Digital kompetens i lärarutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital kompetens i lärarutbildning"

Transkript

1 Missiv NUV 2011:4: 76 Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) Digital kompetens i lärarutbildning NUV beslutade vid sitt möte 17 juni 2010 om Digital kompetens i lärarutbildning, förslag till utbildningsmål som del av ansökan om examensrätter till HSV. NGA har, med anledning av detta beslut samt att det av de tidigare lärarutbildningsnämnderna vid Kalmar och Växjö stödda KKprojektets Ung kommunikation avslutande, påbörjat ett arbete med sikte på att fånga upp vunna erfarenheter från projektet. Planen är att dels kunna bidra till utformande av mål och strategi inom området i NUVs verksamhetsplan 2012, dels att förbereda för iscensättande av åtgärder som konsekvens av detta, t ex kompetensutvecklingsverksamhet.genom UPEs försorg. NGA har till sitt möte 19 maj bjudit in representant för Ung kommunikation, Tom Gagner, samt lektor Linda Reneland, som gjort utredningar inom området, som en introduktion. För ett fortsatt arbete i ovan nämnda riktning söker nu NGA NUVs mening i frågan. 1 (1)

2 Digital kompetens i lärarutbildning, förslag till utbildningsmål Dimensioner av IT I examensbeskrivningarna för samtliga lärarutbildningar finns i avsnittet Färdigheter och förmåga ett specifikt krav som avser användning av digitala verktyg: visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna I lärarutbildningsutredningen, HUT 07 1, framhålls tre dimensioner av IT: IT som verktyg och informationskälla Den sociala dimensionen av IT IT:s möjligheter till förnyelse och fördjupning Den första dimensionen, IT som verktyg och informationskälla, omfattar kunskaper om grundläggande hantering av utrustning som datorer, projektorer, interaktiva skrivtavlor och olika typer av programvara och förmåga att tillämpa aktuell teknik som hjälpmedel i förskoleverksamhet och undervisning. För förskollärare och lärare är också förmågan att utnyttja IT utifrån ämnets eller kunskapsområdets specifika särart en viktig kompetens. Vidare är kompetens att källkritiskt hantera information nödvändig, inte bara som en del av ämnesmässig fördjupning, utan också en förmåga att hantera de didaktiska utmaningar som förskollärare och lärare ställs inför i konkret arbete. Här ryms frågor som sökning, värdering, urval, organisation, analys och tolkning av information. Dessutom krävs en förmåga att problematisera och värdera användningen utifrån uppställda lärande- och kunskapsmål. Den digitala teknikens mångfasetterade roll och betydelse för identitetsskapande, medborgardeltagande och lärande går bortom användningen av digitala verktyg. Den sociala dimensionen av IT omfattar en förståelse för samtidens frågor om IT som samhällsföreteelse, olika mediers betydelse och olika förhållningssätt i ett samhälle där interaktiva nätverk 2 spelar stor roll. Centrala frågor är säkerhet, integritet, etik och inte minst samspelet människor emellan. Även samspelet människa - teknik behöver synliggöras, problematiseras och diskuteras. IT används inte bara för administrativa rutiner utan påverkar viktiga delar av människors liv. Sociala medier används för att förmedla känslor, påverka och på så sätt bokstavligen styra över människor och ägodelar, i alla livets skeden. Grundläggande frågor om samhälleliga värden, mänskliga behov och därmed frågor om demokrati och medborgarskap i perspektiv av den digitala utvecklingen måste problematiseras i lärarutbildningen. IT har öppnat möjligheter till förnyelse och fördjupning av undervisning och lärande. Tekniken medger aktiviteter och metoder på sätt som inte var möjliga tidigare. Användning av nätbaserade diskussioner i bloggar, kommentarer och olika forumdiskussioner ger möjligheter till analys av reflektioner och uppfattningar, som vid traditionella metoder kan vara svåra att synliggöra. Simuleringar öppnar möjligheter att förstå komplicerade processer. Genom att använda mobil utrustning kan undersökningar i omgivande samhälle kombineras med klassrumsaktiviteter. Datainsamling kan effektiviseras och tid för analys och reflektion kan prioriteras. Med hjälp av lämplig programvara kan idag olika typer av skeenden visualiseras, animeras och presenteras på helt nya sätt. Begreppet text innefattar numera andra modaliteter än den skrivna texten. I ett vidgat textbegrepp ligger frågor om olika modaliteters betydelse för lärande. Genom att på olika sätt bearbeta information ökar förutsättningarna för fördjupning och förståelse av ett ämnesinnehåll. Samarbete i gemensamma nätbaserade dokument ger möjlighet för lärare att nå kommunikativa mål. 1 SOU 2008:109 2 Castells, Nätverkssamhällets framväxt,

3 Generella generiska förmågor Krav på kompetens i ett nätverkssamhälle kan inte enbart begränsas till informations- och kommunikationsteknik som sådan, utan handlar om mer generella, generiska förmågor, exempelvis förmåga att: lösa problem vara kreativ och tänka nytt kommunicera, samarbeta och förstå olika perspektiv tolka, bearbeta och skapa budskap i olika representationsformer För ökad kvalitet i lärarutbildningen avseende IT och digitala medier måste kursplanekrav relateras till ovan beskrivna dimensioner av IT och till generella, generiska förmågor 3. Utbildningsvetenskaplig kärna Nya möjligheter till aktivt deltagande i samhällsutveckling öppnas när medievanor ändras och tillgänglighet till ny medieteknik ökar. Sociala relationer, men också konflikter och utanförskap tydliggörs i dag mycket snabbare än tidigare. Frågor om säkerhet, integritet, etik och inte minst samspelet mellan människor förändras därmed. Förståelse för hur dessa förändringar påverkar grundläggande demokratiska värden är centralt. I takt med att alltmer teknik integreras i utbildningsmiljöer förändras villkoren för undervisningens organisation. Möjligheten att använda olika representationsformer ökar. Kvalificerade kompensatoriska hjälpmedel finns att tillgå. Klassrummets betydelse förändras när tillgången till bärbara datorer med trådlös uppkoppling ökar. Informella lärmiljöer utanför förskola och skola utmanar verksamheten i förskolan och undervisningen i skolan. En ökad förståelse för vad dessa förändrade villkor betyder för lärande är viktig för ökad professionalism. Mål Ha kännedom om den digitala utvecklingen i samhället och kunna redogöra för hur skolans organisation och villkor förändras med ny teknik. Ha kunskap om skolans uppgift att värna grundläggande demokratiska värderingar i ett digitaliserat samhälle. Ha kunskap om vilken betydelse internet, digitala medier och kommunikation har för variation, förnyelse och fördjupning av ämnesinnehåll. Ha kunskap om de informella lärmiljöernas betydelse för kunskapsutveckling. Ha kunskap om internets betydelse för sociala relationer, genus, deltagande i nätgemenskaper, säkerhet, integritet, utanförskap och mobbning. Ha kunskap om vetenskapliga metoder för utvecklingsarbete och innovation samt samarbete mellan förskola, skola och forskning. Ha kunskap om samband mellan utveckling, lärande och användning av kompensatoriska hjälpmedel. Ha kännedom om teknikutveckling i relation till olika typer av funktionshinder. Ha kunskap om metoder för design, genomförande och utvärdering av undervisning där tekniska system används. Ämnesstudier Samhälleliga förändringar och förändringar i utbildningsmiljöer påverkar innehållet i ämnesstudier och de ämnesdidaktiska förutsättningarna. Förändringar i medievanor som innebär ökad interaktiv användning av internet från tidig ålder 4, påverkar språkutveckling och lärande. Bild, ljud och video får större betydelse. Möjligheter till variation i mötet med barn och ungdomar ökar. Tillgång till relevant och autentisk information, på nätet och i omgivande samhälle, ger möjligheter till förnyelse och fördjupning. Ökad vikt måste fästas vid problemlösningsförmåga, kritiskt förhållningssätt och att relevanta strategier finns, för att söka, sovra och bearbeta ämnesinnehåll Mediebarometer 2009, NORDICOM-Sverige, Göteborgs universitet, Nr 1,

4 Mål Ha kunskap om och kunna diskutera och reflektera på vilket sätt som olika modaliteter, medie- och representationsformer, förändrade kommunikationsmönster och digital teknik kan förändra och fördjupa förståelsen av omvärld och ämnesinnehåll. Ha kompetens att självständigt och kritiskt söka, värdera, analysera, organisera och tolka information. Ha kunskap om de didaktiska utmaningar som det innebär att utveckla barns och ungdomars kritiska förmåga att tolka och analysera olika representationsformer. Ha kunskap om nätbaserade resurser och hur dessa kan användas för ökad förståelse av omvärld och ämne. Ha kunskap om hur olika metoder för simulering animering och visualisering kan användas för ökad förståelse av omvärld och ämne. Ha kunskap om metoder för design, genomförande och utvärdering av undervisning där tekniska system används. Verksamhetsförlagd utbildning Fritid, förskola och skola påverkas av den snabba digitaliseringen. Barns och ungdomars användning av teknik på olika sätt, blir alltmer framträdande i alla åldrar. I princip har alla förskolor och skolor tillgång till datorer och internet. Antalet datorer ökar, om än ojämnt i landet 5. Interaktiva skrivtavlor börjar på allvar installeras i klassrummen, trådlösa nätverk används för flexibel åtkomst. Skolbibliotekens roll byggs ut och innefattar nu ett arbete med källkritik och informationssökning. Medvetenheten om nya möjligheter med avancerade kompensatoriska hjälpmedel ökar. Mål Vara förtrogen med nätbaserade resurser, digitala medier och kommunikativa tekniker som barn och ungdomar använder på fritiden, i förskolan och i skolan. Vara förtrogen med teknisk utrustning som används i skolverksamhet exempelvis datorer, interaktiva skrivtavlor och mjukvara. Visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i relation till nätbaserade resurser, digitala medier, kommunikativa tekniker och teknisk utrustning. Forskning Lärarutbildningen måste knytas närmare till den forskning och utveckling som pågår och som har anknytning till nätverkssamhällets utveckling. För att förstå vad samhällsutvecklingen betyder för lärande och undervisning måste olika perspektiv användas och belysas i lärarutbildningen såsom pedagogiska, organisatoriska, sociala och tekniska perspektiv. Forskning är långsamma processer och i en tid då snabba samhällsomvandlingar sker bör traditionell forskning kompletteras med utvecklingsarbeten i klassrumsmiljö tillsammans med erfarna lärare. Forskarcirklar, case studies och designbased research är exempel på utvecklingsprojekt där forskare samarbetar med lärare. Vid Linnéuniversitet har en tvärvetenskaplig forskningsplattform, IKT och lärande, börjat byggas upp under ledning av professor Marcelo Milrad. Följande fokusområden prioriteras: Innovation, design och lärande Nya villkor för lärande Ämnesdidaktisk utveckling Professionsutveckling Unga medborgare 5 Skolverkets redovisning

5 Målsättningen för plattformen är att låta olika discipliner mötas för erfarenhetsutbyte och vara arena för samarbete i utvecklingsprojekt, såväl som möjliga forskningsansökningar. För att öka kvaliteten i grundutbildningen måste kursinnehållet på olika sätt knytas till pågående forskningsoch utvecklingsaktiviteter. Gruppen ingår i det nordiska forskningssamarbetet LEAF 6, Learning Ecosystems and Activities of the Future. Samarbete med aktiva lärare i skolverksamhet och koppling till verksamhetsförlagd utbildning är central. Ung Kommunikation, ett utvecklingsprojekt Under drygt fyra år har projektet Ung Kommunikation 7 bedrivit utvecklingsarbete med utgångspunkt i samhällsförändringar, nya ungdomskulturer och ny teknik för kommunikation och lärande. I ett antal utvecklingsprojekt har lärarutbildare, lärare i skolverksamhet, externa samarbetspartners och forskare skapat värdefulla erfarenheter. Några exempel: Sociala relationer och nya mediemiljöer Multimodalitet, språkutveckling och vidgat textbegrepp Mobilitet och metoder för integrering av lärmijöer i och utanför klassrummet Förståelse för och utveckling av digital kompetens i praktisk handling och som ram för reflektion Ämnesutveckling o Matematik o Naturvetenskap o Samhällsvetenskap o Engelska o Bild Specialpedagogisk utveckling och kompensatoriska hjälpmedel Dessa erfarenheter implementeras nu och knyts till pågående kursutveckling

6 Arvet efter Ung Kommunikation Kort presentation av det material som finns att använda i kompetensutvecklingsinsatser för undervisande lärare i lärarutbildning: Erfarenheter från temagrupperna Fördjupning och kartläggning Utvärdering av projektet Användbar utrustning Inspirationsfilmer, bilder och texter från och slutkonferensen Erfarenheter från temagrupperna En bärande del i de två första faserna av projektet har varit arbete i temagrupper. Det har också varit projektets huvudmetod att implementera frågan om digital kompetens i lärarutbildning och skola. I temagrupperna har ingått lärare i högskoleverksamhet, lärare i skolverksamhet, studenter och elever. Elever har inte direkt ingått i temagruppernas konkreta projektplanering. Studenternas medverkan har skett antingen direkt i temagruppen eller i anslutning till verksamhetsförlagd utbildning. Till temagruppen har knutits expertis, t.ex. forskare och tekniker inom medieteknik, forskare inom pedagogik och ämnesdidaktik, IT- och mediepedagoger från AV-Media eller Reaktor Sydost samt personal från andra externa samarbetspartners. Språklänkportalen.se Huvudansvarig har varit Maria Estling Vannestål. SOL. Språklänkportalen är en internetrelaterad resursbank för engelsklärare eller för lärare som vill använda engelskt material i undervisning exempelvis yrkeslärare. Maria Estling Vannestål och Ibolya Maricic arbetar tillsammans med övriga lärare på institutionen med att integrera IKT i engelskkurser i lärarutbildning. Ung Kompensation.se Huvudansvarig Marianne Björn, PPI tillsammans med Camilla Jönsson, AV-Media Kronoberg. Ung Kompensation är en portal där länkar till information och programvaror finns för alternativa eller kompensatoriska hjälpmedel, exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller ADHD. Marianne Björn samarbetar med AV-Media för att integrerar dessa resurser i konkret skolverksamhet och i kompetensutveckling för speciallärare och specialpedagoger. Peter Karlsudd, PPI, arbetar med en speciell inriktning där läsplattor används med elever i särskola. Utveckling av matematik, naturvetenskap och teknik med GPS, sensorer, internet och mobil teknik Huvudansvarig Marcelo Milrad, DFM. Inriktning på matematik, huvudansvarig Håkan Sollervall. DFM.

7 Under projekttiden har ett flertal koncept utarbetats där mobilteknik integreras i olika kursmoment i kursplanebaserat innehåll från grundskola och gymnasium. Samarbetar i utvecklingsprojekt med enskilda skolor och kommuner. Digitalt eller multimodalt berättande Huvudansvarig Susanna Nordmark, DFM och Tom Gagner PPI. Digitala eller multimodala berättelser är ofta personliga berättelser - det är den som berättar historien i bilder, ljud och musik som står bakom budskapet, oavsett vad detta är. Berättelserna är korta och stillbilder, filmsekvenser, musik och/eller ljudeffekter används tillsammans med sin egen berättarröst. Dessa beståndsdelar förs samman och redigeras till en kort film. Har i projektet används som redovisnings- och examinationsmetod speciellt inom allmänt utbildningsområde.

8 Bedömning och analys av rörlig bild Ansvarig Maria Stam, KV tillsammans med Magnus Engvall på Reaktor Sydost. Arbetet syftar till att öka förståelsen för nya medier. När nya medier tar plats i undervisning används de ofta för instrumentella mål. Det innebär att de skall visualisera eller belysa kunskap utanför själva mediet som sådant, Dock finns i nya medier även mediespecifika mål som handlar om kunskap i det medium man arbetar med. Framförallt har analyserats vad kvalitet inom det mediespecifika området rörlig bild innebär och hur nya digitala medier påverkar frågor kring bedömning av elevers och studenters arbete. Sociala medier, etik Ansvarig: Ragnar Olsson, Lotta Eek, PPI Skolan har alltid varit en arena för fostran, men under det senaste årtiondet förefaller oss värdegrundsarbetet ha blivit allt mer omfattande och medvetet. Denna uppgift är alltså väl känd för såväl lärare som forskare och lärarstudenter. Den allra senaste utvecklingen av ungas kommunikation och dess kultur har dock gett upphov till en ny arena som för många av oss vuxna ännu är okänd. Den digitala arenan har på gott och ont utvecklats till en global mötesplats där unga skapar en kultur utan vuxenvärldens omsorg. I takt med att såväl varningsflaggor hissas (för t ex digital mobbning) och glädjerop hörs (för t ex internationella utblickar) skapas en tilltagande osäkerhet vad gäller vuxenvärldens sätt att förhålla sig till dessa nya fenomen. Genus och ny teknik Ansvarig Maria Hedlin, PPI - pågående Syftet med utvecklingsprojektet är att utveckla en modell för hur lärarstudenterna får kunskap om de olika tjänster och webbplatser som barn och ungdomar vanligen använder. Lärarstudenterna ska få tillfälle att studera olika sidor av Internet, t.ex. webbplatser som medverkar till ett könsstereotypt synsätt och internetanvändning som motverkar sådana synsätt. Modellen testas under hösten 2011 i kursen Natur, Friluftsliv och Lärande, del 2. Erfarenheterna från testomgången kan sedan ligga till grund för liknande insatser i andra kurser inom Lärarutbildningen. IKT i förskolan, emergent litteracy Ansvarig: Anne-Mari Folkesson, PPI Lärarstudenter undersöker tillsammans med barn programmet Clicker 5 under en VFU-period. IKT som röd tråd Ansvariga: Anne-Mari Folkesson och Tom Gagner, PPI - pågående. Syftet med detta arbete är, mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts av de olika utvecklingsprojekten och analysen av arbetena i AU3, att tillvarata de gjorda erfarenheterna, utveckla dem och låta dem ingå i de nya lärarprogrammen och på så sätt realisera intentionerna med Ung Kommunikation och medverka till en utveckling av IKTinnehållet i Lärarutbildningen. Fördjupning och kartläggning Digital kompetens som innehåll i programutbildningar Under våren 2010 genomförde Linda Reneland Forsman, fil dr i pedagogik, en studie av hur två professionsutbildningar, lärarutbildningen och biblioteksutbildningen bearbetar och problematiserar begreppet digital kompetens, Digital kompetens som innehåll i programutbildningar vid tidigare Växjö Universitet. En undersökning gjordes av vilket

9 samband som finns mellan målformuleringar och dessa formuleringars utfall i form av undervisning. Lärarstudenternas digitala kompetens En studie har genomförts vid lärarutbildningen Campus Kalmar där man analyserat lärarstudenters digitala kompetens, Lärarstudenternas digitala kompetens i slutet av lärarutbildningen så som den synliggörs inom en VFU-uppgift. Ansvariga för studien har varit Anne-Marie Folkesson fil dr i pedagogik, Tom Gagner, universitetsadjunkt i pedagogik och Kristina Henriksson, universitetsadjunkt i pedagogik. Analysen bygger på en VFU-uppgift inom det allmänna utbildningsområdets sista termin och innebär att lärarstudenten ska planera ett projekt där barnen/eleverna ska hantera och lära sig ett innehåll med hjälp av verktygen IT och språk. Digital kompetens i yrkeslärarutbildning Studien har genomförts av en grupp lärare vid Blekinge Tekniska Högskola och riktade sig mot den inledande yrkeslärarutbildningen (ett samarbete inom Akademi Sydost). Resultaten har sammanställts av Tomas Hansson, docent i pedagogik i rapporten Digital kompetens i yrkeslärarutbildning Syftet med undersökningen var att beskriva hur digital kompetens växer fram i en yrkeslärarutbildning med vuxna studenter. Målet har varit att primärt identifiera komponenter i begreppet som gör att kunskapen om fenomenet ökar i ett lärarutbildningsperspektiv. Heléne Ivarsson, fil dr i pedagogik och ledamot i ledningsgruppen samt en av lärarna som utvecklade det nya yrkeslärarprogrammet, har också gjort en beskrivning av hur styrdokument används som ledning för yrkeslärarutbildningens implementering av IKT i utbildningen, Beskrivning av kontexten för yrkeslärarutbildningen Analys- och reflektionsram för lärares digitala kompetens Delprojektet syftar till att utveckla en teoretiskt och praktiskt förankrad analysram för att synliggöra digital kompetens inom lärarprofessionen främst för högskolelärare och gymnasielärare. Inom ramen poängteras ett flertal perspektiv för att belysa komplexiteten i pedagogisk digital kompetens. Först och främst perspektivet pedagogisk digital lärarkompetens ur ett högskoleperspektiv, men även med betoning på studentperspektiv, lärande, etik, bemötande, jämställdhet, interkulturalitet och intersektionalitet samt högskolelärares Scholarship of Teaching and Learning. Under 2010 har arbete pågått för att utveckla denna teoretiska ansats för en analys- och reflektionsram med fokus på pedagogisk digital kompetens hos lärare. Den teoretiska ramen kommer att utvecklas vidare och testas empiriskt i ett pilotprojekt på BTH, MAM under våren Deltagare i projektet är högskolelärare i samhällsvetenskapliga områden. En vetenskaplig slutrapport kommer att produceras under Kommunikation om ramens utvecklingsprocess sker på en projektblogg Kartläggning av temagrupperna Internt i projektet genomförde, under 2010, Simon Winter, fil dr i kognitionsvetenskap och gästlektor i Medieteknik, en analys av hälften av temagrupperna. Erfarenheterna från den utvärderingen finns i 13 blogginlägg publicerade på Ung Kommunikations blogg och sammanfattade i en rapport Erfarenheter av projektet Ung Kommunikation, (oktober 2010).

10 Kartläggning av studentuppfattningar Daniel Larsson, fil mag i sociolog och utredare på SV har under 2007, 2008, 2009 och 2010 undersökt lärarstudenternas uppfattningar och attityder om vad digital kompetens betyder i deras utbildning och kommande yrke. Rapporterna finns publicerade på projektets webbplats. Enkätundersökningarna har gjorts under studenternas första termin i utbildningen. Utvärdering av Ung Kommunikation På uppdrag av KK-stiftelsen har forskningsenheten Apel med doktorand Ann Öhman Sandberg vid forskningsenheten Apel under ledning av professor Lennart Svensson fortlöpande följt projektet. I värdefulla kartläggningar och uppföljande analysseminarier har utvärderingsarbetet varit ett stöd för projektets arbete, framförallt för den självreflektion och strategiska planering som varit nödvändig i ett så långvarigt projekt. Tre rapporter är skrivna och en fjärde uppföljning kommer att publiceras i samband med projektets slutkonferens. Temagrupperna har speciellt uppmärksammats eftersom det var den metod projektet använde för implementering. I två rapporter, Rapport Ung kommunikation, Temagruppernas och de externa samarbetsparternas delaktighet i projektet ( ) och i halvtidsutvärderingen Arbetsrapport Ung Kommunikation ( ) diskuteras temagruppernas roll i projektet. Lennart Axelsson och Tom Gagner för UNG kommunikation

11 Användbar utrustning Till projektet har utrustning köpts in som använts i olika aktiviteter. Utrustningen är fortfarande funktionell och kan användas för lärarutbildareskompetensutveckling. Datorer På campus Kalmar finns 34 st Mac-datorer som också har Windows XP. 1 MacBook Pro - används i pågående delprojekt 1 MacBook Air - används i pågående delprojekt På campus Växjö finns 10 st Mac-datorer och 8 Notebookes Asus EEE med Windos 7. Ansvarig institution är DFM. Kontaktperson är Sadaf Salavati. Övrig utrustning Campus Kalmar: 1 ipad - utlånad till delprojekt 8 Canon ixus 4 Panasonic DMC-ZX3 2 Sony videokameror Campus Växjö: 4 översättningspennor Olika typer av digitala pennor: 4 PenPad (användas tillsammans med interaktiv skrivtavla), 5 Livescribe (scanningfunktion synkroniserad med mikrofon), 2 Paper Show (presentation) 5 digtalkameror, (Cannon ixus, Sony Cybershot) 3 videokameror, (Kodak) 2 miniprojektorer, (Pico) Ansvar och kontaktperson Campus Kalmar Ansvarig institution, PPI. Kontaktperson är Tom Gagner, tom.gagner@lnu.se. Campus Växjö Ansvarig institution är DFM. Kontaktperson är Sadaf Salavati, sadaf.salavati@lnu.se. Webben och slutkonferensen Webbsidan kommer att stängas under augusti. Materialet kommer att arkiveras på LnU och finnas tillgängligt i kompetensutvecklingsinsatser eller för enskilt bruk. Slutkonferensen den juni är fullbokad med drygt 250 anmälda. Till konferensen trycks upp två publikationer. Den ena publikationen är ett resultat av arbetet med bedömning och analys för rörlig bild av Maria Stam, KV och Magnus Engvall, Reaktor Sydost. Den andra publikationen är en sammanfattning av olika aktiviteter i projektet, där flera olika skribenter medverkar. Keynoteföreläsningarna, Andreas Ekström, jounalist och författare och Anne Bamford, professor, University of Arts, London, kommer att webbsändas via Bambuser. Ytterligare 6 av 10 de planerade föreläsningarna kommer också att webbsändas.

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

IT och digital kompetens i Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet

IT och digital kompetens i Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet IT och digital kompetens i Lärarutbildningen inom Linnéuniversitetet 1 (9) IT och digital kompetens i Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet Uppdrag och utgångspunkter Formulering av uppdraget Fusionsgruppen

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

IKT och lärande. Institutionen för Datavetenskap och Medieteknik Katrin Lindwall - Karl-Johan Rosqvist - Marcelo Milrad

IKT och lärande. Institutionen för Datavetenskap och Medieteknik Katrin Lindwall - Karl-Johan Rosqvist - Marcelo Milrad IKT och lärande Institutionen för Datavetenskap och Medieteknik Katrin Lindwall - Karl-Johan Rosqvist - Marcelo Milrad Länkar Gör Sverige i framtiden digital kompetens SOU 2015:28 goo.gl/9rjgkh Stärkt

Läs mer

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ Promemoria 2010-05-12 Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer Telefon 08-405 16 66 Mobil 070-265 50 03 Telefax 08-723 17 52 E-post per.klingbjer@education.ministry.se Examensbeskrivning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Bil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget

Bil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget Till LuN möte 2010-03-30 Bil 22:7 Uppdraget Vid möte den 4 februari 2010 beslutade Lärarutbildningsnämnden (LuN) att tillsätta en arbetsgrupp för att tydliggöra LuNs förväntningar i fråga om användning

Läs mer

Secondary Education: Bridging Programme

Secondary Education: Bridging Programme Utbildningsplan Verksamhetsintegrerat ämneslärarprogram, inriktning 7-9 Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori:

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Sida 1 av 7 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax Sidan 1 av 5 Dnr; 715/333-05 Enheten för lärarutbildning Bilaga 4 IKT-plan IKT-plan Lärarutbildningscentrum, Högskolan Kristianstad Inledning: Tre grundläggande utgångspunkter ligger bakom skrivandet av

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och

Läs mer

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Gäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Gäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

Utbildningsplan. Yrkeslärarprogrammet. LGYRK Yrkeslärarprogrammet Vocational Education Programme. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Yrkeslärarprogrammet. LGYRK Yrkeslärarprogrammet Vocational Education Programme. Programkod: Programmets benämning: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Yrkeslärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: LGYRK Yrkeslärarprogrammet Vocational Education Programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Förskollärarprogrammet 210hp

Förskollärarprogrammet 210hp Akademin för utbildning och ekonomi Faculty of Education and Business Studies UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Lärarutbildningsnämnden Förskollärarprogrammet 210hp Preschool Teacher Education Programme 210cr

Läs mer

KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL

KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL NORDYRK 2017 TEMA: YRKESUTBILDNING FÖR FRAMTIDEN! KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL 15.15- Syfte med workshopen: är att diskutera kvaliteten i kursplaner och därigenom

Läs mer

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering PLAN fastställd av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden Framtagen av utbildnings- och Datum x2018-09-18 Gäller 2017 2022 Ärendenr BUN

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET 90 HP

UTBILDNINGSPLAN FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET 90 HP UTBILDNINGSPLAN FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET 90 HP VT 2012 LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 1.1. Huvudområde för utbildningen...2 2. Allmänna mål för högskole utbildning enligt

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon: Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan E-post: niklas.svensson@grkom.se Twitter: @svenssonniklas Telefon: 0734-220428 Vad menar vi med digitalisering av skolan? Digitalisering

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Sammanfattning SWOT-analys. SWOT analys styrkor. 1. Flexibilitet och lyhördhet för förändringar. 2. Tänka strategiskt framåt vara före

Sammanfattning SWOT-analys. SWOT analys styrkor. 1. Flexibilitet och lyhördhet för förändringar. 2. Tänka strategiskt framåt vara före Sammanfattning SWOT-analys Nedanstående är ett försök till rangordning av de punkter som lyftes fram i analysseminarium med KK-stiftelsen, Apel och ledningsgruppen för Ung Kommunikation den 6 april 2009.

Läs mer

IKT-Strategi BoU

IKT-Strategi BoU 2016/BUN 0154 IKT-Strategi BoU 2017-2020 2016-12-13 Tyresö kommun / 2016-12-13 2 (5) IKT strategi BoU 2017-2020 Forskningen inom området tyder på att en ökad IKT-användning i skolan ger en positiv effekt

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU40 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 4 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Examensordningar Högskoleingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321

!#$%&''(%$)) *+,+$&)-(.'/$/01)+)2%&%#$3+40+0,)(56)1-(&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321 Dnr LnU 2010/2354 Dnr KK 2005/0321!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;)!""#$%&%'()")#&)**%+#,-++./+-0)'$-")")"1#2*)3-+4)#5)3+-$3%#674$38*%#89:## ;;%&.$&,&04/$)&=)1"#$%&''(%$/0)

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden 2016-03-17 Maria Jansdotter Samuelsson Reviderade lärandemål för VFU. Förskollärarprogram, grundlärarprogram, ämneslärarprogram, yrkeslärarprogram samt Kompletterande

Läs mer

Identifikation 1. Programmets namn Kompletterande pedagogisk utbildning (grundnivå) Programmets namn på engelska

Identifikation 1. Programmets namn Kompletterande pedagogisk utbildning (grundnivå) Programmets namn på engelska 1 2018-09-21 Dnr U 2018/61 Utbildningsplan 1. Identifikation 1. Programmets namn Kompletterande pedagogisk utbildning (grundnivå) Programmets namn på engelska Supplementary Teacher Education (First Cycle)

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

IKT-plan Stocksunds RE

IKT-plan Stocksunds RE IKT-plan Stocksunds RE Läsåret 2018-2019 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för IT 2 Vad är IT och digital kompetens? 2 IT-mål 2 Nationella mål 2 Styrdokument för IT i Danderyds kommun

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, högskolepoäng (hp)

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, högskolepoäng (hp) UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 2 7 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Kompletterande pedagogisk utbildning

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Kompletterande pedagogisk utbildning Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Kompletterande pedagogisk utbildning Programkod: Programmets benämning: LAKPU Kompletterande pedagogisk utbildning Secondary Education: Bridging Programme Högskolepoäng/ECTS:

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU30 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 3 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH).

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH). UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram i dans - med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 hp Teacher Education Programme in Dance - in Upper Secondary Education, 300 credits Programkod: ÄMLÄR Fastställd

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LLEN00 Engelska för lärare i åk 1-3, 15 högskolepoäng English for teachers in years 1-3, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Programguide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Yrkeslärarprogrammet, 90 hp

Programguide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Yrkeslärarprogrammet, 90 hp Viktoria Grahn Johansson Björn Nelson Programguide för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Yrkeslärarprogrammet, 90 hp Allmänt Denna programguide innehåller information om den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09) VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt

Läs mer

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng 1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Storvretaskolans IT-plan 2017/18 s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska

Läs mer