, förströelse och information som inte kräver speciella navigeringar på webben. Sökning blir enklare. Samtidigt införs system som gör det enklare för programleverantörer att hitta en fungerande betalningsmodell. Detta sammantaget gör att utvecklingstakten går snabbare. Mobila enheter i undervisning är fortfarande i sin linda, men är ett växande område i takt med att tekniken blir billigare och mer lättanvänd. Denna enkelhet och möjlighet till variation bör 2 Are the New Millennium Learners Making the Grade?: Technology Use and Educational Performance in PISA 2006 OECD Hämtad Browser_and_Application_Users_in_U.S/%28language%29/eng-US Hämtad

6 utnyttjas i utbildning genom att lärare får stöd och hjälp att hitta användbara applikationer, men också genom att lärare deltar i programutveckling och design av nya koncept för undervisning. De frågor som har att göra med lärande och kunskapsutveckling i perspektiv av en digital mediekultur blir alltmer komplexa. En stor del av den unga generationen har vissa försteg när det gäller sätt att kommunicera och att använda specifika program eller spel (precis som många vuxna), men alltför många har begränsad förståelse för hur denna kunskap omsätts i ett långsiktigt lärande. Denna viktiga uppgift måste vara en självklar del av lärares kompetens i skolans undervisning lika väl som i all universitets- och högskoleutbildning

7 7) G/0(.>?%&04/)&=)'%(H/-$/$) Tre utmaningar var viktiga som utgångspunkt i Ung Kommunikation: Hur påverkar digital barn- och ungdomskultur skola och lärande? Vilka kompetenser behövs hos dagens lärare och lärarstudenter för att möta de krav som den digitala samhällsutvecklingen ställer? Skapas nya klyftor med denna utveckling som skolan måste ta ansvar för? I projektplanen 5 finns en intentionsbeskrivning som beskrivs i avsnittet Lägesbeskrivning efter projektets slut: Lärarstudenter kommer att vara väl förtrogna med IT och de pedagogiska möjligheter den ger. Organiserat samarbete med intressenter utanför skolan, framförallt med inriktning på barn- och ungdomskultur, sker kontinuerligt Kurserna inom AUO innehåller grunderna för digital kompetens och bildar kärnan i en vidare progressionslinje som sträcker sig till inriktningar och specialiseringar. I inriktningskurserna finns obligatoriska inslag som tar upp ämnesdidaktiska frågeställningar i relation till digitala medier. Praxisnära forsknings- och utvecklingsverksamhet i samverkan med regionens skolor är under fortsatt uppbyggnad med fokus på digitala medier, ungdomskultur och lärande. Under lärarstudenternas utbildning finns nära koppling till forskning och utveckling manifesterad i deras examensarbeten. Utarbetade planer för systematisk kompetensutveckling finns för regionens lärare. En övergripande strategi finns för samarbete med näringsliv i regionen, fokuserat på tre områden: utveckling av nya digitala verktyg och system för information och kommunikation; samarbete mellan skolor i verksamhetsförlagd utbildning och lokalt näringsliv; ungdomskultur och entreprenörskap. I projektplanen finns också ett avsnitt som beskriver det som var nyskapande i projektet: Lärande i institutionaliserade miljöer möter lärande i andra sociala praktiker och detta möte utgör en spännande utvecklingsarena i stödet för lärarstudenternas lärande. Projektets grundläggande idé är att brytningen mellan olika traditioner och erfarenheter ger möjligheter till en innovativ och utmanande utveckling. Målsättningen är att använda de kommunikativa och gestaltande processer som nu i snabb takt formas i ungdomsgrupper för att utveckla lärprocesser i utbildning och undervisning som leder till nya former och villkor för lärande som ger blivande lärare en potential för fortsatt skol- och professionsutveckling. 7P;)T-(0(.+1-)>?%4/"0+0,) Ung Kommunikation inleddes den 1 april Projektet tilldelades ett stöd från KK-stiftelsen på SEK. Motsvarande medfinansiering garanterades från de tre samverkande lärosätena Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska högskola inom ramen för Akademi Sydost. Växjö universitet blev huvudägare till projektet och avtal slöts mellan de tre lärosätena om fördelning av projektmedel och medfinansiering enligt följande fördelning: Växjö universitet 55 % Högskolan i Kalmar 35 % Blekinge Tekniska Högskola 10 %, (Avtal Sydost - Ung Kommunikation, ). Fördelningen gjordes i huvudsak efter antalet lärarstudenter på respektive lärosäte. Efter Akademi Sydost upphörande och bildandet av Linnéuniversitetet gjordes ingen förändring utan fördelningen har varit enligt följande: Linnéuniversitetet 90 % och BTH 10 %. Projektets kostnader har fördelats enligt nedanstående tabell (avrundade till tusental): 5 Projektplan Ung Kommunikation

8 U=/%,%+'&04/)1&..&0>&$$0+0,) )) )) BDE# CE# >'8?)3"%G&-+-$"'%"-8+# HIE# IE# 674$38*)&8&$# BDC#AAA# NE# ## ## Projektaktiviteterna är till största delen finansierade med KK-medel ( ), övrig finansiering från lärosätena. Projektaktiviteterna fördelar sig enligt följande poster: V%(H/-$&-$+=+$/$/%) ## ## 5)&%4'/LL)'# HAE# O7'G?/L+-+4#89:#38&L)")+$/"0)93*-+4# N#DNA#AAA# R"'/$"+-+4# DE# R"0F'G)'-+4# JJH#AAA# JE# S)$8'# BE# T*/"38+=)')+$# JAA#AAA# JE# T*/"()%'()"+-+41#L'8?)3"')$/*"%"# NII#AAA# HE# ## Projektkommunikation och omvärldsbevakning är finansierad av medverkande lärosäten enligt den ovan beskrivna överenskommelsen (beskrivs senare i dokumentet). Under rubriken Projektadministration döljer sig följande poster: projektledning, ekonomi, lokaler och teknik. Hela denna del är också medfinansiering från respektive lärosäte. Posterna fördelar sig enligt följande: V%(H/-$&4.+0+1$%&$+(0) ##,)G+-+4$4'/LL# I#DBC#AAA#!38+8&-# 5)3+-3# ## 7P7)W%,&0+1&$+(0) Projektet har styrts av en ledningsgrupp som förändrats något under projekttiden. Vid projektstarten bestod ledningsgruppen endast av cheferna för lärarutbildningen vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samt ansvarig för lärarutbildningen vid BTH. Från den 1 januari 2009 utökades ledningsgruppen med dekan för Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet, ordförande i Nämnden för utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kalmar samt ordförande i Grundutbildningsnämnden vid BTH. För den operativa delen i projektet har en projektledningsgrupp funnits bestående av huvudprojektledare, Växjö universitet och biträdande projektledare vid Högskolan i Kalmar och BTH. Ledningsgrupp och projektledare vid projektets slut, se bilaga 3. 7PJ)V%(H/-$/$1)$%/)>&1/%) I den ursprungliga projektplanen planerades tre faser i projektet, inledningsfas, implementeringsfas och fortsatt utvecklingsfas. Implementeringsfasen har blivit ersatt av en bearbetningsfas, då implementering inte varit möjlig i den utsträckning som planerats på grund - 8 -

9 av olika politiska och organisatoriska beslut (detta beskrivs ytterligare längre fram i dokumentet). Projektet är nu i den avslutande delen som innebär fortsatt utvecklingsarbete. På de lärarutbildningsinstitutioner vid Linnéuniversitetet, framförallt PPI 6, SOL 7 och DFM 8 som senast blivit tilldelade medel och som främst fördjupat frågan om digital kompetens, fortsätter nu bearbetningen inför den nya lärarutbildning som startar ht En bärande del i de två första faserna av projektet har varit arbete i temagrupper. Det har också varit projektets huvudmetod att implementera frågan om digital kompetens i lärarutbildning och skola. I temagrupperna har ingått lärare i högskoleverksamhet, lärare i skolverksamhet, studenter och elever. Elever har inte direkt ingått i temagruppernas konkreta projektplanering. Studenternas medverkan har skett antingen direkt i temagruppen eller i anslutning till verksamhetsförlagd utbildning. Till temagruppen har knutits expertis, t.ex. forskare och tekniker inom medieteknik, forskare inom pedagogik och ämnesdidaktik, IT- och mediepedagoger från AV-Media eller Reaktor Sydost samt personal från andra externa samarbetspartners. Inriktningen på temagrupperna formades av aktiva och intresserade personer som med nyfikenhet vågade prova nya grepp med den digitala tekniken. I varje temagrupps uppdrag har funnits ett krav att kontinuerligt beskriva sina erfarenheter i form av bloggar, lämna slutrapport och delta i aktiviteter organiserade av projektledningen till stöd för spridning och implementering. Temagrupperna täcker ett brett spektrum av frågor alltifrån konkret undervisningspraktik till avancerad spetsforskning. Temagruppernas olika inriktningar visar också på komplexiteten i frågan om digital kompetens i utbildning, lärande och undervisning. Från start fram till våren 2010 har 20 temagrupper varit aktiva, med olika typer av uppdrag, stöd och resultat. Sex temagrupper har varit direkt kopplade till universitetet med i huvudsak lärarutbildare och forskare samt med litet inslag av lärare från skolverksamheten, Åtta grupper har varit tydligt inriktade på skolverksamhet med lärare, studenter i VFU och elever. Fem temagrupper har varit ett samarbete som i stor utsträckning involverat både lärarutbildare, forskare, verksamma lärare, studenter och elever, En temagrupp (Second Life) var organiserad utanför både lärosäte och skolverksamhet med företrädesvis ungdomar från Nätverket SIP. Temagrupperna listas i Bilaga 1 med tillhörande ekonomiskt stöd. Resultatet av temagruppernas arbete har fortlöpande redovisats i tidigare lämnade aktivitetsrapporter till KK-stiftelsen 9, i temagruppernas egna bloggar 10 och slutrapporter 11. 7PO)X?%4H#'0+0,) Efterhand som temagrupperna avslutades, fortsatte arbetet i projektet med fördjupning i olika frågor. I bilaga 1 listas de olika fördjupningsprojekten. I stor utsträckning byggde detta arbete på en vidareutveckling av temagruppernas arbete. En tydlig tendens var att gå från temagruppernas breda ansats till en större fokusering på de specifika frågor som gäller för lärarutbildningen: verksamhetsförlagd utbildning; ämnesdidaktik; innehållet i utbildningsvetenskaplig kärna; specialpedagogik; relationen pedagogik teknik. Resurserna har i hög utsträckning styrts mot universitet och högskola, snarare än till skolverksamhet. Dock har ett organiserat samarbete med skolverksamhet funnits med i fördjupningsarbetet, om än i varierad utsträckning. Redovisning av arbetet har i vissa fall lett till sammanfattande rapporter, i några fall finns erfarenheterna beskrivna i kortare artiklar. I ytterligare några fall är utvecklingsarbetet inte avslutat utan ingår i ett långsiktigt arbete inför den kommande lärarutbildningen. Länkar till uppföljningen av aktiviteterna anges i förekommande fall i bilaga 1. 6 Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap 7 Institutionen för språk och litteratur 8 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik

10 7P9)V%(H/-$-(..#0+-&$+(0)(56)(.=2%"413/=&-0+0,) En viktig del och ett prioriterat område i Ung Kommunikations arbete har varit att kommunicera projektets olika frågor. Centralt har också varit att bevaka de frågor som rört projektet, nationellt och internationellt. Y/33'"&$1/0) Navet i detta arbete har varit projektets webbplats En informatör har varit anställd på 50 % under hela projekttiden. Dessutom har medel använts för uppbyggnaden av webbplatsen. Under hela projekttiden har projektet fått sponsorstöd från de båda företagen Artisan Global Media 12 och Blogg Esse AB 13, genom att företagen kostnadsfritt upplåtit webbplats och bloggar. Målsättningen med webbplatsen har varit att fungera som en portal för projektet som helhet. Det ska ha varit möjligt att under hela projekttiden, kontinuerligt följa projektets skilda delar med hjälp av material som producerats i form av blogginlägg, nyhetsartiklar, filmer, bilder och olika typer av rapporter. Det mesta som producerats under projektet finns tillgängligt på webben. Ung Kommunikations projektblogg publicerade det första inlägget den 5:e februari Under projekttiden har ca 540 blogginlägg publicerats, med ett innehåll som varierat från redovisningar av projektaktiviteter till omvärldsbevakning. Från sommaren 2007 har nyhetsartiklar blivit en kontinuerlig del av Ung Kommunikations informationsarbete. 75 artiklar beskriver aktiviteter i projektet. Ett tiotal filmer finns som beskriver olika delar av projektet. En viktig del i det uppföljande arbetet efter projektet blir att på ett ändamålsenligt sätt, arkivera och skapa förutsättningar för återanvändning av det stora materialet. X?%/"210+0,&%) Projektet har varit aktivt när det gäller föreläsningar och seminarier. Ett flertal externa föreläsare har under projekttiden på olika sätt varit engagerade i utåtriktade arrangemang på Linnéuniversitetet och på BTH. Stor kunskap finns i och utanför landet om de frågor projektet bedriver och en strävan har varit att knyta kontakter och stimulera till nya utvecklingsidéer. Projektledarna har också varit engagerade i olika arrangemang utanför regionen för att sprida erfarenheter om projektet. Förfrågningar har kommit från olika delar av landet i huvudsak från kommunala skolhuvudmän. Frågan om den unga kommunikationen och kopplingen till skolans utveckling har intresserat. I Bilaga 2 presenteras en lista med föreläsare som varit inbjudan till projektet. I bilagan presenteras också en lista över föreläsningar gjorda utanför regionen av projektledarna. Z=1"#$0+0,)&=)'%(H/-$/$) Efter projektets formella avslutande följer lärosätenas egen uppföljning genom den planerade slutkonferensen den juni och därtill hörande dokumentation. Avsikten är också att ta hand om och göra materialet från projektets erfarenheter tillgängliga på olika sätt efter att projektets webbplats stängts. Slutkonferensen kommer att genomföras på Linnéuniversitetet i Växjö. Ett omfattande program är planerat med två keynote-talare, Andreas Ekström, journalist och författare till boken Googlekoden 14 samt Anne Bamford, professor i konst vid University of Arts London och internationellt uppmärksammad för sin bok the Wow Factor 15. Programmet finns att hämta på konferensens webbplats 16. Målsättningen med konferensen är att lyfta fram de frågor som projektet uppfattar som centrala för fortsatt utveckling och en majoritet av presentatörerna har lokalt varit aktiva i projektet. Under konferensen kommer flera av presentationerna att webbsändas. Till den avslutande konferensen planeras också för utgivning av ett samlat 12 Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad

11 slutdokument om projektet och de frågor som bearbetats, speglad av ett antal skribenter. Tanken är att slutdokumentationen ska vara ett komplement till de presentationer som genomförs på konferensen och vara ett bestående bidrag från Ung Kommunikations arbete. 7PI)Q$=2%4/%+0,&%)(56)-&%$"2,,0+0,&%) Under projekttiden har utvärdering av projektet gjorts och inom projektets ram har ett antal kartläggningar genomförts. Z'/"B)#$=2%4/%+0,)&=)'%(H/-$/$) På uppdrag av KK-stiftelsen har forskningsenheten Apel med doktorand Ann Öhman Sandberg vid forskningsenheten Apel under ledning av professor Lennart Svensson fortlöpande följt projektet. I värdefulla kartläggningar och uppföljande analysseminarier har utvärderingsarbetet varit ett stöd för projektets arbete, framförallt för den självreflektion och strategiska planering som varit nödvändig i ett så långvarigt projekt. Tre rapporter är skrivna 17 och en fjärde uppföljning kommer att publiceras i samband med projektets slutkonferens. Temagrupperna har speciellt uppmärksammats eftersom det var den metod projektet använde för implementering. I två rapporter, Rapport Ung kommunikation, Temagruppernas och de externa samarbetsparternas delaktighet i projektet ( ) och i halvtidsutvärderingen Arbetsrapport Ung Kommunikation ( ) diskuteras temagruppernas roll i projektet 18. R&%$"2,,0+0,)&=)$/.&,%#''/%0&) Internt i projektet genomförde, under 2010, Simon Winter, fil dr i kognitionsvetenskap och gästlektor i Medieteknik, en analys av hälften av temagrupperna. Erfarenheterna från den utvärderingen finns i 13 blogginlägg publicerade på Ung Kommunikations blogg och sammanfattade i en rapport Erfarenheter av projektet Ung Kommunikation, (oktober 2010). Direktlänkar till blogginlägg och rapport finns på webbsidan 19. R&%$"2,,0+0,)&=)1$#4/0$#''>&$$0+0,&%) Daniel Larsson, fil mag i sociolog och utredare på SV 20 har under 2007, 2008, 2009 och 2010 undersökt lärarstudenternas uppfattningar och attityder om vad digital kompetens betyder i deras utbildning och kommande yrke. Rapporterna finns publicerade på projektets webbplats 21. Enkätundersökningarna har gjorts under studenternas första termin i utbildningen. En sammanfattande analys av samtliga undersökningar genomförs under våren. Det slutliga resultatet publiceras i samband med projektets slutkonferens. *+,+$&")-(.'/$/01)1(.)+00/6A"")+)'%(,%&.#$3+"40+0,&%) Under våren 2010 genomförde Linda Reneland Forsman, fil dr i pedagogik, en studie av hur två professionsutbildningar, lärarutbildningen och biblioteksutbildningen bearbetar och problematiserar begreppet digital kompetens, Digital kompetens som innehåll i programutbildningar vid tidigare Växjö Universitet 22. En undersökning gjordes av vilket samband som finns mellan målformuleringar och dessa formuleringars utfall i form av undervisning. Huvudfokus var tre frågeställningar: Vilken karaktär/tolkning av begreppet digital kompetens kommer till uttryck i kursplanernas formuleringar? Hur ser samstämmigheten ut mellan målformuleringar och utfall i undervisningen? Hur kan påtalade brister förstås ur ett utvecklingsperspektiv, d.v.s. vad bör vara nästa steg i strävan efter en integrering av digitala medier i utbildningsprogrammen? K2%&%1$#4/0$/%0&1)4+,+$&"&)-(.'/$/01) En studie har genomförts vid lärarutbildningen Campus Kalmar där man analyserat lärarstudenters digitala kompetens, Lärarstudenternas digitala kompetens i slutet av Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet

12 lärarutbildningen så som den synliggörs inom en VFU-uppgift 23. Ansvariga för studien har varit Anne-Marie Folkesson fil dr i pedagogik, Tom Gagner, universitetsadjunkt i pedagogik och Kristina Henriksson, universitetsadjunkt i pedagogik. Analysen bygger på en VFU-uppgift inom det allmänna utbildningsområdets sista termin och innebär att lärarstudenten ska planera ett projekt där barnen/eleverna ska hantera och lära sig ett innehåll med hjälp av verktygen IT och språk. Det övergripande syftet med analysen var att beskriva lärarstudentens digitala kompetens så som den visar sig inom ett planerat undervisningsmoment under deras sista verksamhetsförlagda utbildning utifrån följande frågeställningar: Vad har studenten använt de digitala verktygen till? Vilka digitala verktyg har studenterna låtit barn/elever använda i undervisningen? Vilket var syftet med användandet? Avsikten med analysen var också att sprida projektidéer som är väl utvecklade såväl tekniskt, språkligt som didaktiskt så att idéerna sprids till nya studenter i kommande kurser och till verksamheten och främst då VFU-lärare. Dessutom kan lärarna fortsättningsvis inom lärarutbildningen få tillfälle att reflektera kring teoretiska och praktiska frågor i projekten, så att de kan kan ge bättre respons på studenternas projektplaner och redovisningar. Därmed stimuleras både studenternas eget lärande och lärarutbildarnas reflektioner kring hur projektarbeten kan bedömas. *+,+$&")-(.'/$/01)+)C%-/1"2%&%#$3+"40+0,) Studien har genomförts av en grupp lärare vid Blekinge Tekniska Högskola och riktade sig mot den inledande yrkeslärarutbildningen (ett samarbete inom Akademi Sydost). Resultaten har sammanställts av Tomas Hansson, docent i pedagogik i rapporten Digital kompetens i yrkeslärarutbildning Syftet med undersökningen var att beskriva hur digital kompetens växer fram i en yrkeslärarutbildning med vuxna studenter. Målet har varit att primärt identifiera komponenter i begreppet som gör att kunskapen om fenomenet ökar i ett lärarutbildningsperspektiv. Utvärderingen inriktas på följande frågor: Att beskriva, förstå och förklara lärarutbildares och lärarstudenters digitala kompetensprofiler genom: Studier av lärarutbildares och studerandes upplevelser av och attityder till ett program för yrkeslärarutbildning Analys av implementeringen inom en lärarutbildning för blivande yrkeslärare Heléne Ivarsson, fil dr i pedagogik och ledamot i ledningsgruppen samt en av lärarna som utvecklade det nya yrkeslärarprogrammet, har också gjort en beskrivning av hur styrdokument används som ledning för yrkeslärarutbildningens implementering av IKT i utbildningen, Beskrivning av kontexten för yrkeslärarutbildningen Båda dessa rapporter finns på projektets webbsida 24. 7PN)!&.&%3/$/) Förutom de tidigare nämnda företagen, finns flera viktiga samarbetspartners som haft stor betydelse för projektets utveckling. AV-Media är en resurs för pedagoger i regionen med fokus på media och IKT. Finns kontor i både Kalmar 25 och Växjö 26. Verksamheten består av två delar, utlåning av film och andra medier samt kompetensutveckling och informationsinsatser avseende IKT i skolan. AV-Media har stort kontaktnät med lärare som på olika sätt involveras i kompetensutveckling och utvecklingsprojekt. Detta kontaktnät har givit projektet stora möjligheter att hitta skolor att samarbeta med och konkret givit projektet möjlighet att följa den utveckling som sker i skolan. Samarbetet mellan AV-Media och Linnéuniversitetet fortsätter och kanaliseras i olika former Hämtad Hämtad

13 Nätverket SIP 27 är ett paraplynätverk skapat av och för ungdomar. SIP står för Samhällsförändring i praktiken. Målsättningen är att stötta ungdomars kreativitet och vilja att utvecklas. Nätverket består av olika delar, bl.a. Booster riksförbund (ideell förening), som stöder ungas föreningsverksamhet, Grrl Tech(ideell förening), jämställdhetsorganisation som driver projekt och stöttar föreningsverksamhet, Ungradio (ideell förening), som stöder unga som vill arbeta med radio och Samhällsentreprenörer, en ettårig folkhögskoleutbildning i entreprenörskap. Nätverket SIP har varit en viktig inspirationskälla till att skapa förståelse för den unga generationens sätt att arbeta, skapa nätverk och projekt samt inte minst, att använda nya medier för att nå resultat. Reaktor Sydost 28 är en ideell förening och resurscentrum för film och ung kommunikation. Svenska Filminstitutet stöder 19 regionala resurscentrum runt om i Sverige, varav Reaktor Sydost är ett. Stöd erhålls också från regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Södra Småland. Målsättningen är att stärka barns och ungdomars kunskaper kring rörlig media. Projektet har framförallt samarbetat med Reaktor Sydost när det gäller rörlig bild, filmskapande och multimodalt berättande. ) 27 Hämtad Hämtad

14 J) K2%4(.&%)#04/%)'%(H/-$$+4/0) I den granskning och utfrågning som gjordes av sakkunniggruppen (051030, under ledning av Øystein Johannessen, Kunnskapsdepartementet, Norge) i samband med den första utlysningen av KK-medel, fördes en diskussion om det något djärva anslaget i projektförslaget att förändra innehållet i den akademiska utbildningskulturen. Detta skulle ske genom ett brett utvecklingsarbete med många olika perspektiv, där externa aktörer skulle bli inblandade och framförallt i projektets inledning spela en aktiv roll. Det var antagligen det anslaget som skilde Ung Kommunikation från projektförslag som kommit in från andra lärarutbildningar. Anslaget syntes vara innovativt, samtidigt som det restes frågor kring möjligheten att lyckas. I efterhand kan det konstateras att inflödet av idéer från externa parter var viktiga för projektets inledande arbete och för de temagrupper som kom igång (se sammanställningen av temagrupper). Konkreta skolfrågor lyftes in i projektet tillsammans med frågor som hade med ungdomskulturer utanför skolan att göra. Det fanns också ett stort intresse från externa parter att medverka. En konsekvens av denna ansats blev emellertid att det inte fanns ett gemensamt fokus i temagruppernas arbete och att detta gav projektet ett splittrat intryck. Det som förenade var en uppfattning om att grundläggande förändringar ägde rum i samhället och att dessa borde få ett utrymme i undervisningen och att en förändring av lärares kompetenser därmed var nödvändig. Projektet lyckades inte attrahera lärarutbildare och kursansvariga på lärosätena i den utsträckning som eftersträvades (Öhman Sandberg 2009). Det var fortfarande eldsjälar och speciellt intresserade som deltog i projektets aktiviteter. Det fanns uppenbara svårigheter att förena de olika miljöer, formella och informella, som projektet verkade i. Samtidigt skapades många olika erfarenheter som sammantaget gav projektet skilda perspektiv på vad IKT, digitala medier och lärande betyder. Under 2009 avslutades många temagrupper och i det kommande fördjupningsarbetet riktades arbetet i huvudsak in på aktiviteter knutna till lärarutbildningen. Vid årsskiftet 2008/2009 utökades också ledningsgruppen med ordföranden från ansvariga nämnder vid medverkande lärosäten. Beslut fattades vid Lärarutbildningsnämnden vid Växjö universitet om stöd för uppbyggnad av två temainriktade forskningsplattformar, den ena riktad mot IKT och lärande och den andra mot Barndom (Protokoll LUN ). Dessa forskningsansatser var intressanta för Ung Kommunikation, framförallt den som riktade sig mot IKT och lärande, men även Barndom var intressant utifrån projektets frågor. En fastare forskningsförankring för projektet såg ut att vara möjlig. På uppdrag av fusionsgruppen för lärarutbildning 29 (FLUB, PM ) vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar genomfördes hösten 2009 ett arbete som syftade till att specificera innebörden av digital kompetens och vilka kompetensutvecklingsinsatser som var önskvärda. Rapporten slutfördes och lämnades till fusionsgruppen i december Av ovanstående samt av ledningsgruppens mötesprotokoll och minnesanteckningar framgår att under 2009 genomfördes ett antal åtgärder som direkt strävade efter att styra upp projektarbetet mot det uttalade målet om implementering i lärarutbildning. Samtidigt fick dessa åtgärder konsekvenser för samarbetet med BTH. En osäkerhet uppstod om dess roll i projektet eftersom BTH inte längre har någon lärarutbildning (Öhman Sandberg 2009). Den gemensamma yrkeslärarutbildningen inom Akademi Sydost fick inte någon fortsättning när Växjö universitet och Högskolan i Kalmar beslöt att fusionera och BTH valde att stå utanför. Den 1 januari 2010 gick Högskolan i Kalmar och Växjö universitet samman och bildade Linnéuniversitetet. Stora organisatoriska förändringar initierades och en ny rektor tillsattes. Ny fakultetsorganisation sjösattes där bl.a. en nämnd för utbildningsvetenskap, (NUV) bildades och en ny institutionsindelning genomfördes. Nya instruktioner gavs till de administrativa 29 Fusionsgruppen för lärarutbildning (FLUB) var sammansatt av representanter för de tidigare lärosätenas ledning för lärarutbildningen. Gruppens uppgift var att förbereda för gemensam ny lärarutbildning vid Linnéuniversitetet

15 enheterna. Inom lärarutbildningens styrning och ledning tillsattes undernämnder och ledningsgrupper. Parallellt med allt organisatoriskt arbete planerades för den nya lärarutbildningen som riksdagen fattade beslut om den 28 april. I beslutet låg ett krav på att varje lärosäte måste ansöka om examensrätter för att kunna anordna lärarutbildning. Något överraskande hade, i den nya propositionen, kravet på digital kompetens tonats ned. Det som i förslaget till ny lärarutbildning (HUT 07) 31 beskrivits som ett av fyra viktiga perspektiv som skulle ingå i alla kurser i lärarutbildningen, IT som utbildningsresurs, fanns inte med i propositionen. Den förändring som föreslogs var en redaktionell förändring i texten till examensordningen: visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna På Linnéuniversitetet startade omedelbart ett intensivt arbete för att skapa en fungerande struktur för den nya organisationen samtidigt som en mängd arbetsgrupper tillsattes med målsättningen att producera underlag för ansökan om examensrätter. Ung Kommunikations innovationsinriktade arbete med planering för implementering och kompetensutveckling fick stå tillbaka för den omedelbara uppgiften att skapa kurs- och utbildningsplaner till den nya lärarutbildningen. I utvecklingsarbetet på institutionsnivå fanns inte tillräckligt många lärarutbildare som varit aktiva i Ung Kommunikation, som hade kunnat bidra med värdefullt innehåll. I ett slag försvann också det yttre trycket (de nationella styrdokumenten) på lärarutbildningen att genomföra förändringar i utbildningens innehåll i riktning mot frågor som anknöt till den digitala utvecklingen i samhället. Dock fanns i NUV:s verksamhetsplan för 2010 ett avsnitt som betonade vikten av att ta vara på Ung Kommunikations erfarenheter (NUVhandlingsplan för 2010) 32. Dessutom fick projektledningen i uppgift att ta fram ett underlag till utbildningsmål för digital kompetens i lärarutbildningen. Ett arbete som resulterade i ett förslag som godkändes av NUV (Protokoll NUV ) och bifogades samtliga ansökningar om examensrätter som lämnades till Högskoleverket 33. (Förslaget byggde i huvudsak på det arbete som genomfördes på uppdrag av FLUB-gruppen.) Ung Kommunikations strategi gick ut på att i projektets inledning arbeta brett, innovativt och med mer experimenterande utvecklingsidéer, med intresserade både inom och utom lärosätena. I projektets andra fas skulle implementering och kompetensutveckling ske med utgångspunkt i de skapade erfarenheterna. I den tredje fasen skulle bearbetning av kursplaner och utbildningsplaner ske parallellt med ett fortsatt utvecklingsarbete i mer traditionella former. Denna strategi visade sig inte hålla när trycket på organisationen ökade. Det krävdes snabba beslut och stor arbetsinsats av många verksamma lärarutbildare. Arbetet med utvecklingen av innehållet i den nya lärarutbildningen skulle ske samtidigt som den reguljära verksamheten skulle fungera. Detta innebar att den planerade kompetensutvecklingsinsatsen som föreslagits från projektet, bl.a. i FLUB-rapporten, inte kunde genomföras. Tiden för verksamma lärarutbildare räckte helt enkelt inte till. Sammanfattningsvis kan sägas att tre faktorer haft väsentlig betydelse och som påverkade projektets arbete: Fusionen och arbetet med att integrera två lärarutbildningar till en. Villkoren för att få examenstillstånd för den nya lärarutbildningen, vilket ställt samtliga lärarutbildningar inför en oerhört krävande uppgift som måste genomföras på kort tid. Ett arbete som för Linnéuniversitetet varit framgångsrikt med examenstillstånd för samtliga lärarutbildningar. Regeringens svängning i IT-frågan. Från att det blev ett tilläggsdirektiv till utredaren Sigbrit Franke 34 till att man i proposition och förordning lämnat frågan i princip till att endast utgöra ett av ett antal mål i examensordningen. 31 SOU 2008: Nämnden för utbildningsvetenskap Handlingsplan för 2010, Hämtad

16 För Ung Kommunikations del innebar dessa faktorer att projektarbetet under 2010 inriktades på att konsolidera, utvärdera och sprida erfarenheter från projektet. Av inläggen i projektbloggen under denna tid, framträder inriktningen tydligt. BTH:s roll i projektet förblev fortsatt oklar. Under 2011 har utvecklingsarbetet tagit ny fart. Flera aktiviteter på de olika institutionerna som är knutna till lärarutbildning, planerar för den nya lärarutbildningen. Vilka områden som lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet ska prioritera kommer att bearbetas och tydliggöras under Kompetensutvecklingsinsatser ska planeras utifrån de krav som de nationella styrdokumenten anger. Frågor om perspektiv som ska prioriteras och vilka kunskapsmiljöer som är attraktiva för lärarutbildningen är inte beslutade utan ska diskuteras vidare. I målsättningen för Ung Kommunikation uttrycks att digital kompetens ska finnas som ett viktigt innehållsområde i lärarutbildningen efter fem års projektarbete. I den meningen har projektet inte lyckats helt. Ett utvecklingsarbete tar tid och påverkas starkt när kraft måste läggas på organisatoriska och innehållsliga förändringar. Förändring av attityder är en långsam och långsiktig process som måste innehålla planerade kompetensutvecklingsinsatser och delaktighet i utvecklingsinsatser (Öhman Sandberg 2009). Förståelsen av begreppet digital kompetens har fördjupats hos lärarutbildarna under de fem år projektet har verkat. Den grundläggande visionen om betydelsen av den unga kommunikationen var en viktig drivkraft i projektet. Förståelse och erfarenheter av att organisera undervisning och lärande på nya sätt har utvecklats ur innovativa och kreativa försök såväl inom som utom lärosätena. Detta har varit projektets styrka, men så här långt har dess påverkan på lärarutbildningen varit begränsad som en följd av de stora innehållsliga och organisatoriska förändringar som har verkat bromsande på den fortsatta implementeringen. Det finns emellertid en solid grund att stå på med mängder av olika erfarenheter från projektet att använda i det utvecklingsarbete som alltmer fördjupas fram till starten av den nya lärarutbildningen. Hur och på vilket sätt dessa lärdomar ska användas är ytterst en fråga för Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV), för undernämnder med beredningsansvar till NUV och för ämnesföreträdare på de olika institutionerna som är verksamma inom lärarutbildningen. Den betydelse den fortgående digitaliseringen i samhället, de förändrade medievanorna och de informella lärmiljöernas betydelse har i lärarutbildningen, behöver ytterligare bearbetas och förtydligas inom lärarutbildningens olika kunskapsområden. JP;)K2%4(.&%)#%)/$$)(%,&0+1&$(%+1-$)'/%1'/-$+=) Någon grundläggande uppföljning av projektets arbete har ännu inte gjorts av lärosätena. Det ankommer på Nämnden för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet och Utbildningsnämnden vid BTH att analysera projektets arbete. Uppföljningen har en innehållslig aspekt som har beskrivits i ovanstående avsnitt. Men det finns också organisatoriska aspekter som bör beaktas (aspekter som kanske inte bara är specifika för Linnéuniversitetet utan som säkert kan gälla på andra lärosäten). Avgörande är hur utvecklingsarbete i grundutbildning organiseras och genomförs. Forskningsprojekt har sin givna plats inom akademin med kända och relativt fasta strukturer. De är mycket betydelsefulla för lärosätena och bidrar väsentligt till långsiktig stabilitet och uppbyggnad av starka forskningsmiljöer. Forskningsprojekten har också stor betydelse för kvaliteten på grundutbildningen i den meningen att erfarna forskare också undervisar i olika kurser och bidrar med både innehåll och ett vetenskapligt synsätt till fördjupade kunskaper hos studenterna. Men det primära målet för forskningsprojekt är inte att höja kvaliteten i grundutbildningen utan att bearbeta de frågor som forskningen fått medel till. Varje lärosäte har ett ansvar för att utveckla undervisningen så att den motsvarar höga krav på såväl innehåll och vetenskaplighet som form. Från och med den första januari 2011 gäller ett nytt system för kvalitetsutvärderingar. Högskoleverket bedömer kvaliteten i gjorda utbildningar

17 genom att granska de faktiska resultaten, d.v.s. utifrån hur väl studenterna når de krav som formulerats i högskoleförordning och examensordning 35. Universitet och högskolor ansvar för att kvalitetssäkra processen. Vid Linnéuniversitetet finns en kvalitetspolicy 36 och ett arbete pågår att hitta kvalitetsindikatorer 37. Det är fakulteterna som närmast har ansvar för kvalitetsutveckling. Därmed är detta också ett ansvar för NUV. Logiken i kvalitetsutvärderingar innebär att man i efterhand granskar process och resultat för att se om dessa svarar mot de krav som finns i kurs- och utbildningsplaner? Samtidigt talas nu mer och mer om betydelsen av innovation i utbildningssystem. Den 26 november 2009 formade EU:s ministrar för högre utbildning ett antal slutsatser om hur kunskapstriangeln, d.v.s. samverkan mellan utbildning, forskning och innovation, ska stärkas i Europa 38. I regeringens proposition En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor, 2009/10: lyfts också betydelsen av kunskapstriangeln fram och man menar att ett sätt att stimulera till nytänkande är en ökad frihet att själv få utforma verksamheten. En utmaning för den kommande lärarutbildningen är att skapa förutsättningar för innovativa utvecklingsarbeten som under relativ frihet får prova nya modeller för undervisning och lärande. Projektet Ung Kommunikation var tillsammans med de två andra nationella projekten, KompLIT och LIKA, unika i den mening att under så lång tid som 5 år få stöd till utvecklingsprocesser i en grundutbildning. Projekten var olika i organisation och hade olika strategier för att uppnå uppställda mål. Sammanfattande erfarenheter av samtliga projekt är önskvärda att synliggöra. En erfarenhet av Ung Kommunikations arbete under dessa fem år, var svårigheten att hitta former och organisation för utvecklings- och innovationsarbete inom lärosätets ram, trots att det fanns en stor beredvillighet att medfinansiera projektet. Det fanns inga erfarenheter av denna typ av utvecklingsarbete varken på institutionsnivå eller fakultetsnivå. Strukturer och rutiner saknades vid lärosätena för att möta denna typ av utmaningar, kanske på grund av dess uttryckliga inriktning att inte vara ett forskningsprojekt utan ett utvecklingsprojekt i grundutbildning. Dessa aspekter har också diskuterats under projektets genomförande, bl.a. i Ann Öhman Sandbergs arbetsrapport från där hon lyfter frågan om förhållandet mellan driftsorganisation och utvecklingsorganisation, samt i den halvtidsutvärdering som gjordes tillsammans med KK-stiftelsen, Apel, rektorer och ledningsgrupp den 27 oktober Under fusionsprocessen och arbetet med att söka examensrätter hamnade detta i bakgrunden. Den viktiga frågan kvarstår hur man kan organisera ett innovativt utvecklingsarbete i grundutbildning som komplement till kvalitetsutvärderingar. Teknikutvecklingen i samhället är snabb medan förändringar av lärande- och undervisningsprocesser tar längre tid. Detta gör frågan om innovation och utveckling än viktigare. Kan ett framsynt pedagogiskt utvecklingsarbete som stimulerar till kreativitet och förnyelse där den snabba teknikutvecklingen är en beståndsdel, vara ett sätt att öka kvaliteten och relevansen i lärarutbildningen? 35 Hämtad Hämtad Hämtad utsatseromkunskapstriangeln.4.3b7dc9e51254f547e147ffe1321.html Hämtad Hämtad

18 F) L+"-&)0C&)>(%1-0+0,1>%A,(%)6&%)#''-(..+$M) Olika forskningsfrågor har dykt upp under projektets arbete. Projektet har i vissa fall stött utvecklingsarbeten som i några fall lett till artiklar publicerade i internationella forskningstidskrifter. Det gäller framförallt utvecklingsarbetet som varit kopplat till temagruppen Amulets 42. I avhandlingen A Design Toolkit for Emerging Learning Landscapes Supported by Ubiquitous Computing 43 av Daniel Spikol, finns två av fem artiklar som direkt relaterar till utvecklingsarbetet i Ung Kommunikation. De frågor som reses i avhandlingen är på vilket sätt design av den teknik, som finns runt omkring oss, kan ge nya möjligheter för förändrade lärprocesser. Ett annat exempel är Arianit Kurti med sin avhandling Exploring the multiple dimensions of context: Implications för the design och development of innovative technology-enhanced learning environments 44, där målsättningen har varit att testa miljöer i och utanför klassrummet, där mobil och interaktiv teknik spelat en central roll för design av nya sätt att lära. Professor Marcelo Milrad har också tillsammans med andra författare medverkat i ett antal internationella artiklar med utgångspunkt i mobilitet, utomhusaktiviteter och lärande 45. Andra forskare har på olika sätt varit inblandad i Ung Kommunikations utvecklingsarbete. Inför den avslutande slutrapporten har 17 forskare blivit tillfrågade om vilka forskningsfrågor som har väckts under projekttiden. Svar har kommit från åtta forskare som representerar olika discipliner exempelvis pedagogik, ämnesdidaktik och medieteknik. Svaren speglar till en del de fokusområden som funnits i projektet: Relationen mellan ämnesdidaktik och den digitala tekniken Multimodalitet Specialpedagogik Forskning om människors förhållande till internet Högskolepedagogisk utveckling i relation till digital kompetens Digital kompetens i förhållande till organisationers utveckling Begreppsmetaforer för lärandedesign Progression i självstyrt lärande Digitala resurser som pedagogiskt mervärde [/"&$+(0/0)./""&0)2.0/14+4&-$+-)(56)4/0)4+,+$&"&)$/-0+-/0) Inom matematikdidaktik och språkundervisning diskuteras hur ämnena kan utvecklas genom ökad användning av digitala verktyg. Användning av digitala verktyg i sig antas inte medverka till ett bättre lärande. Det är hur denna användning kopplas till den ämnesmässiga målsättningen som det blir intressant och då blir lärares kompetens central. Då behövs mer kunskap om hur olika användningssätt upplevs av både lärare och elever. Ett pågående samarbete finns mellan medieteknik och matematikdidaktik där användningen av den mobila tekniken utforskas. Den höga graden av teknikanvändning som sker i Sverige och många andra länder ställer nya frågor om vilka kunskaper som lärare och elever behöver för att kunna arbeta i framtiden. Viktigt är att ha ett speciellt fokus på hur begreppsmässigt tänkande och tillhörande begreppsanvändning utvecklas i matematik och låta elever engagera sig i autentiska aktiviteter, där matematiken blir konkret genom att problem undersöks i verkliga miljöer. På vilka sätt kan tekniska system och artefakter baserade på mobil teknik stödja denna ambition? Inom språkundervisningen diskuteras också användning av autentiskt material som underlättas av tillgången till nätbaserade resurser. Detta ställer krav på läraren att våga släppa in språkliga Hämtad Hämtad Hämtad

19 och kulturella fenomen som man som lärare inte alltid känner till. Det ger möjligheter att lära tillsammans med eleverna i stället för att vara den ständigt allvetande experten. Fortfarande finns liten kunskap och starka traditioner som gör att användning av autentiskt material i undervisningen behöver utvecklas ytterligare. Ett sätt att analysera IT-användningen är att använda begreppen IT som automat, IT som verktyg och IT som arena (Svensson , Estling Vannestål & Granat ). Användning av IT som automat, d.v.s. att använda datorn i övningar där ord eller grammatik tränas som enskilda enheter utan kontext är relativt vanligt förekommande i språkundervisningen, Datorn ger omedelbar respons om det är rätt eller fel. Kunskap behövs om förhållandet mellan denna typ av träning jämfört med kreativa skrivövningar, digitala berättelser och kommunikation på nätet, d.v.s. IT som arena. Mer kunskap behövs också om hur elever kan stimuleras att i högre grad skriva egna texter i stället för att klippa och klistra. Kan språkundervisningen göras mer intressant genom att använda mer personliga texter? \#"$+.(4&"+$/$) Lärarstudenter, lärarutbildare och forskare har i en pilotstudie 48 arbetat med multimodalt berättande som examinationsform i en kurs inom det allmänna utbildningsområdets första termin. Multimodalt (och inte digitalt) berättande speglar all sorts kommunikation, som ju per definition är just multimodal 49. Till skillnad från termen digitalt berättande fokuserar multimodalt berättande just på de olika kommunikativa möjligheter som erbjuds och inte bara de tekniska, digitala dito. Lärarstudenterna redovisade en kursuppgift som en multimodal berättelse, och gjorde samtidigt ytterligare en; en reflektionsberättelse som speglade arbetsprocessen och dess för- och nackdelar. Ett multimodalt förhållningssätt till undervisning och lärande i kombination med den potential dagens teknik erbjuder har enorm kapacitet för att engagera, entusiasmera och inspirera både lärare och elever till nya sätt att samarbeta, dela och lära 50. Multimodalt berättande kan också ge olika samhällsgrupper möjlighet att samarbeta och dela med sig av kunskap och erfarenheter över generationsgränserna, t.ex. i möten mellan skolelever och/eller studenter och äldre personer, eller för t.ex. museibesökare att dela med sig sina upplevelser i och kring en utställning eller ett event via smarta telefoner och/eller läsplattor. Skolelever kan med mobilt multimodalt berättande färdigställa och redovisa sitt arbete redan på plats, men också ta med sig upplevelserna och arbetet tillbaka till skolan för vidare bearbetning. Multimodalt berättande är ämnesöverskridande och ämnesövergripande och skulle kunna appliceras på de mest skilda arbeten och uppgifter i skola och högre utbildning. För att lyckas behöver vi få veta mer om hur de verktyg och metoder som finns utvecklade idag skulle kunna utvecklas didaktiskt för att bättre passa olika åldersgrupper och ändamål, i syfte att stödja ett livslångt lärande.!'/5+&"'/4&,(,+-) Portalen samt undervisning på Linnéuniversitetets lärarutbildning, speciallärar- och specialpedagogprogrammen, samt på uppdragsutbildningar, har bidragit till att medvetenheten om och användningen av kompensatoriska hjälpmedel (alternativa verktyg) för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller ADHD, har ökat. I mötet med blivande och verksamma lärare/speciallärare har det dock framkommit att det fortfarande behövs mer kunskap om de digitala verktygens mervärde vid faktisk användning i klassrumsarbetet. Det behövs mer studier som analyserar vilka faktorer som har betydelse för att verktygen ska kunna stödja dessa elevers lärande, och vilka verktyg som passar vilka elever. Det saknas även studier 46 Hämtad Hämtad Hämtad Kress (2005) Gains and losses: New forms of texts, knowledge, and learning. Computers and Composition, # 22, Kress & Selander (2010) Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts

20 som ser på vilka kunskaper lärarna behöver för att kunna integrera dessa elevers teknikanvändning i undervisningen, men även som fångar upp lärarnas upplevelser av att ha elever som använder kompensatoriska hjälpmedel. En fråga som uppkommit under projekttiden gäller relationen mellan träning och kompensation, om kompensatoriska hjälpmedel har en träningseffekt. Ett sätt som en del lärare och speciallärare använder för att involvera elever med dyslexi i undervisningen, är att låta dem spela olika former av drill-spel istället för att läsa texter. Det kan exempelvis vara ett enkelt träningsprogram för att lära eleven hur man säger olika färger på engelska. Estling Vannestål & Granat (2008) 51 kallar denna form av program för IT som automat, det vill säga träning utan kontext. Studier har visat att träning av grundläggande färdigheter som exempelvis stavelseoch ordkunskap, gör störst nytta om träningen kompletteras med lästräning. Det vill säga, stavelserna och orden behöver sättas in i ett sammanhang. Det gör det intressant att undersöka om användning av kompensatoriska hjälpmedel vid läsning ger sådant stöd att det sker en förbättring av läsförmågan. På ungkompensation.se finns information om ny digital, mobil teknik (ex. ipad och iphone) vilka används i allt högre grad i skolarbetet. Det finns till exempel skolor som använder ipad i kombination med talsyntes i läsinlärningen 52. Det medför nya frågor, exempelvis om dessa medier är tillgängliga för elever med funktionsnedsättning, men även om de kanske kan medföra att elever med funktionsnedsättning får ökad delaktighet i undervisningen. Det finns applikationer med kompenserande funktion som för en billig peng kan köpas till ipad, iphone och Androidtelefoner (ex. skannerfunktion: Prizmo och talsyntes: ispeak). Amerikansk forskning har visat att hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning förr eller senare överges av upp till 75 procent av användarna. En intressant forskningsfråga är därför om den nya teknik som används även av personer utan funktionsnedsättning (ex. iphone), medför att personer med funktionsnedsättning inte upplever användning av kompenserande applikationer som utpekande eller stigmatiserande och att det därigenom medför högre grad av användning. X(%1-0+0,)(.) (%1)>?%6A""&04/)$+"")+0$/%0/$) Z$$)&0&"C1/%&)4/$)1(.)-&0)$C5-&1)=&%&)1H2"=-"&%$) Internetanvändningen har på kort tid ökat kraftigt och medievanor har förändrats. Fakta och information om de mest skiftande områden finns lättillgängliga. Som användare överlåter vi åt tekniska system att filtrera, mediera och i viss mån också kontrollera den information som används och de kommunikationsvanor och relationer som skapas. Tekniken integreras alltmer i människors vardag. Detta görs utan funderingar på vad det egentligen betyder. Uppfattningen om Internet" förändras, det blir en självklar del av vardagen. Det blir svårare och svårare att diskutera utmaningar och möjligheter i termer av "Internet". Det beror mycket på att nätet för fler och fler håller på att bli lika "naturligt" som elnätet. Det vore intressant att reda ut vad som händer när individers och gruppers kognitiva och socialt förankrade omvärldsuppfattning påverkas av vad som ses som "givet" eller "självklart", fastän det utgör något föränderligt och viktigt. L&4)3/$C4/%)+0$/%0/$&0=2040+0,)+)1$#4+/%)&=)./4+/=&0(%M) Fortlöpande görs undersökningar om medievanor exempelvis från Nordicom, Medierådet och World Internet Institute. Under internets utveckling har det varit intressant att studera övergången från gamla medier till nya nätbaserade medier. Tidigare har det varit tillräckligt att studera internet-användning i stort och utifrån denna dra slutsatser. Men nätanvändningen är i dag så differentierad, så fylld av olika kulturer och användningsområden. När den är så genomgripande blir det nödvändigt att identifiera skillnader mellan olika former av internetanvändning för att kunna upptäcka olika användningssätt som kan vara relevanta. En person som använder e-post varje dag tillhör inte längre samma grupp som någon som använder 51 Hämtad Hämtad

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

IT i lärarutbildningen, projektplan

IT i lärarutbildningen, projektplan Ung kommunikation Vision IT i lärarutbildningen, projektplan Målsättningen är att skapa bryggor mellan ungdomars livsvärld, skolans sätt att organisera lärande och arbetslivet. Skolan måste på ett aktivt

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Aktivitetsredovisning för 2009

Aktivitetsredovisning för 2009 Aktivitetsredovisning för 2009 Projektledargruppen består av Susanna Nordmark, Linnéuniversitetet Växjö, Anne-Marie Folkesson, Linneuniversitetet, Kalmar, Tom Gagner Linnéuniversitetet, Kalmar, Rose-Marie

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Utbildningsplan för. 90 hp. Gäller från och med

Utbildningsplan för. 90 hp. Gäller från och med Utbildningsplan för KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK utbildning 90 hp Gäller från och med HT 13 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 1.1. Huvudområde för utbildningen...3 2. Allmänna mål

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Projektplan Nätcampus. David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan. Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna?

Projektplan Nätcampus. David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan. Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna? David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna? David Lifmark Sida: 2 (7) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 2 Plan...

Läs mer

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

IT och digital kompetens i Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet

IT och digital kompetens i Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet IT och digital kompetens i Lärarutbildningen inom Linnéuniversitetet 1 (9) IT och digital kompetens i Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet Uppdrag och utgångspunkter Formulering av uppdraget Fusionsgruppen

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK VT 2013

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK VT 2013 Utbildningsplan för KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK utbildning 90 hp VT 2013 Lärarutbildningsnämnden 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 1.1. Huvudområde för utbildningen...2 2. Allmänna mål för högskole

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer