Rådet till skydd för Stockholms. Sida 1 (5) Närvarande: Tidpunkt: Lokal: Beckholmen. skönhet

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Stockholms Sida 1 (5) Närvarande: Henrik Nerlund (ordf), Fredrik von Feilitzen, F Eiee Herlitz, Cajsa Holmstrand, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Erling Norrby, Magnus Olausson, Inga Varg. Under sammanträdet närvarade även Gunnar Haeger, adjungerad, Peter Lundevall, Fredrik Legeby, Nina Åman, Åsa Dahlin, Nils Sylwan, stadsbyggnadskontoret samt Ewa Reuterbrand, exploateringskontoret. Förhinder r att närvara hade anmälts av: Anders Bodin, John Chrispinsson, Erling Norrby samt Iréne Vestman. Tidpunkt: , kl Lokal: Samuel Owen, Hantverkargatan 3DD 1. Verksamhetsbyggnad på Beckholmen (SR Dnr Återupptogs ärende bordlagt vidd delegationssammanträde ( 2) angående verksamhetsbyggnad på Beckholmen. Gunnar Haeger, adjungerad, samt Peter Lundevall, stadsbyggnadskontoret informerade om ärendet. Lades ärendet till handlingarna.

2 Sida 2 (5) 2. Kristinebergss slottspark, planerade exploateringarr (SR Dnr ) Informerade Ewa Reuterbrand, exploateringe gskontoret, om planerade exploateringar vid Kristinebergs slottspark m.m. Lades ärendet till handlingarna. 3. Silvret 3 m.fl,, Grimsta, förslag f till detaljplan (SR Dnr ) Återupptogs till behandling ärende hänskjutet från sammanträde ( 13) angående a Silvret 3 m.fl, Grimsta, förslag till detaljplan. Fredrik F Legeby, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget innebär att två bostadshus med ca 95 lägenheterr samt ett parkeringshus kan uppföras. Bostadshusen uppförs i fyra våningar samt souterrängplann och parkeringshuset i två plan. Planformen, somm skiljer sig från den omgivande bebyggelsens, motiveras m avv platsen och bullret från Bergslagsvägen. Delegerade ansåg att det är möjligt att tillföra nya bostadshus på den föreslagna platsen men skulle vilja att man vågar göra mer. Med d ett hus till, placerat i nordväst, n och ett något mindre släpp mellan längorna skulle byggnaderna uppfattas som en ensemble vilket också skulle ge ett större, sammanhängande gaturum. Delegerade konstaterade att det finns ett fornminne, en ädellövskog samt värdefulla ekar e att ta hänsyn till och att ett tredje hus kanske därför inte är möjligt att bygga men att frågan börr utredas. I planunderlaget ingår ett PM omm markens beskaffenhet. Lermark kan vara svår att bebygga och problem med vibrationer kan uppkomma. Om förhållandee är sådana just här kan delegerade inte avgöra, menn det är viktigt att man har garantier för att det inte kommerr att behövas hastighetssänkningar på Bergslagsvägen förr att klara de nya bostadshusen, så som man behövt göra i t exx Älvsjö och Enskede.

3 Sida 3 (5) (forts 3) Vad gällde planmönster och gestaltning av byggnaderna ansåg delegerade att det är motiverat att det östra bostadshuset får en krökt form. Kanske skulle även byggnaden b vinna på en förlängning så att det kommer närmare parkeringshuset. Vad gäller gestaltningen ansåg delegerade att horisontaliteten bör betonas snarare än att fasaderna färgmässigtgt rytmiserass per trapphus. De befintliga bostadshusen på platsen är gestaltadee för att ses i landskapsrummet ochh i hög hastighet från Bergslagsvägen samma princip bör därför användas vid utformningen av de nya byggnaderna. Beslöt delegerade tillstyrka förslag till detaljplan med ovanstående detaljerinringar. Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 4. Tyrgatan, ang. byggplaner (SR Dnr , ) Upptogs ärende angående byggplaner vid Tyrgatan. Nina Åman, stadsbyggnadskontoret, redogjorde r för ärendet. I en öppenn frågeställning om dett föreslagnaa området ärr möjligt att aktivera med ett tillägg och om o riksintresset tål en kompletteringsbebyggelse prövar stadsbyggnadskontoret ett förtätningsprojekt i Lärkstaden. Idén är att med en byggnad karaktäriserad av speglande fasader tillföra området hyresrätter och en restaurang genom bebyggelse på en obebyggdd yta, idag park. Delegerade ansåg att det är bra att a pröva olika parametrar i riksintressets skydd av hela miljöer. Gränsdragningar för f riksintressen som Stockholms innerstad eller Stadens front mot vattnet är för generellt formulerade och i sin vida utsträckning och lösa skrivningar också svåra att få och ge stöd för. Stockholm växer och det finns många områden som mår bra avv kvalitativaa förtätningar och moderna tillägg. De hör till denn levande staden. Delegerade villee dock påminna om att det i formuleringarna runt riksintressantaa miljöer och det bevarandeskydd som de en gångg belagts med finns en tydlig t uppmaning till restriktivitet och att det har sin förklaring i områdenas höga värden. Här finns dessutomm de tätare områden som räknas som värdekärnor.

4 Sida 4 (5) (forts 4) När stadsbyggnadskontoret granskat fall där man önskat förändringar inom riksintresseområden har man funnit att tolkningenn av skyddsföreskrifterna ger otydlig och ofta begränsadd vägledningg för hur miljöerna skaa hanteras. Kontoret anger dock att det här är det första tilläggsförslaget av så pass god kvalitet att det är möjligt att pröva. Delegerade ville inte kommentera kvaliteten i förslaget med annat än att det inte sker på enn lämplig plats. I stadsbyggnadsdebatter ställss ofta frågan om en miljö verkligen kan vara färdigbyggd. Delegerade ansåg att det myckett sällan är såå men att det är ett faktum för just Lärkstaden. Det högkvalitatih tiva i Lärkstaden är inte bara den karaktäristiska arkitekturen utan det är också i hög grad samtidigheten i tillkomstmiljön som konstituerar värdet. Delegerade ansåg därför att tillägg i riksintresseområden istället måste prövas i en miljö därr överlagringen är möjlig att göra och där dett kan tillföra goda kvaliteter i stadsrum och gatumiljöer. Delegerade ansåg också att riksintressenas värdebeskrivningar måstee vässas och tydliggöras för att bli användbara dokumentt för framtida prövningar. Delegerade ville varna för vad en utdragen och svårlöst diskussionn runt föreliggande förslag kan innebära för en nödvändigg utveckling. Det är långt ifrån säkert att det här ärendets fortsatta hantering som en medveten prövning av riksintresset som planeringsinstrument skulle gagna utvecklingen i stort. En inflammerad debatt, som sannolikt skulle utmynna i att ett tillägg påå den aktuella platsen i Lärkstaden inte är möjligt vilket ju är Skönhetsrådetss uppfattning i det här fallet riskerar att ställa hinder i vägen för andra projekt i känsliga miljöer, som tekniskt kan vara både möjliga och önskvärda. Det kan handla om arkitektoniska brott i en enhetligg mijö, förändrade strömmar i gaturummet eller kompletteringar för verksamheter och annan användning etc. Under sammanträdet kom delegerade även att påtala det viktiga i att Stockholms stadsmuseum, i samarbete med stadsbyggnadskontoret, görr de objektiva och sakkunniga analyser som behövs för att pröva de kulturhistoriska aspekternaa i frågan. Beslöt delegerade tillskriva stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden i ärendet,, samt ställaa yttrandet i kopia till rotel samt kontor.

5 Sida 5 (5) Bordladess ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5 Angående förstörelse av historisk järnväg i Norra Hammarbyhamnen (SR Dnr ) Återupptogs för behandling ärende bordlagtt vid sammanträde ( 19) angående förstörelse av historisk järnväg i Norra Hammarbyhamnen. Bordladess ärendet tilll nästkommande ordinarie sammanträde. 6. Förklarades sammanträdet avslutat. Henrik Nerlund Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Martinn Rörby Sekreterare