Remiss beträffande samråd om program för detaljplan för Årstafältet, Årsta 1:1 i stadsdelarna Årsta och Östberga, Dp

Transkript

1 KULTURFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS STADSMUSEUM, KULTURMILJÖENHETEN KUN DNR4.1/1357/2010 Handläggare: Barbro Århem Telefon: Erica Ek Telefon: Till Kulturnämnden SID 1 (5) Remiss beträffande samråd om program för detaljplan för Årstafältet, Årsta 1:1 i stadsdelarna Årsta och Östberga, Dp FÖRSLAG TILL BESLUT Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att att i huvudsak tillstyrka program för detaljplan därutöver föreslå att förvaltningens synpunkter beaktas Berit Svedberg Kulturdirektör Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie Remissen Ärendet har remitterats till kulturförvaltningen för svar senast 31 mars Ärendets beredning Ärendet har handlagts av stadsmuseets kulturmiljöenhet. Sammanfattning Efter en internationell arkitekttävling har vinnande förslag bearbetats och stadsbyggnadskontoret har upprättat föreliggande programförslag för en ny stadsdel på Årstafältet. Den föreslagna stadsdelen är planerad som en tät kvartersstad som skiljer sig från ytterstadens vanligen öppna stadsplanestruktur. En relativt stor del av det nuvarande fältet lämnas fortsättningsvis obebyggt. Förslaget har bearbetats för att minimera konsekvenserna för de kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöerna och fornlämningarna på och kring fältet. Ny be- Box Peter Myndes Backe 3 Telefon

2 SID 2 (5) byggelse på Valla gärde har utgått och det är viktigt att bebyggelse i dess anslutning anpassas i skala för att inte dominera. Av fornlämningarna lämnas den södra delen av Göta landsvägs sträckning tvärs över fältet orörd. Den nordöstliga delen föreslås omgiven av bebyggelse där förvaltningen anser att fornlämningens skyddsområde är för litet. Av övriga fornlämningar inom området berörs de med bäst upplevelsevärde ej av programförslaget. Den föreslagna parkbryggan längs Valla å kan kännas som ett främmande element i kulturlandskapet. Bakgrund Gällande detaljplan för Årstafältet är Dp från 2001, som anger området som landskapspark. Detaljplanens genomförandetid upphör Med hänvisning till de nya planeringsförutsättningar som byggandet av Södra länken, tvärbanan och den nya pendeltågsstationen vid Årstaberg har inneburit har staden beslutat att utreda möjligheterna att bebygga Årstafältet och därmed ändra den detaljplan som anger att fältet i sin helhet ska utvecklas till landskapspark. I augusti 2007 fick stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret i uppdrag av stadsbyggnads- respektive exploateringsnämnden att utreda en ny stadsdel på Årstafältet samt att anordna ett arkitekt- och stadsbyggnadsuppdrag. Våren 2008 inbjöd Stockholms stad arkitekter från hela världen till en internationell arkitekttävling. Till vinnare i tävlingen utsågs förslaget Arkipelag utfört av det franska arkitektkontoret Archi5, landskapsarkitektkontoret Michel Desvigne och miljökonsulterna Elioth/Iosis Group. Under 2009 har tävlingsförslaget bearbetats och vidareutvecklats. Programförslaget Stadsbyggnadskontoret har upprättat föreliggande programförslag för en ny stadsdel vid Årstafältet. Den nya stadsdelen ska omfatta ca 4000 nya bostäder med en utbyggnadsperiod på år. En stor park ska utgöra den nya stadsdelens kärna. På ömse sidor om parken planeras ny bebyggelse i en sammanhängande kvartersstruktur. Den nya bebyggelsen ligger i anslutning till den befintliga bebyggelsen söder om Valla gärde, längs den östra sidan av partihallsområdet och norr om Östbergahöjden. Platsen kring Årstafältets tvärbanehållplats utgör en entré till stadsdelen, som i söder övergår i ett torg. Planen innebär att det öppna fältet omgestaltas och minskas till sin yta med 20 ha. Parkens norra sida och västra sida kantas av aktivitets- och promenadstråk och de centrala och sydöstra delarna får en ny utformning med ny vegetation. Göta landsväg bibehålls till sin ursprungliga sträckning och i sitt öppna läge över den kvarvarande delen av fältet. Där Göta landsväg möter kvartersbebyggelsen ingår landsvägen som mittparti i en esplanad. Programförslaget innebär även att dammen utökas, Valla å omgestaltas, koloniområdet flyttas samt att Rugbyplanen och golfbanan försvinner.

3 SID 3 (5) I den fortsatta processen kommer området delas upp i flera olika detaljplaner. Kulturhistoriska värden Det sammanhängande området med förhistoriska gårdar och gravfält som grupperar sig längs den välbevarade och i Stockholmsområdet unika vägsträckningen Göta landsväg är som helhet ett synnerligen värdefullt fornlämningsområde. I Översiktsplanen 1999 utpekas Årstafältet med närliggande omgivning, som ett av de större fornlämningsområden som är särskilt värdefullt att bevara. Stadsmuseet har föreslagit Valla gärde, delar av Årsta partihallar samt flerbostadshusen vid Stamgatan i Östberga som kulturhistoriskt värdefulla områden. Beslut om klassificeringen av bebyggelsen och förslag till kulturhistoriskt värdefulla områden har anmälts i stadsmuseinämnden respektive i kulturnämnden Valla gärde utgör den sista etappen av Årstas utbyggnad och områdets storskaliga monumentalitet är karaktärsskapande i söderorts stadslandskap. Valla gärde är ett av få exempel i Stockholm på det tidiga 1960-talets stadsbyggande före det s.k. miljonprogrammet. Planeringen är tydligt modernistisk och genomsyras av den vid tiden förhärskande hus i park -ideologin med ett öppet byggnadssätt och välplanerad parkmark in på husfasaderna. Den del av Årsta Partihallsområde som är belägen inom programområdet domineras av mycket stora hallar för partihandel och varudistribution. Byggnaderna är uppförda på 1980-talet och har enligt Stadsmuseets klassificering visst kulturhistoriskt värde och miljövärde. Kulturförvaltningens synpunkter Kulturförvaltningen anser att det är positivt att konsekvenser för bebyggelsemiljön och fornlämningarna tydligt redovisats i programmet. Vidare anser kulturförvaltningen att det är positivt att tävlingsförslaget bearbetats och att ny bebyggelse inom Valla gärde utgått ur förslaget. I den fortsatta planeringen är det av största vikt att ny bebyggelse i anslutning till Valla gärde anpassas i skala så att den inte dominerar eller förtar områdets karaktär och unika planstruktur. Kulturförvaltningen kan konstatera att den nya stadsdel som planeras som en tät kvartersstad tydligt bryter mot ytterstadens öppna stadsplanestruktur. Den täta exploateringsgraden, kvartersstrukturen tillsammans med bebyggelsens höjd kommer att innebära en påtaglig förändring gentemot de omgivande stadsdelarnas karaktär.

4 SID 4 (5) Det är positivt att stora delar av Göta landsväg fortsättningsvis kommer att gå orörd över fältet. Göta landsväg är en fornlämning (RAÄ 34 i Brännkyrka) som kräver ett mycket stort skyddsområde. I gällande plan Dp anges skyddsområdet till 50 m på vardera sidan om vägen. I den del som i förslaget anges som Göta landsväg esplanad tycks avståndet till de vägar och bebyggelse som föreslås omge den vara betydligt mindre. Förvaltningen anser att de starka upplevelsevärden som Göta landsväg erbjuder idag, riskerar att försvinna om ny bebyggelse tillåts i dess omedelbara närhet. Förvaltningen menar också att det är viktigt att den vegetation som kommer att omge den stämmer väl överens med landsvägskaraktären. En överhängande risk är också att eventuella krav på modern belysning mm, på sikt kommer att förvandla den till en vanlig gång- cykelväg. Den föreslagna bebyggelsen kommer att beröra ett par av de fornlämningar som ligger i områdets sydvästra del. Det är dels kvarvarande delar av Ersta gamla bytomt (RAÄ 197 i Brännkyrka) samt två gravfält som undersökts på 1960-talet (RAÄ 24 och 28 i Brännkyrka). På det ena gravfältet ska en skålgropssten finnas kvar, men i övrigt finns inga synliga lämningar ovan mark. Platserna måste undersökas arkeologiskt i samband med exploatering. Tillstånd krävs från Länsstyrelsen om fornlämningar berörs. I programförslagets södra del ingår också ett gravfält samt en skålgropssten (RAÄ 27 och 195 i Brännkyrka) vid Kvarnbacken, dessa kommer inte att beröras. Programförslaget gränsar även till två bytomter, Bägersta och Östberga (Raä 200 och 68 i Brännkyrka) vilka också lämnas orörda. I den fortsatta planeringen av området måste hänsyn tas till kvarliggande fornlämningar så att deras inbördes sammanhang tydliggörs. Kvarvarande fornlämningar bör lyftas fram med vårdinsatser och skyltning för att öka förståelsen för områdets förhistoria och minska risken för slitage och förstörelse. Den nya bebyggelsen kommer att ta stora delar av parken i anspråk och parkens yta minskas med 20 ha. Detta kommer att påverka grönstrukturen i de stadsdelar som omger Årstafältet. För att kunna läsa av och uppfatta det äldre kulturlandskapet i dalgången som omger Valla å är fältets öppenhet viktig. Kulturförvaltningen ställer sig därför tveksam till att tillföra landskapselement och vegetation som är främmande för fältets karaktär då avses det halvöppna landskapet i parkens centrala del, i programmet benämnt arkipelagen, samt skogsområdet mot Huddingevägen i öster. Den nya bebyggelsen i kombination med den föreslagna vegetationen försvårar upplevelsen av kulturlandskapet och dalgången, som är en del av Stockholmsområdets storskaliga sprickdalslandskap.

5 SID 5 (5) Förvaltningen är av samma skäl även tveksam till den s.k. Parkbryggan som föreslås löpa längs Valla ås norra kant. Valla å, som har gått genom stora delar av Söderort och haft sitt utlopp i Årstaviken vid Årsta gård, kan sägas ha utgjort traktens livsnerv. Idag återstår inte mycket av ån, men här över fältet kan den ännu upplevas, bland annat där Göta landsväg går över den via en stenvalvsbro. Den sista delen av ån, innan utloppet i Årstaviken, har nyligen restaurerats. Även delen över Årstafältet borde tydliggöras, dock utan den hårdgjorda parkbryggan som känns som ett främmande element längs ån. SLUT Bilagor Hela planförslaget finns på