Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan för Årstafältet park, Årsta 1:1 mm i stadsdelarna Östberga och Enskedefältet, Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANAVDELNINGEN Anna Forsberg SID 1 (43) Tfn Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan för Årstafältet park, Årsta 1:1 mm i stadsdelarna Östberga och Enskedefältet, Dp Parken från sydost. Illustration White arkitekter. Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden... 4 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Inkomna synpunkter Bilaga: Sammanställning över inkomna synpunkter från privatpersoner Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (43) Sammanfattning Detaljplanen syftar till att utforma parken på Årstafältet till en central mötesplats i Söderort med ett mer attraktivt och tillgängligt innehåll än idag. Parken ska bli hjärtat i den nya stadsdelen, en lokal samlingsplats och målpunkt för besökare från andra delar av staden. Det var samråd om planförslaget 3 september till den 15 oktober Under samrådstiden har intresset för planförslaget varit stort och 1174 yttranden från privatpersoner har kommit in, varav majoriteten, 951 st, är förtryckta yttranden angående bevarande av Årsta golf. Remissinstanserna är genomgående positiva eller neutrala till parkförslaget som helhet. De framför synpunkter i sak vad gäller kopplingar med intilliggande stadsdelar, öppna fältets storlek, Göta Landsväg, dagvattendammens och Valla ås utformning. Intresseföreningarna framför synpunkter som att parken kunde vara större, och att kopplingarna till angränsande stadsdelar samt till grönområden borde förbättras. Av sakägarna är koloniföreningen positiv till det samlade kolonilottsområdet medan Årsta Golf är kritisk till att inte ha en plats i den nya parken. Den fråga som engagerat privatpersoner mest är Årsta Golfs framtid. I det förtryckta brev som skickats in argumenteras för att Årsta golf även i fortsättningen ska finnas på Årstafältet. Av de privatpersoner som skickat in egenhändigt författade brev är nästan hälften negativa till parkförslaget medan cirka en tredjedel uttrycker att förslaget är bra. Med utgångspunkt i samrådssvaren anser stadsbyggnadskontoret att parkens inriktning mot spontanidrott, lek och odling ska behållas och följande frågor att studeras vidare inför granskning: Risk och mikroklimat - riskanalys av farligt godstransporter på Huddingevägen - vind- och solstudie för parken. Kopplingar - undersöka möjligheten att förstärka kopplingarna söderut Stärka natur- och kulturvärden - utveckla de föreslagna vegetationspartierna för att stärka kultur- och naturvärden och spridningssamband. Aktiviteter - utreda möjligheten utveckla ett område för vattenlek i stadsdelsparken. Det bearbetade förslaget blir underlag till den illustrationsplan och detaljplan som tas fram till granskning. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående revideringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen.

3 SID 3 (43) Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanen ingår i planeringen av stadsutvecklingsområdet Årstafältet. På Årstafältet planeras ca 4000 nya bostäder och en stadspark i ett centralt och attraktivt läge. Visionen för den nya stadsdelen är en plats för möten. Detaljplanen syftar till att förändra den befintliga parken på Årstafältet, så att den kan utformas i samklang med den planerade nya bebyggelsen. För att parken ska bli en central mötesplats i Söderort behöver den utvecklas och få ett mer attraktivt och tillgängligt innehåll än idag. Parken ska bli hjärtat i den nya stadsdelen, en lokal samlingsplats och målpunkt för besökare från andra delar av staden. Planförslaget omfattar parken, nya gångfartsgator längs parkens norra och västra del, en gång- och cykelbro över Huddingevägen samt ombyggnad av Östbergavägen till en trädkantad stadsgata. Planförslaget redovisar också byggrätt för och placering av parkbyggnader och kolonistugor i parkens södra delar. Parken får tydliga stråk och entréer, generösa och tillgängliga vistelseytor, och skogsbeklädda kullar ger skydd mot omgivande bullerkällor. Parken avgränsas mot den nya bebyggelsen av aktivitetsbryggan och parkbryggan med varierade ytor för lek, spontanidrott, umgänge och promenader. Dagvattendammen och Valla å utvidgas och blir ett viktigt inslag i parken, vilket ger stora rekreativa värden för parkens besökare, samtidigt som det gynnar djur- och växtliv. Kolonilottsområdet och det nya kulturrummet längs Huddingevägen bidrar till att göra parkens södra delar till en målpunkt i parken. Hur samrådet bedrivits Hur plansamrådet bedrivits Det har varit ett mycket stort intresse för planförslaget. För att möta det stora intresset arrangerades två samrådsmöten i form av öppet hus under samrådstiden. Det första samrådsmötet hölls den 18 september 2012 i ett tält framför Östbergaskolan på Östbergatorget där drygt 100 personer närvarade. Det andra samrådsmötet hölls den 27 september 2012 på Årsta Torg i ett tält framför biblioteket där drygt 150 personer närvarade. Vid mötena fanns blanketter för de som ville lämna synpunkter på förslaget. Genom den inbjudande mötesformen och centrala placeringen deltog många som annars inte skulle ha kommit till ett samrådsmöte. Många har lämnat synpunkter, det har kommit in 1174 yttranden från privatpersoner, varav majoriteten, 951 st, är förtryckta yttranden om att bevara Årsta golf. Plansamrådet pågick under perioden 3 september 15 oktober Under denna tid har samrådsförslaget visats i Tekniska Nämndhuset i form av planscher och en stor modell över parken. Planscherna över förslaget har även visats i Årsta bibliotek och på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Förslaget har varit tillgängligt på stadsbyggnadskontorets hemsida,

4 SID 4 (43) samt på projektets hemsida, Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Annons om samråd och samrådmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i tisdagen den 28 augusti Plansamrådet uppmärksammades med artiklar i lokalpressen. Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under samrådet och som stadsbyggnadskontoret tagit ställning till. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstaganden redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Allmänt om samrådet och planprocessen Det har framförts få synpunkter på planförfarandet från remissinstanser, intresseföreningar och allmänhet. Trafikkontoret lyfter fram att det är mycket positivt att parken är det första delområdet som planeras i stadsutvecklingsområdet Årstafältet eftersom parken kan vara en viktig framgångsfaktor för fortsatt planering. Länsstyrelsen bedömer att det inte finns skäl att anta att länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap 11 PBL förutsatt att riskbedömning av farligt godstransporter sker. Nätverket Årstafältet! kräver att planarbetet stoppas och att arbetet med landskapsparken återupptas så att den ska stå klar De anser också att viktiga fakta saknas och att planarbetet bygger på felaktiga grunder. Något färre än hälften av de privatpersoner som skrivit brev vill också att gällande detaljplan ska behållas eller fullföljas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret har fått i uppdrag att utreda en ny stadsdel och park på Årstafältet. Idag råder bred politisk enighet om att staden ska växa, och en ny översiktsplan har tagits fram, Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm, där Årstafältet pekas ut som en nod i det växande Stockholm och ingår i den centrala stadens utvidgning. Inflyttningen till Stockholm är idag ca personer/år. Det är möjligt att ändra eller upphäva en detaljplan (enligt PBL 5 kap 11 ) före genomförandetidens utgång och mot berörda fastighetsägares bestridande enbart om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, som inte kunnat förutses vid planläggningen. Stadsbyggnadskontoret anser att den nya översiktplanens intentioner och de höjda bostadsförsörjningsmålen har skapat nya förutsättningar för planeringen av Årstafältet.

5 SID 5 (43) Stadsbyggnadskontoret har genomfört en omfattande medborgardialog, och prövat nya metoder för samråd och även låtit barn och ungdomar få komma till tals och påverka förslaget i ett tidigt skede av planprocessen. Sammantaget har den fördjupade medborgardialogen både gett möjlighet för kontoret att ge information om projektet, men också till stor del bidragit till projektets utveckling. Vid ett så här stort projekt berörs många människor, och olika intressen ska vägas mot varandra. I syfte att utveckla och förbättra förslaget sker prioriteringar och avvägningar mellan dessa intressen. En riskbedömning av farligt godstransporter kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Övergripande om förslaget Remissinstanserna är genomgående positiva eller neutrala till parkförslaget som helhet. Av intresseföreningarna är ett par negativa till parkförslaget, en är uttalat positiv och övriga är neutrala. Flera remissinstanser och intresseföreningar framhåller förslagets goda förutsättningar att bli en mötesplats i Söderort. Åsikterna om parkens storlek går isär; en del anser en större del av parken borde kunna bebyggas och några vill kompensera för den planerade bebyggelsen genom att öka parkområdet österut. Nätverket Årstafältet! vill att planeringsarbetet ska inriktas på att ta ett helhetsgrepp för boende- och grönstruktur i Söderort så att parken på Årstafältet sätts in i sitt nya tätexploaterade sammanhang. Bland privatpersonerna med egenhändigt författade yttranden är något färre än hälften negativa till förslaget i sin helhet medan cirka en tredjedel uttrycker att förslaget är bra och någon enstaka vill inte att fältet förändras. Många vill att parken ska vara större då fler personer kommer att bo här i framtiden medan några få tycker att det är bra med en mindre park. Resterande uttrycker ingen generell åsikt om förslaget utan yttrar sig om olika sakfrågor. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har under programarbetet tagit ett helhetsgrepp för hur parken kommer att tillgodose invånarnas behov av park och naturmark i sitt nya stadsmässiga sammanhang. Enligt de analyser som togs fram är parkens storlek är väl tilltagen, och motsvarar parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång. Parken (inklusive torget och bryggorna) blir ca 30 ha. Stadsbyggnadskontoret anser att det inte finns någon anledning att bearbeta parkens storlek, utan att den har goda förutsättningar att till både form, kvalitet och innehåll tillfredsställa de boendes behov. Parkens disposition och gestaltning Parkens övergripande disposition har stöd bland samrådssvaren, med intensiva vistelseytor placeras närmast bebyggelsen, ett öppet fält centralt i parken och ett kolonilottsområde och kulturrum i parken södra delar. De invändningar som

6 SID 6 (43) förs fram är främst att kopplingarna är otillräckliga i sydost och sydväst och att attraktionerna inte är tillräckliga för att parken ska bli en målpunkt för boende i andra stadsdelar. Vad gäller gestaltningen av parkens olika delar ställer sig Skönhetsrådet positivt till gestaltningen av Valla ås strandlinje medan Naturskyddsföreningarna och Stockholms stadsmuseum önskar ett mer slingrande och naturligt lopp för Valla å. Stadsmuseet anser att uppdämningar och parkbryggan försvårar möjligheten att avläsa åns betydelse för kulturlandskapet. Trafikkontoret och Stadsdelsnämnden tar upp trygghetsaspekten, och hur gestaltningen av parken påverkar den upplevda tryggheten. Stadsdelsnämnden anser att vuxen publik behövs kvällstid för att skapa trygga miljöer längs aktivitetsbryggan. Trafikkontoret anser att gestaltningsförslaget bör bearbetas med hänsyn till det stora behovet av öppna ytor. Trafikkontoret anser att utöver aktiviteter bör parken erbjuda avkoppling, vila och ro med upplevelser av naturens årstidsväxlingar. De föreslår att lövskogskullarna mot Huddingevägen kompletteras med barrväxter. Av privatpersoner med egenhändigt formulerade yttranden har ca en femtedel berört parkens utformning. De som uppskattar den nuvarande utformningen vill inte ha en anlagd park, utan en landskapspark. Övrigt som förs fram är exempelvis att parken ska planeras så att den är öppen för alla och att de närboende ska känna sig inkluderade, med rofyllda platser och mycket vattenkontakt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att det finns ett stöd för den förslagna dispositionen av parkens delar, och de synpunkter som framförts rör enskilda delar som Valla å och kopplingarna från parken mot Östberga och Enskedefältet. Önskemål att Valla å ska få ett mer slingrande förlopp framförs av flera remissinstanser. Stadsbyggnadskontoret anser att den föreslagna omvandlingen av Valla å stärker djur- och växtliv och tillför både kulturhistoriska och rekreativa värden för parkbesökarna. Kontoret vill framhålla att Valla ås södra del får ett mycket mer slingrande förlopp än idag, men också poängtera betydelsen av att den norra sidan får en mer anlagd karaktär eftersom det gör Valla å mer tillgängligt för parkbesökarna. Här finns möjlighet att komma nära vattnet i en trygg och befolkad miljö, vilket har betydelse inte minst för barn och äldre. Det tydliga mötet mellan bebyggelsen och parken är också en bärande idé i stadsbyggnadsförslaget av Archi5 och Michel Desvigne från den internationella arkitekttävlingen Stadsbyggnadskontoret avser därför behålla Valla ås föreslagna utformning med en meandrande sydsida, och en mer anlagd norrsida. Vad gäller kopplingarna från parken till Östberga och Enskedefältet håller Stadsbyggnadskontoret med om att de är centrala för att uppfylla ambitionerna att koppla samman stadsdelarna runt parken. Topografin mot Östberga är i sig

7 SID 7 (43) ett hinder, och Huddingevägen kommer att förbli en barriär på grund av de stora trafikmängder som passerar här. Den föreslagna gång- och cykelbron över Huddingevägen kommer dock att avsevärt förbättra tillgängligheten till parken för de boende på Enskedefältet. För att förbättra kopplingarna till Östberga avser Stadsbyggnadskontoret att bearbeta förslaget till granskning. Stadsbyggnadskontoret instämmer i betydelsen av att skapa trygga och befolkade miljöer i parken. Otrygghet är en begränsande faktor som påverkar hur parken kommer att användas. Upplevelsen av trygghet påverkas bland annat av överblickbarhet, orienterbarhet och närvaro av människor. Idag omgärdas Årstafältet av trafikleder och verksamhetsområden och har enbart kontakt med bostadsbebyggelse längs norrsidan. Med den föreslagna bebyggelsen i norr och väster ökar förutsättningarna för trygga miljöer, med befolkade offentliga rum och boende som känner ansvar för sin närmiljö. I parkens södra delar kommer kolonilottsområdet, kulturrummet och de sammankopplade gång- och cykelstråken bidra till en befolkad och trygg miljö. Stadsbyggnadskontoret kommer även att planera för offentliga bottenvåningar längs park- och aktivitetsbryggan, och instämmer i vikten av att delar av aktivitetsbryggan även tilltalar en vuxen publik. Detaljplanen styr inte vilka aktiviteter som kommer att finnas på aktivitetsbryggan, men i det gestaltningsprogram som tas fram kommer utformningen att fortsätta bearbetas för att skapa miljöer som tilltalar en blandad publik. Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen att de attraktioner som föreslås i parken är otillräckliga för att skapa en målpunkt för boende i andra stadsdelar. I kulturrummet finns möjligheter att etablera kafé, grönsaksförsäljning, kulturverksamhet, djurhållning, växthus eller barnpedagogik; attraktioner som inte finns i närområdet idag. Det stora vattenområdet, med tillgängliga vistelseytor och ett rikt djur- och växtliv har inte heller någon motsvarighet i Söderort idag. De lugna och rofyllda platser som många efterlyser kommer att finnas längs Valla å där bullernivåerna är som allra lägst. Parkens innehåll och gestaltning kommer att fortsätta utvecklas fram till granskning, med utgångspunkt i den naturvärdesinventering som tagits fram, sol- och vindstudier och inkomna synpunkter. Många av de frågor som rör parkens utformning och skötsel regleras inte i detaljplanen, utan kommer att beskrivas i ett gestaltningsprogram som tas fram i det fortsatta planarbetet. Kulturmiljö Göta landsväg tas upp av både remissinstanser och privatpersoner. Länsstyrelsen är positiv till att Göta Landsväg har uppmärksammats i gestaltningen av området. Stadsmuseet för fram att Göta Landsväg behöver ges tillräckligt utrymme och visuellt företräde vid korsningar med andra vägar, och att det är olyckligt att Göta Landsväg hanteras i två detaljplaner. Synpunkterna som rör om Göta landsväg ska kantas av busk- och trädvegetation eller inte går isär bland remissinstanserna. Trafikkontoret uppmärksammar att etablering av träd och buskar längs vägen inte är förenligt med upprättad vårdplan för Göta landsväg. Naturskyddsföreningarna anser däremot att landsvägen ska omges av

8 SID 8 (43) sammanhängande vegetation som kan tjänstgöra som spridningszon. Stadsmuseet vill att Göta Landsvägs fortsättning söderut tydliggörs, många privatpersoner uttrycker att Göta Landsväg ska bevaras som den är idag och Nätverket Årstafältet! anser att planerna medför grovt intrång på fornminnet. Stadsmuseet framför vikten av att fornlämningarna skyddas och vårdas så att de kan upplevas och föreslår att det finns information om Årstafältets kulturhistoria i det föreslagna kulturrummet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Under planarbetet har den arkeologiska utredning som efterfrågades av Länsstyrelsen tagits fram, vilket ökat kunskapen om Årstafältets historia. Stadsbyggnadskontoret instämmer med synpunkten att det är viktigt att Göta landsväg i hela sin sträckning får tillräckligt stort utrymme och ges visuellt företräde vid korsningar med nya gång- och cykelvägar. Det ska vara tydligt att Göta landsväg är det stråk som har störst betydelse, och dess sträckning kommer att markeras med exempelvis genomgående markmaterial. Göta landsväg behandlas i två detaljplaner, men kommer i allt väsentligt att behandlas som en helhet. Stadsbyggnadskontoret anser att den befintliga vegetation som finns runt landsvägen ska bevaras, och även kompletteras på utvalda platser men utan att upplevelsen av öppenhet och rymd går förlorad. De nyplanteringar som föreslås mellan aktivitetsbryggan och Göta landsväg anknyter till det historiska odlingslandskapet och kommer inte tillåtas att dominera eller minska effekten av landsvägen. I det fortsatta arbetet kommer växtval att studeras mer ingående, och möjligheten att ersätta de föreslagna växtraderna med stigar, eller markera gränser med olika skötselmetoder. Synpunkterna från Nätverket Årstafältet! att förslaget innebär ett grovt intrång på fornminnet delas inte av Länsstyrelsen, som i programsamrådet lyfte fram att det är positivt att stora delar av landsvägen kommer att gå relativt orörd genom parken. De anser även att det är positivt att landsvägen integreras i det nya området, och på så sätt säkras för framtiden. Stadsbyggnadskontoret framhåller att landsvägen i sitt nya sammanhang kommer att skapa karaktär i området och intresse för vår äldre historia. Information om Årstafältets historia och Göta landsvägs fortsättning söderut kommer att finnas på informationstavlor i parken. Naturmiljö/ekologiska funktioner Länsstyrelsen och flera andra remissinstanser, intresseföreningar och även några privatpersoner framför synpunkter om naturmiljön. Länsstyrelsen framför att om målsättningen är att behålla delar av områdets naturvärden kopplade till de öppna gräsmarkerna, så bör åkerholmar inte förstärkas med ytterligare träd och buskar. Även Naturskyddsföreningarna och Trafikkontoret värnar om den öppna gräsmarken och menar att större ytor ger bättre möjligheter att behålla störningskänsliga djur och växter. Miljö- och

9 SID 9 (43) hälsoskyddsnämnden framför att aktiviteter och verksamheter med hög besöksfrekvens inte ska placeras invid naturvårdsinriktade markytor. Naturskyddsföreningarna anser att spridningssamband för växter och djur behöver stärkas, framför allt mot norr, och ger förslag på åtgärder som även stärker de rekreativa värdena för människor. De vill även att ekosystemtjänster ska stärkas och beskrivas i planhandlingarna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att potential finns för att förstärka ekologiska funktioner, till exempel för groddjur och för att binda näringsämnen. De anser även att plantering av lövskog vid Huddingevägen förstärker samband för ädellövskog. Nätverket Årstafältet! anser att med en mindre och mer anlagd park kommer många fåglar inte att kunna nyttja fältet, däremot har en landskapspark utrymme för ytkrävande aktiviteter till exempel fågelskådning som idag lockar besökare från hela staden. De tror inte att stadsparken får en rikare biologisk mångfald än Årstafältet idag. Privatpersonerna vill till exempel att träden ska bevaras på fältet, att körsbärsträd ska planteras eller att en fruktträdgård ska anläggas. De framför också oro över att unik växtlighet försvinner, att fältets biologiska mångfald förstörs samt att fåglarna som rastar och häckar på fältet idag försvinner när parken blir mindre. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Under planarbetet har en naturvärdesinventering utförts av förutsättningarna för att behålla och utveckla naturvärdena i samband med en förändring av parken. Det bearbetade parkförslaget bygger på resultaten från naturvärdesinventeringen. Många remissinstanser lyfter fram betydelsen av parkens öppna ytor, både av ekologiska och kulturhistoriska skäl. Årstafältets största naturvärde utgörs av de stora sammanhängande områdena med öppna och halvöppna marker. Förslaget innebär hektar sammanhängande yta behålls med god funktion för rastande fåglar, vilket medför att fältets funktion för fåglar finns kvar i framtiden. Det kan dock finnas anledning att studera de föreslagna trädoch buskgrupperna öster om Göta landsväg, så att deras placering och utformning både stödjer parkens natur- och kulturvärden, samt skapar soliga och vindskyddade platser i parken. Med ökat antal parkbesökare kommer slitaget av parken att öka. Bland de värdefulla naturmiljöer som bevaras i parken ligger flertalet nära den föreslagna nya bebyggelsen, aktivitetsbryggan och parkbryggan. För att minska slitaget har gångvägar och vegetation placerats på ett sådant sätt att besökare inte leds mot känsliga naturmiljöer, och inte uppmuntras att gå rakt över exempelvis känsliga torrbackar. I det bearbetade vegetationsförslaget kommer även spridningssambandet norrut att utvecklas, med förstärkta gröna samband längs aktivitetsbryggan, stadsdelsparken och torget. Möjligheten att stärka lövskogsambanden genom plantering av lövträd längs Huddingevägen kommer att utredas i det fortsatta arbetet.

10 SID 10 (43) Stadsbyggnadskontoret delar inte åsikten att den biologiska mångfalden inte kommer att kunna öka i den föreslagna parken. Naturvärdesinventeringen visar tvärtom på att det finns förutsättningar för att den kan utvecklas och stärkas. Genom riktade skötselinsatser av det öppna fältet, genom att torrängspartierna värnas och flerskiktad skog med tydliga bryn utvecklas finns goda möjligheter att stärka den biologiska mångfalden i parken. Även hanteringen av dagvatten till Valla å och dammen, med våtmarker och översvämningszoner kommer att gynna den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster är ett nytt och viktigt perspektiv i hållbar samhällsplanering för att mäta och systematisera människans nytta av naturen. Hur ekosystemtjänster kan fångas upp och föras in i planeringen är frågor som staden arbetar med bl. a. tillsammans med Stockholm Resilience Center. Utan att föregripa detta arbete har värdet av den urbana grönstrukturen varit en av de centrala utgångspunkterna i Årstafältet när det gäller att skapa hållbara och klimatanpassade dagvattenlösningar, dämpa buller och samtidigt stärka omgivande ekosystem. Rekreation Flera remissinstanser, intresseföreningar och många boende kommenterar parkens aktiviteter. Den största enskilda frågan handlar om Årsta golf, att hanteringen har varit bristande och möjligheten att behålla golfanläggningen i den nya parken. Handelskammaren, Stadsdelsnämnden, Östbergaskolans rektor, Svenska golfförbundet och Årsta Golf AB anser att golfanläggningen ska finnas kvar. Det har även inkommit ett stort antal förtryckta och enskilda yttranden från privatpersoner som uttrycker att golfanläggningen ska vara en del av det framtida Årstafältet. I övrigt är kolonilotterna en återkommande fråga bland samrådssvaren. Stadsdelsnämnden och Skönhetsrådet är positiva till lösningen för kolonilotterna. Koloniföreningen anser det bra att det är ett samlat område med föreningshus, och önskar medverka i arbetet med gestaltningsprogram för koloniområdet. De har därtill flera synpunkter angående utformningen av koloniområdet, placering av föreningshuset och flytten. Skönhetsrådet framhåller att utformningen av kolonistugorna är viktigt att belysa i det fortsatta arbetet. Yimby framför att kolonilotterna kan uppfattas som privat mark och upplevas som otrygga på kvällen varför de förordar att kolonilotterna flyttas från parken. Även Trafikkontoret framhåller betydelsen av att värna de gemensamma parkytorna, och anser att koloniområdets framtida storlek bör belysas ytterligare. Flera enskilda yttranden kommenterar även koloniområdet; många är negativa till att kolonilotterna ska behöva flyttas, en del anser dock att de endast är till för ett fåtal personer och några vill se att golfen får den yta som anges för kolonilotterna. Utöver golfbana och koloniområde innehåller cirka hälften av yttrandena idéer om övriga aktiviteter. Den aktivitet som efterfrågas mest är en badanläggning. Även Stockholms skönhetsråd efterfrågar ett enklare utomhusbad eller simhall, eller andra attraktioner som lockar besökare till de södra delarna i parken. De önskar även aktiviteter för vinterhalvåret.

11 SID 11 (43) Idrottsförvaltningen och Stadsdelsnämnden anser att det finns behov av en fullskalig fotbollsplan med konstgräs och utomhusgym. Skönhetsrådet och Trafikkontoret är positiva till kulturrummet och Naturskyddsföreningarna anser att området kan utvecklas till ett naturpedagogiskt centrum och ser gärna att Stockholms första naturskola inrättas i kulturrummet. Stadsdelsnämnden framför att det är viktigt att beakta hur ungdomar använder offentliga miljöer och funktioner i stadsmiljön. De ser även att behovet av förskolor kommer att vara stort och att det bör finnas möjlighet att uppföra en större tillfällig förskola i parken. Lekplatserna i parken behöver placeras så att förskolor och skolor kan göra säkra dagliga promenader dit. Av intresseföreningarna med flera framför Nätverket Årstafältet! att stadsparken innebär sämre möjligheter för ett flertal aktiviteter och kommer därmed inte att attrahera besökare från andra delar av staden. Tullinge modellflygare hoppas kunna fortsätta att använda parken och framför därför synpunkter på placering av träd och buskar. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Flera remissinstanser, intresseföreningar och många boende har önskemål om aktiviteter i parken. Den största enskilda frågan handlar om Årsta golf. Årsta Golf är en mycket uppskattad verksamhet med många besökare, men den är utrymmeskrävande och riskerar att utgöra en barriär för de som vill röra sig fritt över fältet. Stadsbyggnadskontoret anser därför inte att det är möjligt att placera golfanläggningen i den nya parken. Golfen kan inte heller ha kvar nuvarande placering, eftersom den eftersträvade kopplingen av ny bostadsbebyggelse mellan Årsta och Östberga planeras där golfen ligger idag. Stadsbyggnadskontoret vill poängtera att hanteringen av golfens verksamhet har följt gängse rutiner. En kontinuerlig dialog har hållits med Årsta Golf om deras arrendeavtal som löpte ut den sista december Exploateringskontoret har i samarbete med idrottsförvaltningen förlängt avtalet i tre år, för att den väl fungerande och uppskattade verksamheten ska kunna fortsätta så länge som möjligt. År 2016 kommer dock marken behövas ta i anspråk för iordningställande av parken och då måste golfen lämna arrendeområdet. Kolonilottsområdet är en mycket uppskattad verksamhet på Årstafältet idag, och den föreslagna nya placeringen och samlade formen får stöd i samrådssvaren. Stadsbyggnadskontoret vill framhålla betydelsen av att även andra parkanvändare ska kunna röra sig igenom kolonilottsområdet, och att verksamheten upplevs som utåtriktad och välkomnande. Kontoret anser att kolonisterna bidrar till att befolka parken, och göra det tryggare för alla parkbesökare genom att vara en målpunkt i parkens södra delar. En sol- och skuggstudie kommer att tas fram idet fortsatta planarbetet, som grund för eventuella bearbetningar av bullervallar och vegetation mot kolonilotterna. Utformning av föreningslokal och kolonistugor kommer att regleras i ett gestaltningsprogram som tas fram i det fortsatta planarbetet. Det har även framförts önskemål om en fullstor konstgräsplan och en idrottshall. En mindre konstgräsplan planeras i aktivitetsbryggans södra del,

12 SID 12 (43) som inte behöver bokas utan även kan användas av barn och unga som inte är anslutna till klubbverksamhet. Stadsbyggnadskontoret anser inte att en fullstor konstgräsplan bör placeras i själva parken, eftersom den tar stor yta i anspråk och riskerar att bli ett hinder för övriga besökare med sina höga stängsel. I programförslaget fanns en idrottshall och konstgräsplan söder om Östbergavägen som togs bort på grund av kritik från flera remissinstanser. En fullstor konstgräsplan finns på Årsta IP (norr om Årstafältet) och i Liseberg (söder om Årstafältet), båda ca 1500 m från parken. Stadsbyggnadskontoret är positivt till förslaget att skapa badmöjligheter i parken, men ser svårigheter att få plats med ett utomhusbad. Det är däremot möjligt att utveckla ett område för vattenlek i stadsdelsparken, vilket skulle ha stor betydelse för de små barnen. Att även hitta bra placeringar för lekytor och säkerställa trygga gångstråk dit blir en del av det fortsatta gestaltningsarbetet. Stadsbyggnadskontoret delar inte åsikten att det behövs en större tillfällig förskola i parken, eftersom Årstafältet planeras med ett tillräckligt stort antal permanenta förskolor i varje bebyggelseetapp. Däremot kan kulturrummet användas för pedagogisk verksamhet, och vara ett utflyktsmål för både förskole- och skolbarn. Kulturrummets verksamhet regleras inte i detalj, för att dess verksamhet ska kunna växa fram och ändras över tid. De förslag till vad kulturrummet kan användas till som exempelvis naturskola är förenliga med detaljplanen. Sammantaget måste en avvägning göras mellan anlagda idrottsytor eller bevara öppna och flexibla ytor som även gynnar parkens kultur- och naturmiljövärden. Idag upptas ungefär en femtedel (10 ha) av parken av klippta gräsplaner för rugby- och golf. När de tas bort finns stora möjligheter att utveckla den biologiska mångfalden mer än idag. Stadsbyggnadskontoret vill framhålla att då fler boende kommer att använda parken, är det mycket viktigt att så stora ytor som möjligt är tillgängliga för alla. Öppna ytor för spontanidrott på delar av parken och längs aktivitetsbryggan ger möjlighet för att skapa flexibla ytor med många olika användningsområden. Ny bebyggelse i parken Flera remissinstanser, intresseföreningar och privatpersoner föreslår ny bebyggelse och ny placering av ÅVC Östberga inom detaljplaneområdet. Yimby föreslår bebyggelsekvarter utmed Östbergavägen och väster om Huddingevägen. Några privatpersoner föreslår överdäckning av Huddingevägen och Östbergavägen på grund av buller, barriäreffekt och för att få ny mark att bygga hus på. Trafikkontoret anser att området öster om Huddingevägen är lämpligt för placering av Östberga återvinningscentral. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret delar inte uppfattningen att ny bebyggelse väster om Huddingevägen skulle vara positivt för parken. Med ny bebyggelse, och nya tillfartsvägar skulle parken bli betydligt mycket mindre, vilket medför att många av de

13 SID 13 (43) värden för rekreation, växt- och djurliv som finns i parkförslaget skulle försvinna. Frågor som rör Återvinningscentralen (ÅVC) Östberga har hanterats i ett separat ärende, och ÅVC Östberga har nu planstöd för sin verksamhet fram till ÅVC Östbergas verksamhet är positiv för de boende i Söderort, och om den utvecklas till en modern återvinningsstation med fokus på återbruk och kretslopp kan den bli en ännu större tillgång för närområdet. Den kommer dock alltid alstra mycket trafik vilket orsakar buller och dålig luft, och bör därför inte placeras för nära bostadsbebyggelse. En intressant framtida utveckling för Huddingevägen skulle vara att den rätas upp, och att hela eller delar överdäckas för att förbättra kontakten mellan stadsdelarna öster om Huddingevägen och parken. Det är därför olämpligt att omlokalisera Östberga återvinningscentral till det av Trafikkontoret föreslagna området längs Huddingevägen. Stadsbyggnadskontoret anser inte att trafikkontorets förslag innebär några förbättringar jämfört med den nuvarande placeringen. En överdäckning av Östbergavägen skulle också vara mycket kostsam, och bostäder på Östbergavägen skulle riskera att skapa en barriär mellan parken och Kvarnbacksskogen, vilket är ett viktigt grönt samband. Gator och trafik Trafikfrågor som rör Östbergavägen, trafiken på gångfartsgatorna och angöringsmöjligheter till kulturrummet återkommer i samrådssvaren från flera remissinstanser. Trafikkontoret har synpunkter som rör Östbergavägens gestaltning, Miljö- och hälsoskyddsnämnden efterlyser utrymme för separata kollektivtrafikkörfält och SL påpekar att trädplantering längs med Östbergavägen inte får störa trafiken. Gångfartsgatorna tas emot positivt av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Trafikkontoret framhåller att det viktigt att minimera trafiken på gångfartsgatorna. Trafikkontoret och Årstafältets Koloniområde anser att det behövs förbättrade angöringsmöjligheter och fler parkeringsplatser till kulturrummet och kolonilotterna och Miljö- och hälsoskyddsnämnden lyfter fram att planförslaget behöver kompletteras med cykelparkeringar. Några remissinstanser vill separera trafikslagen mer och ser svårigheter med blandade trafikslag på parkvägarna och över Östbergavägen. Trafikkontoret påpekar risken för konflikt mellan gående på parkvägarna och cykelpendlarna och föreslår i likhet med Stockholms Skönhetsråd en gång- och cykelbro över Östbergavägen vid Huddingevägen. SL framför vikten av att gång- och cykelstråk knyter väl an till kollektivtrafikhållplatser. En femtedel av privatpersonerna med egenhändigt utformade yttranden tar upp trafikfrågor. Synpunkter som framförs är att det redan är dålig infrastruktur och köer, att det är för få infartsvägar till bostadsområdena och oro för de framtida bullernivåerna.

14 SID 14 (43) Både remissinstanser, intresseföreningar och många privatpersoner är positiva till den förslagna förlängningen av tvärbanan. Stadsdelsnämnden efterfrågar ett helhetsgrepp för kollektivtrafiken och tycker i likhet med Skönhetsrådet att Östberga och parkens södra delar har eftersatt kollektivtrafik idag. SL anser däremot att området har god kollektivtrafik idag, samt uppmärksammar att det inte finns några beslut om tvärbaneförlängning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att Östbergavägens föreslagna utformning med trädplanteringar, parkeringsplatser och upphöjda övergångsställen kommer att bidra till en lugnare trafikrytm och ett mer stadsmässigt möte med parken. Kontoret anser inte att det finns behov av ett separat körfält för busstrafiken längs hela Östbergavägen, men i korsningen Huddingevägen Östbergavägen kommer möjligheten att lägga till ett busskörfält att utredas i det fortsatta arbetet. Stadsbyggnadskontoret anser att gångfartsgatornas föreslagna gestaltning med enhetligt markmaterial, inslag av pollare, planteringsytor och träd tillsammans med möjligheten att vända på lokalgatorna är tillräckliga åtgärder för att skapa låga trafikflöden, något som också bekräftas av de trafikprognoser som tagits fram. En fördjupad trafikprognos för programområdet i sin helhet kommer att tas fram i det fortsatta arbetet, som stöd i att utveckla goda boendemiljöer. Stadsbyggnadskontoret avser även att komplettera planbeskrivningen med typsektioner över Östbergavägen och gångfartsgatorna. Stadsbyggnadskontoret framhåller att det finns angöringsmöjligheter till kulturrummet och kolonilottsområdet via en infart från Östbergavägen till en entréyta vid kulturrummet. Här finns även möjlighet till vändplan och handikapparkering. I det bearbetade parkförslaget kommer antal parkeringsplatser, och vändplanens storlek att redovisas tydligare. Stadsbyggnadskontoret anser att de blandade trafikslagen fyller en viktig funktion; att skapa befolkade och trygga miljöer även kvällstid. De konflikter som kan uppstå mellan cykelpendlare och gångtrafikanter i parken kan undvikas genom tydligt anvisade körfält. Vid planeringen av parken och höjdsättningen av bullervallarna har hänsyn tagits till att det i framtiden ska vara möjligt att bygga en cykelbro över Östbergavägen. De föreslagna gång och cykelvägarna har placerats för att skapa tydliga, direkta och gena stråk till tvärbanans stationer vid Valla torg och Årstafältet och den föreslagna hållplatsen mot Östberga. En bullerutredning har tagits fram under planarbetet som påverkat utformning och placering av bullervallar, skärmar och terränganpassningar. Genom de föreslagna åtgärderna kommer parken som helhet få radikalt sänkta bullernivåer, något som även gäller kolonilottsområdet. Ytterligare bullerstudier för kolonilottsområdet behöver därför inte tas fram. Stadsbyggnadskontoret instämmer med synpunkten att kollektivtrafiken till parkens södra delar och Östberga är eftersatt, men anser att den föreslagna tvärbanegrenen till Östberga skapar en avsevärd förbättring.

15 SID 15 (43) Teknisk försörjning Stockholm Vatten anser att allt dagvatten ska användas och hanteras lokalt och inte som dagvattenutredningen redovisar: att bara en del av dagvattnet planeras som en resurs medan resten förs bort från området via ledningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden betonar vikten av att bräddledningarna till den nya dammen byggs bort så att höga halter näringsämnen inte tillförs dammen och vidare till Årstaviken samt att det även finns behov av att binda näringsämnen från kolonilottsområdet och eventuell djurhållning. Koloniföreningen är orolig för att området kan hamna i vatten om våren/hösten varför dränering från bullervallen och inom koloniområdet behövs. Därutöver framför Stockholm Vatten, att det inom Kv Kolonilotten finns en pumpstation vars funktion måste fungera även i framtiden. Fortum Distribution påpekar att flyttning av högspänningsledningar kräver långsiktigt planerande samt att det behövs en ny elnätstation och elnät för strömförsörjning av kulturrummet och koloniområdet. Trafikkontoret förmedlar ett antal avfallsfrågor som de anser behöver utredas i det fortsatta arbetet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret vill framhålla att dagvattnet på Årstafältet ska tillvaratas som en resurs, exempelvis för bevattning av gatuträd. Utöver detta tas bräddvatten och övrigt dagvatten hand om lokalt inom området i en dagvattendamm. Där renas det och bidrar även till att öka den biologiska mångfalden i området. Den andel vatten som leds via bägge systemen är 100 % av huvudgatorna, drygt 50 % av lokalgatorna samt minst 25 % av kvartersmark. De befintliga bräddledningarna ska åtgärdas i samråd med Stockholm Vatten så att onödig bräddning till dammsystemet undviks. Dagvattnet från kolonilottsområdet och kulturrummet ska i möjligaste mån infiltrera så att näringsämnen binds i mark. Den effektivaste metoden för rening av näringsämnen i vatten sker i våtmark eller damm alternativt kemisk fällning. För recipienten Årstaviken är det mellanliggande reningsteget i dammen positiv. Pumpstationen inom Kv Kolonilotten ska även i framtiden ha likvärdig funktion, och placering och utformning utreds vidare i det fortsatta arbetet. Genomförande och skötselfrågor Trafikkontoret anser att genomförandefasen är knapphändigt redovisad och befarar att anläggandet av parken blir ett långdraget projekt där varken den befintliga parkens värden finns kvar eller den nya parkens kvaliteter etableras. De framhåller också att detta parkprojekt kräver en väl utvecklad samverkan mellan de tekniska förvaltningarna.

16 SID 16 (43) Trafikkontoret påpekar också att evenemang medför påfrestningar på ytor och gångvägar och förutsätter teknisk försörjning och parkeringsplatser. De befarar att konflikter med parkbesökare och även olycksrisker kan uppstå vid evenemang. Stadsdelsnämnden anser att drift och underhåll för lekplatserna behöver prioriteras eftersom de troligtvis kommer att belastas kraftigt. De framhåller även att ur drift- och underhållssynpunkt vore det bra att samla lekplatserna. Stockholm Vatten framför att det för drift och underhåll behövs hårdgjorda nedfarter på ömse sidor om de broar som planeras och upplagsställen för avvattning av massor i närheten av varje bassäng, vid dessa tillfällen brukar en dålig lukt spridas i närområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer med Trafikkontorets bedömning att det är av stor betydelse att anläggandet av parken inte blir alltför utdraget, och att det under hela byggprocessen finns fredade områden i parken att vistas i. Under utbyggnadstiden kommer därför provisoriska aktivitetszoner och lekytor att iordningställas, i väntan på sin slutliga placering i parken. Utbyggnaden av parken kommer att ske i flera etapper, och vissa arbeten kommer att prioriteras då de har stor betydelse för att skapa en skyddad och tilltalande miljö i parken. Hit hör exempelvis bullerskydd mot Huddingevägen och Östbergavägen samt kompletterande träd- och buskplanteringar för att skapa lä på fältet. Andra arbeten som kommer att påbörjas tidigt är omdaningen av dagvattendammen och markförberedelser för kolonilottsområdet. Vid stora evenemang kan tillfartsvägen till kulturrummet användas, och närliggande gräsytor utnyttjas till temporär parkering. Stadsbyggnadskontoret delar inte Trafikkontorets bedömning att det behöver medföra konflikter med parkbesökare, utan ser det som en möjlighet för fler att hitta till Årstafältet. Det finns inga motsvarande öppna ytor i Söderort med plats för cirkus, uppträdanden och idrottsevenemang. Hårdgjorda nedfarter för drift och underhåll kommer att planeras in och markeras på den reviderade illustrationsplanen. Stadsbyggnadskontoret anser att drift, skötsel och logistik vid planeringen av parken kommer att vara viktiga aspekter att utveckla tillsammans med berörda förvaltningar. Hälsa och säkerhet Miljö- och hälsoskyddsnämnden framför att hänsyn behöver tas till allergiriskerna vid planeringen av kulturrummet med byggnader för djur.

17 SID 17 (43) Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att området söder om Östbergavägen bör omfattas av bullerskyddsåtgärder samt att det kan finnas risk för störningar från aktivitetsbryggan. Koloniföreningen vill se en redovisning för ljud. Trafikverket anser att bullerriktvärdena enligt prop 1996/97:53 ska följas och att riktvärden för boendemiljöer ej ska överskridas där barn ofta vistas utomhus. Länsstyrelsen framför att en riskbedömning behövs då Huddingevägen är transportled för farligt gods. Trafikverket påpekar att miljökvalitetsnormer för luft överskrids vid större trafikavsnitt och tunnelmynningar och att framtida nivåer bör beräknas. Ett fåtal privatpersoner är oroliga för hur luftkvalitén kommer att bli. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det föreslagna kulturrummet ligger inte i anslutning till bostadsbebyggelse, förskolor eller skolor, vilket innebär att det enbart är parkbesökare som kan störas av eventuell djurhållning. Kulturrummet är dessutom placerad i en dalgång och omgivet av skogspartier, vilket utgör ett skydd mot störningar gentemot omgivningen. Stadsbyggnadskontoret anser därför inte att allergiriskerna är så stora att det påverkar placeringen av kulturrummet. Söder om Östbergavägen kommer bullernivåerna att bli betydligt lägre tack vare de planerade åtgärderna längs Östbergavägen och Huddingevägen. Stadsbyggnadskontoret anser inte att ytterligare åtgärder behöver göras, då bullervallar också riskerar att utgöra en onödig barriär mot omgivningen. En bullerutredning har tagits fram i planarbetet, som redovisar bullerförhållandena i parken olika delar, inklusive i det föreslagna kolonilottsområdet. Enligt regeringens proposition bör inte 55 db (A) ekvivalentnivå överskridas utomhus vid fasad, eller 70 db (A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Enligt den bullerutredning som tagits fram kommer parken som helhet nå nivåer under 50 dba och i delar även under 45 dba utom i ett begränsat område längs Östbergavägen och Huddingevägen som inte planeras för långvarig vistelse. En riskbedömning för Huddingevägen ska tas fram i det fortsatta arbetet. Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planförslaget inte innebär betydande påverkan på miljön medan Naturskyddsföreningarna anser att Årstafältets omvandling enligt programmet innebär betydande miljöpåverkan. De menar att Miljökonsekvensbeskrivning behövs för helheten och för varje detaljplan.

18 SID 18 (43) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har hittills inte gjort bedömningen att detaljplanen för Valla 1 och parken kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planförslaget för parken inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen framför dock i sitt remissvar för Valla 1 att de fortsättningsvis kan komma att göra en annan bedömning på denna punkt än staden. För att tillmötesgå länsstyrelsen kommer de utredningar som redan gjorts inom ramen för projektet att sammanställas och bedömas i en miljökonsekvensbeskrivning och kompletteras med nya utredningar som efterfrågats under samrådet. Miljökonsekvensutredningen för hela programområdet kompletteras med fördjupningar till varje detaljplan i området för de miljöfrågor som bedömts vara relevanta. Ett samråd om miljö-konsekvensbeskrivningen kommer att genomföras sommaren 2013 med fördjupningar som omfattar både planområdet för parken och Valla 1. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att det finns stöd för att den övergripande dispositionen av parken ska stå fast. Remissinstanserna är genomgående positiva eller neutrala till parkförslaget som helhet, bland privatpersonerna är hälften negativa till parkförslaget medan cirka en tredjedel uttrycker att förslaget är bra. De avvägningar som har gjorts handlar till stor del om att balansera mellan att bevara och utveckla de natur- och kulturvärden som finns, och samtidigt skapa upplevelserika parkmiljöer och stärka parken som mötesplats. Parkens gestaltning och funktion ska syfta till att den ska bli en lokal mötesplats och ett utflyktsmål för hela Söderort. Ett annat ställningstagande för parkens fortsatta inriktning handlar om att skapa flexibla, öppna ytor för exempelvis spontanidrott som även gynnar parkens kultur- och naturmiljövärden. Idrottsytor som konstgräsplan och golf uppskattas av många, men är utrymmeskrävande verksamheter som med sina inhägnader riskerar att utgöra barriärer i parken. De bidrar inte heller till att stärka parkens naturvärden. Stadsbyggnadskontoret anser att det finns anledning att gå vidare med uppdraget från Stadsbyggnadsnämnden och fortsätta planarbetet för parken på Årstafältet. Många av de frågor som rör parkens utformning regleras inte i detaljplanen, utan kommer att beskrivas i ett gestaltningsprogram som tas fram i det fortsatta planarbetet. Placeringen av kulturrummet och kolonilottsområdet låses i detaljplanen men i övrigt finns en flexibilitet vad gäller parkens innehåll och utformning, som i sina delar kan utvecklas och förändras över tid. Stadsbyggnadskontoret betonar att de svar som kommit in i möjligaste mån ska beaktas i det fortsatta arbetet, och gör följande ställningstaganden:

19 SID 19 (43) Föreslagna förändringar Med utgångspunkt i samrådssvaren anser stadsbyggnadskontoret att parkens inriktning mot spontanidrott, lek och odling ska behållas och följande frågor att studeras vidare inför granskning: Risk och mikroklimat - riskanalys av farligt godstransporter på Huddingevägen - vind- och solstudie för parken. Kopplingar - undersöka möjligheten att förstärka kopplingarna söderut Stärka natur- och kulturvärden - utveckla de föreslagna vegetationspartierna för att stärka kultur- och naturvärden och spridningssamband. Aktiviteter - utreda möjligheten utveckla ett område för vattenlek i stadsdelsparken. Det bearbetade förslaget blir underlag till den illustrationsplan och detaljplan som tas fram till granskning. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående revideringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen.

20 SID 20 (43) Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, dnr Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 11 PBL. Denna bedömning förutsätter att kommunen beaktar de synpunkter som framförs nedan avseende risker. Länsstyrelsen anser att frågan kring risksituationen behöver utvecklas i planen. Förutsättningar Länsstyrelsen har i sin roll att samordna statens intressen tagit emot synpunkter från Trafikverket. Av planhandlingarna bör framgå att väg 226 Huddingevägen är av riksintresse, av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vägen är en viktig del av regionens transportsystem som stråk ut från den centrala regionkärnan. Länsstyrelsen delar Trafikverkets synpunkt att Huddingevägen bör få planbestämmelse Genomfart. De statliga ingripandegrunderna enligt 11 kap. PBL Av 11 kap. 11 PBL följer att Länsstyrelsen ska upphäva en kommuns beslut att anta en detaljplan i vissa fall, t.ex. om planens innehåll blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Nedan redovisas Länsstyrelsens syn på hur planförslaget förhåller sig till de statliga ingripandegrunderna. Hälsa och säkerhet m.m. Risker Av planbeskrivningen framgår att Huddingevägen är transportled för farligt gods. Länsstyrelsen saknar en beskrivning av riskhänsyn i planhandlingarna angående vägen. Närmast Huddingevägen planeras natur- och parkmark. I närheten av vägen planeras även ett område för kolonilotter och ett kulturrum. Länsstyrelsen rekommenderar skyddsavstånd som en grundläggande princip för riskhänsyn vid planering av ny bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. Ett bebyggelsefritt avstånd om 25 meter bör hållas mellan väg och planerad bebyggelse. Området närmast vägen bör ej uppmuntra till stadigvarande vistelse. Länsstyrelsen vill även uppmärksamma kommunen om att rekommenderat skyddsavstånd för café och viss typ av handel är 75 meter till väg som