Marievik 15, Årstaängsvägen, Marieviksgatan, Liljeholmen, förslag till detaljplan

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms skönhet Remissyttrande Sida 1 (4) Handläggare Cecilia Skog Telefon: Till Stadsbyggnadskontoret Marieviksgatan, Liljeholmen, förslag till Med anledning av stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat ärende vill Skönhetsrådet anföra följande. Detaljplaneförslaget för kvarteret Marievik förtätar verksamhetsområdet vid Årstaviken till en stadsmiljö med 1000 bostäder och verksamhetslokaler i nytillkommande höga hus och om-, på- och tillbyggda befintliga byggnader. Hit planeras också förskolor och en skola samt parker, torg, gång- och cykelvägar. Bostadsbebyggelsen som föreslås förskjuter skalan runt Årstaviken markant men blir också synlig från flera platser i Stockholm. På många sätt redogör planförslaget för de negativa konsekvenserna av de höga husens påverkan på stadsmiljön medan rådet saknar en tydlig beskrivning av de bärande idéerna och argumenten för höga hus på platsen. Rådet anser att platsen är väl vald för högre hus men att de då bör ta fasta på karaktären i den kommande bebyggelsen vid Sjövikskajen och modelleras för att bli en konsekvent del av Årstavikens vattenrum. De högsta höjderna i förslaget bryter sig ur omgivningen på ett olyckligt sätt och behöver sänkas för ett bättre samspel med övrig storskalig bebyggelse runt vattenspegeln. De enskilda elementen bör få mer varierad spänst, inte bara i höjd utan också avseende planmått. De bör avpassas i skala och gestaltning till landskapsrummet men också placeras så att dess högre delar ges en utformning som förhåller sig till de siktlinjer de blir synliga i eller hållas i en skala där de inte dominerar ett större område. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Hantverkargatan 3L STOCKHOLM Telefon cecilia.skog@stockholm.se stockholm.se/skonhetsradet Under föredragningen framgick att det vinnande alternativet i det parallella uppdrag som föregått planförslaget valts på grund av sin karaktär av bebyggelse som tar fäste i den befintliga bebyggelsens höjder och sedan reser sig mot Södermalm, redovisat på sidan 11 i samrådshandlingen under rubriken Stackholm. Rådet anser att det gestaltningsgrepp som då föreslogs har förlorats i det bearbetade förslagets mer jämna volymer men att planen ändock har mer att vinna på att förhålla sig till det vattenrum den är del av än en ren återgång till den ursprungliga volymuppbyggnaden. Risken är att de höga byggnaderna annars bara markerar den plats de står på, södra

2 Sida 2 (4) delen av Årstadal och brofästet för Liljeholmsbron, snarare än landskapsrummet i stort på ett arkitektoniskt bearbetat sätt. M15 Planförslaget som helhet domineras av de sju bostadstornen i Marievik 15 (M15) och deras förhållande till höjdskalan. Husen har utformats med olika arkitektoniska grepp för att hålla tillbaka dominansen: de ges en likartad gestaltning, bryts i höjdverkan av midjor i varierande höjd och avslutas uppåt av markterrasser och takträdgårdar utan tydligt avslut för att variera taklandskapet från håll så väl som för dem som befinner sig i tornen. I förslaget framgår varken i text eller bild den skulpturala avsikten med de höga husen eller syftet med klustret som arkitektoniskt grepp. Byggnaderna har varken den förklaring i topografi, innehållsmässig dignitet eller platsens symbolverkan som motiverar landmärket. Platsen är ett storskaligt stads- och landskapsrum som präglas av Årstavikens vatten. Viken kantas av bebyggelse i stora strukturer som Liljeholmskajens kommande höghus, Södersjukhuset och Högalidskyrkan men även landskapselement som Tantolundens grönområde och Årsta- samt Liljeholmsbron och det är här husen bör ha sin hemvist. De bör därför inte inkräkta visuellt över Riddarfjärdens vattenrum så som visas på s. 47 i planbeskrivningen. Att byggnaderna uppförs med hög arkitektonisk kvalitet och som identitetsskapande och orienterbara element räcker inte. För rådet står det klart att husen i sig bör ha egna bärande kvaliteter: vackra proportioner, placeringar som möjliggör ljus på gårdarna, god utsikt från lägenheterna, minskade störningar av vind men också en komposition som planerats efter synlighet eller transparens i olika stadsvyer. M22 Vad gäller byggnaden i Marievik 22 (M22) anges att syftet är att skapa ett sammanhållet kvarter som höjdmässigt förhåller sig till den befintliga bebyggelsen och till den högre bostadsbebyggelsen i M15. De tre hustyperna varieras med lägre byggnader mellan sig och där bottenvåningarna, med innehåll av verksamhetslokaler, entréer och bostadskomplement, ska utformas med särskild hänsyn till gatumiljön. Rådet anser att gestaltningsprincipen för M22 i så grad är tydligare än den för M15. Befintlig bebyggelse Vad gäller de övriga kvarteren i Marievik (M23, 19, 27/30, 28, 26, 25, 24) så rör det sig om kontorsbebyggelse uppförd mellan och 2000-talet, ofta i kvartersstora byggnadsvolymer i enhetliga höjder. Förslaget anger till-, på- och ombyggnader av de befintliga

3 Sida 3 (4) husen. Om den stora frågan runt planförslaget rör höjderna i stadssilhuetten är förändringarna i de övriga kvarteren inte mindre viktiga för rådet. Rådet har inget att erinra mot rivningar i kvarter M15 eller M22 men vill påpeka att bebyggelsen är kulturhistoriskt intressant och inte bör byggas om så att de befintliga mycket höga kvaliteterna från tiden förringas eller förloras i de övriga fastigheterna. Kvarstående frågor I förslaget ingår dessutom fler karaktärsskapande element; parker och torg, glashuset som en förlängning av det offentliga rummet och gång-och cykelbanor ovan markplan. De okonventionella lösningarna kräver extra tydliga förklaringar. En målsättning med arkitektur och bottenvåningar är att möten mellan byggnad och gata ska gestaltas väl och att den lokala miljön, som kommer att präglas av vindförhållanden från de höga husen, går att uppleva som trygg och möjliggöra ett varierat rörelsemönster och ett aktivt stadsliv. För rådet framstår det osäkert om gränssnittet mellan kvartersmark och gata eller allmän mark och kvartersmark blir tydlig nog för de boende respektive besökare och om de allmänna platserna är tillräckliga för det stora antalet invånare, med externa besökare till brygganläggningar osv. För rådet står det inte heller klart hur gestaltningen av de höga husens midjor kommer att uppfattas om de innehåller bostäder eller om utanpåliggande balkonger fungerar på de höga husen. Rådet beklagar att staden inte funnit ett förvaltande för glashuset som gör att dess innehåll och allmänna karaktär säkerställs. Om det inte går att finna en acceptabel lösning för detta bör glashuset utgå och ersättas med mer konventionella bostadskvarter med levande bottenvåningar. En sådan förändring kan också omflytta bostadsvolymer genom sänkning av tornens höjder till bostadskvarter närmare gatan. Rådet ställer sig också tveksamt till upplevelsevärde och trygghet vad gäller den högt placerade cykelrampens infästning vid ett bostadshus. Vad gäller takvåningarna och dess terrasser och planteringar anser rådet att referenser i utförda miljöer krävs innan rådet tar ställning till dess kvalitet som gestaltningsform. Växthus och planteringar, bland annat i universitetsmiljöer, har visat sig svårskötta när de förläggs högt upp i hus, bland annat på grund av den stora mängd jord som krävs för växter som ska klä in ett glasrum med höjd på 5-8 meter i sån utsträckning att grönskan går att uppfatta utifrån.

4 Sida 4 (4) Det är inte heller, enligt rådet, accepterbart att avvakta med att göra en barnkonsekvensutredning för att med eventuella åtgärder skapa så bra förutsättningar för barn som möjligt i ett senare skede. En utredning bör snarare föranleda förändringar i planen så snart som möjligt för att säkerställa god miljö för barn och ungdomar. Rådet anser också att en bebyggelse med så stor påverkan på stadssilhuetten kräver en miljökonsekvensbeskrivning för större område än det lokala på platsen. Skönhetsrådets ställningstagande Skönhetsrådet har beslutat att avstyrka förslag till i föreliggande form men anser inte att en högre bebyggelse med intressant koppling till Årstaviken och de starka karaktärskapande elementen runt vattenrummet är omöjlig. Anmälde ledamöterna F von Feilitzen och Cajsa Holmstrand reservation mot beslutet enligt bilaga 1. Anmälde ledamot I Josefsson särskilt yttrande enligt bilaga 2. Erinrades att ledamot A Jönsson, pga. jäv, inte deltagit i beslutet. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Ordförande Henrik Nerlund Sekreterare

5 Rådet till skydd för Stockholms skönhet Remissyttrande Sida 1 (3) Bilaga 1 till yttrande Anmälde ledamöterna F von Feilitzen och C Holmstrand reservation mot beslutet enligt följande: De föreslagna skyskraporna är ur stadsbildssynpunkt oacceptabla, både sedda på långt avstånd och i närmiljön. De skulle medföra påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. I startpromemorian för området ( ) tilläts inte nybyggnader högre än befintliga hus, frånsett en påbyggnad av det stora punkthuset i M15, till totalt 19 våningar. Det är exakt hälften av den nu föreslagna högsta skyskrapan, ritad av det holländska arkitektföretaget SeARCH. Denna höjd borde även nu vara den högsta tillåtna. Hela det kulturhistoriskt värdefulla området bör dessutom behandlas på ett mer respektfullt sätt än i planförslaget. Det stora byggnadskomplexet M15 (Arkitekt: Berg och Thelaus) är en för Stockholm unik high-tech-byggnad. Den rivs emellertid, liksom M22, vilket borde vara oacceptabelt även ur hållbarhetssynpunkt. Också andra hus har stort arkitektoniskt värde, men flera är byggda i sen tid och har ännu inte kommit att värderas efter förtjänst. Stadsplanen söder om M 15 utformades av arkitekten Mischa Borowski (senare stadsarkitekt i Warszawa), som även ritade husen M19, M23, M24 och M29. Stadsmuseet har klassificerat M19 och M29 som gröna och M 23 som gult (det har en beklaglig tillbyggnad från 2001), men tyvärr inte klassat M24, som är uppfört så sent som Enligt planförslaget får M19 glasade tillbyggnader mot väster och M24 ges helt ny fasad och flyglarna rivs, liksom hela M29. Borowskis byggnader är sinsemellan olika och hör till landets mest intressanta från den postmoderna stilperioden. De är dessutom uppförda med en sällsynt precision och bör inte ändras utan ges strikta skyddsföreskrifter. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Hantverkargatan 3L STOCKHOLM Telefon cecilia.skog@stockholm.se stockholm.se/skonhetsradet All befintlig bebyggelse bör behållas och vidareutvecklas. Bostäder kan byggas på den stora parkeringsytan söder om M15 samt öster om M27 (M30) och även inredas i en möjligen acceptabel påbyggnad av M15 (Dessa tre bostadskompletteringar föreslogs redan i startpromemorian). Dessutom kan vissa kontorsbyggnader

6 Sida 2 (3) byggas om till bostäder, så att bostadsantalet blir jämförbart med planförslagets.

7 Sida 3 (3) Bilaga 2 till yttrande Anmälde ledamot I Josefsson särskilt yttrande enligt följande: De föreslagna skyskraporna är ur stadsbildssynpunkt oacceptabla, både sedda på långt avstånd och i närmiljön. De skulle medföra påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. I startpromemorian för området ( ) tilläts inte nybyggnader högre än befintliga hus, frånsett en påbyggnad av det stora punkthuset i M15, till totalt 19 våningar. Det är exakt hälften av den nu föreslagna högsta skyskrapan, ritad av det holländska arkitektföretaget SeARCH. Denna höjd borde även nu vara den högsta tillåtna. Hela det kulturhistoriskt värdefulla området bör dessutom behandlas på ett mer respektfullt sätt än i planförslaget. Det stora byggnadskomplexet M15 (Arkitekt: Berg och Thelaus) är en för Stockholm unik high-tech-byggnad. Den rivs emellertid, liksom M22, vilket borde vara oacceptabelt även ur hållbarhetssynpunkt. Också andra hus har stort arkitektoniskt värde, men flera är byggda i sen tid och har ännu inte kommit att värderas efter förtjänst.