RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Transkript

1 SID 1 (12) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden måndagen den 21 maj 2012 i Samuel Owen, Hantverkargatan 3D. Närvarande: Anders Bodin (ordf), Bo Grandien, Eie Herlitz, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson Henrik Nerlund, Erling Norrby, Iréne Vestman, Martin Rörby, sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Frånvaro hade anmälts av: John Chrispinsson, Fredrik von Feilitzen och Mia Torpe. Under sammanträdet närvarade även: Anna Rex och Oskar Bergström, stadsbyggnadskontoret. 1. Grammet 1 m.m., Brommaplan, programsamråd (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Grammet 1 m.m., programsamråd. Karin Månsson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Programområdet, kvarteren Grammet, Pundet och Vävnaden, utgörs av platsens torg, bussterminal och kvarter innehållande snabbmatskedjor, hotell, butiker, vårdlokaler (Medborgarhuset) samt Kulturskolan. Förslaget möjliggör en ny bussterminal, en framtida renovering av biljetthall för tunnelbana, utökade butikslokaler och nya bostäder vilket delegerade i sak tyckte var en positiv omdaning av platsen dock inte i den gestaltning som föreslogs. Hela förslaget är avhängigt länsstyrelsens beslut om att tillåta bostäder med ett minskat skyddsavstånd till 100 meter från Åkeshovs reningsverk. I samband med programarbetet har stadsbyggnadskontoret genomfört en enkätundersökning där resultatet visar att Brommaplan upplevs som grått, trist och tråkigt, skräpigt och dåligt underhållet, otrygg och oinbjudande. Vad stadsbyggnadskontoret dock inte redovisat är det faktum att människor inte undviker platsen utan nyttjar den trots det sagda negativa uttrycket. Brommaplan har en stor del besökare och ett livaktigt flöde mellan butiker, vårdgivare, träningslokaler och lokaltrafik vilket är ovanligt i förortscentrum. Med hjälp av space syntax-analyser borde platsens kvaliteter bekräftas och förstärkas, inte byggas bort. Delegerade beklagade dock att inte stadsbyggnadskontoret sett det som en utmaning att tillföra nya funktionerna i den

2 (forts 1) befintliga miljön utan valt en lösning som genom sin enkelhet tyvärr också medför mycket stora brister. Förslaget beskrivs som på många sätt fortfarande bara ett tekniskt volymprojekt som måste utvecklas men det ligger ändå mycket långt från stadsbyggnadsnämndens önskemål i samband med att start-pm antog: ett levande uttryck fasadarkitekturen ska variera rikt och horisontalitet ska motverkas de ingående byggnadsvolymerna ska formges som flera sinsemellan olika byggnader. Förslaget visar istället en typ av anläggning som skapades för ett fyrtiotal år sedan och som nu rivs på grund av bristande funktionalitet och stadsmässighet på flera platser i Europa. Den närmaste förebilden vi har av anläggningstypen i Sverige är Fältöversten med sina zonerade nivåer och privatiserad bostadsmiljö på köpcentrumets överdäckning och underjordiska kommunikationspunkt i tunnelbanestationen. Delegerade ställde sig också mycket frågande till om miljön ovan bussterminalens däck blir god enligt de idéer som översiktsplanen stödjer och som i presentationen hänvisas till som stadsbyggnadsforskaren och arkitekten Jan Gehls teorier om en varierad, god stadsmiljö som går att möta i ögonhöjd. Förutom att företeelsen är otidsenlig, främmande för svenskt stadsbyggnadsskick och skapar volymer som utplånar den naturliga topografin i dalsänkan mellan höjderna vid Kaplansvägen och Knypplerske-/Snörmakarvägen så ansåg delegerade att bussterminalen som sådan (programförslagets bärande idé) har utformningsmässiga brister. Bussterminalen ligger för långt från biljetthallen och saknar utrymme för de köer till busshållplatsen som är praxis på terminaler som den befintliga. Delegerade skulle gärna se en rejäl förtätning av Brommaplan med tillkommande bostäder, ett utökat centrum och en ny bussterminal (jämför Nils Ericsson-terminalen i Göteborg) men att förtätningen skulle utformas med en långt mycket respektfullare gestaltning gentemot omgivningen som helhet det övergripande analysområdet runt Brommaplansrondellen. På så sätt skulle delar av befintlig bebyggelse, gatunät och topografi sparas för att skapa den varierade stadsbild som kännetecknar den goda stadsmiljö vi eftersträvar att skapa och förstärka. Illustrationerna visar en mycket enhetlig bebyggelse på däcket, en dominerande volymuppbyggnad mot den kulturhistoriskt värdefulla anläggningen som Brommaplansrondellen utgör och en sluten front i form av terminal och parkeringsdäck i mötet med platsen från Drottningholmsvägen söder ifrån. Den relativt trånga trappan mellan däckets övre plan och torget är inte utformad som den generösa gradäng den beskrivs som. Materialet saknar också en beskrivning av de byggnader som föreslås rivna och utesluter analyser rörande kringområdet (detaljplaner för motsatta sidan av Drottningholmsvägen, den fortsatta omvandlingen av sträckan längs tunnelbanedragningens norra sida mot Abrahamsberg samt den kulturhistoriskt värdefulla miljön bestående av fd Posthuset, Flyghotellet samt kyrkan). För att tyngdpunkten Brommaplan ska kunna utvecklas på bästa sätt måste programområdet redovisas i relation till sitt omland, till stadsdelens behov och till människors faktiska rörelsemönster. Här

3 (forts 1) ville delegerade också påpeka att de trafiktekniska problem som finns i området bör lösas när de gränsar till programområdet en bättre fotgängarpassage över Drottningholmsvägen är nödvändig för att knyta området på den motsatta sidan av vägen till stadsdelens centrum. Delegerade ställde sig alltså positiva till en utveckling av Brommaplan i enlighet med översiktsplanens intentioner. Delegerade ansåg att platsen är väl lämpad att utnyttja bättre men att det inte bör ske genom förslagets modell av zonering. Delegerade ansåg att områdets funktions- och flödesmässiga strukturer måste studeras så att platsen kan få en bebyggelseform som tillåter alternativa vägar genom kvarteren och lokaler i bostädernas bottenvåningar på det urbana, stadsmässiga sätt man önskar. Delegerade ville påminna om att stadslivet som efterfrågas inte är en exploateringsfråga utan en sorteringsfråga där allmänna platser och publika miljöer ger pusselbitar i flödet. Här bör en stadsmiljö skapas där förtätningen tillåter att mötesplatser och träffpunkter kan förstärkas i en redan nyttjad struktur. Beslöt delegerade att ställa sig negativa till en fortsatt utveckling av förslaget i dess föreliggande form. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 2. Fristaden 5, Mariedalsvägen/Franzéngatan, förslag till detaljplan, enkelt förfarande (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Fristaden 5, Mariedalsvägen/Franzéngatan, förslag till detaljplan, enkelt förfarande. Oskar Bergström, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Den aktuella fastigheten Fristaden 5 ligger i Stadshagen och avgränsas av Warfvinges väg, Franzéngatan samt Mariedalsvägen. Det aktuella planförslaget avser om- och tillbyggnad av befintlig byggnad i syfte att utöka kontorsytan. I hörnet av Franzéngatan/Mariedalsvägen tillkommer en butikslokal i bottenvåningen. Det befintliga huset har fina, väl gestaltade fasader och karaktäristiskt för byggnaden kan sägas vara att det inte finns någon baksida på huset utan alla fasader har lika hög kvalitet. Delegerade ansåg att en tillbyggnad av huset ifråga visst är möjlig men att tillbyggnaden måste frigöra sig tydligare från ursprungshuset, kanske genom ett överglasat ljusschakt som gör att tegelfasaden mot nordväst inte försvinner utan i stället tillåts teckna sig som ett karaktärsfullt inslag i den nya inomhusmiljön.

4 (forts 2) Beslöt delegerade tillstyrka en tillbyggnad av kontorshuset med erinran om kopplingen mellan den ursprungliga och den tillkommande volymen. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 3 Odenplan och Adlern Mindre 34 m.m., förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Odenplan och Adlern Mindra 34 m.m., förslag till detaljplan. Anna Rex, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Föreliggande förslag till detaljplan för Odenplan möjliggör ett cykelgarage och en serveringsbyggnad på torgytan, en gångpassage under Odengatan samt ny- och tillbyggnad inom kvarteret Adlern Mindre 34. Förändringarna sker för att möta det ökade tryck på Odenplan som Citybanan kommer att medföra. Delegerade ansåg att förändringar av Odenplan för att tillgodose de behov som platsen behöver i form av goda förbindelser, service m.m. då Citybanan öppnar är nödvändiga för att förbättra platsens funktionalitet. Stadsbildsmässigt skulle Odenplan vinna stort på att torgytan sträckte sig till kyrkan, d v s att denna del av Upplandsgatan stängdes av helt. Att gatan och torget får samma ytmaterial och därför rent visuellt ska uppfattas som sammanhängande räcker inte, anser rådet. Delegerade beklagade därför att så mycket av den kvarvarande öppna torgytan försvinner då, förutom den nödvändiga uppgången, både ett cykelgarage och en cafébyggnad tillkommer. Helst skulle delegerade därför se att caféfunktionen inryms i ett befintligt hus för att kunna behålla en större del av torgytan öppen och obebyggd. Delegerade har ingen erinran mot den planerade gångpassagen. Även om inte trafikmiljön i sig ingår i planförslaget skulle delegerade gärna se att man utnyttjar centrumläget bättre genom att förenkla för gångtrafikanter att röra sig vid Odenplan. Delegerade önskar därför att skyddsräcket längs med bussfilen försvinner samt att ett nytt övergångsställe tillkommer på torgets södra sida, ungefär i höjd med Vegagatan. I fastigheten Adlern Mindre 34 ingår tre byggnader som alla påverkas av planförslaget. Mot Odenplan vetter två bostads-, kontors- och affärshus ritade av arkitekt Ivar Tengbom. Enligt delegerades uppfattning har Ivar Tengboms byggnader mycket stora arkitektoniska och stadsbildsmässiga värden och delegerade vill därför se skyddsföreskrifter i den nya detaljplanen avseende husens exteriörer mot gatan eftersom det annars kommer att bli mycket svårt att i bygglovsskedet förhindra förändringar som förvanskar byggnadernas arkitektoniska uttryck. Skyddsföreskrifterna ska naturligtvis inte hindra de ingrepp som är nödvändiga för att t ex skapa en ny entré till tunnelbana och pendeltåg men tillse att förändringarna utförs omsorgsfullt och med hänsyn till rytmisering av fönster, material

5 (forts 3) m.m. I kontrast till detta ansåg delegerade att man kan ha en friare hållning vad gäller tilläggen i gårdsmiljön - både vad gäller tillkommande takkupor på befintliga hus och de planerade nya bostadshusen på gården. Påbyggnaderna mot Vegagatan kommer, bedömer delegerade, att kräva stor skicklighet vid gestaltningen, inte minst detaljarbetet blir avgörande för ett gott arkitektoniskt resultat. Beslöt rådet varmt tillstyrka förslag till detaljplan. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 4. Marieberg, programsamråd (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Marieberg, programsamråd. Anna Rex, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret prövar idéer för en förtätning i ett program för hela stadsdelen Marieberg ett programområde som i senare skeden delas upp i ett antal separata detaljplaneområdet. Vinsten med det stora programområdet är en mer sammanhållen syn på de effekter de olika förtätningarna kan ge för området som helhet och en möjlighet till strukturanalyser som mindre områden inte tillåter. Till programmets natur hör dock att idéer och volymstudier måste hållas generella för att inte låsa alternativ innan de olika möjligheterna studerats färdigt. Detta innebär i sin tur att programmet i vissa fall kan väcka fler frågor än det svarar på och ett grundligt sammanställande av programsamrådens synpunkter är materialet för att ge rätt förutsättningar för nästa fas i planeringen. Det är alltså viktigt att hålla i minne att förslaget som presenteras just därför bara innehåller förslag och att detaljeringsgraden i rådets remissyttrande blir därefter. Delegerade beslutade t.ex. att inte ta ställning till alternativa hushöjder inom programområdet innan innehåll och gestaltning redovisas. Målet med programförslaget är att möjliggöra en förtätning i stadsdelen med ca nya bostäder och kvm för kontor, handel, service och skola. Utvecklingen ska ske under de kommande åren och förhoppningen är att det ökade underlaget genom fler boende och arbetande också skapar bättre förutsättningar för en stärkt lokal kärna och ökad service. Marieberg ska utvecklas till en stadsdel med aktiverade stadsrum och fler möjligheter att röra sig inom och till området vilket också betyder att fler åtgärder än faktiska byggnadsvolymer krävs av programmet. Marieberg är en stadsdel som i många delar karaktäriseras av sin topografi och sina avgränsningar. Efter det med tiden utflyttade begreppet tullsnittet och med stadsutvecklingsområdet nordvästra Kungsholmen omdefinierat till att även inkludera

6 (forts 4) västra Kungsholmen räknas nu området in i det vi självklart kallar innerstaden. Däremot saknar stadsdelen mycket av de karaktäristika som Stockholms innerstad besitter inte minst genom dess särpräglade avgränsningar, vilka går att jämföra med Essingeöarna och Reimersholme och den struktur området fram till nu utvecklats efter. Den närmast ölika stadsdelen avgränsas av vattenrummen Mariebergsfjärden och Riddarfjärden, av de stora trafikstukturerna Norr Mälarstrand, Drottningholmsvägen och Essingeleden men flyter i en smalare midja bestående av ett fåtal byggnadskroppar mellan Rålambsvägen och Gjörwellsgatan ihop med stadsdelen Fredhäll. Marieberg skiljer sig dock distinkt från Fredhäll genom särskillnaden i stadsbyggnadsskick. Marieberg präglas av de individuella byggnaderna som dominerar det glesbyggda området till skillnad mot den enhetliga karaktären i Fredhäll. Stadsdelen uppfattas därför avgränsad även i detta läge.trots att kollektivtrafiken är välutvecklad till och inom stadsdelen uppfattas området som svårtillgängligt för fotgängare. Även inom programområdet finns tydliga barriärer som gör att rörelsemönstret begränsas. De stora kvarteren låser valfriheten och för orienterbarhetens skull väljer man oftast den tydligaste grundstrukturen som också är skapad för bilismen Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. Anslutningen till tunnelbanan som ligger geografiskt relativt nära men uppfattas som avsides sker genom lokalbuss till Fridhemsplan eller genom promenad via Konradsbergsparken till tunnelbanestationerna Thorildsplan och Kristineberg. Områdets tydliga avgränsningar och den modernistiska struktur som präglar stadsbyggnadsmönstret innebär en utmaning för programmets vision. Området ska förtätas och kopplas samman med övriga stadsdelar på ett övertygande sätt utan att de särskilda kvaliteter som topografi och planstruktur skapar går förlorade. I programförslaget ingår inte bara en god analys av de befintliga bebyggelsestrukturerna och trafikapparaterna. Här finns också en analys av miljökonsekvenser, värdering av befintlig grönstruktur så väl som förslag till förstärkningar, och space syntax-redogörelser över rörelsemönster idag respektive förväntade effekter efter förbättringar. Programmet fångar fort, inte minst efter medborgarenkäternas sammanställning, det unika i den öppna, gröna strukturen och klassificerar den som ett värde väl värt att bevara. Under sammanträdet diskuterade delegerade den öppna strukturen och den fortsatta bebyggelsens planform. I valet mellan öppna och slutna kvarter tror delegerade att den hybridform som programmet anger är ett val som passar platsen väl. De slutna kvarteren ger de boende, på ett konkret och lätt avläsbart sätt, en påtaglig vi -känsla och de halvöppna kvarten formas relativt ofta om med grindar och avgränsningar i försök att privatisera ytorna tydligare. Med respekt för de kvaliteter som stadsdelen besitter anser delegerade dock att det är rätt att fortsätta att bibehålla mycket av öppenheten och grönskan i strukturen. På många sätt är glesheten en förutsättning för att de stora, modernistiska formerna ska kunna avläsas och en förtätning efter annat mönster riskerar

7 (forts 4) att ge en känsla av brokighet och trängsel, se vidare delområde 13. Med ovanstående programförklaring i tanke har delegerade svårare att förstå hur förslagen att placera byggnadsvolymer i de uppvuxna parkmiljöerna vuxit fram. Enligt delegerade är det här inte bara ett trendbrott utan också något som Stockholms stad tydligt frånhållit sig att göra, bland annat genom skrivningar i översiktsplanen om att inte exploatera parkrum och etablerad grönstruktur. Den nästan viktigaste förändringen i programområdet gäller Västerpbroplan och Rålambsvägen men även intentionen att aktivera gång- och cykelstråk genom en sekvens av platser/händelser är ett lyckosamt sätt att förändra de begränsade rörelsemönstren inom stadsdelen. Programmets analys beskriver de stora huvudgatorna väl och har fångat den tydliga skillnaden dem emellan: Gjörwellsgatans flikiga förgårdsmark av hus som inte orienterats mot gatan och Rålambsvägens stora bredd, ursprungligen avsedd för spårvagn. En svårare uppgift är att förstärka trygga och enkla rörelsemönster genom Konradsbergsparken för att skapa en bättre förbindelse till tunnelbanan utan att för den skull bygga i parken. Delegerade ställde sig positiva till en gång- och cykelväg mellan delområde 9-10, en bilväg mellan 8-9, mellan och upp till delområde 4. Delegrade anser också att det är rätt att räta upp Gjörwellsgatan mellan SvD/Sweco-huset och Västerbroplan samt att Rålambsvägen flyttas ihop åt söder för att ge helt nya möjligheter till vistelser i den soliga norra delen. Det är delegerades uppfattning att strukturanalysen är gedigen och välredovisad men att den sedan går allt för fort till att föreslå byggnader. I varje läge där analysen konstaterar att en front eller en förstärkning av aktivitet behövs krävs inte en byggnadsvolym, vilket delegerade ville betona. De tyngdpunkter som behövs är alltså inte i alla lägen en fysisk volym. Det är inte husen som ger ett rikt gatuliv utan händelserna i de miljöer som skapas. I detta sammanhang ville delegerade också betona att det är ett övertänkt beslut att inte ta ställning för de olika förslagens volymer utbredning eller höjd innan detaljplanearbetet kan klargöra vilka funktioner som ska rymmas inom respektive delområde. I programmet föreslås högre hus i delområde 8, 9, 12 och 15 och delegerade ställer sig inte negativt till förslagen som sådana. Nedan följer kommentarer gällande respektive delområde. 1 - Västerbroplan Delegerade ställde sig mycket positivt till omläggningen av platsen, särskilt till intentionerna att knyta platsen till Rålambshovsparken dit förbindelserna idag är mycket bristfälliga. Delegerade ansåg dock att byggnaderna som visas i förslaget endast får ses som symboler och inte färdiga volymstudier. För att ge platsen den bästa möjliga utformningen och rätt tyngd som entreplats och kollektivknytpunkt bör förslaget studeras mycket noga, eventuellt genom tävling. För delegerade stod det dock klart att

8 (forts 4) byggnaderna måste ha ett allmänt, publikt innehåll för att kunna vara en passage mellan Västerbroplan och Rålambshovsparken och därigenom fungera som de överbryggande element för nivåskillnaden de är tänkta som. 2 Rålambshovsskolan mot Västerbroplan Under sammanträdet diskuterade delegerade värdet av att hålla skolbyggnaden synlig som ett landmärke i stadsbilden samtidigt som delegerade anser att en bullerskärmande byggnad kan vara till godo för skolmiljön. Delegerade tog ställning för förtätningen men satte den i relation till förslaget i delområde 17 vilket delegerade ställer sig negativt till, se vidare nedan. 3 Hedvigsberg 7 Vad gällde delområde 3 diskuterade delegerade det principiella i exploateringen. Barnstugor i stadens parker kom till som tillfälliga lösningar för att lösa en akut brist under 1970-talet och planerades ofta in i parkrummen på sätt där de skulle ha minsta möjliga menliga inverkan på den känsliga miljön. Idag hanteras platsen som hårdgjord yta vilket aldrig var menat. Med hänvisning till stadsdelens behov kan delegerade tänka sig att ändå acceptera någon form av bebyggelse i den här delen av parkrummet, dock inte enligt programförslaget. Om en volym, annan än den befintliga barnstugan, ska kunna tillkomma måste den orienteras i grupp som en förtätning av Hedvigsberg och inte under några omständigheter tränga längre in i parkrummet. Det är enligt delegerade viktigt att Konradsbergs sjukhus i hela sin utbredning fortfarande tillåts rå över parkrummet i hela dess utsträckning mot nordöst. Mariebergs stadsstruktur består av flera olika delar med skild karaktär. Programmet anger de klassiska axlarna vid Konradsbergs sjukhus som ett av dessa viktiga element och det står för delegerade klart att institutionsområdets inplacering i parken är kulturhistoriskt viktigt. Det här är också element som skänker en stadsdel i förändring viktig stabilitet, stadsmässig variation och den form av njutning av estetiska kvaliteter och positiva sinnesupplevelser som så ofta kännetecknar stadsbyggandet när det är som bäst. Den siktlinje som idag finns och där Konradsbergs flyglar lämnats fria ger värden som man inte kan kompromissa med. 4 Bakom kvarteret Taffelberget I den här delen anges den förstärka entrén till parken och tunnelbanan vara viktig för orienterbarhet och trygghet men delegerade ansåg inte att det bör ske genom en byggnad. Platsen är ett av de finare avsnitten i parkrummet och stänger genom byggnadsvolymer Lärarhögskolans park. Delegerade ansåg delområdets funktion som park omistlig.

9 (forts 4) 5 Konradsberg mot Drottningholmsvägen Översiktsplanen redovisar västra Kungsholmen som ett av stadens stadsutvecklingsområden, den viktigaste framtidsfrågan är att minska barriäreffekterna och miljöstörningarna från Drottningholmsvägen och Essingeleden. I den här delen av programområdet finns enligt delegerade mer att göra än vad programmet föreslår. En byggnadsvolym på platsen måste hantera frågor som siktlinjer och spridningskorridorer. Delegerade ville påminna om att platsen också är en trängre midja i det gröna parkrum som sträcker sig mellan Hornsbergs strand och Riddarfjärden och på så sätt definierar mer än programområdets gröna rum, den är en del i hela stadsutvecklingsområdets kärnvärden. Platsen är dock kraftigt bullerstörd av Essingeleden och Drottningholmsvägen som också avskärmar och skapar rörelsemässiga barriärer. Samtidigt ville delegerade betona att på grund av dessa parametrar är platsen också ur rekreationssynpunkt ett inte lika viktigt område. En volym vriden och uppskjuten mot vägpartierna kan ge en större förtätning, rama in området och här skapa den orienterbarhet och sociala funktion som saknas i parkens utkant. 6 - Klastorp På platsen ligger den mycket nätta och förtjusande Klastorpsskolan som enligt delegerade besitter så pass höga värden att den inte bör rivas. Delegerade ansåg att förslag för förtätning på platsen ska utgå. 7 invid kvarteret Fajansfabriken Delegerade ansåg inte att den mycket trånga, branta och bullerutsatta tomten ska bebyggas med hänvisning till de bristande förutsättningarna att bli en god bostadsmiljö. Enligt delegerade är motivet att en bebyggelse skulle förtydliga trappentrén och öka orienterbarheten inte tillräckligt tungt vägande. 8 - Styckgjuteriet Delegerade fann inget att erinra mot en rivning av befintlig bebyggelse men anser det viktigt att ny bebyggelse tar hänsyn till den omgivande bostadsbebyggelsens karaktär. Delegerade diskuterade också, i samband med förslaget i delområde 9, om förhållningssättet att orientera gatufasaden mot Gjörwellsgatans sträckning verkligen är rätt men anser att variationen längs sträckningen kan var av godo för stadsmiljön. 9 Trängkåren 8, parkeringshuset Delegerade ansåg att det är en välgärning för miljön att ersätta parkeringsgaraget (trots sin blåklassning ihop med DN-skrapan). Det här är en av de platser som föreslås för ett nytt, högt hus vilket dock måste studeras noga ur alla vyer.

10 (forts 4) 10 Trängkåren 7, DN s lågdel Även här ansåg delegerade att förslaget att riva och ersätta den tidigare påbyggnaden är bra men att det tillkommande måste visa långt mer respekt mot den befintliga anläggningen än det nuvarande tillägget gör. 11 Ryska ambassaden mot Gjörwellsgatan På platsen finns i dag bostäder för anställda vid Ryska ambassaden, komplettering kan ske för ambassadverksamheten. Delegerade betonade att det fantastiska bergspartiet som idag är synligt kräver ett tillägg med betydligt mindre fotavtryck för att fortfarande kunna dominera sträckningen. Delegerade ville också tillägga att här finns redan den gräns och att den knappast behöver förstärkas för att skapa de kanter att orientera sig mot som förslaget anger som viktiga, jmf kanteffekten i programförslaget, sida Trängkåren 6 mot Gjörwellsgatan Delegerade har inget att erinra mot en rivning av den del som uppförts under 1980-talet men att ett högt hus måste studeras noga mot vyer och utblickar så väl som mot Tengboms ursprungliga arkitektur av mycket hög klass. 13 Trängkåren 6 mot Rålambsvägen Delegerade ansåg det viktigt att torgytan förstärks men att byggnadens förplats också kräver det utrymme som finns i dag för att hög- och lågdel i den mycket värdefulla anläggningens komposition fortfarande ska vara avläsbar i stadsmiljön. En eventuell motbyggnad är inte tänkbar av respekt för Tengboms ursprungsarkitektur kanske det bästa som finns i stadsdelen. 14 Korsningen Gjörwellsgatan/Fyrverkarbacken Delegerade ansåg inte att platsen, som bland annat utgörs av ett fantastiskt bergsparti, är lämplig för bebyggelse. Delegerade hänvisade istället till en möjlig ökad förtätning i delområde Lysbomben mot Fyrverkarbacken Delegerade ansåg att en förtätning, med stor respekt för platsens befintliga karaktär, är möjlig. 16 Lysbomben mot Rålambsvägen Delegerade ansåg inte att förslaget tagit till vara på de bästa möjligheterna på platsen utan att den befintliga höjd som finns i punkthuset istället skulle kunna förstärkas med en påbyggnad.

11 (forts 4) 17 Lysbomben 4 mot Västerbroplan Delegerade ansåg inte att den del som avser en tillbyggnad som sluter gården är möjlig men att den del som berör delområdets spets mellan Västerbroplan och den nya dragningen av Fyrverkarbacken med en tillkommande byggnad kan medverka till en fin platsbildning. 18 Lysbomben 4 mot förlängningen av Fyrverkarbacken Delegerade ansåg att en förtätning på platsen är möjlig att gå vidare med trots det svåra läget i en brant med 30 graders lutning. 19 Lysbomben 4 mot Riksarkivet Delegerade ansåg att förtätningen är möjlig med hänvisning till Riksarkivets behov men att alla aspekter måste studeras mycket noga i detaljplaneskedet för att inte riskera ursprungsbyggnadens mycket höga värden. 20 Silvieberg Delegerade ansåg att platsen är möjlig för förtätning, eventuellt med två huskroppar, och kanske här även högre. 21 Konradsbergs campusområde Inte heller här fann delegerade något att erinra mot en förtätning på platsen. Sammanfattningsvis ställde sig delegerade positiva till programförslaget men med ovanstående erinran vad gäller den fortsatta analysen. Delegerade såg fram emot att bistå med synpunkter som remissinstans i detaljplaneprocessen. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5. Om Signalparken inte en genomgångspark utan en oas i staden (SR Dnr ) Upptogs ärende utom föredragningslista angående Signalparken inte en genomgångspark utan en oas i staden, skrivelse från privatperson. Beslöt delegerade att besvara ärendet med kopia på yttrande över Marieberg, 4. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.

12 6. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Cecilia Skog vidi: Martin Rörby