RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Transkript

1 SID 1 (5) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Handläggare: Cecilia Skog Telefon: SR Dnr (S-Dp ) Till Stadsbyggnadskontoret Ang. Norra Djurgårdsstaden Gasklocka 3 och 4, Hjorthagen 1:2 m.fl., förslag till detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden Med anledning av Stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat ärende vill Skönhetsrådet anföra följande. Förslaget Stadsbyggnadskontorets detaljplaneförslag för ovanstående del av Gasverksområdet omfattar förändringar för två av de fem befintliga gasklockorna: klocka 3, en våtgasklocka i en öppen fackverkskonstruktion och klocka 4, en torrgasklocka innesluten i ett plåtskal. Klockorna invigdes 1912 respektive 1932 och ska, enligt avtal, tas ur drift I planförslaget föreslås gasklocka 3 bevaras i sin karaktär, och med upphöjd mantel inrymma en konsthall, medan klocka 4 föreslås rivas för att ersättas med ett bostadshus. Gasverksområdet har en mycket stark gestaltning, fortfarande läsbar efter Ferdinand Bobergs grundplan. De första etapperna byggdes med en tidstypiskt kraftfull tegelarkitektur inte bara när det gällde de första gasklockornas ytterhölje utan också för övriga byggnader och maskinrum. I de följande etapperna förenklades arkitekturen successivt för att bli mer funktionsanpassad. Stadsbyggnadskontoret tar ställning till det kulturhistoriska värdet i hela Gasverksområdet och preciserar för gasklockorna i den här plandelen att den äldre och lägre (klocka 3) ska bevaras medan den yngre och högre (klocka 4) bedöms ha sin största förtjänst i dess miljöskapande värde som ett landmärke i Stockholm vilket bör bevaras och utvecklas. Rådet instämmer i analysen att även de här gasklockornas volymer och karaktärer är viktiga för läsbarheten inom det industrihistoriskt värdefulla området. Att använda gasklocka 3 som konsthall, med teleskopkroppen utdragen till en höjd av 50 meter, är ett exempel på gott återbruk av den ursprungliga byggnaden. Vad gäller gasklocka 4, för vilken idén om ombyggnad för bostadsändamål övergivits pga. de svårigheter det medförde, gäller också att dess volymverkan är den kunskapsbärande funktionen. Skönhetsrådet ställer sig i huvudsak mycket positivt till de bärande idéerna i planförslaget STOCKHOLM. Telefon Fax cecilia.skog@stadshuset.stockholm.se Besöksadress Hantverkargatan 3L

2 SID 2 (5) Stockholmskaraktär - Ferdinand Bobergs Värtagasområde är i absolut världsklass när det gäller gestaltade industriområden. - Nationalstadsparken gränsar till området och kräver särskild hänsyn. - Plåtgasklockans betydelse som landmärke är kulturhistoriskt intressant i Stockholms skyline. Det finns många känsliga frågor som direkt berörs av planförslaget och som staden bör utreda och ta ställning till i ett tidigt skede. Förutom att utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden är ett av de största och mest intressanta stadsutvecklingsprojekten just nu så är det även ett lokalt tillskott för Hjorthagen om man på ett trovärdigt sätt lyckas binda ihop stadsdelarna så att dess olika karaktärer tillåts befrukta varandra. Att manifestera den framväxande nya stadsdelen med ett landmärke ligger nära till hands inte minst då den befintliga byggnaden redan har den funktionen. Rådet vill dock anknyta ärendet till den rådande debatten om landmärken; här instämmer rådet i synpunkten att inte överutnyttja 1950-talets planeringsprinciper genom att nu markera varje centrum med en högre volym. Höga hus av den här karaktären finns inte i Stockholm. För att få ett internationellt perspektiv att jämföra med så kan man se på Paris och London. London har inte planeringsinstrument som ser till helheten eftersom ansvaret är uppdelat på olika boroughs. Här har man i de olika stadsdelarna valt att manifestera samtidsarkitekturen med solitära byggnader och har på så sätt infört en ny skala i den sammantagna stadsbilden. Även Paris har sina höga hus, solitärer och landmärken men i en annan skala och med en annan täthet än London. Här har man sett till topografi och siktlinjer för att medvetet styra byggnadernas placering. Att placera höga hus enligt en tydlig struktur i bebyggelsemönstret har också varit det gängse tillvägagångssättet i Stockholm. När Stockholms skönhetsvärden listas nämns också ofta silhuett, offentliga platser och vyer vara vad som uppskattas av invånare och tillfälliga besökare. Rent generellt uppfattas befintliga värden i Stockholm vara positiva och av så tydlig karaktär att det är relevant att tala om Stockholmskaraktär i stadsmiljön. Ett landmärke bör alltså vara ett landmärke av Stockholmskaraktär. Exploateringsgrad Den nya byggnadens faktiska höjd är än så länge en gestaltningsfråga som diskuteras med hänvisningar till vad som Stadsbyggnadskontoret anför som slankhetsprincipen. Planen redovisar 530 bostäder fördelade på 47 våningsplan och med en total höjd av 170 meter. Den befintliga klockan är något lägre än 100 meter. Den ökade höjden motiveras av ett proportionsmässigt förhållande mellan höjd och bredd där en slankare byggnad upplevs som mer attraktiv. Det finns en svårighet i att ersätta ett landmärke med ett landmärke om dess ursprungliga kvalitet endast är att den uppförts med en avgörande höjd. Den befintliga gasklockan är inte bara ett positivt landmärke utan också något som många uppfattat som skrämmande (exploderande gasmassor) och en överstor grå volym. Rådet ser det som mycket viktigt att proportionerna mellan de befintliga klockorna och det tillkommande huset blir de rätta och att tillskottet blir positivt. Den nuvarande gasklockan når en höjd av 100 meter, placerad på en kulle som den är, och syns därmed vida omkring i stadslandskapet.

3 SID 3 (5) Rådet anser också att det här är rätt plats för ett högt hus. Området är sidoordnat i förhållande till City och har en struktur som kan tåla en högre exploateringsgrad. Skönhetsrådet ser det som mycket insiktsfullt av Stadsbyggnadskontoret att presentera en byggnad med en gestaltning som inte är avhängig sin höjd. Det finns däremot en risk i att det nyskapande i planlösningar och detaljverkan inte går att uppfatta på håll och att byggnadens enda utmärkande drag blir dess höjd. En byggnad, som den illustreras i planförslaget, med en höjd av 170 meter är ett helt nytt inslag i Stockholm. Det står klart att byggnaden, även med internationella mått, är hög och att den med sin höjd medför en skalförskjutning som gör att allt annat blir lågt även det som tidigare uppfattats som högt. Den stora risken med byggnadens monumentala verkan är nog ändå, enligt vad rådet uppfattar, i sambandet med närmiljön. Byggnadens proportioner bör inte genom sin skala förrycka storleksförhållandet i Gasverksområdet eller slå sönder det sammanhang som faktiskt ändå tål stora grepp. Den här byggnaden står inte som Turning Torso i Malmö i ett nyskapat stadslandskap, det är inte samma förutsättningar som i hamnen i St Petersburg där Gazprom planerar sin skyskrapa, det är inte heller en del av samma stadssilhuett som i Peking eller Shanghai. Byggnaden ska inplaceras i en ytterst känslig miljö och ändå tillåtas bli ett positivt tillskott. God miljö och planeringsperspektiv När det gäller höga hus är lönsamheten svår att beräkna. Det finns samordningsvinster som gäller upp till ett våningsantal och som över den höjden blir till fördyrningar på grund av enormt ökande produktionskostnader. Det som byggs över den angivna höjden är således något som kan beräknas som ett symbolvärde eller statusmässigt övervärde men inte ett stabilt fastighetsekonomiskt värde. Frågan är om det, sett ur allmänhetens intresse, är bra bostäder som byggs på det sättet? Rådet ser det som klart att en högre byggnad ska prövas i området men att det måste göras med alternativa exploateringsgrader redovisade. Rådet önskar att Stadsbyggnadskontoret börjar planera med utgångspunkt från platsens förutsättningar. Genom att först kartlägga hur miljön ska se ut för de boende och hur relationen till omgivningen ska hanteras blir det möjligt att pröva alternativa hushöjder så att huset varken blir för högt eller för lågt. För att inte de fortsatta resonemangen om höjd ska föras i abstrakta termer utan i relation till omgivningen önskar rådet se olika alternativ för bostadshuset redovisade på samma utförliga sätt som det förslag som illustreras i detaljplaneförslaget för att kunna avgöra vad som är bäst för platsen. Illustrationer som redovisar samma arkitektoniskt välarbetade hus men gestaltat med samma proportioner som de befintliga i gasklocka 4 vore intressanta att se. För att jämföra den förmodade stubbigheten ett sådant hus skulle få bör dessutom ett förslag med byggnaden i samma höjd som den befintliga gasklockans 90 meter men med smalare bas visas. Lika värdefulla vore redovisningar med alternativa höjder i ett spann upp till de föreslagna 47 våningarna. Fortsatt planprocess Rådet anser att detaljplaneförslaget visar ett storslaget och väl genomarbetat projekt med intressanta planlösningar för bostäderna och en genomtänkt helhetsidé med park, närmiljö och offentlig plats. Rådet anser också att platsen är rätt för ett högt hus. Genom att börja

4 SID 4 (5) planera med utgångspunkt i närmiljön och sedan se huset som del i stadssilhuetten kan ett mycket gott tillskott skapas. I enlighet med detta ställer sig rådet också positivt till en fortsatt planprocess med krav på fortsatta studier men utan att i nuvarande skede ta ställning till frågan om våningsantal. Anmälde ledamöterna F von Feilitzen och I von Malmborg reservation enligt bilaga. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Anna Karin Edblom

5 SID 5 (5) Anmälde ledamöterna F von Feilitzen och I von Malmborg reservation enligt följande: Gasverket är inte bara ett av Sveriges mest värdefulla industriområden kulturhistoriskt och arkitektoniskt utan av högsta klass även vid internationella jämförelser. I helheten ingår den stora stålklockan (gasklocka 4) som en omistlig del och det oavsett att det finns likartade gasklockor på andra håll. Liksom de övriga tre gasklockorna kan den säkerligen återanvändas för olika ändamål, inklusive bostäder. Stadsbyggnadskontorets negativa inställning till ombyggnad är dåligt underbyggd. Lanterninen på toppen är en fingervisning om att det vid ombyggnad för bostäder vore lämpligt med en axialt placerad ljusgård. Även för Stockholms skyline är gasklocka 4 omistlig (och dessutom mer än tillräckligt monumental!). En ny högre byggnad på platsen upplyst nattetid skulle helt förrycka proportionerna och skada både det kulturhistoriskt unika området och landskapsbilden, inklusive Nationalstadsparken. Oscar Properties bör alltså ges markreservation för en Herzog & de Meuron-byggnad på annan plats.