Dagordning. s ärenden i. Rådet till skydd för Stockholms. Sida 1 (9) Protokoll från delegationsmöte. Rådet till skydd för.

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Protokoll från delegationsmöte Sida 1 (9) Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms delegationssammanträde för delegerade i plan-- samt kulturvårdsärenden och bygglovsärenden, naturvårdsärenden Närvarande: Anders Bodin (ordf), Birgitta Bremer, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Winston Håkansson, Anders A Jönsson (ej under 4), Margareta Olofsson, Inga Varg, Hanna Zetterlund; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare, Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Förhinder r att närvara hade anmälts av: John n Chrispinsson, Ingemar Josefsson, Magnus Olausson och Iréne Vestman Vid sammanträdet närvarade även: Milojka Somi och Thomas Jansson, stadsbyggnadskontoret Tidpunkt: , kl Lokal: Samuel Owen, Hantverkargatan 3DD 1. Dagordning Upptogs ärenden Sekreteraren informerar i och övriga frågor påå föredragningslistan, behandladesb s ärenden i ordningenn 1-2, 4, extraärenden samt s 3.

2 Sida 2 (9) 2. Grinden 21, Sankt Eriksgatan 34, Kungsholmen, rivning av våning 7 samt påbyggnad av flerbostadshus, bygglov (SR ) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Grinden 21, Sankt Eriksgatan 34, Kungsholmen, rivning av våningg 7 samt påbyggnad av flerbostadshus, bygglov. Milojkaa Somi, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. När Skönhetsrådet under 2011 remitteradess detaljplanen för kvarteret Grinden 21 avstyrkte rådet förslaget i föreliggande utformning men ställde sig positivt till ett fortsatt arbete under vissa förutsättningar. Rådet ansåg påbyggnaden möjlig men att fler aspekter bör utredas och redovisas innan rådet såg det möjligt attt tillstyrka förslaget. Rådet menade bland annat att byggnadens konsekvenser för kvarteret, likväl som för stadsbilden i ett större sammanhang, var dåligt redovisade och att fler perspektiv krävdes. Enligt rådet borde den totala byggnadshöjden inte överstiga det d bredvidliggande SEB- därför behövde utgå och att de övriga ö våningarna måste pressas i höjd. Slutligen hade rådet synpunkter rörande färg husets taklisthöjd och att den översta, s.k. teknikvåningen och material. När ärendet nu åter remitterats rådet i form av bygglovsansökan kvarstår problem som intee utretts i den planprocess som ändå föregripit bygglovsskedet. Grinden 21, är ritad avv Gösta Edberg, tidigare professor i formlära vid KTH. Byggnaden stod färdig 1961 och är ett fint uttryck för dåtidens sparsmakade komposition mellan volym och materialval. Den till synes enklaa byggnadenn har proportioner och en detaljverkan som är nogaa avvägda. Ursprungsbyggnadenn gagnas inte, enligt rådet, av den tillkommande volymen. I planen, antagen år 2013, finns detaljer preciserade förr utformningen som nu inte kommer till ståndd eller har förenklatss på ett för slutresultate et menligt sätt. Byggnadens möten med bredvidliggande byggnader är nu mindre noga studerande än i planförslaget ochh påbyggnadens trappade

3 Sida 3 (9) (forts 2) volym är högre i dessa delar, denn veckade fasaden fördelas i förskjutnaa element om två istället för ett tilll exempel. Med hänvisning till byggnadens högaa arkitekturhistoriska värde ansåg rådet därför attt det finns fog för stadsbyggnadskontoret att avstyrka ansökan om bygglovv med hänvisning till planstridigheten men rådet anserr att ärendett bör vidareutredas med ett änn större allvar och att bättre modellerat förslag för påbyggnad, med större hänsyn till ursprungsbyggnadens karaktär och stadspartiets byggnadshöjder, bör tas fram för att påbyggnaden ska bli ett stadsbildsmässigt tillskott. Beslöt Skönhetsrådett att avstyrka bifall till ansökan om bygglov. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommann ande ordinarie sammanträde. 3. Trafikflyget 1, Ulvsundavägen 189 D, Ulvsunda, yttre ändring, byte av fönster, bygglov b (SR ) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Trafikflyget 1, Ulvsundavägen 189 D, yttre ändring, byte av fönster, bygglov. Milojka Somi, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Bygglovsansökan avser en f.d. hangarbyggnh nad som ursprungligen tillhörde Brommaa flygplats och som uppförd efter ritningar av Paul Hedqvist. H Hangaren är blåklassad, d.v.s. byggnaden harr ett kulturhistoriskt värde motsvarande fordringarna för byggnadsminne i kulturminneslagen. Byggnaden har utvändiga och mycket m karaktäristiska fackverkskonstruktioner placerade framför överljusen på fasaderna.. Sökande önskar ta bort konstruktionen för överljusenn och ersätta med nya partier p av aluminium. Spröjsindelningen kommer att bli densamma som den befintliga men dimensionerna påå bärverket kommer attt bli kraftigare än tidigare beroende på p materialbytet och för att

4 Sida 4 (9) (forts 3) infästningen av nya isolerrutor görs g på enligt en annan princip. I ramverket ska en yttre rutan i isolerglaspartiet vara av typen kulturglas som ger en variationn i glaset som motsvarar det befintliga maskindragna glaset. Skönhetsrådet ansåg att byggnadens kulturhistoriska värde som motiverat blåklassningen innebär att frågan om överljusen har mycket stor betydelse för upplevelsen av byggnaden. Enligt rådets uppfattning innebär den föreslagna förändringen både stor förlust av upplevelsevä ärden och byggnadens kulturhistoriska värden. I första hand bör råden i den antikvariska konsekvensbeskrivningen efterföljas, d.v. s. de ursprungspartierna bör besiktigas från skylift och minst ett parti plockas ner för korrosionsb besiktning och för provmontage av isolerkassetter i befintliga smidesstommar. Rådet ansåg således att sökande bör söka enn lösning som innebär att befintliga överljus restaureras och kompletteras med brandskydd i nytt skikt. Konstateras att en ny konstruktion för överljus måste ersätta e den befintliga ska dimensioner som motsvarar de smäckra s profiler som de befintliga överljusen har användas. Beslöt Skönhetsrådett att avstyrka bifall till ansökan om bygglov. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommann ande ordinarie sammanträde. 4. Programm för Södra Skanstull (SR ) Upptogs till behandling ärende hänskjutet h från sammanträde ( 17). Förelåg avv sekreteraren utformadd förslagsskrivelse vilken antogs som rådets. Erinrades att ledamot A Jönsson, på grund av jäv, inte deltagit i beslutet. Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga.

5 Sida 5 (9) 5. Sekreteraren informerar Informerade sekreteraren om sinn medverkann under föreståndet stadsbyggnadsseminarium för (M) 15/11 samt kommande medverkan i seminarium arrangerat av Samfundet St Erik 8/11. Sekreteraren kommer dessutom att medverka i kommande stadsmiljöpod ledd av a Per Ankersjö. 6. Övrigt ärende Ledamot B Bremer hänvisade till artikel i DN gällande pengar öronmärkta i budget för extra grönska i parker och ekologiska samband. Beslöts kalla föredragare i frågan. 7. Fredhäll 1:4, startpromemoria för f planläggning, idrott t (SR ) Skönhetsrådet hade begärt redovisning av ärende gällande ny elvaspelsplan i Fredhäll, Fredhäll 1:4 startpromemoria för planläggning, idrott. Thomas Jansson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadsnämnden har gettt stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda stadens idrottsbehov för västra delen av Kungsholmen i Fredhällsparken som ersättning för befintlig 11-spelsplan i Stadshagen får gee plats för nya bostäder. Den utpekade platsen ligger i Fredhällsparkens östra del vilket innebär att befintlig tennisbana behöver b flyttas. Fredhällsparken och Rålambshovsparken var de första parkerna i Stockholm som gestaltades efter de principer som Osvald Almqvist, stadsträdgårdsmästare , formulerade och efter vilka många av stadenss parker komm att utformas. Almqvistss målsättning var att i ett e tidigt skede i stadsplaneringsprocessen planera in sammanhängande parkstråk för att tillgodose behoven av idrottsplatser, gång- och cykelbanor m.m. Via dessa stråk skullee människorr också på ett enkelt sätt nå naturreserva och skogsområden i stadens s yttre delar.

6 Sida 6 (9) (forts 7) Tanken påå ett sammanhängande parkstråk genom västra Kungsholmen realiserades sedann etappvis påbörjades arbetet med Rålambshovsparkenn och fem årr senare Norr Mälarstrand men då hade Holgerr Blom redan tagit över som stadsträdgårdsmästare. Holger Bloms B var i sin syn på parkens uppgift och funktion i staden i mycket m inspirerad av Osvald Almqvistss målsättning och idéerr vilket är tydligt i det parkprogram han presenterade I mitten på 1940-talet färdigställdes sedan Konradsber gsparken, Rålambshovsparkenss nordvästraa del, med gångvägar och gräsytor vilket innebar att det blev möjligt att röra sig från f Tranebergsbron till Stadshuset i parkmiljö helt i enlighet med Almqvistss vision. Planerna på ett stort antal nya bostäder i Stadshagen får till följd att enn ny 11-spelsplan för fotboll som kompensationsåtgärd måste lokaliseras på annan plats i stadsdelen. Att hitta en så stor yta som behövs för en fotbollsplan i ett relativt tättbebyggt områdee är dock inte enkelt varför en del av Fredhällsparken nu föreslås bli planlagd för ändamålet. Skönhetsrådets uppfattning är att värdet av parken och det stråk som Fredhällsparken är en del av är så viktigt ur både natur- och kulturhistoriskt perspektiv att en 11-spelsplan på den föreslagna platsen inte är möjlig. Förutom att det välplanerade parkstråket mellan Tranebergsbron och Norr Mälarstrand på ett historielös och högst abrupt sätt skärs av tillkommer förutom själva planen ett antal installationer av teknisk art. Ett högt stängsel behövs liksom höga stolpar för belysning, likaså tillkommer omklädningsrum och andra ytor eller utrymmen för verksamheten och planens skötsel. Vidare måste den befintliga tennisbanan få en ny placering. För F att kunna genomföra förslaget behöver en mängd träd, varav fleraa skyddsvärda, fällas och eftersom marknivåern na är stora inom föreslaget område behöver en hög stödmurr uppföras mot Drottningholmsvägen i norr. Ur ekologisk synpunkt är den föreslagnaa placeringen av fotbollsplanen också olycklig eftersom området är ett ekologiskt särskilt värdefullt område, s.k. ESBO-område.

7 Sida 7 (9) (forts 7) Parkens värde, framför allt som del i ett större stråk, ärr enligt rådet omistlig, särskilt som Osvald Almqvists och Holger Bloms arbete med Stockholms parker p är av internationellt känt och beskrivet i press och litteratur. Stockholmsskolan, d.v.s. sättet på vilket landskapet används och ibland läggs till rätta för att också skapa natur, som strandparken n vid Norr Mälarstrand är ett exempel på, har h således bildat skola långt utanför Sveriges gränser. Skönhetsrådet ansåg att slutsatsen bara kan bli att platsen är fel vald för en fotbollsplan. En väl v gestaltadd stödmur ärr således inte kompensation nog för det intrång en 11-spelsplan skulle bli i Fredhällsparken. Rådet ville därför uppmana stadsbyggnadsnämnden att hitta andra lösningar. I första hand ansåg rådet att en plats för en 7-spelsplan bör hittas förr att de yngre spelarna ska få möjlighet att a spela i sitt närområde. En ny 11-spelsplan behöver enligt rådets uppfattning inte ligga på västra Kungsholmen eftersom äldre spelare, som oftare tränar på de större planerna, har lättare att åka till andra områden i staden förr sin idrottsutövning. Beslöt Skönhetsrådett att avstyrka förslaget att placera en fotbollsplan i Fredhällsparken. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommann ande ordinarie sammanträde. 8. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Henrikk Nerlund Sekreterare

8 Sida 8 (9) Bilaga tilll protokoll 4. Programm för Södra Skanstull (SR ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Programområdet är mycket komplext, både strukturellt och historiskt.. Trots det digra utredningsmaterialet med kulturhistoriska, landskaps- och stadsanalyser saknas grundläggande inventeringar av naturområden, träd och bebyggelse. För Folksamhuset finns en antikvarisk förundersökning (som dock inte nämns i listan över framtagna utredningar eller i analysmaterialet). Tillbyggnaden mot söder från 1990 har en osedvanligt högg kvalitet (Axelsson och Borowski arkitekter), med en arkitektur somm samtidigt är både självständig och följsam till den äldre byggnaden. Den bör inte byggas om till bostäder, vilket skulle riskeraa att fasaderna förvanskas av balkonger eller franska fönster. För övrigaa byggnader saknas inventeringsuppgifter. De tre charmfulla husen från 1920-talett för bro- och slussvakter, uppförda i samband med att Hammarbyleden förverkligades, nämns överhuvudtaget inte. Ett av dem ligger inom fornminnesområdet för Söderskans, där man föreslår en terrasserad park p ( Slussparken ) utan att kommentera den historiska Söderskans. En utgrävningg bör göras, som kan ge förutsättningar för en fantasieggande arkeologisk park. Under Skanstullsbronn ligger märkvärdigt nog fortfarande Skanstullsverkets kontorshus från Det föreslås bli kringbyggt, men bör i stället friläggas.det kan då återfå kontaktenn med Götgatans förlängning (Skansbrogatan), som ursprungligen låg lägre och gickk längre åt väster. Eriksdalsbadets arkitektoniskt intressanta och påkostade byggnad från 1999 måste respekteras. Den bör inte byggas för, åtminstone inte i delen norr om den d runda hopptornsutbyggnaden, med sitt stora perspektivfönster.

9 Sida 9 (9) I det intilliggande vackert trädbevuxna området ligger det stenvalv, som inte nämns i programutredningen, men som s kan härröra från Skanstullsverkets första tid ochh som bör undersökas och bevaras. Badhustornet är inte anpassat för platsen och bör av gestaltningsmässiga skäl helt utgå, liksom även höghuset intill Skanstullsbron. Båda skulle dessutom få gravt bullerstörda lägenheter. En naturden långa enkelsidiga, hamlade lindallé, l somm kan identifieras på äldre fotografier. Den bör ha planterats på 1860-talet och och trädinventering skulle ha fäst t uppmärksamhet på markerar gränsen till Skanstullsverket. Inte hellerr allén med ståtliga pyramidpopplar söder om Folksamhuset nämns i utredningsmaterialet. Båda alléerna har stort miljövärde och bör bevarass och kompletteras. Den branta slänten med stora lönnar väster om Whites kontorshus, och upp mot Skansbrogatan, föreslås utplånas och ersättas avv två hus. Den torde vara den sydligaste utlöparen på Södermalmm av Brunkebergsåsenn och bör bevaras. En viktig anledningg är också att Skanstullsbrons norraa del även i framtiden n bör avteckna sig mot himlen, h sedd från vattnet.