Program för utvecklingen av Marieberg - remiss från stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (13) Handläggare: Leila Massih Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Program för utvecklingen av Marieberg - remiss från stadsbyggnadskontoret Förvaltningens förslag till beslut Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningen tjänsteutlåtande. Karin Norman stadsdelsdirektör Britt Mattsson avdelningschef Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har begärt yttrande från bl.a. Kungsholmens stadsdelsnämnd med anledning av ett programförslag avseende utvecklingen av stadsdelen Marieberg. Programmet syftar till att utgöra underlag vid en förtätning av stadsdelen och ska bidra till att skapa bra stadsrum på människans villkor, som en bas för områdets framtida utveckling med ca 1100 nya bostäder och ca 3000 kvm kontor, handel, service samt utveckling av torg och aktiverade parkmiljöer. Enligt förvaltningen är det positivt att ett program tas fram för att ta ett helhetsgrepp över området och ange mål, utgångspunkter och förhållningssätt för fortsatt detaljplanearbete. Förvaltningen bejakar programförslagets intentioner om att skapa förutsättningar för människor att, till fots och på cykel, röra sig mellan Marieberg och den övriga staden samt inom stadsdelen. Enligt förvaltningen är föreslagen exploatering för hög och större hänsyn bör tas till områdets ekologiska och rekreativa värden samt den kulturmiljö som finns i stadsdelen. I fortsatt detaljplanering av höga hus är det angeläget att det genomförs solstudier för att se hur ny bebyggelse påverkar befintlig, samt att frågor avseende vind och mikroklimat utreds. Förvaltningen bedömer att det finns ett behov av ca nya 220 förskoleplatser samt ett vård- och omsorgsboende om ca platser. Förvaltningen ser ett kontinuerligt behov av att specialbostäder för personer med funktionsnedsättning planeras in i alla större bostadsbyggnadsprojekt. Det gäller framförallt servicelägenheter. Förvaltningen återkommer om behov av antal lägenheter i kommande detaljplaner för området Stockholm. Tulegatan 13 Telefon

2 SID 2 (13) Exploateringen innebär ett ökat tryck på våra parker och för att kunna bibehålla hög kvalitet, trygghet och attraktivitet på parker och grönområden krävs att stadsdelsnämnden får ökad tilldelning av medel för parkdrift. Förvaltningen förespråkar också långsiktigt hållbara växt- och materialval som tål det besökstryck som finns i innerstadens parker. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har begärt yttrande från bl.a. Kungsholmens stadsdelsnämnd med anledning av ett programförslag avseende utvecklingen av stadsdelen Marieberg. Planförslaget visas under tiden 11 maj - 29 juni 2012 i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4 samt på stadsbyggnadskontorets hemsida Samrådsmöte hölls i form av öppet hus söndag 27 maj kl i ett tält på parkeringen vid hörnet Gjörwellsgatan/Rålambsvägen. Visionen om ett Stockholm i världsklass handlar på många sätt om en levande och växande stad där olika funktioner blandas. Målsättningen är ofta att skapa en intensiv stadsmiljö med ett mångsidigt innehåll av bostäder, arbetsplatser och service som lockar många stockholmare och besökare. I översiktsplanen redovisas västra Kungsholmen som ett av stadens stadsutvecklingsområden, där nordvästra Kungsholmen för närvarande byggs ut. Marieberg är en del av västra Kungsholmen och beskrivs som ett viktigt område att ytterligare uppmärksamma. Under de senaste åren har stadsbyggnadskontoret fått in ett antal förfrågningar från olika fastighetsägare om planändringar i Marieberg. Flera av de privata markägarna har framfört önskemål om att utveckla sina fastigheter både genom ny-, om- och tillbyggnation. Stadsbyggnadskontoret har bedömt att en kompletterande bebyggelse i området är möjlig. Ärendet Programmet för Marieberg utgår från en områdesanalys som bygger på framtagna utredningar såsom medborgarenkät, stadsrums- och stadslivsutredning, landskapsutredning, trafikutredning, miljöförvaltningens bedömningsunderlag, samt stadens övriga styrande dokument som t.ex. kulturhistorisk klassificering av byggnader, sociotopkarta, stadens parkprogram, lokal parkplan med mera. Områdesanalys Marieberg fungerar idag som en länk mellan flera av stadens andra stadsdelar, Södermalm, Kungsholmen och Essingeöarna. Stadsdelen är huvudsakligen ett område man passerar utan att vistas i. Den regionala kopplingen är stark genom Västerbron, men kopplingen därifrån till de lokala stråken är svag. Marieberg ligger som en enklav med direkt anslutning till den centrala stadsväven men saknar en egen inre sammankopplande väv av tydliga gator och stråk. Tillgängligheten för gående till Marieberg är generellt sett bristfällig. Stora

3 SID 3 (13) trafikleder och vattenrum utgör barriärer för gående till och från stadsdelen. De två gatorna Gjörwellsgatan och Rålambsvägen är Mariebergs huvudgator. Gjörwellsgatan knyter samman stadsdelen med Essingeöarna. Rålambsvägen knyter samman stadsdelen med Fredhäll och slutar i öster vid Västerbroplan. Gjörwellsgatan och Rålambsvägen saknar tydliga tvärförbindelser och är dåligt kopplade till omgivande kvarter, vilket delvis bidrar till deras anonyma karaktär och upplevelsen av dem som genomfartsgator. Västerbroplan är en viktig knutpunkt genom sitt strategiska läge i skärningspunkten mellan Rålambsvägens förlängning och det regionala stråket i riktning mot innerstadens centrala delar. Från Västerbroplan leder idag en smal och dold trappa ned till Rålambshovsparken. För att nå Rålambshovsparken med cykel, barnvagn eller rullstol krävs god lokalkännedom och stora omvägar. Nivåskillnader och de stora trafikflödena gör att platsen idag fungerar dåligt som entré till stadsdelen. Västerbroplan liksom Thorildsplan är båda viktiga kollektivtrafikknutpunkter. De är båda belägna i stadsdelens utkanter, och har inga tydliga länkar vidare in i stadsdelen. Mariebergs stadsstruktur består av fler olika delar med skild karaktär. Allt från klassiska axlar vid Konradsbergs sjukhus till en typiskt modernistisk stil med ett uppbrutet byggnadssätt i stora kvarter. Området rymmer hus i park, punkthus, lameller och institutioner. Institutionsområdet Konradsberg, Fyrverkarbacken och Ryska ambassaden utgör otillgängliga enklaver på grund av topografi och/eller mer eller mindre otydlighet i gränserna mellan offentliga och privata delar. Svårigheten att ta sig fram som gående beror även på svårigheten att orientera sig. Marieberg har inget tydligt centrum där händelser koncentreras. Service, restauranger och arbetsplatser är utspridda utmed huvudgatorna. En koncentration av service finns vid Rålambsvägens södra sida. Huvudgatorna i stadsdelen saknar en enhetlig utformning, vilket försvårar igenkänning och orientering. Området rymmer i dag ca 3000 bostäder och 6000 arbetsplatser. Området domineras i hög utsträckning av skolor, kontorsverksamheter och större institutioner. Konradsberg, Socialstyrelsen, Riksarkivet, DN-huset och SvD/Swecohuset är viktiga verksamheter och målpunkter i Marieberg. Verksamhetsutbudet i form av handel, service, kultur och restauranger är relativt begränsat och återfinns främst i SvD/Sweco-komplexet, bostadshuset från 80-talet på norra sidan av Rålambsvägen samt i det nybyggda bostadshuset på Gjörwellsgatan. Inom stadsdelen finns tre kommunala förskolor och fyra privata. Marieberg har idag god tillgång till uppvuxna parkmiljöer. Konradsbergsparken och Mariebergsparken är de två största. De båda parkerna har stora rekreativa värden med varierande innehåll, som ger en god tillgång till kvalitativa grönområden för både de boende och arbetande i stadsdelen. De utgör också

4 SID 4 (13) viktiga delar i de sammanhängande promenadstråk som löper runt hela Kungsholmen och som är målpunkter för rekreation för stadens alla invånare. Natur-, park- och vattennärheten i området är några av Mariebergs största tillgångar och karaktärsdrag. Programområdet innehåller ett stort antal gamla ekar, som ingår i ett större område av ekar inom Kungsholmen och delar av Tranebergsområdet. Förutom partier med ädellövskog finns hällmark i de mer kuperade delarna där barrskogsvegetationen är relativt gammal. Strandzonerna innehåller delvis tät vegetation med bland annat al och pil. Programområdet bedöms innehålla ett så kallat habitatområde för eklevande arter, vilket kan sägas utgöra en plats eller ett område som kan ha förutsättningar för olika typer av biologisk mångfald. Programförslaget Programförslaget syftar till att utgöra underlag vid en förtätning av stadsdelen och ska bidra till att skapa bra stadsrum på människans villkor, som en bas för områdets framtida utveckling med nya bostäder, kontor, handel, service, torg och aktiverade parkmiljöer. Programmet slår fast utgångspunkter och mål för den fortsatta detaljplaneringen av Marieberg och hanterar områdesövergripande frågor, så som bevarandevärda kvaliteter, möjliga byggbara lägen, strategi för höga hus, ökade stadsmässiga kvaliteter, aktiverade stads- och parkrum och möjligheter till nya kopplingar både inom området och till omgivningen. Utvecklingen av Marieberg handlar om att bidra till bostadsförsörjningen i Stockholm och om att skapa en blandad innerstadsdel på Mariebergs villkor. Att möjliggöra för fler att bo, arbeta och leva i en attraktiv del av staden. Stadsbyggnadskontoret menar att det kan möjliggöras i Marieberg genom en högre täthet och genom en bra blandning av funktioner, det vill säga en blandning av innehållet i byggnaderna. Ett större flöde av människor i stadsrummen uppnås bland annat genom många målpunkter och leder till en ökad social trygghet. Möjlighet till fler bottenvåningar med utåtriktade lokaler ger ett upplyst och mer aktivt stadsrum. Parkstråk tydliggörs och befintliga parker rustas med syfte att göra dem attraktivare och mer tillgängliga. Enligt programförslaget finns det plats för ca 1100 nya bostäder och kvm kontor, handel, service och skolverksamheter. Strukturplan för föreslagen bebyggelse I strukturplanen redovisas fastigheter eller platser som bedömts som lämpliga för förtätning, antingen genom ny bebyggelse, tillbyggnation eller genom ombyggnation. Kommande detaljplanering i Marieberg ska i huvudsak utgå från dessa platser. I de olika detaljplaneprocesserna för respektive plats, ska sedan lämplig placering av byggnadsvolymer, omfattning, höjd, funktion, innehåll och

5 SID 5 (13) utformning studeras i detalj. På några av platserna har förslag till bebyggelse redan börjat skissas fram. Skisserna kommer att vara underlag och bearbetas vidare under kommande detaljplaneskeden. Andra platser är i detta skede utsedda som lämpliga lokaliseringar utifrån ett stadsbildsperspektiv. De är ännu inte definierade med skisser för lämpliga byggnader och ibland inte heller med mest lämpligt innehåll. Dessa platser kräver ett mer omfattande analysarbete under detaljplaneprocessen för att hitta passande volym, funktion, innehåll, utformning och placering utifrån den specifika situationen. Ny bebyggelse ska hjälpa till att tydligare definiera Mariebergs gaturum för att skapa ett mer samlat och intimt stadsrum. Bebyggelsen ska bidra till att levandegöra stadsrummet genom lokaler i bottenplan. Om ny bebyggelse uppförs i kvartersform, ska strukturen vara genombruten för att ge bästa möjliga ljusförhållanden på bostadsgården och i omkringliggande offentliga miljöer. Uppbrutna kvarter ger också en luftigare stadsstruktur som relaterar till det byggnadssätt som finns i Marieberg idag. Ett uppbrutet kvarter kan också bidra till en naturlig variation inom kvarteren, både i höjd, volym och i uttryck. Nya kvarter kan ses som en hybridform av ett traditionellt slutet stenstadskvarter och ett mer uppbrutet Mariebergskt byggnadssätt som till exempel punkthus eller lameller. Hybridstrukturen ger möjlighet till fortsatt bebyggelse med inslag av höga hus. Strukturplan med förslag på platser för kompletteringsbebyggelse eller ombyggnation Offentlig service

6 SID 6 (13) Området bedöms i programförslaget rymma ca 1100 nya bostäder. Det motsvarar ett behov av ca 220 nya förskoleplatser fördelat på minst två förskolor. I programförslaget föreslås följande platser vara lämpliga för förskoleverksamhet: Hedvigsberg 7 (plats 3), kvarteret bakom Taffelberget (plats 4), Konradsberg mot Drottningholmsvägen (plats 5), två fastigheter längs Gjörwellsgatan (plats 8 och 9) samt i det skolcampus som planeras i Konradsberg (plats 21). Ambitionen är att nya förskolor ska lokaliseras till lägen med närhet till parker och andra funktioner som kan ge stöd till verksamheten. Inom stadsdelen bedöms det idag finnas ett behov av ett vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg och med insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Boendet bör omfatta ca platser för personer med kroppsliga funktionsnedsättningar och demenshandikapp. Gator, trafik, parker och grönområden Mariebergs stadsstuktur domineras huvudsakligen av modernistiska ideal, med breda gatudragningar och en trafikmässig prioritering för bilar snarare än för gående och cyklister. Delar av området är oattraktiva eller svåra att vistas i och ta sig igenom som gående eller cyklist, t.ex. Västerbroplan. I framtiden ligger prioritet på fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Inom programområdet berörs de regionala cykelstråken Norra tvärstråket och Hässelbystråket. Lokala cykelbanor och cykelkörfält anslutet till de regionala stråken. Ökad tillgänglighet med cykel genom programområdet föreslås utvecklas till ett förstärkt stråk både västerut via Essingeöarna och söderut. Enligt programförslaget behövs åtgärder för att förbättra kopplingarna mellan Marieberg och den övriga staden samt kopplingarna inom stadsdelen. De viktigaste insatserna för att öka tillgängligheten till Marieberg är att skapa en koppling mellan Västerbroplan och Rålambshovsparken och att förstärka kopplingarna till knutpunkterna för kollektivtrafik. Västerbroplan blir den viktigaste entrén till stadsdelen för gång- och cykeltrafik, men även för bussresenärer från de centrala delarna av Stockholm. Stråket mellan tunnelbanestationen Thorildsplan och de centrala delarna av Marieberg ska förbättras och förtydligas. Tunnelbaneuppgången mot Konradsbergsparken ska ges en tydlig identitet. En sekvens av aktiverade stadsrum bildar ett stråk i nordsydlig riktning, från tunnelbanan vid Thorildsplan i norr till Mariebergsparkens strandpromenad längs vattnet i söder. Det hjälper till att knyta samman och lyfta fram Konradsbergsparken, Signalparken och Mariebergsparken. Det kopplar också samman stadsdelens huvudgator, Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. Rålambsvägen är tänkt att utvecklas med ett generöst parktorg på den norra solbelysta sidan, med ytor för folkliv, planteringar, sittplaster, spontana aktiviteter och torghandel. Längs Gjörwellsgatan skapas tydligare definierade platsbildningar med möjlighet för folkliv, sittplatser och uteserveringar i fint solbelyst läge. På

7 SID 7 (13) Västerbroplan skapas ett nytt entrétorg mellan stadsdelen och Rålambshovsparken och ett samlat läge för omstigning mellan de olika busslinjerna. Ny bebyggelse med utåtriktad verksamhet möjliggör servicefunktioner, handel, serveringar och folkliv. Enligt programförslaget ska parkerna i Marieberg utvecklas och göras mer tillgängliga både för besökare och boende. Huvudentréer tydliggörs och viktiga kopplingar mellan de olika parkerna förstärks. Genom tillägg av funktioner som aktiverar parkrummen med platser för lek, rofyllda rum med sittplatser, blomsterprakt och möjlighet till uteserveringar, blir parkerna mer attraktiva. Konradsbergsparken utvecklas till en fullgod stadsdelspark genom tillägg av nya funktioner. Signalparken utvecklas till en fullgod kvarterspark genom ny utformning och nytt innehåll. Enligt programförslaget ska Mariebergsparken rustas upp och görs mer tillgänglig genom bättre skyltning och markering av parkentréerna. Strandpromenaden kompletteras med en serie aktiverade platser. DN-trädgården är en grön oas som ger möjlighet till avskildhet och ro och enligt förslaget bör allmänhetens tillträde till parkrummet kunna öka i framtiden. Strukturplan för offentliga rum Konsekvenser för miljön Kommande detaljplaneprojekt ska redovisa en bedömning av miljöpåverkan för respektive planområde. Om en detaljplan antas medföra en betydande

8 SID 8 (13) miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och bygglagen respektive Miljöbalken, ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Något lagkrav på miljöbedömning (upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, MKB) för ett planprogram finns inte. Programmet utgör beslutsunderlag på en strategisk planeringsnivå mellan översiktsplan och detaljplanenivån och anger förutsättningar för kommande planer och tillstånd. Miljökonsekvenserna beskrivs därför utifrån ett programperspektiv. Nedan följer en redogörelse för några av de miljöfrågor, som enligt programförslaget, behöver utredas och belysas vidare i kommande planarbeten. Kulturmiljö Stadsmuseet har utarbetat en metod för klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, där blått är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen, som är den starkaste lag som finns i Sverige för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gul klassning innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. I Marieberg är många av byggnaderna klassade enligt Stadsmuseets system, vilket måste beaktas och utredas vidare i kommande detaljplanearbete. Till exempel är tidningskvarteren (DN-huset och f.d. SVDhuset), Riksarkivet och Konradsbergs hospital blåklassade. Stadsbild Stadsbyggnadskontoret bedömer att Marieberg även fortsättningsvis kan förtätas med inslag av höga hus. Det motiveras huvudsakligen genom områdets befintliga topografi, berget, som dagens höga bebyggelse tydligt förstärker. Men även av det befintliga stadslandskapet, strukturen och siluetten som idag domineras av flera redan byggda stora och höga hus. Där ibland även höga bostadshus. Nya höga byggnader i Marieberg ska kombineras med en lägre struktur som möter stadsrummet. I den stora skalan formas de höga husen som en del av den befintliga höghuskompositionen på platsen. Platsen för ett högt hus måste i första hand väljas utifrån de lokala förutsättningarna, läget i relation till innerstaden, stadslandskapet, siluetten och topografin. Bostadshus som görs i form av höga hus medför i viss mån en privatisering av luftrummet, eftersom utsikten endast blir tillgänglig för några få. Om bostadshus även fortsättningsvis ska tillåtas göras i höga hus, måste utvecklingen byggas på stor medvetenhet och göras på noga utvalda platser där de bidrar till att på ett positivt sätt komplettera stadslandskapet, Stockholms siluett och närområdet. Det är också eftersträvansvärt att låta en del av de översta våningarna få en mer publik funktion. Buller

9 SID 9 (13) Stockholms stads genomförd bullerkartläggning visar att programområdet är exponerat för relativt höga bullernivåer från vägtrafik på Västerbron, Gjörwellsgatan och Rålambsvägen. Essingeleden bidrar med buller i viss utsträckning till programområdet. Beroende på hur ny bebyggelse anpassas till väginfrastruktur och hur väginfrastrukturen kan ges ny utformning påverkar frågan om bullerexponering till både nya och befintliga bostäder. Ett prioriterat behov av bullerskyddsåtgärder finns för Rålambshovsskolans skolgård, vilken är exponerad för höga bullernivåer från vägtrafik på Västerbron och Rålambsvägen. Luft, mark och vatten I anslutning till de större vägtrafikavsnitten råder höga luftföroreningshalter (kvävedioxid, partiklar PM 10). Miljökvalitetsnormer för luft överskrids dock inte. Hur bebyggelse, vägar och vistelseytor för människor utformas i förhållande till de starkt trafikerade vägarna i området, kan påverka framtida möjligheter att klara miljökvalitetsnormer och därmed risken för människors exponering av höga luftföroreningshalter. Programområdet har delvis innehållit verksamheter av miljöstörande art vilket innebär viss risk för markföroreningar. Ett par platser är riskklassade av länsstyrelsen och har undersökts vidare av miljöförvaltningen. Dessa historiskt markförorenade områden är dels Smedsudden, med tidigare varvsverksamhet, och dels Mariebergs ammunitionsfabrik och Gustav G Folcker färgeri i området kring Fajansfabriken, Kattuntryckeriet och Adolfsberg. Markundersökningen finns hos Miljöförvaltningen och ska beaktas i det fortsatta detaljplanearbetet. Ett antal nedlagda bensinstationer finns inom programområdet och berör programskissens utredningsplatser för ny bebyggelse på fastigheterna Trängkåren 6 och Fajansfabriken 1. En förtätning i Marieberg kommer att innebära en ökad andel hårdgjorda ytor och därmed ett ökat behov av dagvattenavledning. Generellt gäller att Stockholms dagvattenstrategi ska följas. Förutsättningarna för en klimatanpassad och hållbar dagvattenhantering bör utredas samlat för hela programområdet och ligga till grund för kommande detaljplaner i Marieberg. Det bör eftersträvas att dagvatten ska kunna avledas på markytan och att höjdsättning av mark och placering av byggnader inte ska motverka detta. Dagvattenlösningar bör kunna integreras med ytor som planeras för rekreation och grönstruktur och bör även kunna ses som en resurs för exempelvis bevattning av gatuträd och planteringar. Om projekt planeras med inslag av hög bebyggelse är frågan om ett bra lokalklimat av yttersta betydelse. Konsekvenserna av höga hus ska utredas och beskrivas under de kommande detaljplaneprocesserna framförallt med avseende på vind, sol och mikroklimat.

10 SID 10 (13) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom parkmiljöavdelningen norra innerstaden, i dialog med övriga berörda avdelningar. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positiv till att ett program tas fram för Marieberg för att ta ett helhetsgrepp över området och ange mål, utgångspunkter och förhållningssätt för fortsatt detaljplanearbete. Programmet uppfyller översiktsplanens mål om bl.a. fler bostäder och attraktivare offentliga rum. Enligt förvaltningen är minskade barriäreffekter och miljöstörningar från Drottningholmsvägen och Essingeleden viktiga framtidsfrågor och förvaltningen är positiv till programförslagets intentioner om att göra det lättare att röra sig inom stadsdelen, inte minst till fots och på cykel. Det är viktigt att arbeta med att förstärka kopplingarna mellan Marieberg och den övriga staden samt kopplingarna inom stadsdelen. Enligt förvaltningen är det bra att man i samband med programarbetet genomfört analyser av rörelsemönster i stadsdelen samt att man identifierat målpunkter och att avsikten är att tydliggöra stråk och göra dem trygga, tillgängliga och attraktiva. Ett steg i detta är att ge Rålambsvägen en ny utformning där gående och cyklister ges prioritet samtidigt som ytor frigörs för att skapa ett långsträckt torg, vilket förvaltningen tror skulle ha en positiv inverkan på stadsdelen. Programförslaget lyfter särskilt fram behovet av skapa ett liv mellan husen och betonar vikten av att människan och den lilla skalan står i centrum när stadsdelen förtätas. Förvaltningen anser att detta är ett avgörande förhållningssätt för planeringen i Marieberg, särskilt med tanke på att området är föremål av exploatering av höga hus. I fortsatt detaljplanering av höga hus är det angeläget att det genomförs solstudier för att se hur ny bebyggelse påverkar befintlig, samt att frågor avseende vind och mikroklimat utreds. Föreslagen bebyggelse Enligt förvaltningen är föreslagen exploatering för hög och större hänsyn bör tas till områdets ekologiska och rekreativa värden samt den kulturmiljö som finns i stadsdelen. Förvaltningen är kritisk till föreslagen bebyggelse på Västerbroplan (plats 1), bakom Taffelberget (plats 4), invid kvarteret Fajansfabriken (plats 7), framför Ryska ambassaden (plats 11) och i korsningen Görwellsgatan/Fyrverkarbacken (plats 14). En exploatering på dessa platser skulle i för hög utsträckning inkräkta på befintliga grönområden och skulle motverka målen om att behålla stadsbyggnadskaraktären i stadsdelen. Bebyggelse i kvarteret bakom Taffelberget skulle inkräkta på de kulturmiljövärden som blåklassade Konradsbergs hospital innehar då byggnaden kräver sin luftiga gröna omgivning. Föreslagen bebyggelse i Hedvigsberg 7 (plats 3) bör enligt förvaltningen reduceras till en huskropp placerad på idag redan ianspråktagen mark. En huskropp kan hjälpa till att trygga stråket ner till tunnelbanan, medan högre exploatering skulle

11 SID 11 (13) inkräkta för mycket på parkrummet. Föreslagen bebyggelse invid Drottningholmsvägen ligger också i park men där anser förvaltningen att platsen idag är outnyttjad på grund av sitt nära läge till den bullerstörda vägen. Vidare förespråkar förvaltningen att platsen skulle inrymma en tennishall som skulle kunna ersätta tennishallen i Kristinebergs strandpark. Förvaltningen är positiv till föreslagen bebyggelse på Gjörwellsgatans norra sida och tror att lokaler i bottenplan och mer aktiverade offentliga rum kan skapa nya mötesplatser och tryggare stråk. Enligt förslaget vill man på samma sätt försöka aktivera Gjörwellsgatan med kompletterande bebyggelse på den södra sidan, men förvaltningen anser att de gröna kilarna kan vara en behövlig kontrast till den högre bebyggelsen på motsatt sida och anser att den befintliga grönskan kan bidra till att ge gatan en mer mänsklig skala. Enligt förvaltningen skulle föreslagen bebyggelse framför Socialstyrelsen (plats 17) och Rålambshovsskolan (plats 2) ha en negativ inverkan på stadsbilden och det samspel som idag finns mellan byggnaderna på vardera sida om Västerbroplan. Dessutom skulle bebyggelse vid Rålambsskolan innebära att elevernas skolgård blir avsevärt mindre. För att förbättra bullersituationen på skolgården bör det utredas vilka andra åtgärder som skulle kunna vidtas. Förvaltningen är positiv till den nya trafiklösningen vid Västerbroplan och det torg som förslås, men anser att föreslagen entré från Västerbroplan till Rålambshovsparken är alldeles för monumental och bör stället utformas utifrån parkens gestaltningsprinciper enligt Stockholmsskolan. Förskolor, special- och äldreboenden Förskolebehovet påverkas av hur mycket bostäder som i slutändan blir möjligt att bygga i området samt hur förskoleprognosen utvecklas fram till att detaljplaneläggning och byggnation av bostäder i området blir aktuellt. Enligt nuvarande förskoleprognoser skulle 1100 lägenheter ge ett behov av ca 220 nya förskoleplatser och förvaltningen önskar att de fördelas på två förskolor. Detta skulle innebära två förskolor om ca sex avdelningar omfattande ca 1650 kvm samt ytor för personal etc. Förvaltningen är positiv till förslaget om att placera förskola i de tilltänkta fastigheterna inom kvarteren Hedvigsberg 7 (plats 3) och Trängkåren 8 (plats 9). Noteras bör att dessa förskolor inte skulle innebära något nytillskott av förskoleplatser eftersom dessa förskolor skulle ersätta befintliga paviljonger i park. Vidare håller förvaltningen med förslaget om att Styckgjuteriet 4 (plats 8) skulle lämpa sig för förskola. Förvaltningen anser att kvarteret bakom Taffelberget (plats 4) inte är lämplig att bebygga varför förskola ej kan inrymmas där. Plats 5 är

12 SID 12 (13) inte lämplig för förskola då platsen är bullerstörd på grund av sitt nära läge till Drottningholmsvägen. Förvaltningen anser dessutom att platsen är lämplig för placering av tennishall. Enligt förvaltningen är det angeläget att man i fortsatt planarbete tittar vidare på var den andra nya förskolan kan inrymmas och ser att Klastorpsskolan och Silvieberg är platser som skulle lämpa sig för ändamålet. Generellt för förskolor gäller att det är angeläget att barnen får tillgång till en ändamålsanpassad och tillräckligt stor gård samt att förskolan placeras där ljud-, ljus- och luftförhållandena är så goda som möjligt. Förskolegården ska med fördel placeras inom fastigheten. Det är angeläget att säkerheten rörande barnens färdvägar beaktas så att barn och ungdomar tryggt och säkert kan tas sig till skola och förskola. Utbildningsförvaltningen har, tillsammans med Akademiska Hus, som mål att skapa ett utbildningscampus på f.d. Lärarhögskolan/Konradsberg med avsikt att samla skola och förskola där. Förvaltningen är positiv till detta, men anser att det även bör planeras in verksamheter som gör att lokalerna utnyttjas på fler av dygnets timmar och på så sätt bidrar till att området levandegörs även på kvällar och helger. Genom samverkan och flexibla lösningar kan utbildningslokaler nyttjas av föreningar och organisationer. Det bör även utredas vidare ifall någon annan publik funktion kan inrymmas i området, t.ex. bibliotek eller biograf. Som programmet anger bedömer förvaltningen att det inom området idag finns ett behov av ett vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg och insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Boendet bör omfatta ca platser för personer med kroppsliga funktionsnedsättningar och demenshandikapp. Enligt förvaltningen bör det slutgiltiga programmet ange möjliga lägen för vård- och omsorgsboendet. Förvaltningen ser ett kontinuerligt behov av att specialbostäder för personer med funktionsnedsättning planeras in i alla större bostadsbyggnadsprojekt. Det gäller framförallt servicelägenheter. Det vill säga lägenheter som är fritt utplacerade i ett bostadshus kombinerat med en lägenhet som gemensamhets- och personallokal. Förvaltningen återkommer om behov av antal lägenheter i kommande detaljplaner för området. På Västerbroplan 3 har förvaltningen en daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Dessa lokaler är inte ändamålsenliga och förvaltningen ser över ifall verksamheten skulle kunna flyttas, viket bör beaktas i kommande planarbete.

13 SID 13 (13) Parker och grönområden Enligt förvaltningen kräver omfattande exploatering en satsning på parker och grönområden. Det är positivt att Konradsbergsparken, Signalparken och Mariebergsparken föreslås rustas upp för att kunna möta det ökade trycket på området och för att göra parkerna mer trygga och attraktiva. Förvaltningen förespråkar tydligare entréer till parkerna, vilket också anges i nämndens lokala parkplan. Förvaltningen anser att det är bra att skapa ett nytt aktivitetsstråk i nordsydlig riktning för att koppla ihop stadsdelens olika delar för att trygga och tillgängliggöra parkstråken. Ett sätt att öka tryggheten kan vara att tillföra aktiviteter så att platsen upplevs som attraktiv av fler målgrupper. I den fortsatta planeringen av aktivitetsstråket är det dock viktigt att komma ihåg att även intressanta växtval och attraktiva utsiktsplatser är aktiviteter. Även lugna och rofyllda platser behövs, inte bara ytor för lek och idrott. I Mariebergsparken finns också ett behov av att bevara den vilda naturen, vilket enligt genomförd enkätundersökning är en kvalitet som många människor värdesätter. Enligt enkätundersökningen upplevs Smedsuddsbadet ibland som en otrygg plats. Förvaltningen planerar ett utegym på platsen, med syfte att bland annat göra platsen intressant för en bredare allmänhet. Enligt förvaltningen innebär ökad exploatering ökat tryck på våra offentliga rum. För att kunna bibehålla hög kvalitet, trygghet och attraktivitet på parker och grönområden krävs att stadsdelsnämnden får ökad tilldelning av medel för parkdrift. Förvaltningen förespråkar också långsiktigt hållbara växt- och materialval som tål det besökstryck som finns i innerstadens parker. Det är av stor vikt att förvaltningen deltar i den fortsatta planeringen av upprustningen av områdets parker och grönområden. Bilagor Samrådshandlingarna går att få hos registrator eller digitalt via Insyn,