förslag fortsatt Brommaplan, även en Remissyttrande Dnr Sida 1 (5) Handläggare Cecilia Skog stadsbyggnads dskontoret

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms skönhet Remissyttrande Sida 1 (5) Handläggare Cecilia Skog Telefon: Till T stadsbyggnads dskontoret förslag till detaljplan, Med anledning av stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat ärende vill Skönhetsrådet anföraa följande. Skönhetsrådet har tidigare yttrat sig över programförslaget för Brommaplansområdet och ställde sig då negativt till en fortsatt utvecklingg av förslaget. När ärendet återkommer finns det delar som bearbetats till det bättre menn fortfarande kvarstår grundproblemen, ytterligare förstärkt av en ökad exploatering. Skönhetsrådet motsätter sig fortfarande planens zonerande av nivåerna i anläggningen. Det krävs betydligt fler passager på fler ställen, lanterniner och andra ljusinsläpp, genomblickar genom området och band tilll den befintliga strukturen för att det här ska bli ett tillägg i stadsdelskärnan som tillför kvaliteter. Rådet vill mena att det här till och med är ett e stadsbyggnadssätt som motverkarr den levande stadens struktur s medd blandad verksamhet och hög tillgänglighet ett förslag som alltså direkt strider mot Översiktsplanen Promenadstaden. Rådet anser det ytterst viktigt att det nyaa bostadsområdet inte bara b knyts ihop med stadsdelen Åkeslund utan också till omkringliggande delar av området runt Brommaplan, även en kommande exploatering i området för nuvarandee reningsverket. Här måste den nya bussterminalen vid Brommaplan ses i ettt större sammanhang och bostadsexploateringen anpassas efter den. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Hantverkargatan 3L Stockholm Telefon Växel Fax Förutom det grundläggande problemet medd uppdelningen i zoner för kollektivtrafik, handel, allmänna ändamål och bostäder är den föreslagnaa variationen i bostadsarkitekturenn bara kosmetisk. Fasadernaa har utformats som tättt stående vertikala skivor i varierad färgskala. Rådet anser att a byggnaderna bör färgsättas så att ett trapphus, d.v.s. det man läser som en byggnad, ges en sammanhållen färg, variationen bör skapas på annat sätt. Det är enligt rådet en brist att omväxlingen inte skapas på ett stadsmässigt mer tydligt sätt med olika arkitekter för olika delar inom området. De stora enheterna: bostäderna på

2 Sida 2 (5) överdäckningen, överdäckningens stora skala mot Drottningholmsvägen o.s.v., kräver en uppbruten gestaltning för att en naturlig och intressant varierad miljö ska kunna uppstå. För rådet står det tydligt att området skulle vinna på en omfördelning av volymerna så att kontorshuse t, som besitter goda arkitektoniska kvaliteter, görs till en solitär och bostadsvolymerna mer underordnade i höjd. Rådet vill också påminna om att det är viktigt att även bryta upp den 200 meter långa fasaden mot Drottningholmsvägen. Rådet anser att omdaningen av BrommaplanB n måste ha helt andra utgångspunkter än den stadsmässigt ointressanta och omoderna tekniska lösningen med en överdäckad bussterminal på avstånd från tunnelbanestationen och med en enklavv av bostäder som placeras på den nyskapade ytan ovan. Det bör vara stadsbyggnadskontorets första uppgift att söka andra lösningar som främjar kollektivtrafiken och kortar sträckorna förr byten mellan dee olika trafikmedlen. För att effektivisera Brommaplan som knytpunkt bör möjlighetern na till infartsparkering ökas, i det inkluderatt en större cykelparkeri ing. Det stora antalet bostäder som möjliggörs, med den stora exploateringe gsyta som frigörs av reningsverkets flytt inräknad, bör planeras så att de samspelar med, utnyttjar och förstärker Brommaplans karaktärsdrag: låga och höga volymer, de intressantaa befintliga byggnaderna, dalsänkann mellan Åkeslund och Åkeshov, det kollektivtrafiknära läget o.s.v. Programmet bör också täcka kostnader för en grönstruktur inom området, inte bara en förstärkning av den angränsande Tunnlandsparken. Skönhetsrådet står kvar vid sitt tidigare t beslut att avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande form. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Ordförande Martin Rörby Sekreteraree

3 Sida 3 (5) Bilaga 1 Handläggare: Cecilia Skog Telefon: SR Dnrr (Dp ) Till Stadsbyggnadskontoret Ang. Grammet 1 m.m Brommaplan, inomhusterminal för bussar,, utökade butikslokaler och nya lägenheter Med anledning av Stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat r ärende vill Skönhetsrådet anföraa följande. Brommaplan är en viktig kolletivtrafikknutpunkt och därmed också en naturlig stadsdelskärna. Här återfinns många centrumfunktioner, ett stort antal resenärer gör byten mellan bussar ochh tunnelbanaa vilket också gör att flera resenärer rör sig över platsenn ändå står det klart att Brommaplan som plats inte riktigt uppfattas u somm centrum i stadsdelen. Stadsdelens medborgarkontor återfinns i Alvik och de stora butikskedjorna har lokaler i Vällingby och Bromma blocks. I översiktsplanen anges nu Brommaplan som tyngdpunkt, en plats som staden vill satsa på genom upprustning, förtätning och utökning av centrum. Skönhetsråde instämmer i platsens betydelse och omvandlingsbehov. Programområdet, kvarteren Grammet, Pundet och Vävnaden, utgörs av platsens torg, bussterminal och kvarter innehållande snabbmatskedjor, hotell, butiker, vårdlokaler (Medborgarhuset) samt Kulturskolan. Förslaget möjliggör en ny bussterminal, en framtida renovering av biljetthall för tunnelbana, utökade butikslokalerb r och nya bostäder vilket rådet i sak tycker är en positiv omdaning av platsen dock inte i den gestaltning som föreslås. Hela förslaget är också avhängigt länsstyrelsens beslut om att tillåta bostäder med ett minskat skyddsavstånd till 100 meter från Åkeshovs Å reningsverk. I samband med programarbetet har stadsbyggnadskontoret genomfört en enkätundersökning där resultatett visar att Brommaplan upplevs som grått, tristt och tråkigt, skräpigt ochh dåligt underhållet, otrygg och oinbjudande. Vad stadsbyggnadskontoret dockk inte redovisar är det faktum att människor inte undvikerr platsen utann nyttjar den trots det sagda negativa uttrycket. Brommaplan har en stor del besökare och ett livaktigt flöde mellan butiker, vårdgivare, träningslokaler och

4 Sida 4 (5) lokaltrafik vilket är ovanligt i förortscentrum. Med hjälp av djupare analyser borde platsenss kvaliteter bekräftas b ochh förstärkas, inte i byggas bort. Det är enligt rådet beklagligt att a inte stadsbyggnadskontoret sett det som enn utmaning att tillföra de nya funktionerna i den befintliga miljön utann valt en lösning som genom sin enkelhet tyvärr också medför mycket stora brister. I programsamrådshandlingen beskrivs det samlade förslagett som: en mycket effektivt utnyttjad maskin, eller kanske Finlandsfärja, som är ä sinnrikt konstruerad för att rymma bussterminal l, garage, handel och ett stort antal lägenheter staplade på p varandra, med in- och utfarter, anslutningar till omgivningens varierade markhöjder och kopplingar mellan olika våningar Rådet anser inte att förslaget är sinnrikt. Det beskrivs som på många sätt fortfarande bara ettt tekniskt volymprojekt som måste utvecklas men det ligger ändå allt för långt från stadsbyggnadsnämndens önskemål i samband med att start-pm antog: ettt levande uttryck fasadarkitekturen ska variera rikt och o horisontalitet ska motverkas de ingående byggnadsvolymerna ska formges som flera sinsemellan olika byggnader. Förslaget visar istället en typp av anläggning som skapades för ett fyrtiotal år sedan och som nu rivs på grund av bristande funktionalitett och stadsmässighet på flera platser i Europa. Den närmaste förebilden vi har av anläggningsta typen i Sverige är Fältöversten med sina zonerade nivåer och privatiserad bostadsmiljö på köpcentrumets överdäckning och underjordiskaa kommunikationspunkt i tunnelbanestationen. Rådet ställer sig också mycket frågande till om miljön ovan bussterminalens däck blir b god enligt de idéer som översiktsplanen stödjer och som i presentationep en hänvisas till som stadsbyggnadsforskarenn och arkitekten Jan Gehls teorier om en varierad god stadsmiljö som går attt möta i ögonhöjd. Förutom att företeelsen är otidsenlig, främmande för svenskt stadsbyggnadsskick och skapar volymer som utplånar den naturliga topografin i dalsänkan mellan höjderna vid Kaplansvägen och Knypplerske-/Snörmakarvägen så anser a rådet att bussterminalen som sådan (programförslagets bärande idé) har utformningsmässiga brister. Bussterminalen ligger för långt frånn biljetthallenn och saknarr utrymme för de köerr till busshållplatsen som är praxis på å terminaler som s den befintliga. Skönhetsrådet skulle gärna se en rejäl förtätning av Brommaplan med tillkommande bostäder, ett utökat centrum och en ny bussterminal (jämför Nils Ericsson-terminalen med enn långt mycket respektfullare gestaltningg gentemot omgivningen som helhet det övergripande analysområdet runt Brommaplansrondellen. På så sätt skulle delar av i Göteborg) men att förtätningen skulle utformas befintlig bebyggelse, gatunät och topografi sparas för att skapa den varierade stadsbild som kännetecknar den goda a stadsmiljö vi eftersträvarr att skapa och förstärka. Illustrationerna visar en mycket enhetlig bebyggelse på däcket, en dominerande volymuppbyggnad mot den kulturhistoriskt värdefulla anläggningen som Brommaplansrondellen utgör och en sluten front i form av terminal och parkeringsdäc ck i mötet med platsen från

5 Sida 5 (5) Drottningholmsvägen söder ifrån. Den D relativt trånga trappan mellan däckets övre plan och torget är inte utformad som den generösa gradäng den beskrivs som. Materialet saknar också en beskrivning av de byggnader som föreslås rivna och utesluter analyser rörande kringområdet (detaljplaner för motsatta sidan avv Drottningholmsvägen, den fortsatta omvandlingen av sträckan längs tunnelbanedragningens norra sida mot Abrahamsberg samt den kulturhistoriskt värdefulla miljön bestående av fd Posthuset, Flyghotellet F samt kyrkan) ). För att tyngdpunkten Brommaplan ska kunna utvecklass på bästa sätt måste programområdet redovisas i relation till sitt omland, till stadsdelens behov och till människors faktiska rörelsemönster. Här vill rådet också påpeka att de trafiktekniska problemm som finns i området bör lösas när de gränsar till programområdet enn bättre fotgängarpassage över Drottningholmsvägen är nödvändigg för att knyta området på den motsatta sidan av vägen till stadsdelens centrum. Sammanfattning: Rådet ställer sig alltså positivt till en e utvecklingg av Brommaplan i enlighet med översiktsplanens intentioner. Rådet anser att platsen är väl vald för attt utnyttja bättre men att det d inte bör ske genom förslagets modell av zonering. Rådet anser attt områdets funktions- och flödesmässiga strukturer måste studeras så att platsen kan få en bebyggelseform som tillåter alternativa vägar genom kvarteren och lokaler i bostädernas bottenvåningar på det urbana, stadsmässiga sätt man önskar. Rådet vill påminna omm att stadslivet som efterfrågas inte är en exploateringsfråga utan en sorteringsfråga där allmänna platser och publika miljöer ger pusselbitar i flödet. Här bör r en stadsmiljö skapas där förtätningen tillåter att mötesplatser och träffpunkter kan förstärkas i en redan nyttjad struktur. Skönhetsrådet ställer sig negativt till en fortsatt t utveckling av förslaget i dess föreliggande form. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Martin Rörby