RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Transkript

1 SID 1 (5) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden måndagen den 22 mars 2010 i Kristallen, Hantverkargatan 3D. Närvarande: Bo Grandien, ordförande, Görel Cavalli-Björkman, Fredrik von Feilitzen, Rolf Lindell, Ingvar von Malmborg (fr.o.m. 2), Hugo Nordenfeldt (fr.o.m. 2), Ulf Sporrong, Bo Swenson; Martin Rörby, sekreterare, Monica Hector handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Frånvaro hade anmälts av Anders Bodin, Anders Jönsson, David Neuman. Kjell Strandqvist samt Mia Torpe Under sammanträdet deltog även: Max Goldstein samt Maria Grahm, Stadsbyggnadskontoret. 1. Värsta Gård 4 m.fl., Solhem, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 15) angående Värsta Gård 4 m.fl. förslag till detaljplan, enkelt planförfarande. Max Goldstein, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Planområdet består av fyra sammanhängande fastigheter där den befintliga planen anger bostadsändamål för de enskilda tomterna. Endast en av fastigheterna är bebyggd idag: Värsta Gård 34 är en mindre herrgård som stod färdig 1762 och som sedan slutet av 1980-talet använts som förskola. Resterande tomter är avstyckade från den ursprungliga; de är obebyggda och har använts som utemiljö för förskolebarnen. Enligt ägaren, Byggnadsstiftelsen Wärsta Gård, är inte ett nollalternativ, där tomterna lämnas obebyggda, möjligt. Miljö- och hälsoförvaltningen har dessutom krav på förskolan avseende de befintliga lokalerna som de anser brister vad gäller ventilation m.m. Föreliggande förslag möjliggör därför byggandet av ny förskola på tomterna Värsta Gård 3 och 4, samt att mangårdsbyggnaden skyddas från rivning och åter används för bostadsändamål.

2 SID 2 (5) (forts 1) Planmaterialet anger att herrgårdsbyggnaden och dess miljö är känslig för ny bebyggelse. Delegerade instämde i att det gestaltade sammanhanget, trädgården, är nödvändigt för att anläggningen ska gå att urskilja från den omgivande bebyggelsestrukturen i villakvarteret. Delegerade beklagade därför att skyddet, som i planen anges som q-bestämmelse, inte också skyddar trädgården. Vad gäller den kompletterande bebyggelse som föreslås kunde delegerade dels konstatera att det är positivt att en förskolebyggnad ägnas en sådan omsorg, dels att dess placering och avvikande form innebär ett hot mot just det gestaltade sammanhanget. Vid många tillfällen har Skönhetsrådet beklagat den rutinmässiga gestaltningen vad gäller uppförandet av förskolor i Stockholm, vare sig det gäller nya byggnader eller tillfälliga baracker. Det var därför, enligt delegerade, glädjande att en byggnad med förskoleverksamhet kan utformas på ett så livfullt och välarbetat sätt. Tyvärr klarar förslaget inte att balansera den miljö som byggnaden blir del av. På allt för många sätt konkurrerar den iögonfallande byggnaden med den lilla herrgårdsanläggningen vilket ytterligare medför att dess kulturhistoriska betydelse blir svårläsbar i omgivningen. Delegerade såg det inte som omöjligt att en förskolebyggnad uppförs på tomten men att det då måste ske men en betydligt större respekt för huvudbyggnaden och med en annan placering, sidordnad längs Gryningsvägen. Beslöt delegerade att avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande form. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 2. Årsta 1:1, Enskede gård 1:1, Västända 1 m.fl., förslag till detaljplan (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 19) angående Årsta 1:1, Enskede gård 1:1, Västända 1 m.fl. förslag till detaljplan. Maria Grahm, Stadsbyggnadskontoret redogjorde för ärendet. Planområdet var aktuellt i Stadsbyggnadskontorets programförslag för Årstastråket 2003 i vilket man presenterade förslag till kompletterande bebyggelse i stadsdelen. Föreliggande detaljplaneförslag avser området kring korsningen Johanneshovsvägen/Årstavägen där bostadshus med totalt ca 400 lägenheter kan uppföras. Planen medger även byggrätt till en förskola med fem till sex avdelningar. Delegerade ställde sig i princip positivt till förslaget men skulle önska att större respekt visas den småskaliga villabebyggelsen i Enskede Gård. Delegerade vände

3 SID 3 (5) (forts 2) sig framför allt mot den höga byggnaden i planområdets östra del. Enligt delegerade finns inget skäl att på denna plats bygga ett så högt hus. Byggnaden ifråga varken markerar en viktig plats i stadsbilden eller har en funktion som skulle kunna motivera byggnadshöjden ifråga. Delegerade ansåg även att planformen på den planerade förskolan bör ändras så att ett respektavstånd skapas till den närmast liggande villan. En del av Göta landsväg ligger bevarad under mark i planområdets västra del. Delegerade kunde av underlaget inte avgöra exakt var denna vägrest ligger i förhållande till den föreslagna bebyggelsen och de ändringar som görs i gatustrukturen. Rent principiellt ansåg dock delegerade att Göta landsväg inte bör bebyggas utan att planförslaget bör justeras i denna del. Beslöt delegerade att avstyrka förslag till detaljplan i de delar som avser höghuset, Göta landsväg och förskolans placering i förhållande till villabebyggelsen men tillstyrka detaljplaneförslagets övriga delar. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 3. Årsta 1:1, samråd om program för Årstafältet (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 11) angående Årsta 1:1, samråd om program för Årstafältet. t. Årstafältet har i den nya översiktsplanen för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars i år, utpekats som ett av stadens nya stadsutvecklingsområden. Den gällande detaljplanen anger området som en landskapspark och man har i många delar genomfört de förändringar som planen medger, t.ex. en golfbana, ett koloniområde m.m. Norra delen av Årstafältet var aktuellt i både program- och detaljplaneförslag 2005 respektive 2006, då med inriktning på nya bostäder vid Årstalänken gav dock Stadsbyggnadsnämnden och Exploateringsnämnden sina respektive kontor i uppdrag att utreda och planera för en ny stadsdel på Årstafältet. Efter en internationell arkitekttävling utsågs tävlingsbidraget Arkipelag till vinnare och detta förslag har sedan utgjort utgångspunkten i det arbete som resulterat i det aktuella programförslaget. Årstafältet har, trots de senaste årens upprustning, inte funnit sin form och området ger fortfarande intryck av att vara skräpigt och outnyttjat. Delegerade gladdes därför åt det nya programmet som kommer att tillföra Årsta inte bara fler bostäder,

4 SID 4 (5) (forts 3) utan också kvaliteter i form av möjligheter till aktiviteter och en park som går att både nyttja och njuta av. Delegerade uppskattar också det arbete som Stadsbyggnadskontoret lagt ner i planprocessen. Dialogen med de kringboende, inte minst att även barnen fått komma till tals, innebär att Stadsbyggnadskontoret fått inspiration till planarbetet men också att de boende får möjlighet att vara delaktiga i den stora förändring som området står inför. Skönhetsrådet har ibland varit kritiskt till stadens bristande intresse och avsaknad av drivkraft i miljöfrågor. Med programmet för Årstafältet uppfattar delegerade att man har ett bra miljötänkande och miljökonsekvensbeskrivningen är även den värd att uppmärksamma. Det delegerade saknar i programunderlaget är ett kulturhistoriskt underlag till Göta landsväg. En karta med vägens sträckning genom landskapet för att bättre kunna bedöma hur programförslaget förhåller sig till den ursprungliga vägsträckningen hade behövts i remissmaterialet. Delegerade ställde sig positivt till programmets anslag med bebyggelsens placering i syd och väst med parktorget som en gemensam yta. Parktorget blir också det centrala stråk som sammankopplar snabbspårvägens hållplats med Årstafältet och de två olika aktivitetsbryggorna. Det delegerade skulle vilja se är dock att Stadsbyggnadskontoret arbetar vidare med variationen inom de två bebyggelseområdena för att få en så levande stadsmiljö som möjligt. Med tanke på projektets storlek ansåg delegerade att just variation i användning, gestaltning, gatustruktur m.m. är avgörande för hur man kommer att uppleva och trivas i stadsdelen. Delegerade anförde att det finns skäl att ta till sig en del av de idéer som arkitektur- och stadsplaneringskritikern Jane Jacobs framförde redan på 1960-talet. För att uppnå visionen om en levande stadsdel bör man t.ex. planera gatustrukturen så att det finns alternativa vägar mellan punkt A och punkt B. Lösningen på detta är mindre kvartersformer så att man som gående på olika sätt kan ta sig igenom den stadsväv som kvarter och gator utgör. För stadsmiljön är en bra fördelning mellan bostäder, verksamheter och gator lika viktig som att hus och kvarter befinner sig i olika skeden av ekonomiska cykler. Den nya stadsdelen kommer att ta lång tid att färdigställa men delegerade ser det som en möjlighet och något som man från stadens sida bör försöka utnyttja till områdets fördel. Delegerade ser t.ex. gärna att man planlägger så att inte alla fastigheter inom ett begränsat område blir bebyggda samtidigt. En förskjutning på bara ett par år skulle kunna innebära mycket för den framtida stadsbilden genom en mer varierad och intressant arkitektur. När Södra stationsområdet planlades hade man från stadens sida en sådan vision men eftersom allt byggdes ungefär samtidigt blev resultatet ensartat ett nytt tänkande avseende utbyggnadsprocessen är därför inte bara önskvärt utan även nödvändigt enligt delegerade. För delegerade framstod det som synnerligen viktigt att Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret samverkar till att få in så många fastighetsägare och

5 SID 5 (5) (forts 3) arkitekter som möjligt för att få en stor variation på stadsbebyggelsens innehåll såväl som bostadstyper, upplåtelseformer o.s.v. Delegerade ser gärna att också hushöjderna blir föremål för diskussion. Enligt delegerades uppfattning måste man hitta en väl avvägd balans mellan det som kan uppfattas som en homogen och lättöverskådlig stadsmiljö och byggnader som i höjd eller karaktär avviker från denna norm finns det något egenvärde i att vissa byggnader blir högre än andra och hur omväxlande ska hushöjderna tillåtas vara? Den stora utmaningen blir sedan att hitta en bra variation i bebyggelsen och då inte bara i fråga om byggnadshöjder utan i material, färger, uttryck m.m. Nog så viktigt som grundackord och stadsbyggnadselement är gatu- och gårdsmiljöernas gestaltning som således även fortsättningsvis måste ges ett stort utrymme i planeringsarbete. Beslöt delegerade ställa sig positivt till programförslaget. Bordlades ärendet till nästkommande ordinarie sammanträde för formellt beslut. 4. Slussen, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 8) angående Slussen, förslag till detaljplan. Förelåg av arbetsgruppen utformat förslag till skrivelse vilken också sänts ut till ledamöterna via mail och efter det justerats. Antogs yttrandet som delegerades efter ändringar som framgår av registraturet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5 Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Bo Grandien Cecilia Skog vidi: Martin Rörby