Genomförande- och anskaffningsbeslut för investering i ytterligare två spårvagnar för Lidingöbanan

Transkript

1 1(4) Projekt och upphandling Ragna Forslund TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Genomförande- och anskaffningsbeslut för investering i ytterligare två spårvagnar för Lidingöbanan Ärendebeskrivning Ärendet omfattar dels förslag till genomförande- och anskaffningsbeslut för två spårvagnar av typen A36 under 17 för att möjliggöra utökning av trafiken på Lidingöbanan och därmed möta resandebehovet, dels hemställan om borgen avseende finansiering av dessa två spårvagnar. Beslutsunderlag Detta förvaltningschefens tjänsteutlåtande Genomförande- och anskaffningsbeslut för investering i ytterligare två spårvagnar för Lidingöbanan med tillhörande bilagor enligt följande: Bilaga 1 Fler A36 till Lidingöbanan Investerings- och driftkalkyl 2st fordon Bilaga 2 Utredning A36 Rapport Fordonsbehov Lidingöbanan Bilaga 3 Fler A36 till Lidingöbanan Miljöbedömning vid investeringar samt beslut i trafiknämnden den 13 november att fullfölja avropet av fordon till Lidingöbanan. (TN )

2 2(4) Projekt och upphandling TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Infosäkerhetsklass Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås dels besluta, med stöd av och inom ramen för nämndens förvaltningsuppdrag avseende AB Storstockholms Lokaltrafik, att fatta genomförandebeslut avseende investeringen av ytterligare två (2) spårfordon av typen A36 till en total investeringsutgift om totalt 80 miljoner kronor inklusive index dels besluta, med stöd av och inom ramen för nämndens förvaltningsuppdrag avseende AB Storstockholms Lokaltrafik, att ge förvaltningschefen i uppdrag att att att verkställa anskaffningen av två (2) spårfordon av typen A36 genom avrop från upphandlat leveransavtal i samarbete med SLL Internfinans AB undersöka möjligheterna till leasingfinansiering av spårfordonen samt i förekommande fall genomföra finansieringsupphandling avseende spårfordonen och tillse att erforderliga avtal tecknas av AB Storstockholms Lokaltrafik och/eller dess dotterbolag AB SL Finans. Förslag och motivering Bakgrund Efter öppnandet av Lidingöbanan efter upprustningen har linje 21 blivit en mer populär linje bland resenärerna. Avgångarna i morgonrusningen är fulla och dagens kapacitet räcker inte för att möta kraven för komfort enligt RiPlan. Se bilaga 2 för detaljerad beskrivning. För att möta behovet från resenärerna behöver fordonsflottan utökas med ytterligare två stycken A36 för att klara av att trafikera med fem minuters turtäthet mellan AGA och Ropsten, vilket har beräknats täcka behovet. Ett akut behov har uppstått för att klara den ökade belastningen och därmed utöka kapaciteten på linje 21 i närtid.

3 3(4) Projekt och upphandling TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Infosäkerhetsklass Avropet förselås göras enligt leveransavtal med CAF med Bilaga 9 - Ersättning, betalningsplan och option (SL ) samt enligt Tilläggsavtal 026 CAF (SL ). Överväganden och motivering A36 är fordonstypen som upphandlats till Lidingöbanan. Bild 1: A36 CAF Avrop har gjorts av åtta (8) stycken A35 till Linje 7 och leverans är beräknad till år 19. Ett tillägg till detta avrop kan göras för att avropa ytterligare fordon till Lidingöbanan med leverans år 19. Behovet är ytterligare två (2) stycken fordon. Minsta avrop enligt optionsavtalet är fem (5) fordon, dock finns möjligheten att avropa endast två (2) fordon då överenskommelse med leverantören har gjorts i tilläggsavtalet för avrop av A35 till Linje 7. AGA-depån har kapacitet att hantera ytterligare fordon. Infrastrukturen på Lidingöbanan klarar av att hantera ytterligare fordon. Ekonomiska konsekvenser Utökning av fordonsflottan på Lidingöbanan beräknas innebära en investeringsutgift på 80 miljoner kronor under åren vilken finns upptagen i SLL budget 18 inom ramen för ospecificerade investeringsobjekt (LS ). Enligt investeringskalkylen i bilaga 3 beräknas en utökning av fordonsflottan för att utöka turtätheten ge en driftkostnadsökning på 89 miljoner kronor över 10 år, nuvärdesberäknat till 68 miljoner kronor. Se Bilaga 3, Fler A36 till Lidingöbanan Investerings- och driftkalkyl 2 st. fordon. 25 procent av avtalsvärdet betalas vid avrop och ligger i prognosen för 17. Resterande 75 procent är prognostiserat under åren Aktivering sker vid preliminärt övertagande (PTO).

4 4(4) Projekt och upphandling TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Infosäkerhetsklass Riskbedömning Ett avrop behöver ske allra senast september 17 för att ingå i det avrop av fordon som ska levereras till utbyggnaden av Linje 7 samt före en levererans under 19 till det ovan nämnda överenskomna priset. Om beslut dröjer kan en möjlighet vara att avropa fordon till Lidingöbanan under 18 i samband med avrop av fordon för Tvärbanan Kistagrenen, med leverans till år, med risk för ett högre pris. Övriga eventuella risker med avrop av fordon hanteras inom ramen för ordinarie riskarbete. Konsekvenser för miljön De nya fordonen kommer att hanteras i enlighet med befintlig miljöplan. Sociala konsekvenser Resenärer har idag svårt att få plats på de mest belastade avgångarna i rusningstrafiken. Speciellt resenärer med barnvagn, rullstol eller andra hjälpmedel har idag begränsade möjligheter att komma med på de mest belastade avgångarna. Resenärsnytta Att möjliggöra tätare trafik under rusningstimmen bidrar till en mer komfortabel resa. Vagnarna är idag maximalt fyllda vilket gör att resenärer inte kommer med avgångar. Bättre komfort och tätare turtäthet ökar attraktiviteten till att använda Lidingöbanan som resealternativ. Caroline Ottosson Förvaltningschef Ragna Forslund Chef Projekt och upphandling

5 Investeringskalkyl inför genomförandebeslut (tkr) 1) Information Program Huvudprojekt Projekt Projektägande kst Bolag Investeringstyp Trafikslag Projektledare Projektadministratör Sponsor Genomsnitt avs.kostn % år 1-5 Utförande sektion eller avdelning Medfinansiering av projekt Prioritet Mottagande kst Objekt Projektstart - slut Nytt projekt behöver startas efter beslut 250 PU Programportfölj 10 AB SL Strategiska investeringar Lokalbanor Erik Petersson Kimmo von Platten Torbjörn Bodin 3% Programsektionen Ingen 333 TA Järnväg - Fordon och fastigheter Fas - summa för beslut Belopp Kalkylår 10 Utredning 0 Planering Genomförande Investeringsutgifter totalt ID

6 2) Kalkyl (tkr) Indexår 0 Indexår 1 Indexår 2 Indexår 3 Indexår 4 Indexår 5 Indexår 6 Indexår 7 Indexår 8 Indexår 9 Totalt Fas 10 - Utredning Uppskattat årsindex Prognos exkl. index Prognos inkl index Ledning & samordning Ledning & styrning 0 1 Administration Change Management 0 Bevakning och samråd Intressent och omv.bevakning RFI 0 Kravspecificering Förstudie Intern tid 0 Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas - Planering Uppskattat årsindex Prognos exkl. index Prognos inkl index Ledning & samordning Ledning & styrning Administration Change Management 0 Bevakning och samråd Intressent och omv.bevakning RFI 0 Kravspecificering Kravspecifiering Utredningar Förstudie Förstudieprojektering Programhandlingsprojektering Systemhandlingsprojektering Järnvägspalneprojektering Bygghandlingsprojektering Förfrågningsunderla 0 Upphandling - Publicer & utvärdera Frågor och svar 0 4 Utvärdering av anbud Förhandling 0 Övrigt Intern tid

7 2) Kalkyl (tkr) 1, , Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Indexår Totalt Fas 30 - Genomförande Uppskattat årsindex Prognos exkl. index Prognos inkl index Ledning & samordning Ledning & styrning Administration Change Management 0 Bevakning och samråd Intressent och omv.bevakning RFI 0 Upphandling - Publicer & utvärdera Frågor och svar 0 4 Utvärdering av anbud Förhandling 0 genomförande/realisering Realisering Mark Och anläggning 0 5 Husbyggnad BEST Konstruktion Produktion Komponenttest Tilldelningsbeslut Kontraktstecknande 0 Provdrift, besiktning & verifiering Verifiering Provdrift 0 6 Ibruktagandebesiktning Entreprenadbesiktning Verifiering prestanda 0 Införande Införande Garantiuppföljning 0 7 utbildning 0 Överlämnande Överlämnande Förvaltningshandlingar 0 Övrigt Mark och fastighetsärenden 0 9 Miljöåtgärder Arkeologi Ersättningstrafik Intäkter Drift Intern tid Externt arbete 0

8 Investeringsbidrag

9 3) Anläggning Avsk.tid Andel% Spåranläggningar 1187 Underbyggnad (påg.) 50 år Broar 80 år Tätskikt 40 år Kantbalk 40 år Tunnlar 100 år Inklädnad 40 år Banvall 100 år Stödmurar Plattformar 1189 Banöverbyggnad (påg.) 50 (50-80) år 50 (30-50) år år Spår Ballast (makadam) Sliprar Räler inkl befästning Växlar Plankorsningar Stängsel och grindar Stoppbockar Gångfållor Bantekniska skyltar 1191 El- och signalsystem (påg.) (-40) år (-40) år (-40) år (15-30) år (-40) år (10-40) år (-40) år (-40) år (-40) år (-40) år år Frånskiljare 80 % (750 V) 30 år Styrskåp % (750 V) 15 år Kanalisation (750 V) 40 år Strömskenor (750 V) 40 år Strömskenevärme (750 V) 15 år Isolator (750 V) år Kabel (750 V) 40 år Datorställverk (Signal) 25 år Reläställverk (Signal) 40 år Vägskydd (Signal) 10 år ATC (Signal) 25 år Kontaktledningar (750 V) år Likriktare (750 V) år Transformator (750 V) år Driftövervakningssystem (750 V) år Manöversystem (Signal) Linjeblockeringar Signal) (5-) år 10 år Kraftanläggningar (400 V) år Elställverk (400 V) år Centraler och ledningssyst (400V) år Belysningsanläggningar (400 V) år Reservkraftsanläggning (400 V) år Växelvärmare (element) (400 V) 10 år Växelvärmare (styrning) (400 V) år 1191 Tunnelpumpar (400 V) år

10 Avsk.tid Immateriella Anlägg.tillgångar 1081 Mjukvara och licenser (påg.) 5 år 5 5 år 5 50 år 50 Förbättringsutgifter på annans 1195 Förbättr. utg. på annans fast. (påg.) 25 år (avtal på fastigheten styr) Andel% Mark 1192 Fastighetsförvärv (pågående) Ingen avskrivning 0 Markanläggningar 1186 Markanläggningar (påg.) år Byggnader 1181 Grundkonstr.stommar mm (påg.) 50 år Tak år Fasader 50 år Fönster 30 år Byggnadstillbehör (påg.) 17 år Hiss (påg.) år 1182 Rulltrappa (påg.) år 1183 Skyddsrum (påg.) 50 år Byggnadsutsmyckning (påg.) 50 år Telesystem för tågdrift (påg.) 17 år 17 Rullande material 1284 Spårbundna fordon (påg.) 30 år ,0% 5 år 7 år 8 år 10 år 15 år Person- och lastbilar (påg.) 5 år Bussar (påg.) 12 år 12 Maskiner och inventarier 1281 Maskiner och inventarier (påg.) 10 år IT-inventarier (påg.) 5 år Konst (påg.) 0 år 3 år Byggnadsinventarier (påg.) 17 år ,0% Genomsnitt avskrivningskostnad % år 1-5 (per år) 3%

11 1(23) Handläggare Robin Lindmark Fordonsbehov Lidingöbanan Författare: Erik Petersson, Projektledare utredning fordon till Lidingöbanan Spårväg City , Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

12 2(23) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Beslut Syfte Metod Förutsättningar Lidingöbanan Behov av antal fordon Trafikering Busstrafik A35 eller A Kapacitet Trafikering Depåförutsättningar i AGA ATC Begräsningar i infrastrukturen på Lidingöbanan Anpassningar till andra banor Underhållskoncept Lidingöbanan Kostnader Tidplan avrop Slutsatser... 23

13 3(23) 1 Sammanfattning I denna rapport hanteras Lidingöbanans trafikering och framtida fordonsbehov. Kortsiktigt kommer belastningen på fordonen vara hög fram tills insatståg kan sättas ut för att avlasta under de mest belastade avgångarna under morgonrusningen. Ett ytterligare fordon på morgonen kommer att avlasta de mest belastade avgångarna under ett antal år framöver. Om resande ökar ytterligare kan det bli aktuellt att sätta ut insatståg på eftermiddagarna också. Resandeökningen på Lidingöbanan har historiskt varit 2-6% per år de senaste 10 åren. Med en ökning på 5% mot dagens resande så kommer avgångar med låg standard uppstå även om ett insatståg sätts in. Sätts 2 insatståg in genom att en A35 vagn lånas in från exempelvis linje 7 så kan medelgod standard hållas nästa alla avgångar under morgonen vid 5% resenärsökning. Utökas fordonsflottan till 9 fordon, med 8 fordon i trafik under morgonen (5 minuters trafik) kan en resandeökning på 15% klaras. Behovet är således ytterligare 2 fordon till Lidingöbanan och detta så fort som möjligt. Bild 1: Tidplan för avrop ytterligare fordon Valet av fordonstyp görs i styrgrupp

14 4(23) 2 Bakgrund Trafikeringsupplägget på Lidingöbanan har förutsatt att hopkoppling med Spårväg City ska ske. I och med att besluten om sammankoppling har flyttats fram i tiden behöver trafikeringen av Lidingöbanan analyseras som ett eget system fram tills sammankopplingen sker. 2.1 Beslut Trafiknämnden TN Beslut om inriktning för fortsatt utredning avseende fordon för Spårväg City (TN ) Beslut om att fullfölja avrop av 7 stycken A36 till Lidingöbanan. Under beräknas ytterligare 17 fordon tillföras systemet i takt med utbyggnadsplanerna. Trafiknämndsbeslut TN beslut besparingar SpvC (TN ) Befintliga spårvagnar behålls färre nya anskaffas. Genom att trafikera Spårväg City med flera typer av spårvagnar kan investeringskostnaden för nya stadsspårvagnar A3X minskas. Det innebär att de 7 A36-vagnar som nu är under leverans till Lidingöbanan behålls i trafik på sammankopplad Spårväg City, liksom de 6 A34-vagnar som idag trafikerar linje 7. Teknisk anpassning av spårvagn A34 är nödvändig för att göra den kompatibel med den nya infrastrukturen. Omfattning, tid och kostnad för denna anpassning är under utredning. Under förutsättning att A34 kan anpassas på ett kostnadseffektivt sätt och behållas i trafik, kommer behovet av nya fordon A3X minska från 17 till 11 stycken vilket innebär en besparing. Landstingsbudget 16: Utbyggnaden av bostäder utmed den tilltänkta sträckningen för Spårväg city har successivt försenats varför Stockholms läns landsting har justerat sin tidplan för spårväg city. Trafiknämnden har på landstingsfullmäktiges uppdrag i budget för 15 senarelagt genomförandet av sammanbindningen av Spårväg city mellan linje 7 och Lidingöbanan i Ropsten till efter år 19. Trafiknämndsbeslut Genomförandebeslut för investering i spårvagnar för linje 7 (SL ) Beslut om att anskaffa 8 stycken A35 för linje 7 genom avrop från optionsavtal.

15 5(23) Konsekvensen av landstingets beslut att flytta fram investeringen för sammankopplingen av Lidingöbanan med Linje 7 är ett underskott av fordon på Lidingöbanan. Vid sammankopplingen beräknades fler fordon att finnas på plats för att lösa trafikeringen på hela Spårväg City och där med ge Lidingöbanan större kapacitet än de 7 fordon som finns idag. Trafikeringen av Lidingö beslutades att vara enligt den tidtabell (10min trafik i maxtimme) som gällde innan upprustningen. Efter öppnandet av nya Lidingöbanan har resandet ökat. Lidingöbanan är populärare än beräknat vilket gör att i rusningstid är det trångt på fordonen. Nedan följer några av de kundsynpunkter som kommit in om Lidingöbanan: Synpunkt Trafikslag: Lokalbana Kapaciteten på Lidingöbanan måste utökas nu! Lokalbana - Ärendetyp: Synpunkt Trafikslag: Lokalbana Nu har jag försökt att åka Lidingöbanan från Baggeby alla dagar denna vecka mellan gånger har jag misslyckats för att det är för mycket folk på banan. Bland annat är det för att turtätheten på 6 minskat. Värre kommer det att bli när folk slutar cykla i vinter. När tänker ni öka turtätheten på Lidingöbanan alt 6? Och er chatt funkar aldrig när jag försöker använda den. Kör på whatsapp istället kanske? Svar tas tacksamt emot snarast. Mvh xxxxx Fler avgångar/vagnar till Lidingöbanan - Kund via facebook: "Nu är det dags att återigen dags att ligga på SL om fler avgångar/vagnar till lidingöbanan! Folk får inte ens plats och många får stå kvar på stationen i Baggeby igen. När kommer ett beslut? (Skriver angående Lidingöbanan Baggeby mot Ropsten - kl 08.28)" Lokalbana - Ärendetyp: Synpunkt Trafikslag: Lokalbana Linje: 21 Från: Bodal Till: Ropsten Hej! Är på det stora hela nöjd med Lidingöbanan men det skulle vara bra om den kunde gå var femte minut i stället t ex mellan kl 7-9. Jag hoppar på i Bodal och får aldrig sittplats. Man står och trängs och försöker hålla i sig så gott det går. Det är ofta så trångt att konduktörerna inte kommer fram. Hur som helst är det svårframkomligt för dem. Även på helgerna vore det bra om Lidingöbanan kunde gå lite oftare. Trist när man kommer till Ropsten från stan och får vänta min när man bara vill hem. Med vänlig hälsning X

16 6(23) 3 Syfte Syftet med denna utredningsrapport är att sammanfatta behovet av fordon till Lidingöbanan. Antalet fordon som behövs för att bemöta det resandebehov som finns och val av fordonstyp för en kostnadseffektiv fordonsförsörjning av Lidingöbanan och Linje 7 fram tills sammankopplingen sker. 4 Metod Trafikeringsanalyser har genomförts för att se över vilka alternativa trafikupplägg som skulle kunna införas. I dag är det 10 min trafik i maxtimmen. Alternativa tidtabeller har skapats för att se möjligheter till trafikering som banans utformning medger. Tidtabell 10 min trafik i rusningen Bild 2 Tidtabell Ropsten-Gåshaga brygga Antalet omlopp som körs ger ett behov av antal fordon. Fler omlopp ger behov av fler fordon. Kapaciteten på banan ökar med antalet fordon samt vilken kapacitet fordonen har. Trafikeringen kan antingen göras med att tidtabellen ändras till tätare trafik. Ett annat alternativ är att sätta in förstärkningstrafik utanför ordinarie tidtabell. Att ett antal fordon sätts in under maxtimmen mellan ordinarie avgångar för att öka kapaciteten.

17 7(23) Antalet fordon som behövs styrs av val av tidtabell, upplägg av förstärkningstrafik. Bild 3: Lidingöbanan sträckning Begräsningarna i trafikering på Lidingöbanan styrs av enkelspårssträckorna. Lindingöbron, Torsvik-Baggeby, AGA-Skärsätra, Kottla-Käppala (dubbelspår på hålplatserna) Resandeprognoser Resandeprognosen är att resandet på Lidingö inte kommer att öka pga nybyggnation utan snarare att fler befintliga Lidingöbor väljer att åka med Lidningöbanan. Då är det viktigt att komforten på banan är hög för att fler resenärer ska välja att åka. Lidningö stad räknar med en befolkningstillväxt på 3% de kommande åren 1. 5 Förutsättningar Lidingöbanan 7 st A36 fordon 5 st i trafik vid 10min trafik 1 st i underhållsreserv 1 st i trafikreserv Trafikreserven skulle kunna användas för att förstärka trafiken, men som läget ser ut idag behövs denna för att genomföra arbeten från CAF för att åtgärda brister i fordonet. Nollställningen av fordonen kommer att göras efter att AGA Etapp 2 överlämnats. Detta gör att tillgängligheten för att 6 fordon att trafikera banan är begränsad. Banan är byggd med dubbelspår vissa sträckor och möjliga vändningar av fordon innan ändhållplatser är AGA alternativt Larsberg och Skärsätra för att förstärka trafiken på det mest belastade snittet. 1 lkningsprognos.4.3e4dd8e0124ea0e0ce html,

18 8(23) Utsättning av fordon från AGA depån kan i dagsläget endast göras mot Ropsten. I slutet av 17 kommer in- och utfartspåret mot Gåshaga att byggas i depån vilket möjliggör utsättning direkt till AGA-hållplats. Risker Lidingöbron sänkning av hastighet till 30 km/h ökar restiden. 6 Behov av antal fordon 6.1 Trafikering Enligt Fakta om SL och länet är resandet i SL-trafiken i maj månad ca 91% av resandet i november, och resandet i juni är ca 78%. Enligt siffror från Qlikview var resandet i maj-juni månad i snitt 88% av resandet under maxmånaden. Därför har en kännslighetsanalys gjorts som räknat upp siffrorna med 12%. Färgerna i tabellerna nedan motsvarar måtten för trängsel enligt RiPlan, se Bild 4-Bild 8. Det visar att vi redan idag inte uppfyller medelgod standard för trängsel enligt RiPlan utan har låg standard på flera av avgångarna. Siffrorna visar också att om du reser från Aga mot Ropsten i maxtimmen så får du aldrig en sittplats, vilket kan påverka möjligheterna till att locka nya resenärer på den inre delen av Lidingöbanan negativt. Självklart kan vi inte sträva efter att erbjuda alla sittplats, det står också i RiPlan. I skenet av att vi redan idag utifrån de antaganden som presenterats innan har passerat gränsen till låg standard på 6 av 6 avgångar i maxtimmen och med tanke på att resandet på Lidingöbanan ökade med 600 resenärer/dygn mellan 08 och 12 och med 900 resenärer/dygn efter återöppning så behöver något göras. En akut åtgärd för att minska trängseln på de högst belastade avgångarna på kort sikt skulle vara att jobba för att så ofta som möjligt få ut en 6:e vagn som avlastning före det högst belastade tågen mellan Aga och Ropsten på mornarna. En vagn skulle klara uppgiften då det är en halvtimme mellan dessa avgångar. På sikt bör man arbeta på att få vagnar för att kunna köra en insatslinje mellan Aga och Ropsten då framtida resandeökningar kommer att få fler avgångar att falla över tröskeln till låg standard vad gäller trängsel. I dagsläget ser det inte ut som att några insatståg behöver köras under eftermiddagen, vilket gör att vagnarna som går som insats på morgonen kan

19 Avgång 00:21 00:51 01:21 05:30 05:44 06:13 06:14 06:33 06:34 06:43 06:53 07:03 07:13 07:23 07:33 07:43 07:53 08:03 08:13 08:23 08:33 08:43 08:53 09:03 09:13 09:33 09:53 10:10 10:30 10:50 11:10 11:30 11:50 12:10 12:30 12:50 13:10 13:30 13:50 14:10 14:30 14:53 14:54 15:13 15:14 15:23 15:33 15:43 15:53 16:03 16:13 16:23 16:33 16:43 16:53 17:03 17:13 17:23 17:33 17:43 17:53 18:03 18:13 18:23 18:33 18:43 18:53 19:13 19:33 19:50 :10 :30 :50 21:10 21:30 21:50 22:21 22:51 23:21 23:51 Antal vagnar Antal observationer Antal räknade vagnar Antal sittplatser GÅSHAGA BRYGGA GÅSHAGA KÄPPALA BREVIK HÖGBERGA KOTTLA SKÄRSÄTRA AGA LARSBERG BODAL BAGGEBY TORSVIK (23) vara tillgängliga för verkstaden resten av dagen. På sikt blir även insatser på kvällen nödvändigt. Trängselmåtten kan vara värda att kommentera, de anger: God standard: Högst % av ståplatserna utnyttjas. Medelgod standard: Mellan och 40% av ståplatserna utnyttjas. Låg standard: Mer än 40% av ståplatserna utnyttjas. A36 Sittplatser God standard Medelgod standard Låg standard Stående 0 < >75 Sittande < Total <100 < >175 Bild 4: Trängselstandard i A36 ROPSTEN Bild 5: Gåshaga-Ropsten belastning över dagen Avgång 06:43 06:53 07:03 07:13 07:23 07:33 07:43 07:53 08:03 08:13 08:23 08:33 08:43 Antal vagnar Antal observationer Antal räknade vagnar Antal sittplatser GÅSHAGA BRYGGA GÅSHAGA KÄPPALA BREVIK HÖGBERGA KOTTLA SKÄRSÄTRA AGA LARSBERG BODAL BAGGEBY TORSVIK ROPSTEN Bild 6: Gåshaga-Ropsten mest belastade avgångar

20 Avgång 00:29 00:59 05:27 05:47 06:09 06:27 06:29 06:39 06:49 06:59 07:09 07:19 07:29 07:39 07:49 07:59 08:09 08:19 08:29 08:39 08:49 08:59 09:09 09:19 09:29 09:39 09:59 10:19 10:39 10:59 11:19 11:39 11:59 12:19 12:39 12:59 13:19 13:39 13:59 14:19 14:39 14:59 15:09 15:19 15:29 15:39 15:49 15:59 16:09 16:19 16:29 16:39 16:49 16:59 17:09 17:19 17:29 17:39 17:49 17:59 18:09 18:19 18:29 18:39 18:49 18:59 19:09 19:19 19:39 19:59 :19 :39 :59 21:19 21:39 21:59 22:29 22:59 23:29 23:59 Antal vagnar Antal observationer Antal räknade vagnar Antal sittplatser ROPSTEN TORSVIK BAGGEBY BODAL LARSBERG AGA SKÄRSÄTRA KOTTLA HÖGBERGA BREVIK KÄPPALA (23) GÅSHAGA GÅSHAGA BRYGGA Bild 7: Ropsten-Gåshaga belastning över dagen Avgång 16:29 16:39 16:49 16:59 17:09 17:19 17:29 17:39 17:49 17:59 18:09 18:19 Antal vagnar Antal observationer Antal räknade vagnar Antal sittplatser ROPSTEN TORSVIK BAGGEBY BODAL LARSBERG AGA SKÄRSÄTRA KOTTLA HÖGBERGA BREVIK KÄPPALA GÅSHAGA GÅSHAGA BRYGGA Bild 8: Ropsten-Gåshaga mest belastade avgångar 5 fordon i trafik I dagsläget är det som förklarat hög belastning 6 avgångar i morgonrusningen. Lågstandard på resandet enligt RiPlan. Detta betyder att något behöver göras för att förbättra situationen. Eventuellt kan förstärkningstrafik med bussar avlasta under morgonrusningen. 6 fordon i trafik Nästa steg i trafikeringen på Lidingöbanan är att sätta ut ett 6:e fordon i morgonrusningen. Ett insatståg mellan AGA alt Larsberg till Ropsten kommer avlasta de mest belastade avgångarna i morgonrusningen. Detta anses tillräckligt för att bibehålla en medelgod standard i rusningstrafiken i närtid. Detta förutsätter att UH koncept och CAF nollställningar blir klara så att trafikreserven finns tillgänglig att använda i trafik.

21 11(23) Fler fordon i trafik 3 st ytterligare fordon behövs för 5 min trafik mellan AGA-Ropsten under rusningen. Lidingöbanan har historiskt haft en ökning på 2-6% per år de senaste 10 åren. Troligen kommer resandeökningen på Lidingöbanan fortsätta och då finns behov av ytterligare vagnar i trafik redan inom något år, för att upprätthålla medelgod standard enligt RiPlan. Med 5 minuters trafik mellan AGA och Ropsten ser belastningen ut enligt nedan 2 : Fördelning av resenärer med en insatslinje mellan Aga och Ropsten Avgång 06:43 06:53 07:03 07:13 07:23 07:33 07:43 07:53 08:03 08:13 08:23 08:33 08:43 Antal vagnar Antal sittplatser GÅSHAGA BRYGGA GÅSHAGA KÄPPALA BREVIK HÖGBERGA KOTTLA SKÄRSÄTRA AGA LARSBERG BODAL BAGGEBY TORSVIK ROPSTEN A36 Stående Sittande Total Sittplatser God standard Medelgod standard 0 < < <100 < Låg standard > >173 Bild 9 Belastningen på Lidingöbanans tåg i rusningen med en insatslinje mellan Aga och Ropsten med antagande om att insatstågen tar % av föregående 40% av efterföljande tågs resenärer. Bedömningen är att det är ett restriktivt antagande. 2 PM Resande på Lidingöbanan och förslag till åtgärder för att minska trängseln

22 12(23) Gåshaga B 0 Gåshaga Ö Käppala Gåb Gåh Käp Brevik Högberga Bvi Höb Kottla Koa Skärsätra Skr Aga Larsberg Bodal Baggeby Aga Lab Bod Bag Torsvik Tov Ropsten Ros Bild 10: Grafisk tidtabell för trafik med insatslinje Aga-Ropsten PM Resande på Lidingöbanan och förslag till åtgärder för att minska trängseln 8 fordon i trafik under morgonrusningen kräver minst 9 fordon totalt. Det ger en OFR 3 (operativ fordons reserv) på 12,5% på morgonen, men under resterade tid av dagen fås en OFR på 80% med 5 fordon i trafik. 3, % 100 FReserv = (FTotal - FTrafik) (Antalet fordon i reserv som finns tillgängliga för underhålls- och servicearbeten även under maxtimmen) FTotal = totala antalet fordon FTrafik = antalet fordon i trafik (inkl. trafikreserv)

23 13(23) 7 Busstrafik I RiPlan tydliggörs dock att de olika delarna i SL-trafiken uppfyller olika funktioner. Parallellgående SL-trafik ska undvikas om det inte behövs av kapacitetsskäl. Problemställningen med att det är olika operatörer för buss och spårväg Med största sannolikhet innebär ny parallellgående busstrafik en väsentlig förändring av uppdraget och dess förutsättningar vilket medför en avtalsförhandling tillkommande kostnader/minskade intäkter. Förslag till beslut kort sikt bättre att utöka trafiken på spårvägen - parallellgående busstrafik är inte att rekommendera, kortsiktiga lösningar som skapar resandemönster är svåra att bryta. Förslag till beslut lång sikt bättre att utöka trafiken på spårvägen - parallellgående busstrafik är inte att rekommendera långsiktigt

24 14(23) 8 A35 eller A36 Det är enklast att endast ha A36 som fordon på Lidingöbanan. Det kräver minst anpassning och innebär endast ett avrop av ytterligare fordon. Ur Lidingöbanans perspektiv är det rätt beslut att ta. Fordonsflottan för Lidingöbanan blir då 9 stycken A36 och på Linje 7 blir fordonsflottan 8 stycken A35B se Bild 11. Bild 11: Linje 7 och Lidingöbanan hanteras som 2 separata banor Ur ett större perspektiv där Lidingöbanan och Linje 7 ses som en del i Spårväg City är valet inte lika enkelt. AGA är depån som är tänkt att hantera alla fordon på Spårväg City i en framtid. På Linje 7 finns Alkärrshallen som är en äldre depå med begränsade möjligheter att uppnå samma standard som AGA. Sätt ur ett långsiktigt perspektiv är AGA den depå som bäst kan hantera alla typer av underhåll för Spårväg City. Som en del i fordonsförsörjningen på Linje 7 kommer Alkärrhallen att anpassas så långt det är möjligt för att på ett effektivt sätt hantera A35B. AGA kommer alltid att ha bättre förutsättningar. Genom att avropa ytterligare 2st A35B, totalt 10 st, som kapacitetshöjning på Lidingöbanan utökas den totala fordonsflottan med samma antal fordon, men fordonstillgången på Linje 7 utökas med ytterligare fordon. Att samordna underhållet mellan AGA och Alkärrshallen så att de större underhållspunkterna för A35B utförs i AGA och att de sista kilometerna innan underhållet infaller produceras på Lidingöbanan medför att underhållsplaneringen underlättas. Fordonen och depåerna kan utnyttjas effektivare på Linje 7 och på Lidingöbanan. Lidingöbanan förlorar något i kapacitet och i flexibiliteten i utsättning, men sätt till helhetsbilden för Spårväg City är fördelarna stora med att blanda A35B och A36 på Lidingöbanan.

25 15(23) Bild 12: Linje 7 och Lidingöbanan hanteras som ett system Konsekvenserna blir att fordon behöver flyttas inför större underhållspunkter (70000km, km, km) 70000km infaller ca 1ggr per år på Lidingöbanan och vart 1,5-2 år på Linje 7. Vagnarna får fram tills en sammankoppling görs transporteras på trailer mellan AGA och Alkärrshallen. 8.1 Kapacitet A36 A35 Sittande Stående [5p/m2] [2 flexytor utnyttjade]: Stående med % komfortnivå Stående med 40% komfortnivå Flexytor 2 2 Total praktisk kapacitet Bild 13: A36 Bild 14: A35

26 16(23) 8.2 Trafikering A36 möjliggör att 7,5 minuters trafik likväl som 5 minuters trafik kan köras på banan, detta då A36 kan gå i alla omlopp. A35 kan endast användas för att köra 5 minuters trafik, då kapaciteten i vagnen inte räcker till vid 7,5 minuters trafik. 8.3 Depåförutsättningar i AGA I AGA finns möjlighet att ställa upp 11 st A36, när utbyggnaden är färdigställd av verkstadsplatserna. 9 stycken på spår 1-3 samt 1 stycken på spår 22 resp 23. Två verkstadsplatser kommer att finnas tillgängliga samt tvätthallen med servicespår, se Bild 15. Bild 15: Uppställning i AGA-depån Depån kommer att vara anpassad efter A36, gällande verkstadsplatser, tvätthall och servicespår. A35 kommer att kunna hanteras i AGA, små justeringar kan behöva göras. Lyftar Placeringen av lyftpunkter skiljer sig mellan A35 och A36, se Bild 16. I AGA monteras undergolvslyftar på verkstadsspåren och dessa är anpassningsbara för A35 och A36.

27 17(23) Bild 16: Lyftpunkter A35 vs A36 Tvätthall och servicespår Tvätthallen med servicespåret är byggd för 40 m långa fordon. Byggnaden är 63,7 m mellan portarna och graven är ca 55 m lång. Vilket göra att eventuellt multipelkopplade A35 inte kan hanteras direkt utan måste flyttas vid inspektioner. Sandpåfyllningen är anpassad för A36, och eventuellt så kan en A35 inte fyllas på med fasta sandpåfyllningen i en ände, men det finns tillgång till en sandmoppe som kan användas istället. 8.4 ATC Lidingöbanans signalsystem är levererat av Siemens. Utrustning som krävs i vagnarna är datorer, antenner, kablage, display på förarbordet. Integration av Zub222 i A35 är inte löst i dagsläget med avseende på hastighetssensor på hjulaxel. Hastighetsgivare behöver monteras på bromsad och driven axel på A35, vilket skiljer sig från icke driven men bromsad axel på A36. En fysisk integrering behöver ordnas samt att en uppdatering av mjukvaran för givaren. Signalen behöver kompensera för både slip och slide, i A36 är det endast slide kompensering. Siemens har indikerat att de inte har tid för än om 1,5år att jobba med frågan. Transportstyrelsen har endast gett tillstånd för A36 på Lidingöban. Zub222 är i av TS godkänd konfiguration endast godkänd för trafikering av LB med A36, inga andra fordon. Indikationen från Siemens är att Safety Caset behöver göras om ner till generiska applikationen för att typa in fler/andra fordon på banan. 8.5 Begräsningar i infrastrukturen på Lidingöbanan Begräsningar identifierade vid verifieringen av Lidingöbanan: 4 4 SpvC VoV-rapport SIT Lidingöbanan pdf

28 18(23) Kapacitetsbegränsning i utmatning av ström för tågdrift i kontaktledningsanläggning. Skyddsfunktionen som är implementerad i likriktarstationerna gör att trafikering med multipelkopplade vagnar inte är möjlig. Detta medför att multipelkopplade fordon av typ A35, A36 eller motsvarende inte kan framföras i trafik eller under trafiklika förhållanden. Trafikering med 60 m tåg är inte möjlig på grund av restriktioner i möjlig tåglängd på stationer ROPSTEN, HÖGBERGA, BREVIK och GÅSHAGA BRYGGA. Begränsningen för plattformarna har uppkommit på grund av: ROPSTEN Stationen är inte ombyggd inom Lidingöbanans uppgradering. Befintlig plattform är för kort. Nytt hållplatsläge förutses utföras i 2 steg, 1. temporärt hållplatsläge under uppförande av nytt resecentrum ROPSTEN och 2. permanent hållplatsläge efter sammankoppling med Spårväg city. HÖGBERGA, BREVIK Placering av slutpunktsmärke för att säkerställa skyddsavstånd i ATC projektering har medfört att slutpunkt ligger inne på plattform. GÅSHAGA BRYGGA Placering av ATC slutbalis gör att fordon inte ryms på plattform. Likriktarstationer kan med nuvarande parameterinställningar inte stödja multipelkopplade fordon (A35, A36 eller motsvarande) i trafikdrift eller under trafiklika förhållanden. Prov påvisar att likriktarstationerna under dessa förhållanden öppnar utmatande brytare på termiskt skydd av kontaktledning. 8.6 Anpassningar till andra banor Den fördel som finns med att blanda A35 och A36 är att A35 kan flyttas mellan Lidingöbanan och Linje 7 då sommarbehovet på Lidingöbanan är färre vagnar och behovet på Linje 7 är 8 fordon sommartid. Dock sammanfaller inte sommar behovet på Linje 7 med sommartidtabellen på Lidingöbanan som tidtabellerna ser ut idag.

29 19(23) Bild 17: Exempel på hur säsongsvariationen mellan trafiken på Lidingö och Djurgården kan se ut. Sommartid är reserven större om man räknar med A36orna på Lidingö men dessa kan inte ses som en gemensam resurs för båda banorna. Sommartidtabell juni-augusti på Lidingöbanan Sommartidtabell från slutet på april slutet på september på Linje 7 Om en A35 ska trafikera både Linje 7 och Lidingöbanan måste vagnen vara utrustad med växelomläggning och Buss-PC för Linje 7 samt signalsystemet på Lidingöbanan. Det kräver dubbel utrustning i vagnen och platsen på förarbordet för instrument är begränsad. En lösning för att få plats med detta är under framtagande för A35B. Hjulprofilen är ännu inte kompatibel direkt mellan Lidingöbanan och Linje 7. Arbete pågår för att få fram en genomsam hjulprofil på alla spårvägar i Stockholm. Det finns en vinning i att köra A35 på Lidingöbanan samtidigt som A35 finns på Linje 7 och det är att underhållet i Alkärrshallen kan underlättas om vagnar kan flyttas mellan Lidingöbanan och Linje 7 då större underhållspunkter infaller på Linje 7. A35B på Linje 7 skulle när behov av större underhållspunkter finns, flyttas till Lidingöbanan och köras de sista kilometerna innan underhållet infaller och där med ha kontinuerlig trafik på Linje 7 samt att ett jämnare underhåll skulle kunna göras.

30 (23) 8.7 Underhållskoncept Lidingöbanan 7 fordon 80 omlopp per dag, 11 omlopp per fordon i snitt 18km per omlopp Underhållskoncept A36: 15 dagar 14000km ca varannan månad km (ca 1ggr per år och vagn på Lidingöbanan) avställning 8 dagar km ca vart 3:e år km ca vart 7:e år Underhållsplanering behöver göras så att fordon kan sättas ut i på morgonen för att avlasta i maxtimmen. Därefter kan vagnarna finnas tillgänglig för underhåll. Uppskattningsvis tar 70000km underhållet 7 arbetsdagar på A36, 6 man á 8 timmar = 336 h (Stockholm Spårvägar) 70000km på A35 tar 10 arbetsdagar för 2 man = 160 h (Arriva) A35 kommer till största del att köra AGA-Ropsten, ca halva sträckan mot hela Lidingöbanan. Detta medför att kilometerproduktionen kommer att vara ungefär hälften. Detta medför att underhållet på A35 blir: 15 dagar 14000km ca var 3-4 månad 70000km (var månad) avställning 8 dagar km ca vart 6-7 år km ca vart år En kombinerad fordonsflotta mellan Linje 7 och Lidingöbanan medför att alla A35B kan flyttas mellan banorna för att koordinera kilometerproduktionen med underhållsbehovet. Flexibiliteten att kunna flytta alla vagnar mellan banorna ger nytta i underhållsplaneringen och skapar större reservkapacitet vid större åtgärder (krockar, akut avhjälpande underhåll). På linje 7 är det incidenter varje år med kontakt med annan trafik, bussar och bilar. Skador uppkommer på vagnarna i olika omfattning. En längre avställning av krockade vagnar kan förekomma, en större reserv som delas mellan Lidingöbanan och linje 7 bidrar till att minska risken för störa trafiken pga avsaknad av vagnar.

31 21(23) Alkärrshallens möjligheter att göra allt underhåll på A35 kommer aldrig att vara de samma som AGA:s förutsättningar. 8.8 Kostnader A35B är fordonskonfigurationen för Linje 7 och Lidingöbanan. Förutsätter att alla 10 st A35B anpassas för ATC på Lidingöbanan A35C är fordonskonfigurationen för Lidingöbanan [Msek] 2 st A36 2 st A35C 2 st A35B Optionsfordon (A35) Förlängning (A36) Valuta (~1,5%) 1 0,8 0,8 Index (~7%) 4,5 3,7 3,7 Projektkostnad Totalt 79,5 67,5 67,5 Anpassningar ATC Totalt 79,5 81,5 97,5-107,5 Skillnad Kostnaderna ovan förutsätter att produktion är igång hos CAF, annars tillkommer produktionsuppstartskostnad på 8 Msek. Valuta och index är uppskattningar. Projektkostnaden är en uppskattning. I avropet för A35B har möjligheten att ropa av ytterligare 2 fordon skrivits in. Signalsystemsintegrering Anpassning ATC A35 2 st A35C [Msek] 10 st A35B [Msek] Uppstart, konstruktion och säkerhetsgodkännande Installation 2-3 Msek per fordon 4-30 Totalt Reservdelar: Bilaga 13 till Leveransavtalet Boggi: komplettera med reservboggi till komplett set motor och löpboggi till en A36.

32 22(23) A35B Plus: Flexibilitet mellan Linje 7 och Lidingöbanan Billigare Underhåll mellan Alkärrshallen och AGA kan planeras Möjliggör 5 min trafik Flyttbara fordon Långsiktig strategi för fordon Minus: I högtrafik kan A35 endast trafikera AGA-Ropsten Lägre kapacitet Signalsystemsanpassning Nytt godkännande från Transportstyrelsen Driftsättning tar längre tid pga behov av nytt godkännande A36 Plus: Samma fordon som finns på Lidingöbanan Högre kapacitet Kort driftsättning Möjliggör 7,5min samt 5min trafik Större flexibilitet i utsättning av fordon Minus: Udda fordonstyp i Stockholm Kan ej flyttas mellan banor Måste tas isär för att transporteras Kostar mer 8.9 Tidplan avrop

33 23(23) Budget för fler fordon till Lidingöbanan är inlagt i Budget 18. Processen för att få beslut görs enligt planen ovan. Målet är att avrop ska göras under sommaren Slutsatser Ytterligare avgångar behöver till mellan AGA-Ropsten i morgon rusningen vardagar. Insatståg sätts in så fort det är möjligt. Behovet av ytterligare fordon är inom en snar framtid. Behovet av ytterligare fordon till Lidingöbanan uppkommer inom tiden det tar att leverera nya fordon. Avrop bör göras under 17 och levereas tillsammans med A35B för Linje 7. Behovet är totalt 9 fordon på Lidingöbanan. Ytterligare 2 fordon behöver införskaffas för att klara den beräknade renadeökningen. Budgetprocessen för att möjliggöra avrop av fler fordon är initierad och beslut planeras att tas i trafiknämnden i juni 17. Valet av fordonstyp har beslutats till A36 i styrgruppen Spårväg City efter beredning med samtliga avdelningar.

34 1(3) Miljöbedömning vid investeringar, trafik (yttre miljöpåverkan) Användarinstruktioner För alla Trafikförvaltningens investeringsobjekt som överstiger 100 miljoner kronor ska bifogad mall för miljöbedömning fyllas i. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöhänsyn i ett tidigt skede i investeringsprocessen. Miljöbedömningen är en del av både Stockholms läns landstings och Trafikförvaltningens miljöledningssystem. Det är viktigt att alla relevanta frågor och kontaktuppgifter besvaras samt att ansvarig chef signerar. I övrigt ska miljöbedömningen fyllas i enligt Instruktion för miljöbedömning av investeringsobjekt (SL ). Vid frågor kontakta sektion Hållbar utveckling.

35 2(3) Fyll i nedanstående Förvaltning/Bolag Trafikförvaltningen Kontaktperson och tfn Erik Petersson Typ av investering Spårvagnar A36 1. Är investeringen en miljöinvestering, dvs. en investering som enbart syftar till att minska negativ miljöpåverkan? Om ja, behöver frågorna nedan inte besvaras. 2. Har andra alternativ till investeringen beaktats? Ja Nej Om nej, ge kort förklaring till varför: Nej (0 p) Ja (7 p) Om ja, hur bedöms investeringen ur miljösynpunkt? Om ej bästa alternativ, ge kort förklaring till varför: Bästa alternativ (1 p) Alternativen likvärdiga (0 p) Ej bästa alternativ (-1 p) 3. Hur påverkar investeringen energianvändningen? Minskar (1 p) Oförändrad (0 p) Ökar (-1 p) Kommentar: 4. Hur påverkar investeringen andelen förnybara bränslen som används? Kommentar: 5. Hur påverkar investeringen utsläppen till luft, mark och/eller vatten? Kommentar: Ökar (1 p) Oförändrad (0 p) Minskar (-1 p) Minskar (1 p) Oförändrade (0 p) Ökar (-1 p) 6. Kommer miljö- och hälsofarliga kemikalier att undvikas utifrån SLL:s utfasningslista enligt delmål 12 i Miljöutmaning 16? Ja Nej (1p) (-1p) 7. Kommer krav att ställas på hur anläggningen/ fordonet/fartyget ska omhändertas när det är uttjänt (t.ex. återanvändning, återvinning)? Ja (1p) Nej (-1p) Ej tillämpligt (0 p)

36 3(3) 8. Innebär investeringen att transporter/biltrafik totalt sett kommer att öka eller minska? Kommentar: 9. Om investeringen innebär exploatering av naturmark (gröna ytor): Vad innebär i så fall investeringen för den påverkan som naturmarken (biologiska mångfalden) utsätts för? Minska (2 p) Oförändrad (0 p) Öka (-2 p) Minskar (1 p) Oförändrad (0 p) Ökar (-1 p) Resultat av miljöbedömningen: 4 poäng Miljöbedömning 0-9 poäng: investeringen är positiv ur miljösynpunkt. (-3) - (-1) poäng: investeringen är tveksam ur miljösynpunkt. (-9) - (-4) poäng: investeringen är negativ ur miljösynpunkt. Miljöhänsyn bör noga vägas mot andra aspekter såsom pris, funktion m.m. Motivering för investeringen om resultatet av miljöbedömningen är lägre än noll poäng: Ort och datum Namnteckning, ansvarig chef Namnförtydligande Underskriven blankett skickas till ansvarig investeringscontroller