Rådet till skydd för Stockholms skönhet Tidpunkt: , kl Lokal: Kanslilokalerna, Hantverkargatan 3H. 1.

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Protokoll från delegationsmöte Sida 1 (9) Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden Närvarande: Anders Bodin (ordf.), Birgitta Bremer, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Winston Håkanson, Ingemar Josefsson, Magnus Olausson, Margareta Olofsson, Inga Varg, Marie Wall; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare, Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Förhinder att närvara hade anmälts av: Stina Ekman och Anders Jönsson Vid sammanträdet närvarade även: Hans Andrasko, Nacka kommun,, Anneli Runefelt, Annika Lindgren, Per-Olof Svensson, stadsbyggnadskontoret Tidpunkt: , kl Lokal: Kanslilokalerna, Hantverkargatan 3H 1. Dagordning Förelåg ny föredragningslista.

2 Sida 2 (9) 2. Bergs gård på Sicklaön, Nacka kommun, detaljplaneprogram (SR ) Genom remiss hade Nacka kommun begärt Skönhetsrådets yttrande över Bergs gård på Sicklaön, Nacka kommun, detaljplaneprogram. Hans Andrasko, Nacka komnun, redogjorde för ärendet. Nacka kommun har upprättat ett detaljplaneprogram för Bergs Gård på Sicklaön. Planprogrammet syftar till att visa hur en förändrad markanvändning av den befintliga oljedepån norr om Jarlaberg samt ett mindre markområde längs med Skönviksvägen kan möjliggöra en ny stadsdel med ca 2000 lägenheter. Bergs Gård ligger nära både bostadsbebyggelsen i Jarlaberg och Nacka strand samt gränsar till Nyckelvikens naturreservat i öster. Programförslaget tar fasta på den befintliga struktur som finns inom oljedepåns område. När depån anlades placerades de storskaliga cisternerna mycket medvetet in i det kuperade landskapet på fyra tydligt avläsbara platåer som förstärkts genom utfyllnadsmassor. Trots de stora cisternerna har området fortfarande en stark karaktär av trädbeväxt bergsbrant. I det programförslag som Nacka kommun utarbetat placeras den föreslagna bebyggelsen i huvudsak på redan ianspråktagen mark och på de platåer som skapats för oljedepån. Bebyggelsen kommer med detta förslag samspela med topografin och i princip lämna branten mot norr orörd så att bergslandskapets karga och dramatiska sida även i fortsättningen dominerar vyn från sjösidan. Nacka kommun har genom åren remitterat ärenden till Skönhetsrådet som rör kusten och inloppet till Stockholm. Skönhetsrådet har därför valt att bara yttra sig över det föreliggande programförslagets eventuella inverkan på och gestaltning mot Saltsjön. Skönhetsrådet delegerade ansåg att förslagets grundidé, att utnyttja oljedepåns struktur och de olika nivåerna, är god. Bebyggelsen kommer på detta sätt följa topografin och ge intryck av att den klättrar upp på berget. Delegerade såg också positivt på föreslagna byggnadshöjder och gestaltningsidén att fasadmaterial och kulör kopplas till landskapets skiftande karaktär inom programområdet. De delar av programförslaget

3 Sida 3 (9) (forts 2) som delegerade kanske i större utsträckning känner oro inför är strandskyddet och hur själva strandområdet hanteras i framtiden. Mark som redan är ianspråktagna för oljedepåns verksamhet är ur denna synvinkel mindre kontroversiella, det är snarare planerade kopplingar till Nacka Strand och vidare till Nyckelviken som kräver noggranna studier för att inte hamna i konflikt med naturvärdena. Nya bryggor, spänger och andra åtgärder för att göra stranden tillgänglig bör också utredas grundligt så att inte skyddsvärda bestånd av djur och växtlighet skadas. Genom att den trädbevuxna bergsbranten behålls i princip orörd får området en fortsatt mycket tydlig koppling till skärgårdslandskapet så som det uppfattas från Saltsjön. Enligt delegerades uppfattning är det greppet på många sätt avgörande. Förkastningsbranten och topografin blir fortsatt avläsbar och den viktiga spridningskorridoren genom programområdet bibehålls. En av de mest iögonfallande förändringarna av strandmiljön är det föreslagna hisstorn som programmet föreslår. Delegerade har förståelse för behovet de stora höjdskillnaderna mellan strand och bebyggelsens lägre nivå är avsevärd och funktionen kommer att behövas för att tillgängliggöra stranden med föreslagna funktioner som pendelbåtsbrygga och bryggbad. I det fortsatta arbetet blir således gestaltningen av denna hiss och den horisontella förbindelsen synnerligen viktig. Delegerade ställde sig positivt till programmets förslag avseende bebyggelsens placering, föreslagna höjder och gestaltning men erinrar om att natur- och djurmiljön i strandområdet liksom det gröna sambandet längs berget måste värnas i det fortsatta arbetet. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.

4 Sida 4 (9) 3. Södermalm 6:38, Ryssgården, Södermalm, tunnelbaneentré (T-station Slussen), tidsbegränsat lov (SR ) Återupptogs ärende bordlagt vid föregående sammanträde ( 11) angående Södermalm 6:38, Ryssgården, Södermalm, tunnelbaneentré (T-station Slussen), tidsbegränsat lov. Anneli Runefelt, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Den föreliggande bygglovsansökan gäller ett uppförande av en tidsbegränsad tunnelbaneentré på Ryssgården och söks av exploateringskontoret, Projekt Slussen, som en tillfällig lösning med anledning av att den befintliga bussterminalen i Slussen rivs och den norra tunnelbaneentrén stängs. En ny provisorisk bussterminal öppnas för omstigning på Stadsgårdsleden, det är Projekt Slussens bedömning att den enda befintliga entrén inte klarar den ökade mängden resenärer. Delegerade ställde sig inte negativa till den provisoriska karaktären i den reversibla lösning som presenteras, eller den i sig känsliga placeringen på Ryssgården, rakt ovan perrongen. Delegerade såg snarare att känslan av lätthet, en tillfällig paviljongbyggnad, med fördel kan förstärkas i förslaget och ville därför rekommendera justeringar i utförandet. Skönhetsrådets delegerade ser gärna en lösning där byggnaden orienteras än mer tydligt efter spår- och perrongläge och att byggnadsformen får en friare, mindre klossig form, gärna i material som tydligt visar den tillfälliga karaktären, t.ex. glas och trä. Rådet ser inte skäl för att byggnadens volym ska höjas med en uppdragen kant som skymmer lanterninerna men vill samtidigt också påpeka att ljusinsläpp kan göras på andra sätt än genom de sex toppiga lanterninerna i förslaget. Ett ljusgenomsläppligt fasadmaterial, opakt i de delar insynsskydd kan krävas, skulle på ett naturligare sätt lösa ljusintaget, i synnerhet i riktning mot norr där byggnaden skulle kunna förses med en fönstervägg, det skulle också möjliggöra en lägre volym på torget särskilt viktigt då Stadsmuseets nedsänkta gård och fasader mot Ryssgården skyms av den tillkommande tunnelbaneentrébyggnaden. Rådet vill gärna hänvisa till Östermalmshallens tillfälliga byggnad som referens för utförandet.

5 Sida 5 (9) (forts 3) Skönhetsrådet avstyrker bifall till ansökan om bygglov i dess föreliggande form men ställer sig inte negativt till en kompletterande, tillfällig entré till tunnelbanan på platsen. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 4. Blasieholmen 54, Södra Blasieholmshamnen 8, yttre ändring, renovering och ändring av gatufasader samt återskapande av ornamentik med infälls LED-belysning samt omfärgning av fasad och tak (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande Blasieholmen 54, Södra Blasieholmshamnen 8, yttre ändring, renovering och ändring av gatufasader samt återskapande av ornamentik med infälls LED-belysning samt omfärgning av fasad och tak. Per-Olof Svensson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Föreliggande förslag till bygglov innebär att befintlig fasad på Grand hotel ersätts med en rekonstruktion av 1870-talets fasad upp till våning fyra. Rekonstruktionen innefattar återskapande av ornamentik i form av fönsteromfattningar, gesimser och pilastrar. På de två våningarna där ovanför föreslås en tolkning av hur fasadens skulle kunna ha sett ut om byggnaden ursprungligen varit högre än den var under det sena 1800-talet. Tolkningen utgår från påbyggnaderna på 1890 och 1950-talet. Förslaget innebär också en ny ljusgul fasadfärg samt ett omfärgat tak. Bygglovsförslaget innehåller dock inte den föreslagna fasadbelysningen. Belysningsfrågorna tas upp i ett särskilt bygglov vid senare tillfälle. Grand hotel stod färdigt 1874 som det första exklusiva storhotellet i landet. Byggnaden uppfördes i fyra våningar med en artikulerad nyrenässansfasad signerad Axel Kumlin. Vid förra sekelskiftet fick hotellet en ny skepnad genom en tillagd våning och en ny fasad i puts och sandsten i romantiserande

6 Sida 6 (9) (forts 4) stil. Förändringarna, som hade Ludvig Peterson och Ture Stenberg som arkitekter, utfördes Knappt trettio år senare, 1926, moderniserades byggnaden på nytt genom arkitekt Ivar Tengbom. Fasaden skalades av och fick ett stramare uttryck. Efter en ytterligare påbyggnad med en våning på 1950-talet fick byggnaden det utseende som den i huvudsak har idag. Kvar från sekelskiftets ombyggnad finns balkonger, torn och mittburspråk. Den mörkrosa fasadfärgen kom till vid en omputsning på 1970-talet. Delegerade fann att rekonstruktions- och nybyggnadsförslaget har höga ambitioner och ser positivt på att återge Grand hotel en mer artikulerad fasad som ger mer liv till byggnaden. Vid delegationssammanträdet diskuterades flera aspekter på det aktuella förslaget utifrån problematiken att en full rekonstruktion inte är möjlig att genomföra beroende på att byggnaden är två våningar högre än ursprungligt och att proportioneringen måste ta hänsyn till detta för en god helhetsverkan. Förslaget har, sedan rådet fick en tidig information, utvecklats positivt i detta avseende, men kräver enligt delegerades uppfattning ytterligare bearbetning. För delegerade var det tydligt att den, på fasadprovet utförda ornamentiken, håller hög klass men också att vissa av de tillförda fasadobjekten behöver bearbetas i sina möten med befintliga detaljer. Tydligast är detta i relation till burspråket som behålls. Den föreslagna segmentgaveln, med texten Grand Hôtel i tympanonfältet, som ramar in burspråkets ovansida bör inte utföras. Detta av såväl estetiska skäl i relation till burspråket, som av möjligheten till historisk läsbarheten när ett föreställt 1870-tal tillåts omfamna talet. Vid delegationssammanträdet diskuterades vidare den föreslagna kulören och hur den verkar i det större stadsrummet. En farhåga som uttrycktes var att helheten kan uppfattas för enahanda. När Grand hotel historiskt haft en ljus gul fasadfärg har byggnaden kontrasterats mot Bolinderska palatsets ursprungligen bruna fasad. Sammanfattningsvis anser rådet att förslaget är genomarbetat och ambitiöst men att det utstår ett par frågor som är viktiga för byggnadens helhetsgestalt. Viktigast är hur fasaden samverkar med byggnadens proportioner, där rådet finner en disharmoni visavi rekonstruktionen av Kumlins fasad och de

7 Sida 7 (9) (forts 4) två påbyggda våningarnas yttre. Rådet anser vidare att segmentgaveln bör utgå och att ytterligare fasadfärger än den föreslagna ska övervägas. För att rätt avvägning mellan rekonstruktion och nybyggnad ska kunna göras i den känsliga slottsomgivningen önskar rådet ytterligare alternativ till det presenterade förslaget. Beslöt Skönhetsrådet avstyrka bifall till förslag till bygglov i föreliggande form. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5. Konduktören, Bredängsvägen, Bredäng, förslag till detaljplan för område vid kvarteret, del av Sätra 2:1 (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Konduktören, Bredängsvägen, Bredäng, förslag till detaljplan för område vid kvarteret, del av Sätra 2:1. Annika Lindgren, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontorets detaljplaneförslag möjliggör nu bostadsbebyggelse för 90 bostadsrättslägenheter i kvarteret Konduktören. Planförslaget är också menat till att bidra till Bredängsvägens utveckling till en mer stadslik gata och till att koppla samman Bredäng, det nya området Mälaräng och Mälarhöjden. Delegerade ser förtätningsförslaget som ett positivt tillskott längs Bredängsvägen men vill påminna om en av principerna för Fokus Skärholmen där tillägg anpassats för att förstärka eller förändra befintliga strukturer, skapa bättre tillgänglighet och möten, koppla samman och vidareutveckla platser men också se helheten i förändringsförslagens sammanlagda påverkan på stadsdelarna. En viktig aspekt har varit gaturummens uppbyggnad och deras omformande från matargator till stadsgator. I texten nämns sträckans utveckling till en mer stadslik gata men delegerade ansåg att planerna för

8 Sida 8 (9) (forts 5) dess förändring borde hanteras i ett program för hela dess sträckning och inte bara i korsningen Ugglemossvägen och mötet med Mälaräng. Delegerade har inget att erinra mot byggnadernas gestaltning, skala eller placering som sådana. Vad gäller gaturummet vill rådet ändå poängtera att det är till fördel om byggnadernas förhållande till Bredängsvägen studeras vidare. Under mötet diskuterades möjligheten att behålla mer av hällarna i förgårdsmarken, en mjukare eller tydligare utformning av förgårdsmarken med eller utan balkonger i bottenvåningen osv. Här ville delegerade också betona att de boendes bruk av gränsområdet mot gatan med rätt förutsättningar kan berika en gatumiljö lika väl som den privatiserar om den blir slentrianmässigt utformad med murar och exkluderande avgränsningar. För delegerade stod det dock klart att det är positivt för sträckan och kopplingen till det omkringliggande om byggnaderna tydligt relaterar till gaturummet och inte placeras mer indragna i kvarteret, trots att det skulle kunna spara mer av hällmarken. Vad gäller den invändiga användningen av bottenvåningarna finns också fler förutsättningar att överväga: förhöjda bottenvåningar möjliggör verksamheter i ett senare skede, i synnerhet hus 3 i korsningen Ugglemossvägen har placerats med ett tydligt avstånd till korsningen och här finns en möjlighet att skapa en urban plats i gatumiljön som inte bör försittas. Slutligen ville delegerade påminna om att det finns relativt mycket p-platser tillgängliga i området och att det vore till fördel för om mindre av gårdarna blir underbyggda med parkeringshus. Vilket i sin tur skulle kunna lösa problemen med de ogestaltade murarna i mötet mellan grönområde och bostadsgård som nu finns i förslaget. Beslöt delegerade att tillstyrker förslag till detaljplan för förtätning längs Bredängsvägen med ovanstående erinran gällande förhållningsättet och förutsättningarna för ett gott, utvecklingsbart, gaturum. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Bordlades ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.

9 Sida 9 (9) 6. Riddaren 18, Nybrogatan 15, Östermalm, uppförande av nytt kontorshus, Riddaren 26, ombyggnad av fastighet till bostäder, bygglov (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Riddaren 18, Nybrogatan 15, Östermalm, uppförande av nytt kontorshus, Riddaren 26, ombyggnad av fastighet till bostäder, ansökan om bygglov. Bordlades ärendet. 7. Sekreteraren informerar Informerade sekreteraren om intervju angående ärendet rörande påbyggnad av Nederland Mindre i DN samt om artiklar i SVT Stockholm och Stockholm Direkt angående förändringarna av kajen vid Pålsundet. Påminde sekreteraren vidare om inbjudan till Konstakademien där sekreteraren håller ett av anförandena. Slutligen informerade sekreteraren om sitt kommande föredrag för Stockholms arkitektförening angående förändringar i City. 8. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Henrik Nerlund Sekreterare