RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Transkript

1 SID 1 (9) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden måndagen den 24 januari 2011 i Kristallen, Hantverkargatan 3D. Närvarande: Anders Bodin (ordf.), Fredrik von Feilitzen, Bo Grandien, Charlotte Gyllenhammar, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Henrik Nerlund samt Magnus Olausson; Anna Karin Edblom, sekreterare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Frånvaro hade anmälts av Johan Scott, Mia Torpe och Anders Wijkman. Under sammanträdet närvarade också Katarina Balog. 1. Djurgården 1:1 (Djurgårdsbrons besökscentrum), uppförande av besöksoch evenemangscentrum med kiosk, servering, toaletter m.m., bygglov (SR Dnr ) Återupptogs till behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 23) angående Djurgården 1:1 (Djurgårdsbrons besökscentrum), ansökan om bygglov avseende uppförande av besöks- och evenemangscentrum med kiosk, servering, toaletter m.m. Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Skönhetsrådet har tidigare yttrat sig angående Djurgårdsbrons besökscentrum, dels i form av planärende, dels i direkt samråd med arkitekt och representant för Djurgårdsförvaltningen. Rådet har vid ett flertal tillfällen påtalat vikten av att besökscentret verkligen får det innehåll och program som förespeglats. När nu bygglovsansökan remitteras rådet står det klart att endast en ringa yta reserverats för besökare och att övriga ytor reserveras för servering (tre ytor) samt kiosk, kök och disk bl.a. I ansökan står Syftet med nybyggnation av ett Besökscentrum är att utveckla befintlig verksamhet samt att möjliggöra en välkomnande parkentré till södra Djurgården och evenemangsparken.

2 SID 2 (9) (forts 1) Enligt delegerades mening är det inte byggnaden som ska utgöra den välkomnande parkentrén utan innehållet. Skälet att låta byggnaden placera sig så öppet i det ytterst känsliga parkrummet var att marknadsföra ett informationscenter, inte att låta en kommersiell verksamhet träda fram på parkens bekostnad. Eftersom detaljplanen antagits och byggnadens volym och placering slagits fast anser delegerade nu att det är av yttersta vikt att genom gestaltning mildra det uttryck som byggnaden får. delegerade anser därför att de vitmålade pelare som karaktäriserar de glasade partierna mot söder, öster och norr ger ett allt för ljust intryck och att man hellre bör söka sig till traditionella Djurgårdsfärger som vinrött eller grönt. Delegerade anser också att markytan som omgärdar byggnaden är för hårdgjord och att anläggningen (byggnad så väl som omland) bör ha sin främsta förtjänst i förmågan att smälta in och ge platsen, Djurgårdens entré, sitt rätta utrymme. Till skillnad mot de tre glasade sidorna i byggnadens övervåning så är den östra långsidan sluten, klädd med en svartlaserad vägg av cederspån. Byggnadens souterrängvåning mot norr, väl synlig från Djurgårdsbron och Strandvägen, är också den sluten med en yttervägg av natursten och portar klädda med en förpatinerad, mörk, zinkplåt. Här anser delegerade att det är av yttersta vikt att materialvalet blir precist och att detaljutformningen kommer till utförande med en mycket hög ambitionsnivå. Av samma skäl anser delegerade att de spaljéer som schematiskt visas i illustrationerna måste redovisas bättre och även de utföras med en arkitektonisk gestaltning som förankrar dem i byggnaden som helhet inte bara hängs på eller ställs emot huskroppen. Entrén till Evenemangsparken på Södra Djurgården, Sveriges mest besökta turistattraktion, behöver ett informationscenter. Med hänvisning till rådets tidigare yttranden i ärendet och med anledning av att väsentliga funktioner i byggnadens innehåll utgått har delegerade därför beslutat att bestämt avstyrka bifall till ansökan om bygglov i föreliggande form. Mot beslutet reserverade sig ledamot H Nerlund enligt bilaga 1. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 2. Kvarnberget 1, Hjulstavägen/Rinkeby allé, förslag till detaljplan för del av fastigheten (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 19) angående Kvarnberget 1, Hjulstavägen/Rinkeby allé, förslag till detaljplan för del av fastigheten.

3 SID 3 (9) (forts 2) Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag med syfte att möjliggöra uppförandet av en moské i kvarteret Kvarnberget 1 i Rinkeby. På den centrala platsen vid Rinkeby allé fanns tills nyligen en byggnad för stadsdelsförvaltningen och ett intilliggande garage. Stadsdelsförvaltningens byggnad har nu rivits och därmed givit utrymme för den nya moskén. Med utgångspunkt i Vision Järva 2030 pågår ett omfattande arbete med syfte att uppgradera Rinkebystråket, Rinkeby allé och Rinkebyplan till mer stadsmässiga miljöer. Den aktuella platsen ligger i hörnet Rinkeby allé och Hjulstavägen, gator som båda kommer att förändras kraftigt i och med dessa planer. Den ursprungliga trafiksepareringen kommer att byggas bort genom att gång-, cykel- och körbanor placeras i nivå med varandra, och nya byggnader med lokaler i bottenvåningarna kommer att koncentreras längs huvudstråken. Läget erbjuder också intressanta entrémöjligheter från såväl gatuhörnet som via en gårdsentré från det befintliga garagets takplan. Delegerade ställde sig mycket positiva till de föreslagna strukturella förändringarna av stadsdelen och finner att placeringen av den nya moskén är helt i linje med dessa ambitioner. Därför ansåg delegerade också att det är mycket viktigt att den nya moskén planeras med utgångspunkt i detta nya sammanhang. Det material som funnits att ta ställning till redovisar dock alltför knapphändigt den nya volymens relation till såväl befintlig bebyggelse som planerade förändringar längs Rinkeby allé. Delegerade ansåg det omöjligt att ta ställning till förslagets lämplighet utifrån dessa handlingar och avstyrker, med hänvisning till det, föreliggande förslag till detaljplan.. Anmälde ledamot Henrik Nerlund reservation mot beslutet enligt bilaga 2. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 3. Vasaparken, ny året-runt servering i parken vid Odengatan/Dalagatan, förhandsbesked (SR Dnr ) Återupptogs ärende hänskjutet från sammanträde ( 25) angående Vasaparken, ny året-runt servering i parken vid Odengatan/Dalagatan, förhandsbesked inför bygglov. Sekreteraren informerade om ärendet. Under sammanträdet presenterades skisser på en ny cafébyggnad i Vasaparken, placerad på platsen för en befintlig kioskbyggnad med uteservering i hörnet Odengatan-Dalagatan. Materialet omfattar även ett förslag till omgestaltning av den intilliggande minigolfbanan.

4 SID 4 (9) (forts 3) Skisserna redovisade två alternativ: Ett där serveringen grävs in under terrasserna och minigolfbanan, och ett där serveringen blir en fristående byggnad med golfbanan i sitt nuvarande läge. I det senare förslaget redovisas den nya åretruntserveringen som en paviljongbyggnad bestående av omväxlande öppna och slutna burspråk arrangerade som en oktogon. Genom att luta vartannat av burspråkens takytor inåt mot den centrala lanterninen bildas en intressant lyktliknande gestalt. Delegerade anser att det finns anledning att bevaka Vasaparkens öppna ytor men att skisserna var så pass lovande att idén mycket väl kan vidarebearbetas och prövas i ett mer genomarbetat förslag. Delegerade påpekade dock att en ny servering bör planeras i ett sammanhang som också inkluderar användningen i övrigt av den här delen av parken och att det bör ske i samråd med stadsdelsförvaltningen, för att samtidigt utreda behovet av minigolfbanan etc. En förutsättning för att delegerade ska acceptera förslaget är naturligtvis också att alla funktioner ryms inom den föreslagna byggnaden, så att inte sophantering, möbelförvaring, markiser och tälttak eller andra anordningar tar ytterligare mark i anspråk. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 4. Albano-området, programsamråd (Norra Djurgården 2:2 m.m.) (SR Dnr ) Återupptogs för behandling ärende hänskjutet från ordinarie sammanträde ( 20) angående Albano-området, programsamråd (Norra Djurgården 2:2 m.m.) Delegerad ansåg, i likhet med Stadsbyggnadskontoret, att Albano-området kan bebyggas och att det då ska ske med den verksamhet som lagen om Nationalstadsparken tillåter, vilket innebär institutionsområde, men att en bebyggelse på platsen också bör förenas med ett landskapligt och topografiskt förslag som stärker områdets kvalitet. Delegerade ansåg dessutom att det är möjligt att pröva ett avsteg från den lagtext som tydligt anger att bostäder inte får uppföras inom området genom att tillföra tillfälliga student- och forskarbostäder eller andra övernattningsmöjligheter, vilket skulle motverka en monokultur i det mycket stora institutionsområdet. Det nuvarande planarbetet för Albano-området har pågått sedan början av år 2007 genom parallella uppdrag och redovisats tidigare i form av sex idéförslag. Kännetecknande för samtliga förslag är att de valt att lämna den öst-västliga riktningen öppen i en grön korridor som följer Värtabanans sträckning.

5 SID 5 (9) (forts. 4) Förutsättningarna för förslaget angav att bebyggelsen, av säkerhetsskäl, måste ligga minst 25 meter från spåret både på norr- och södersidan vilket tvingat fram ett parkrum i samma läge. I den nu remitterade programförslagstexten anses detta vara en brist då universitetsbebyggelsen delats upp på de båda sidorna av Värtabanan och hindrat en urban och sammanhängande bebyggelse. Utan att tidigare ha tagit del av de parallella uppdragen kan delegerade också konstatera att bebyggelsen i de förslagen blivit för hög. Enligt en analys i programförslaget har detta blivit en effekt av att man kompenserat exploateringstalen för mark som inte gått att bebygga. I det förslag som nu redovisas är Värtabanan istället överdäckad vilket innebär en avsevärd förändring av förutsättningarna. På samma sätt har det i förutsättningarna för området tidigare ingått att lämna Albanoskogen fri från bebyggelse vilket även det förändrats i det föreliggande förslaget. Om det nu är så att spåret för Värtabanan kan överdäckas i ett realistiskt genomförbart förslag så bör det innebära att de tävlande kontoren också bör få möjlighet att vidarestudera sina förslag. Likaså ansåg delegerade att det finns så pass höga kvaliteter i den antagna detaljplan som föreligger för kv Teknikhöjden ( ) att den bör inlemmas i det program som nu remitterats. Albano-området omgärdas av Roslagsvägen och Roslagsbanan, området skärs dessutom i två delar av Värtabanan. För delegerade stod det klart att man måste ta hänsyn till de avsevärda problem som dessa delar av fordons- och järnvägstrafiken skapar i området men att besluten rörande infrastrukturen också måste förankras parallellt med nyttjare och ansvariga. Enligt uppgift finns det inte politiskt direktiv inom Stockholms stad att fortsätta planera för en minskad trafik längs Roslagsvägen trots att Översiktsplanen för Vetenskapsstaden anger att Roslagsvägens barriäreffekt och bullerstörningar behöver minskas. Det framgår av programsamrådstexten att utbyggnaden av Norra Länken kommer att innebära en minskad trafikmängd på Roslagsvägen och att den nu kan förändras från motorled till en grön landsväg vilket gör att åtgärder kan vidtas för att ge vägen en lugnare karaktär. Detta är således också en förutsättning för att kunna skapa det förenande rum som planförfattaren önskat ett rum där grönskan dominerar. Finansieringar och förutsättningar för en förändrad trafikbild längs Roslagsvägen och en överdäckning av Värtabanan som en- eller tvåspårig måste tydliggöras innan en fortsatt planering av området låser möjligheterna. Risken finns annars att området inte kan bli det sammanbindande stråk man önskar utan ett tredje avgränsat campus. Delegerade ser persontrafiken längs Roslagsbanan som en omistlig tillgång. Vad gäller Värtabanan är dess samhällsekonomiska behov mer otydligt. Idag är inte banan särskilt vältrafikerad och delegerade vill fortfarande förespråka en persontrafik som anknyter Värtans nya bebyggelse med Norra Stationsområdet. Det föreligger däremot uppgifter om att järnvägen snarare förväntas användas för en förstärkt järnvägsgodstrafik till Värtahamnen. Ska Värtabanan vara kvar i

6 SID 6 (9) (forts 4) området med en utökad trafik bör man också ta ställning till hur den tätare, tunga, nattrafiken påverkar området. En överdäckad, och inte nedgrävd eller tunnellagd järnväg, ger en ca 3 meter högre marknivå och påverkar på så sätt topografin genom sin förändrade höjdskala. I ett vidgat kulturhistoriskt perspektiv skulle en borttagen järnväg kunna ge en återskapad Bellevuepark. Oavsett fortsatt användning bör denna fråga klargöras i samråd med Trafikverket innan planeringen fortsätter. I programbeskrivningen framgår att området är tänkt som någon form av gångcampus som förbinder KTH med Kräftriket och Universitetet. Lika viktigt som passager till fots och med cykel är för att binda de tre områdena samman är också resandet med kollektivtrafiken. Delegerade anser att en utredning om områdets behov av kollektivtrafik bör göras, bland annat bör man ta ställning till om det behövs en tunnelbanestation med uppgång i området. Enligt delegerade bygger allt för mycket av programförslagets kvaliteter på att det parkrum mot vägen som föreslaget redovisar kan bli en fungerande rekreationsmiljö. Delegerade anser att områdets parkrum snarare ska skyddas från Roslagsvägen genom att förläggas mer centralt och med en bullerdämpande skärmbebyggelse mot vägen. Ett sådant parkrum skulle kunna förläggas på ett sätt som tydligt redovisar sprickdalslandskapets kvaliteter och topografi. Stockholms topografi karaktäriseras av tydliga variationer i höjder. Dalar är dalar, höjder är höjder. Samtida planering så också detta förslag tenderar att släta ut denna livfullhet istället för att hålla dalgången fri och bygga mot sluttningarnas kanter och bryn. Delegerade ansåg att det är viktigt att behålla den öst-västliga dalgången synlig istället för att som i förslaget bygga igen siktlinjerna. Delegerade skulle därför hellre se ett förslag där bebyggelsen, som de tidigare studierna i parallella uppdragen från visat möjligt, länkar bebyggelsen till dalgången genom att bygga mot höjderna och inte förstärka det stråk som i egentlig mening endast består av vägmiljön runt Roslagsvägen. Enligt Skönhetsrådets delegerade har programsamrådsförslaget allt för tydligt präglats av dess formala struktur och inte landskapets topografiska eller kulturhistoriska kvaliteter. Där Henning Larsens byggnad Fysikcentrum från 2001 (nu Alba Nova) beskriver Roslagsbergets rygg genom en förstärkande båge har istället de crescentformer som lagts i området inte större förklaring i landskapet än att de ska ses som solfjädrar som från två håll sträcker sig ut i landskapet. Enligt delegerades mening gör det att byggnadskropparnas form snarare kommer i konflikt med, än kompletterar, Alba Nova. Programtexten anger att den nya bebyggelsen inom Albano bör uttrycka universitetets och kunskapens viktiga roll i samhället och att universitetsmiljön bör spegla den ambitionen. Programtexten anger också att det är angeläget att arkitekturen förenar krav på moderna och ändamålsenliga lokaler med en

7 SID 7 (9) (forts 4) förankring i den europeiska och lokala stadsbyggnadstraditionen men delegerade ansåg att innehållet och behoven, beskrivna i ett flexibelt program som tillåter tillväxt och utveckling, kanske i än högre grad bör styra områdets utformning. Den planform som nu ligger medför, i sin strävan efter en arkitektonisk symbolik, en monumentalitet som tyvärr inte får rätt utrymme pga. områdets geometriska yta men inte heller lämnar kvar mycket nog för den landskaplighet och topografiska hänsyn den anser sig visa. Delegerade ställer sig också tveksamma till om det är de stora greppen med kampanil och monumentaltrappa som ska känneteckna ett modernt universitetsområde i Stockholm. I enlighet med ovanstående ställde sig delegerade positiva till en utveckling av universitetsfunktionerna inom Albano-området. Delegerade ansåg däremot inte att förslaget ska utvecklas enligt de huvuddrag som det remitterade programsamrådsmaterialet föreslår. De frågor som i första hand bör utredas är förutsättningarna för trafiken på Värtabanan och längs Roslagsvägen, realismen i ett parkrum mot trafikleden samt Universitetets behov inom området. Hänsköts ärendet till nästkommande ordinarie sammanträde för formellt beslut. 5. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Cecilia Skog vidi: Anna Karin Edblom

8 SID 8 (9) Bilaga 1 till protokoll Djurgården 1:1 (Djurgårdsbrons besökscentrum), uppförande av besöksoch evenemangscentrum med kiosk, servering, toaletter m.m., bygglov (SR Dnr ) Anmälde ledamot H Nerlund reservation enligt följande: Södra Djurgården är ett av Stockholms viktigaste turistmål. Ett besökscentrum vid Djurgårdens entré är mycket positivt och tillför området något det tidigare saknat i form av information och offentliga toaletter. Det känsliga området kräver en gestaltning som väl smälter in i omgivningen. Särskild hänsyn bör tas till den slutna baksidan och dess inordnande i den gröna miljön med välutförda och vintergröna spaljéer. Med hänvisning till ovanstående reserverar jag mig till förmån för ett bifall av ärendet.

9 SID 9 (9) Bilaga 2 till protokoll Kvarnberget 1, Hjulstavägen/Rinkeby allé, förslag till detaljplan för del av fastigheten (SR Dnr ) Anmälde ledamot H Nerlund reservation enligt följande: Utvecklingen av Rinkeby från storskalig miljonprogramsmiljö till en mer intim miljö med kvartersstruktur är mycket positiv. Att bryta funktionssepareringen och lyfta gångbanor och gator till samma nivå skapar bättre samband, stadsmässighet och trygghet. Moskén knyter an till stadens skala och inordnas i gatulivet. Den föreslagna utformningen kräver ytterligare bearbetning men visar i detta skede en vilja att använda skandinaviska material på ett intressant sätt. En väl utförd moské blir ett lyft för hela stadsdelen. Med hänvisning till ovanstående reserverar jag mig till förmån för ett bifall av ärendet