Rådet till skydd för Stockholms skönhet Tidpunkt: , kl Lokal: Skönhetsrådets kansli, Hantverkargatan 3H. 1.

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Protokoll från delegationsmöte Sida 1 (11) Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden Närvarande: Anders Bodin (ordf.), Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Magnus Olausson (t.o.m. 7), Margareta Olofsson, Inga Varg; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare, Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Förhinder att närvara hade anmälts av: Birgitta Bremer och Winston Håkanson Vid sammanträdet närvarade även: Ulrika Francke (ej under 7, t.o.m. 8) och Marie Wall, adjungerade ledamöter, Sara Almén, Anna Wallström, stadsbyggnadskontoret; Karolina Keyzer, OKK+ samt Micael Staehr, Kyrkorådet Bromma. Tidpunkt: , kl Lokal: Skönhetsrådets kansli, Hantverkargatan 3H 1. Dagordning Upptogs ärenden i ordningen 1-3, 8, 5, 7, Rådet: Val av adjungerade ledamöter Valdes rådets nytillträdda ledamöter Ulrika Francke och Marie Wall till adjungerade ledamöter i samtliga delegationsgrupper inför formellt val vid nästkommande ordinarie sammanträde.

2 Sida 2 (11) 3. Östberga/Årstafältet södra, programsamråd (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Östberga/Årstafältet södra, programsamråd. Sara Almén, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Programmet möjliggör 2500 bostäder i Östberga men visar också hur offentliga platser inom området rustas och utvecklas och lyfter fram Lisebergsparken som sammanhållande parkstråk. Visionen är att alla ska vara välkomna och känna sig trygga i Östberga med en stadsmiljö och aktiviteter anpassade för många och målet är stolta invånare med tillit till varandra. Medlet är att skapa flera och varierade mötesplatser som initierats och påverkats av de boende men också en ökad täthet med fasader mot gatan och förbättrad kollektivtrafik. Delegerade var mycket positiva till helhetsgreppet i programmet och den aktiva kopplingen till stadsutvecklingen på Årstafältet. Delegerade fann den föreslagna nya skalan riktig och välkomnar den analys som legat till grund för höjdsättningen som en metod att använda också i kommande planprogram. Vid sidan av detta vill rådet betona att det finns flera frågor runt integration som programmet kan ge skäl att analysera. Förtätningen i den gröna kransen runt området kan skapa goda kopplingar genom programmering, förstärka outnyttjade ytor, rusta vegetation och ytor men bör inte överexploatera de värdefulla gröna ytorna, tränga undan lekplatser eller förstärka och de befintliga gränserna mot Liseberg. Delegerade såg det som en brist att inte större ytor reserverats för förskolornas gårdar och anser inte att s.k. utsläppsgårdar är acceptabla i ett exploateringsområde av den här storleken. Delegerade påminde också om långsiktigheten i de beslut som fattas och ville tydliggöra att det är viktigt att en exploatering idag inte får omöjliggöra större förändringar i framtiden, exempelvis genom att omöjliggöra goda kopplingar mot Västberga. Behovet av att stärka stadsmiljön, framförallt i gamla Östberga, är mycket stort. Lika väl som att omvandlingen av gaturummen skapar trygghet så innebär programmet också, på ett medvetet sätt, en öppning för genomfartstrafik (i förslaget delvis avsedd för kollektivtrafik)

3 Sida 3 (11) (forts 3) och medför också att Örbyledens och koppling till Essingeleden en gång för alla omöjliggörs. Delegerade välkomnade överenskommelsen om ny tunnelbana till Östberga, men anser att den ibland forcerade förhandlingsprocessen riskerar att leda till kortsiktiga val för stationens fysiska placering. Staden bör mer aktivt verka för en placering av tunnelbanenedgångar på ett för stadsmiljön attraktivt sätt för att ytterligare styra kopplande rörelsemönster i den idag geografiskt åtskilda stadsenklaven. Utöver vissa brister i kartmaterialet som försvårar bedömningen av programmet i detalj, bland annat önskade delegerade en övergripande plan med delområden redovisade, så ansåg delegerade att även fornminnet och en tydligare plan för dess pedagogiska tydliggörande som värdefull för lokalmiljö och hembygdskänsla bör fogas till remissunderlaget redan nu. Beslöt delegerade att ställa sig positivt till programmet. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 4. Medborgarhuset 1, Medborgarplatsen 4, Södermalm, tillbyggnad, inglasning av gårdar och fläktutrymmen på tak och yttre ändringar, bygglov (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över ansökan om bygglov avseende Medborgarhuset 1, Medborgarplatsen 4, Södermalm, tillbyggnad, inglasning av gårdar och fläktutrymmen på tak och yttre ändringar. Ärendet bordlades på handläggarens begäran till nästkommande ordinarie sammanträde.

4 Sida 4 (11) 5. Jasminen 3, tillbyggnad av Gustav Vasa grundskola, Vasastaden, bygglov (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Jasminen 3, tillbyggnad av Gustav Vasa grundskola, Vasastaden, ansökan om bygglov. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Bygglovsansökan avser om- och tillbyggnad av Gustav Vasa skola (hus A). Befintlig matsalsutbyggnad från 1993 rivs liksom den senare tillkomna paviljongen. En ny volym i rektangulär form med en underordnad länkdel placeras med kortänden mot Frejgatan, vilket innebär att kvartersstrukturen lämnas öppen. Eftersom förslaget innebär att skolgården blir betydligt mindre kompenseras detta med en skolgårdsyta på tillbyggnadens tak. Höjdmässigt anpassas till den nya volymen till befintliga skolan så att den gesims som löper runt denna förblir obruten. En utrymningstrappa placeras på gaveln mot Frejgatan och för att skymma denna föreslås en transparent skärmvägg av perforerad plåt med föreslaget motiv. Fasaderna utförs enligt förslaget av genomfärgad betong enligt senare besked, sockel i ljusgrå betong samt skjutbara solskydd av stålraster på den södra fasaden. Delegerade konstaterade att staden återigen misslyckats med sin planering av skolor för de barn som bor i innerstaden. Främst torde bristen på skolplatser i Vasastaden bero på att Hagastaden helt saknar skolor vilket innebär att de befintliga skolorna i stadsdelen måste byggas ut. Detta innebär för eleverna en försämrad skolmiljö, framför allt vad gäller möjligheten till utevistelse på skolgård. Redan befintlig skolgård vid Gustav Vasa skola är långt under SISAB:s egna riktlinjer med ca 4,5 kvm/elev. Enligt delegerades uppfattning är den föreslagna skolgårdsytan på tillbyggnadens tak inte en acceptabel och likvärdig lösning. Ytan ligger mer utsatt för väder och vind och säkerheten, både för de som utnyttjar taket och de som passerar eller leker i anslutning till byggnaden, kan knappast anses bli säker. Delegerade ställde sig vidare negativa till den föreslagna skärmväggen. SISAB har i flera projekt redovisat olika typer av lösningar för solavskärmningar och brandutrymning som innebär en extra vägg med uppgift att dölja/skärma av byggnadens huvudfasad.

5 Sida 5 (11) (forts 5) Delegerade var inte heller övertygade om att gestaltningen av väggen är likvärdig de referensobjekt som underlaget hänvisar till. En betydligt bättre lösning arkitektoniskt sett i så fall vore att införliva brandutrymningstrappan i byggnadsvolymen. Under sammanträdet diskuterade delegerade möjligheten att finna en annan lösning på lokalbehovet, bl.a. möjligheten att sluta kvarteret mot Frejgatan med en portal dimensionerad för utryckningsfordon alternativ en lösning med volymen placerad på pelare som vid f.d. S:t Görans gymnasium men att även dessa alternativ skulle innebära en försämrad skolmiljö för eleverna i Gustav Vasa skola. Beslöt delegerade att avstyrka bifall till ansökan om bygglov. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 6. Årstaberg 1, Liljeholmen, förslag till detaljplan (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Årstaberg 1, Liljeholmen, förslag till detaljplan. Anna Wallström, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget som stadsbyggnadskontoret upprättat syftar till att möjliggöra bebyggelse i form av 50 seniorbostäder och centrumlokaler i bottenvåning på fastigheten Årstaberg 1 vid Sjöviksbacken. Den föreslagna byggnaden är tänkt att fungera som en fortsättning på stadsutvecklingen i Årstaberg. Planförslaget säkrar också en allmän gångväg mellan Sjöviksbacken och Hildebergsvägen. Bostadshuset föreslås få sju våningar mot gatan och sex mot gården. En flygelbyggnad i fyra våningar mot väster skyddar bostadsgården mot buller men hindrar inte ljusinsläpp på gården och bakomliggande bebyggelse. Byggnadshöjden är satt för att både möta den kommande och delvis mycket höga bebyggelsen i kvarteret Packhuset samtidigt som den förhåller

6 Sida 6 (11) (forts 6) sig till befintliga hushöjder på Hildesbergshöjden och skolan varför hushöjden också trappas också ned längs Sjöviksbacken. Gatufasaden med balkonger indelas i tre volymer i vardera två variationer vilket ger sex fasadpartier. Delegerade ställde sig positiva till det föreslagna bostadshuset vid Sjöviksbacken men önskade att detaljplanen vidarebearbetas på några punkter. Enligt delegerades uppfattning bör förgårdsmarken framför huset breddas något och träd planteras på den del av sträckningen där så är möjligt, som sektionen i underlaget visar. Delegerade ville också se en bearbetning av gatufasaden för att hitta ett större lugn så att balkongerna ger byggnaden både dignitet och stadga. D.v.s. det bör inte vara för stor variation mellan de olika fasadavsnitten utan snarare någon variabel som skiljer delarna åt för ett stabilt lugn i fasadens helhetsuttryck vilket rådet anser viktigt då byggnaden i framtiden kommer att utgöra en fond till en planerad park Beslöt delegerade att tillstyrka förslag till detaljplan med ovanstående erinran. Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 1. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande sammanträde. 7. Kyrkbyn 1, Bromma Kyrka, tillbyggnad av kyrkobyggnad samt yttre- och inre ändringar av vapenhus, bygglov (SR ) Kyrkbyn 1, Bromma Kyrka, tillbyggnad av kyrkobyggnad samt yttre- och inre ändringar av vapenhus. Micael Staehr, kyrkorådet Bromma och Karolina Keyzer, OKK+, redogjorde för ärendet. Bromma Församling har inkommit med en ny bygglovsansökan gällande tillbyggnad av Bromma kyrka med

7 Sida 7 (11) (forts 7) mindre kapell och plats för ljusbärare, förslaget syftar också till att lösa lagstadgade krav på tillgänglighet och innebär i viss mån förbättrad arbetsmiljö för de anställda. Skönhetsrådet har tidigare remitterats ärendet och avstyrkte då bestämt det tidigare förslaget med hänvisning till att ingreppet i den ovärderliga kyrkobyggnaden var oacceptabelt och att behovet av ytterligare andaktsrum bör lösas i form av ett fristående komplement, gärna i den nyare delen av kyrkogården. Med hänvisning till att församlingen inte äger kyrkogårdsmarken har församlingen ändå valt att gå vidare med ett förslag där byggnadsvolymen för kapellet kopplats till den ursprungliga byggnaden, men nu i ett till sammanhanget mer anpassad gestaltning. Bromma kyrka räknas, i sitt ursprung från sent 1100-tal, som Stockholms äldsta byggnad. Dagens kyrka är tillbyggd vid ett flertal tillfällen, och har därmed också förändrats över tid, men fortfarande domineras arkitekturen av rundkyrkans gestalt. Den senaste tillbyggnaden från 1960-talet är alltså i det sammanhanget också helt underordnad den äldre karaktären och en följd av processen att föra enskilda, fristående volymer till den äldre byggnaden. Skönhetsrådet avstyrkte som remissinstans bifall till det tidigare förslaget i bygglovsprövningen, vilket stadsbyggnadskontoret i sin tur hörsammade i beslutet. Delegerade ville nu betona det konstruktiva i den fortsatta processen där församlingen tagit fasta på de synpunkter som fördes fram och genom tävling arbetat fram ett nytt förslag. Det förslag till tillbyggnad, och de yttre- och inre ändringarna av vapenhuset, som nu redovisas är markant förbättrat och rådet ser det inte längre som omöjligt att en tillbyggnad kommer till stånd - men att det endast kan ske efter ytterligare justeringar av förslaget. Delegerade ansåg att den grammatik som präglat tillbyggnaderna bör följas i tillkommande tillbyggnad. Förevisat förslag har en tilltalande underordnad gestaltning som genom takutformningen i koppar binder samman byggnadsdelarna men också, rent visuellt, dämpar upplevelsen av det nu föreslagna kapellets som tillägg. Delegerade anser

8 Sida 8 (11) (forts 7) dock att förslaget bör bearbetas ytterligare för att i än högre grad särskiljas från långskeppets volym. I remissmaterialet anges att det är de enkla och sinsemellan tydliga volymerna som karaktäriserar den tilltalande helheten i kyrkobyggnadens gestaltning över tid och rådet anser att den enkla formläran med fördel bör visas större hänsyn. I förslaget finns en entré under tak från klostergården som i planlösningen ger ett prång mellan långskepp och kapell. Med en mer tillbakadragen placering, och något minskad volym, kan kapellet sidordnas den äldre fasadmuren ytterligare och tydliggöras som fristående enhet. Gråstensmuren skulle då vara fullt visuell och det skulle även fortsatt vara möjligt att betrakta långskeppet över hörn. Här skulle takutformningen på det tillkommande kapellet dessutom än tydligare kunna underordnas långskeppets gestaltning. Den tävlingsprocess och de parametrar som nu styr förutsättningen för tillbyggnaden har möjliggjort en öppning för ett nutida tillägg till en kyrkobyggnad av kulturhistorisk märkvärdig klass; Bromma kyrka som byggnadsminne och Stockholms äldsta byggnad. Uppgiften är komplicerad och kräver en pietetsfull prövning. Delegerade anser att det är riktigt med den transparens och den arbetande prövning av ärendet som församlingen initierar och att modellstudier för att ytterligare redovisa möten och volymer är en förutsättning för det. Delegerade föreslog därför att Skönhetsrådet tillsammans med stadsbyggnadskontoret erbjuds möjlighet att samverka med församling och arkitekt i den fortsatta projekteringen. Rådet har inget att erinra mot förändringarna av vapenhuset där kyrkdörren placeras i byggnadens längdaxel, trappan flyttas, muröppningar för entré till kapellet och hiss tillkommer och att den tidigare entrén mot söder ersätts med ett nytillverkat fönster. För upplevelsen av kyrkogården ansåg delegerade dock att den föreslagna lanterninen måste ordnas så att det vare sig går att se ner i kryptan från marknivån eller att störande ljus läcker upp från underjorden. Med dessa förutsättningar för processens fortskridande beaktade har delegerade beslutat att tillstyrka bifall till ansökan om bygglov för en tillbyggnad av Bromma kyrka med ett kapell som tydligare frigjorts från långskeppets volym och

9 Sida 9 (11) (forts 7) som inte skymmer dess hörn. Anmälde adjungerad ledamot U Francke jäv. Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 2. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 8. Program för City riktlinjer (SR ) Återupptogs till behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 10). Uppdrogs åt kansliet att utforma förslag till yttrande till nästkommande ordinarie sammanträde. 9. Trafik och gatumiljöplan för City (SR ) Återupptogs till behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 11). Uppdrogs åt kansliet att utforma förslag till yttrande till nästkommande ordinarie sammanträde. 10. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Henrik Nerlund Sekreterare

10 Sida 10 (11) Bilaga 1 till protokoll 6. Årstaberg 1, Liljeholmen, förslag till detaljplan (SR ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Ur stadsbildssynpunkt bör huset sänkas två våningar, i relation till de betydligt högre liggande husen längs Hildebergsvägen. I planförslaget är huset i västra delen endast en halv meter lägre över nollplanet än dessa och i östra delen halvannan meter högre.

11 Sida 11 (11) Bilaga 2 till protokoll 7. Kyrkbyn 1, Bromma Kyrka, tillbyggnad av kyrkobyggnad samt yttre- och inre ändringar av vapenhus, bygglov (SR ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Den föreslagna lanterninen ligger mitt framför långskeppets medeltida gråstensmur och på fyra meters avstånd från denna. Den är en och en halv meter i diameter och är placerad i taket till ett samlingsrum i den stora s.k. kryptan, som rymmer diverse lokaler. Lanterninen får en framträdande placering i klosterträdgården. Den kommer oundvikligen att särskilt vintertid orsaka en ljuseffekt till nackdel för intrycket av den märkliga medeltida kyrkan. Även under dagtid förtas en del av det intryck kyrkan ger, när man anar att marken till inte ringa del är underminerad. Lanterninen bör inte komma till stånd. När kapellet används i skymningen eller kvällstid kommer ljusflödet från det stora långsträckta vinkelställda fönstret i marknivå att negativt påverka intrycket av den fönsterlösa långskeppsmuren. (Även interiört kan ljuseffekten vara diskutabel.) Fönstret bör omstuderas. Det fönster som föreslås ersätta dagens entréport är betydligt större än kyrkans befintliga fönster och konkurrerar visuellt med dessa. Fönstret bör minskas i storlek.