RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Transkript

1 SID 1 (10) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden måndagen den 29 augusti 2011 i lokal Samuel Owen, Hantverkargatan 3D. Närvarande: Bo Grandien (ordf), John Chrispinsson (t.o.m. 4), Fredrik von Feilitzen (t.o.m. 4), Daniel Helldén (t.o.m. 3), Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Henrik Nerlund (deltog ej under 2, närvarande t.o.m. 3), Johan Scott, Mia Torpe; Martin Rörby, sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Frånvaro hade anmälts av: Anders Bodin, Charlotte Gyllenhammar, Magnus Olausson. Under sammanträdet närvarade också: Lina Gregersdotter, Susanna Stenfelt och Rebecca Kilhlman, Stadsbyggnadskontoret. 1. Rosteriet 7, Liljeholmen, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 10) angående kvarteret Rosteriet 7, Liljeholmen, förslag till detaljplan. Lina Gregersdotter, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Föreliggande planärende avser ny bebyggelse på fastigheten Rosteriet 7. Befintligt kontorshus, färdigställt 1964 för AB Atomenergi efter ritningar av Gustav Kaunitz, rivs och ersätts med bostäder, handel och förskola. De nya reglerna om strandskydd inträder för en mindre del av planområdet, d.v.s. den del som ligger inom 100-meterzonen från sjön Trekantens strandlinje. Strandskyddet kommer därför att behöva upphävas inom berörd del av kvartersmarken. Övrig del av mark som berörs av strandskyddet (153 kvm) ska ligga kvar som allmän platsmark. Avsikten är att förskolan ska få utnyttja del av parkmarken som lekgård.

2 (forts 1) Skönhetsrådet behandlade år 2006 en detaljplan för fastigheten som innebar att befintliga lågdelar skulle rivas och en ny kontorsbyggnad med tillhörande butiker och restaurang i bottenvåningen skulle uppföras. Skönhetsrådet såg utvecklingsmöjligheter i kvarteret men avstyrkte planförslaget i den föreliggande utformningen eftersom rådet inte ansåg att man med förslaget tog till vara det befintliga husets kvaliteter. I föreliggande förslag rivs det befintliga kontorshuset till sin helhet för att ersättas av ett nytt bostadshus med lokaler för butiker och förskola. Ett av skälen som anförs för rivning är att byggnadskomplexet innehåller blåbetong och radon. Naturligtvis är delegerade medvetna om riskerna med blåbetong och radon. I många hus, både kontorsbyggnader och bostadshus, runt om i Sverige har fastighetsägare samma problem. Oftast går det dock att lösa detta genom god ventilation. Delegerade ansåg att det föreslagna bostadshuset inte ger mervärden i stadsbilden, snarare bidrar det till att göra området mer ensartat genom att koppla det till bebyggelsen kring Liljeholmstorget. Delegerade ansåg vidare att husets arkitektoniska och kulturhistoriska värden är så stora att man bör prioritera fortsatt kontorsverksamhet i byggnadskomplexet. Läget för kontor torde inte kunna vara bättre; nära till t-bana, tvärspårväg och bussar. Om det visar sig omöjligt att hyra ut lokalerna anser delegerade att man istället bör bygga om kontorshuset till bostäder enligt uppgift ska det också finnas ett sådant förslag framtaget. Delegerade ser ett stort värde i att Liljeholmen behåller en varierad bebyggelse och i den kvalitet som en blandning av hus från olika tidsepoker bidrar med till stadsbilden. I synnerhet bör man värna äldre hus av god arkitektonisk kvalitet. Beslöt delegerade avstyrka förslag till detaljplan. Anmälde ledamot H Nerlund reservation mot beslutet. 2. Albano, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 9) Albano, förslag till detaljplan. Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Skönhetsrådet yttrade sig över Albano första gången redan 2003 och programsamrådförslaget remitterades under januari innevarande år. I samband med ärendets beredning kunde rådet då konstatera att många frågor förutsattes vara lösta för att allvarliga störningar vad gäller vägbuller och barriäreffekter inte

3 (forts 2) skulle komma att medföra brister i utvecklingen av förslaget, frågor som fortfarande inte är besvarade och där problem (t.ex. vad gäller Roslagsvägens trafikföring) nu tillkommit. Delegerade framförde att det är av största vikt att Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret samordnar åtgärder i planområdet för att området ska ha möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Vidare betonade delegerade att det är angeläget att frågor rörande kollektivtrafiken får en större tydlighet i planförslaget. Reservatområden avseende stationsbyggnader för järnväg så väl som tunnelbana bör därför markeras i planen för att hålla diskussionen med Landstinget och Trafikverket aktuell och visa att frågan är högprioriterad i stadens planering. Fortfarande undrade delegerade också över avsaknaden av ett centralt parkrum, i synnerhet då Roslagsvägens tunga trafik gör parken i den utbredning som föreslås oattraktiv och svår att använda. Delegerade ser att förslaget bearbetats i den form det nu remitteras men att mycket få av rådet synpunkter är tillgodosedda varför delegerade beslöt att kvarstå vid och i vissa delar även förstärka sina tidigare yttranden. Enligt delegerade innehåller planen en del otillfredställande arkitektoniska element som var och en för sig påverkar området menligt; bland annat gäller detta områdets relation till Alba Nova, den kulissartade pelargången vid Alba Novaparken, den svårförklarade Kampanilen och det mycket höga och fristående glastaket. Inte bara finns det problem med dessa delar i relation till kvarter och omgivande byggnader, tillsammans utgör de även ett påtagligt hot mot upplevelsen av den högt skattade byggnaden Alba Nova en av få byggnader av världsklass som kommit till stånd i Stockholm under senare tid. Delegerade framhöll också att det är viktigt att noga bevaka effekterna av områdets höjder och att planen måste tillåta en flexibilitet i innehåll och struktur. Siktstråken från Hagaparken har värnats vilket är en väldigt viktig förbättring sedan programförslaget. Syftet har varit att landskapet bortom nya Albano ska vara läsbart bakom den nya bebyggelsen. Det är då olyckligt att man valt en bebyggelseform med tydliga kvarter och som inte visar samma hänsyn till närområdet. Alba Nova och Teknikhöjden ger prov på ett sätt där högskoleområdet växt fram i en reglerad stadsbygd, Kräftriket visar en annan planform som bättre representera Norra Djurgården. Delegerade anser inte att planen för Albano kompletterar eller binder samman de två områdena på ett självklart sätt. Samtidigt som den strängt formala planen möjliggör långa siktgatt mot Brunnsvikenområdet innebär den klara begränsningar inom området. Den geometriska formen som står att finna; främst symboliserad i det halvcirkelformade rummet mot Alba Nova, är själva anslaget i den geometri som styr områdets struktur. Ett geometriskt format planmönster innebär en uppdelning av form och mellanrum i ett hierarkiskt system som inte tillåter flexibilitet, vilket också talar mot andan av fri tanke och lusten att överträda gränser, typiska för

4 (forts 2) universitetslivet. Vad gäller behovsprövningen inför framtida bruk ställer sig också KTH negativt till planens förutsättningar, vilket nått Skönhetsrådet i skrivelser. Det är viktigt att inte låsa allt för mycket av framtida innehåll och tillväxtpotential i området. Enligt delegerades mening skulle området därför gagnas av en plan där man redan nu hittat en övergripande form som tillåter funktioner att successivt växa fram. Enligt delegerades mening skulle det också kunna motsvara det område som Albano så gärna relaterar sig till: Kräftriket och dess hus i park. Delegerade ser också ett problem i att området, trots sin starka planform, ändå saknar en gestaltning som visar vad som är områdets fram och baksida, tydligast representerat av BSK entréhus i planområdets sydvästra hörn som inte ger en tilltalande yttre gräns där man möter området i gränslandet mellan stad och landsbygd. Skönhetsrådets delegeradegrupper anser fortfarande att de nya förutsättningarna inom området borde leda till en ny tävling för områdets gestaltning och att det, med hänvisning till det missnöje KTH själva visar, finns tid för omtag. Delegerade ställde sig inte negativt till en exploatering av området för universitetsändamål men beslöt att bestämt avstyrka detaljplanen för Albano i dess föreliggande form. Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga. Anmälde ledamot H Nerlund att han inte deltagit i beslutet pga jäv. 3. Arkitektur Stockholm en strategi för stadens gestaltning, inbjudan till samråd (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 14) angående Arkitektur Stockholm en strategi för stadens gestaltning. Uppdrogs åt kansliet att utforma förslag till skrivelse till nästkommande ordinarie sammanträde. Bordlades ärendet. 4. Stockholms miljöprogram (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 18) angående stadsmiljörotelns remiss av Stockholms miljöprogram Delegerade ställde sig mycket positiva till innehållet i Stockholms miljöprogram

5 (forts 4) och lovordade de intentioner som både visar en omvärldskännedom och ger tydliga direktiv angående stadens eget ansvar som förebild i det framtida arbetet. Enligt delegerades mening är det nödvändigt att Stockholms stad både visar vägen och sätter standard för miljöarbetet med egna medel, för att staden, med trovärdighet, ska kunna fordra samma höga kvalitet inom de fält staden själv har att myndighetspröva. Att kraven är långt drivna exemplifieras bland annat av energianvändningsmålen om högst 55 kwh/m2 i nybyggnader vid markanvisning eller att en 40% renovering ska ge en 50% energieffektivisering efter ombyggnad. De sex inriktningsmålen och de 29 delmålen ska genomföras på relativt kort tid. Integreringen av miljöprogrammet i stadens styrsystem, verksamhetsplan och uppföljning i tertialrapporter och årsredovisning, gör att miljöprogrammet hålls aktuellt i verksamheten för nämnder och styrelser. Stadsledningskontoret erinrar dock om att budgeten alltid är överordnad andra styrdokument, vilket betyder att dess (ekonomiska) prioriteringar styr åtgärder och aktiviteter som föranleds av miljöprogrammet. Delegerade ser en svårighet i att ekonomisera en planering för ett hållbart samhälle om åtgärderna inte kan få mer långsiktiga effekter än vad som gäller för budgetperioden till exempel gäller det frågor om grönområdens utveckling. Delegerade ser också en risk i att de energieffekteringskrav som en genomgripande renovering i byggnader ställer kan uppfattas som fördyrande och således inte går att genomföra i enlighet med budgetmålen, trots stora behov. Delegerade saknade vidare mer konkreta anvisningar vad gäller delmålens genomförande. Miljöprogrammet anger att det ska ansvarsfördelas till nämnder med rådighet över delmålen att välja vilka åtgärder som ska genomföras eller kostnadsberäknas för att sedan besluta om de mest kostnadseffektiva åtgärderna eller uppföljningsmåtten. Delegerade befarade dock att det, utan än större samordning, inte blir annat än en god intention. Beslöt delegerade att ställa sig positiva till miljöprogrammet med ovanstående erinran. 5. Husby, programsamråd för strukturplan (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 15) angående programsamråd för strukturplan avseende Husby. Delegerade konstaterade att strukturplanen utgått från Järvavisionens teoretiska delar och försökt göra praktik av dessa, något som delegerade också tycker att man lyckats göra i strukturplanen.

6

7 (forts 5) Delegerade beslöt att ställa sig bakom konkreta förslag som att förlänga bilvägen till Husby Gård för att stärka tillgänglighet och trygghet, att tillföra trottoarer i gatumiljön där det nedsänkta läget bibehålls, att höja upp gatorna kring centrumdelen samt att ställa sig positivt till ett Kulturhus och till nya bostäder vid Hanstavägen. Vidare bör man utreda möjligheten att bebygga lågt utnyttjade parkeringytor. Däremot anser delegerade att de ytor som tidigare använts för skolor och förskolor inte ska bebyggas. Det ökade befolkningsunderlaget i området och eventuella framtida förändringar i befolkningssammansättningen kan göra att lokaler för den typen av verksamheter behövs i mycket större utsträckning än i dag. Delegerade påpekade också att det positiva för Husbyplanen är de unika lösningarna som tagit hänsyn till stadsdelens förutsättningar och att den därför ska ses som pilotprojekt, men inte prejudikat, för en fortsatt omvandling och utveckling av stadens förortsstadsdelar från den här tidsperioden. 6. Strandvägskajen, Ångbåtsmuseum (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 17) angående Strandvägen, Ångbåtsmuseum. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Delegerade ser gärna att man finner en plats för ett ångbåtsmuseum och att fartygen då utnyttjas till fullo för museibesök så väl som turverksamhet. Enligt delegerades uppfattning är det fartygen i sig som är museer och eventuell information och utställningsverksamhet bör därför finnas tillgänglig ombord på båtarna. Traditionellt har ju också många fartyg haft restaurangverksamhet och det är snarare en sådan kombination av förtäring, museiverksamhet och båtturer rådet önskar se än en påbyggd ponton förankrad vid en av stadens viktigaste kajer. Det mest självklara vore, enligt delegerade, att samla ångbåtarna vid de andra museifartygen på Djurgården.

8 7. Gångbro över Cedersdalsgatan (SR Dnr ) Återupptogs ärende bordlagt vid sammanträde ( 20) angående gångbro över Cedersdalsgatan. Förelåg två förslag till gångbro. Beslöt delegerade att inte tillstyrka något av förslagen utan istället förespråka att besökare till Bellevueparken även fortsättningsvis, åtminstone tills vidare, får ta sig in i området via de gångvägar som redan hårdgjorts och nyttja de övergångställen som finns i gatunivå. 8. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Bo Grandien Cecilia Skog vidi: Martin Rörby

9 Bilaga 1 till protokoll Rosteriet 7, Liljeholmen, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Anmälde ledamot H Nerlund reservation enligt följande: Liljeholmen är tillsammans med Gullmarsplan de båda noder där innerstaden tydligast tar språnget över tullgränsen och fortsätter utanför malmen. Stadsdelens omvandling från industrikaraktär till blandad boendemiljö har skett under ett antal år och kommer att ytterligare sträcka sig mot Gröndal och Aspudden. I en av de strukturellt viktigaste punkterna för denna vidare utveckling ligger fastigheten Rosteriet 7. Kontorshuset som uppförts för AB Atomenergi saknar inte kvalitéer men kommer i oförändrad form att skapa en sämre kopplad stadsdel. AB Atomenergis verksamhet var till sin natur inåtvänd och fastigheten vänder sig såldes från det offentliga rummet. Huset ligger inte i liv med gatan och saknar entréer och publika lokaler mot Liljeholmsvägen. Det bostadskvarter som föreslagits för platsen skapar betydligt bättre förutsättningar för ett intensivare stadsliv. Huset kommer med sina publika bottenvåningar att verka positivt för stadsrummet och den upplevda tryggheten genom att det befolkar platsen bättre. Rent strukturellt är en sådan utveckling på den nämnda fastigheten av avgörande vikt för hela stadsdelens trivsel och attraktionskraft. Bostadskvarterets utformning bör studeras ytterligare för större variation och stadsmässighet.

10 Bilaga 2 till protokoll Albano, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Miljöbalkens bestämmelser för Kungl. Nationalstadsparken (med förtydliganden i två propositioner) måste respekteras, både gällande det historiska landskapet och bebyggelsens karaktär och innehåll. Bostäder kan därför inte tillåtas, vilket skulle minska den föreslagna exploateringen med en tredjedel, från till kvadratmeter. Studentoch forskarbostäder kan med fördel förläggas till det välbelägna Norra Stationsområdet. Exploateringen kan ytterligare minskas genom att universitetet behåller Sveaplans skolbyggnad, genom viss expansion i Frescati och nybyggnader i Norra Stationsområdet och vid Wenner-Gren Center. Teknikhöjdens hus (byggt 1951, tillbyggt 1962), med verksamheter för forskningsutveckling, kommenteras märkligt nog inte i stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtanden. Det bör behållas som ett inte oävet modernt exempel på vad hus i park i området kan innebära.