Dagordning. Tidpunkt: Lokal:

Transkript

1 Rådet Protoko till oll skydd från deleg för gationsmöte Stockholms Sida 1 (9) Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms delegationssammanträde för delegerade i plan-- samt kulturvårdsärenden och bygglovsärenden, naturvårdsärenden Närvarande: Anders Bodin (ordf), John Chrispinsson (from 3), Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand (from 3), Winston Håkansson,, Ingemar Josefsson,, Anders Jönsson (from 3), Michael Sohlman, Inga Varg, Iréne Vestman (from 3), Hanna Zetterlund; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Förhinder r att närvara hade anmälts av: Magnus Olausson Vid sammanträdet närvarade även: Margareta Olofsson, adjungeradd ledamot, Klas Modin, stadsbyggnadskontoret samt Sara Malm, trafikkontoret. Tidpunkt: , kl Lokal: Glasbruket, Hantverkargatan 3D 1. Dagordning Förelåg nyy föredragningslista. 2. Val av adjungerad ledamot Valdes M Olofsson till adjungerad ledamot för Naturskyddsföreningen i avvaktan på fullmäktiges fyllnadsval till Skönhetsrådet.

2 Sida 2 (9) 3. Trafikflyget 9, vid Ulvsundavägen 185, Riksby, nybyggnad av handelsbyggnad, galleria med m kompletterande verksamhet och parkeringshus (SR ) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över ansökan om bygglov avseende kv Trafikflyget 9, Riksby, nybyggnad av handelsbyggnad, galleria med kompletterande verksamhet och parkeringshus. Klas Modin, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Utbyggnaden av handelsplatsen vid Bromma flygplats Bromma Blocks har planerats i utförliga detaljplanerr varvid föreliggande bygglov avser detaljplan för etapp 3. De tidigare t förändringarna syftade till att permanenta handelsanvändning och skydda de stora hangarerna i området, i de fortsattaa etapperna a byggs gallerian i Hangar 3 ut medd fler kommersiella lokaler (H4), ett parkeringshus samt station n för tvärbanan. Under sammanträdet kom rådet att diskutera hållbarhett i material och gestaltning. Den lagakraftvunna detaljplanen anger en framtida utformning som inbegriper material, skyltprogram och belysning samt att senare e ändringar, omoch tillbyggnader ska samspela med m de befintliga för att helhetsgestaltningen ska hållas samman s ochh bygglovett följer detaljplanen mycket precist. Rådet ställde sig tveksamtt till lamellsystemet med anodiserad aluminium a som inte ärr säkerställtt åldersbeständigt mot svärtning men kommenterade också att den runda överbyggnad d för teknikutrymmet har goda egenskaper att bli ett intressant tillskott t somm kan utnyttjas bättre, jmff Olafur Eliassons byggnad för ARoS i Danmark. Rådet hade i sig ingen erinran mot m de materialval som preciserades i detaljplanen men anförde redan då tydligt att det fanns problem i den avvisande fasaden mot t Ulvsundavägen och den stora etableringens inåtvända karaktär i ett område som skullee gagnas av ett större stadsliv. s Närr utbyggnaden nu realiseras diskuteras en eventuell nedläggning av Bromma flygfält men områdets planering sker väldigt tydligt efter ett mönster som bygger på dess användning som extern handelsplats för bilister. Rådet anser a att förslaget har mycket liten flexibilitet när det gäller den framtida utformningen av området i stort och att handelsplatsens långsiktiga användning i ett stadsutvecklingsområde med stor expansion inte främjas

3 Sida 3 (9) (forts 3) av de låstaa parkeringstalen eller den inåtvända verksamheten. Byggnaden vänder sig mot två rum, ett privat mot flygplatsen och ett offentligt mot Ulvsundavägen. Skillnaden i omhändertagande av dessa miljöer kan inte tillåtas varaa så stor som den föreslagna. En så stor handelsetablh lering måste bjuda in det offentliga rummet lika mycket som det privata. Rådet skulle dessutom önska att fler aspekter tas hand om i bygglovsskedet som konstnärlig utsmyckning, utomhustorg och offentliga platser samt en långt mer tydligt allmän karaktär för tvärbanans hållplats. Oavsett riskerna med farligt gods och trafikbuller från Ulvsundavägen måste också tillgängligheten för de, inte få personer, somm rör sig tilll fots mot handelsplatsen från Sundbyberg och Annedal till exmpel tas om hand om. Beslöt Skönhetsrådett att tillstyrka bifall till ansökan om bygglov med allvarlig erinran gällande hållbarhet och material, de barriäreffekter som lämnats olösta samt krav på konstnärlig utsmyckning eller annat omhändertagande av de offentliga a rummen. Hänsköts ärendet till nästkommande ordinarie sammanträde för formellt beslut. 4. Rådet: initierat ärende, Gångplann för Stockholmm (SR ) Skönhetsrådet hade begärt information angående Gångplan för Stockholm. Sara Malm, trafikkontoret, redogjorde för ärendet. Skönhetsrådet har inte remitterats förslaget och välde därför att besvaraa ärendet på eget initiativ. Trafikkontoret har upprättat ett dokument d som i likhet med Cykelplanen är en är en fördjupning av Framkomlighetsstrategin och avses antas avv kommunfullmäktige som tillägg till översiktsplanen Promenadstaden. Rådet ansåg också att dett är viktigt att dokumentet får rätt juridisk förankring för att kunna bli det verkningsfulla styrdokument somm ämnas. Gångplanens syfte är tydligt: att prioritera fotgängare och lägga särskild vikt vid frågor somm rör ytterstaden. Rådet ställer sig mycket positivt till planens intentioner och deltar gärna i

4 Sida 4 (9) (forts 4) den process som kvarstår när dett gäller konkretiseranden för att dokumentet ska få rätt verkan. Gångplanen beskriver nuläget, ger en målbild och introducerar en handlingsplan för gångfrågor under åren men är enligt rådets mening allt för översiktligt presenterad för f att bli ettt tydligt verktyg. Planen innehåller nio åtgärder som uppfyller visionenss nyckelordd men rådet anser att det material som presenteras allt för mycket fokuserarr på innerstaden. Om tillgängligheten för alla ska stärkas bör fler av åtgärderna röra de möjligheter och förhållanden som gäller i ytterstaden. Målet är att 60 procent av innerstadens och 50 procent av ytterstadens förflyttningar ska ske genom gång. I dag är siffrorna 54 respektive 35 procent. Målet ärr också att 85 procent avv de som går ska uppfatta gaturummet som attraktivt vilket är den siffra som gäller i dag. d Redan nu är sifforna mycket höga jämfört med andra storstäder och mycket beror på att staden är relativt tät och att kollektivtrafiken är tillgänglig. Gångvänligheten skaa därför förstärkas med ökad attraktivitet, förbättrad tillgänglighet, ökad trygghet och överblickbarhet genom åtgärder angivna i en handlingsplan. Planen har valt att fokusera insatserna på stråk med hög potential eller förbättringar i befintliga rekreationsstråk, ett bättre underhåll, lokala eller tillfälliga kampanjer, ett vägvisningssystem och ett bättree analyssystem. Vad planen inte inkluderar är problem i den befintliga trafiksituationen som barriäreffekter och otrygghet genom buller och trafik skapar i gaturummet, i synnerhet kring de större motorvägarna och lederna i ytterstaden. Planenn tar inte heller upp de konkreta åtgärder som krävs för att höja gångtrafikanternas status rentt generellt, exemplifierat av vägarbeten där gångbanorr mycket sällan blir omdirigerade på det sätt som görs för andra trafikslag skyltning, markerad bana osv. Gångbanornas underordnade status gäller i vardagen också för uteserveringar som tar allmänna ytor i anspråk men också vid underhåll eller bristande skötsel av ytorna invid gångstråken där tillfälliga upplag, uppställningar eller kvistar och grenar inkräktar på de gåendes utrymme. Här vore e en översyn av tillsynsmöjligheterna rimlig, därr en översynn av parkeringsvakternas befogenhete er att ta tillvara de gåendes intressen borde undersökas.

5 Sida 5 (9) (forts 4) Inte hellerr har gångplanen specifika lösningar som gäller bredden på de befintliga gångytorna som påå många ställen i ytterstadenn är bristfällig genom obefintliga o eller mycket smala trottoarer.. En förändrad gatumaktordning borde enligt rådet också ifrågasätta normen för ytfördelningenn för gatumåtten och signalsystemens tidsintervaller för att prioritera upp gåendet. Det är för rådet viktigt att markeraa att gångplanen inte bör förespråka en trafikseparering utan istället ge verktyg för en gångprioriterad stadsutveckling med ett gemensamt delat gaturum. Skönhetsrådet såg en fara i att planen blir för generell och önskar attt den tydligtt ska medgee platsspecifika lösningar för att inte rekreationsstråk ska bli allt a för enhetligt utformade utan fortfarande erbjuda en blandning mellan tillexempel trädäck och grusvägar. Rådet ansåg också att projekten bör förankras i den lokalaa miljön så att fler studier av gällande förutsättningar och problem föregår markplaneringen i befintliga så väl som planerade områden. o Påå så sätt kan gångvägarr läggas där människorr väljer att gå. En konkret åtgärd i vägvisningssystemet skulle kunna vara att också ange tidsåtgångg som komplement till km-mått för promenader. Skönhetsrådet ställde sig mycket positivt till planens förslag och synpunkter i synnerhet närr det gäller möjligheterna att höja statusen för trafikslaget gång i det gemensammaa gaturummet men anser att fler delar måste preciseras för lokal tillämpning så att inte gångplanen leder till en rutinmässig trafikseparering som enkel lösning. Hänsköts ärendet till nästkommande ordinarie sammanträde för formellt beslut. 5. Harholmen 10, Skärholmsvägen 200, Sätra, nybyggnad av moské och islamiskt kulturcentrum (SR Dnr ) 2 Återupptogs för behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 19) angående a Harholmen 10 Bordladess ärendet tilll nästkommande ordinarie sammanträde.

6 Sida 6 (9) 6. Resedan 2, 2 Karlbergsvägen 15, Vasasteden, rivning av förskola,, omoch tillbyggnad av förskola och skola (SR Dnr ) 2 Återupptogs för behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 20) angående a Resedan 2, Karlbergsvägen 15, Vasasteden, rivning av förskola, omoch tillbyggnad av förskola och skola. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Bygglovsansökan avser förändringar av skolan Vasa Real. Syftet är att inom gällande detaljplan öka skolans kapacitet genom tillbyggnad och därmed öka ö elevantalet. Föreliggande ansökann innebär enn rivning avv befintlig förskolebyggnad på skolgården, ombyggnader av två våningsplan i hus A3, ombyggnad av två våningsplan i hus A1 samt en påbyggnad med 3 våningsplan. En ny tillbyggnad, hus B, föreslås på fastighetens södraa del. Byggnaden ska uppta fastighetens hela bredd från Dalagatan till Hälsingegatan. Huset, i sex våningsplan där de två t understaa är under mark, rymmer förutom lärosalar, grupprum m.m. för skolverksamheten samt förskolans lokaler även en delbar idrottshalll med dubbel våningshöjd. Taket utformas som en pedagogisk yta som inhägnas vilket innebär att takplanet kan utnyttjas som vistelseyta förr eleverna. Gestaltningsmässigt skiljer sigg den nya tillbyggnadenn från Vasa Reals befintliga byggnaderr då den föreslås få ett fasadmaterial av mörkt tegel med ljusa fogar. Enligt gällande stadsplan från 1928 har fastigheten planbestämmelsen A, området får endast bebyggas för allmänt ändamål och det finns inga begränsningar i byggrätten. Stadsplanebestämmelsen gör dett möjligt attt bygga i princip hur mycket som helst förutsatt att kravet på å användningen fortfarande uppfylls. Enligt rådets uppfattning borde stadsbyggnadskontoret upprättatt en ny detaljplan för att klargöra hur stor byggrätt som är rimlig ochh var inom fastighetenn byggrätten bäst placeras. En möjlighet hade t.ex. varit att förlänga den befintliga flygeln f vid Hälsingegatan även om tillbyggnaden då inte hade blivit lika stor. Rådet ställde sig inte negativt till att SISAB får möjlighet m att t öka skolans kapacitet, däremot ansåg rådet att förslaget innebär en alltför

7 Sida 7 (9) (forts 6) stor exploatering vilket kommer att få negativa konsekvenser för elever och förskolebarn. Enligt planbestämmelserna ska byggnadensb s alla fasader uppförass i den arkitektoniska utformning, som gatu- och gårdsbilden i sin helhet påfordra vilket i förslaget tolkas som mörkt tegel. Rådet anser att den nya byggnaden, genom materialvalet, kommer att avviker från den befintliga skolan så väl som från omgivande bebyggelse samt förändringenn kommer att göra det motbyggda 1960-talshuset framträdande i gatubilden. Vasa Reals huvudbyggnad har en rödbrun puts som är kraftfull utan att vara mörk medan byggnadernaa i grannkvarteren till största delen utgörs av flerbostadshus med putsfasader, de flesta i relativt ljusa kulörer. Rådet konstaterar att den nya byggnaden i sig minskar skolgårdens yta betydligt samtidigt som ljusinsläppet också minskas. Det sekundära ljuset, det t vill säga det reflekterade ljuset påå gården, blir viktigt men är svårt att uppnå med en mörk tegelfasad. Skönhetsrådet har tidigare uppmärksammatt att planeringen för stadens förskolebarn och skolelever ofta brister och därför yttrat sig i ett remissvar angående förslag till Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolorr eller liknande samt i en skrivelse till kommunfulk llmäktige med krav på högre kvalitativa ambitioner för f Stockholms skolbyggande. Rådet har även i andra sammanhang påtalatt att staden behöver bli betydligt bättre på att planeraa skolverksamheten samt ta vara på möjligheter att köpa eller hyra in sigg i fastigheter som har goda förutsättningar för att fungera somm skollokaler. Ett exempel på detta är kvarteret Vega, Norrmalm, som nyligen varit ute på plansamråd och rådet konstaterade att en av byggnaderna skulle lämpa sig väl för skola samtidigt som det finns ytor för utevistelse. Skönhetsrådet ansåg att föreliggande ärende är ytterligare ett i raden där d elevantalet prioriteras framför den skolmiljö som eleverna och förskolebarnenn ska vistas i, framförallt minskas möjligheten tilll utomhusvistelse. Förskolebarnen får enligt förslaget en helt egen gård, söder s om det nya huset, men den blir mycket smal och friytan högst begränsad. Ytan för utevistelse minskar m betydligt för alla elever trots att man som kompensationsåtgärd inhägnatt takytan påå tillbyggnaden. Förslaget bygger sannolikt på att eleverna i större utsträckning skaa utnyttja Vasaparken vilket enligt rådet också bör leda till enn översyn avv trafikmiljö och

8 Sida 8 (9) (forts 6) övergångställe, redan nu rör sig många elever över Odengatan och åtgärder bör vidtas för att undvika olyckor. Beslöt rådet att avstyrka bifall till ansökan om bygglov. Hänsköts ärendet till nästkommande ordinarie sammanträde för formellt beslut. 7. Kulturminnesvårdenss riksintressen. Riksantikvarieämbetets vägledning (SR Dnr ) 2 Återupptogs för behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 21) angående a Bordladess ärendet tilll nästkommande ordinarie sammanträde. 8. Sekreteraren informerar Redogjorde sekreteraren för möte med ordförande, vice ordförande och sekreteraren samt finansborgarrådet och borgarrådssekreteraree samt om kommande k möte mellan sekreteraren och skolborgarrådet. Informerade sekreteraren vidare om kommande Trafikkonferens samtt om sin närvaro under ett möte angående färgsättningen av Slottets fasader, varvid ledamot F von Feilitzen begärde b redovisning av det senare ärendet. Informerade sekreteraren slutligen om förestående möte med Skolhusgruppen angående Stockholms skolor. 9. Tunnelbanans dragning, information Initierade ledamot J Chrispinsso on fråga angående tunnelbanans framtida dragning avseende gula linjen via Odenplan n till Fridhemsplan. 10. Slussenartikel, information Redogjorde ledamot M Sohlmann för en artikel angående Slussen införd i Svenska Dagbladet

9 Sida 9 (9) 11. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Henrikk Nerlund Sekreterare