Förslag till detaljplan för fastigheten Marievik 15 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen, SDp

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) Handläggare Karin Mehlis Telefon Agneta Pernu Olofsson Telefon: Till Södermalms stadsdelsnämnd Förslag till detaljplan för fastigheten Marievik 15 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen, SDp Remiss från stadsbyggnadskontoret Förvaltningens förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Margareta Östrand stadsdelsdirektör Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har översänt för yttrande ett förslag till detaljplan som möjliggör cirka bostäder och kvm verksamhetslokaler i Marievik. Den nya bostadsbebyggelsen innehåller hus med upp till 38 våningar vilket avsevärt förändrar stadsbild och siluett och ger påtagliga skuggningseffekter på kringliggande bebyggelse och Tantolunden. Förvaltningen är positiv till att många nya bostäder kan skapas genom planförslaget och att projektet uttalar höga ambitioner vad gäller arkitektonisk utformning. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25 Box Stockholm Växel Fax soder@stockholm.se Förvaltningen anser dock att byggnadernas storlek och utförande noga bör övervägas så att de inte skadar riksintresset för kulturmiljövård avseende Stockholms innerstad med Djurgården. Förvaltningen ser också en stor risk med att framför allt Tantolunden och Drakenbergsparken kommer att skuggas av de föreslagna höghusen under vinterhalvåret. Förvaltningen önskar en tydligare redovisning av hur skuggningen utvecklas under de känsliga eftermiddagstimmarna samt hur skuggorna faller över Bergsundsområdet där bl.a. Högalidsskolan ligger. I den barnkonsekvensbeskrivning som stads-byggnadskontoret ska ta

2 Sida 2 (11) fram önskar förvaltningen att planens påverkan på barns dagliga miljöer på Södermalm också ska studeras. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som möjliggör cirka bostäder och kvm verksamhetslokaler i Marievik i stadsdelen Liljeholmen. Den nya bostadsbebyggelsen innehåller hus med upp till 38 våningar vilket avsevärt förändrar stadsbild och siluett och ger påtagliga skuggningseffekter på kringliggande bebyggelse och Tantolunden. Förslaget har skickats på remiss till ett stort antal remissinstanser, bland annat Södermalms stadsdelsnämnd, för yttrande senast den 29 januari Förvaltningen har erhållit förlängd svarstid av stadsbyggnadskontoret så att ärendet kan behandlas på stadsdelsnämndens möte den 4 februari Nämndens beslut måste därför justeras omedelbart. För utbyte av information och synpunkter har det inbjudits till samråd i form av öppet hus den 12 januari Ärendet Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör en planbeskrivning. Under planarbetet har en rad utredningar tagits fram, bland annat Solstudier Planbeskrivning och plankarta bifogas som bilaga 1 och 2. Handlingarna i ärendet finns hos förvaltningens handläggare men finns också att läsa på stadens hemsida Välj Trafik & Stadsplanering och gå vidare till Stadsutveckling och Stadsplanering. Klicka på Sök bland pågående planarbete. Plandata Planområdet är lokaliserat i Liljeholmen/Årstadal och omfattar cirka 7,8 hektar. Området avgränsas i norr och öster av Årstaviken, i väster av Årstaängsvägen och i söder av Buteljgatan. Området utgör ett av södra Stockholms största arbetsområden med cirka arbetsplatser. Samtliga fastigheter inklusive gator och park inom planområdet är privatägda. Planens syfte och huvuddrag Planen syftar till att skapa en tät, levande och upplevelserik stadsmiljö genom funktionsblandning och mycket hög arkitektonisk kvalitet i byggnader och offentliga rum och möjliggör cirka 1000 bostäder och kvm verksamhetslokaler. Bostäderna finns i

3 Sida 3 (11) den norra delen av planområdet och är ett nytt inslag i Marievik. Planförslaget förutsätter att befintliga byggnader i denna del rivs. Den nya bebyggelsen föreslås bestå av bland annat ett antal bostadstorn där det högsta är 38 våningar högt. Övriga befintliga byggnader i planområdet bevaras för olika typer av verksamheter och vissa medges en utökad byggrätt. Planområdet görs tillgängligt genom nya allmänna parker, torg, gång- och cykelvägar samt gator. Planen möjliggör även en allmänt tillgänglig gång- och cykelförbindelse till Liljeholmsbron, genom bebyggelsen inom fastigheten Marievik 15. Bebyggelsen i området är idag väl synligt utmed Årstaviken. Den nya bostadsbebyggelsen innebär enligt planförslaget en kraftig skalförskjutning i förhållande till befintlig bebyggelse och en påtaglig förändring av stadsbild och siluett då bebyggelsen blir synlig från flera platser i staden. Detaljplanen förutsätter att strandskyddet upphävs inom delar av planområdet. Förutsättningar för planförslaget Mark, rekreation och parktillgång Planområdet är idag bebyggt och marken består i huvudsak av hårdgjorda ytor, undantaget en mindre park. Området ligger i direkt närhet till Årstaviken och platser för vistelse finns längs kajen. På cirka 500 meters avstånd finns stadsdelsparker vid Trekantssjön, Tantolunden/Drakenbergsparken samt Årstabergsparken som är under utveckling. Öster ut finns naturområden i Årstaskogen. I närområdet råder det dock stor brist på nära, lättillgänglig kvarterspark, dit bland annat förskolor går för daglig utevistelse. Bebyggelse och kulturhistoriskt värdefull miljö Marievik ligger i ett storskaligt stads- och landskapsrum i anslutning till Årstaviken. Viken omgärdas av höjdpartier och bebyggelse så som Liljeholmskajen, Södersjukhuset och Högalidskyrkan samt Årsta- och Liljeholmsbron. Marievik domineras av kontorsbebyggelse som huvudsakligen är uppförd mellan och 2000-talet och placerad i en blockstruktur mellan gator. Byggnadshöjd och skala är relativt enhetlig. Många av byggnaderna bedöms ha kulturhistoriskt värde som tidstypisk arkitektur. Planförslagets innehåll

4 Sida 4 (11) Inom den norra delen av planområdet, fastigheterna Marievik 15 och Marievik 22, rivs befintliga byggnader och ersätts av nya byggnader, bestående av i huvudsak bostäder. Inom övriga fastigheter, i stort sett belägna från planområdets mitt och söder ut, föreslås markanvändning med inriktning mot olika typer av verksamheter. Om- och tillbyggnader föreslås för några av de befintliga byggnaderna medan andra bevaras utan förändringar. Inom fastigheten Marievik 15 som ligger längst norrut mot vattnet, föreslås en ny bebyggelse med delar som tillsammans bildar en helhet. De utgörs av sju bostadstorn, där fem av tornen varierar mellan 22 och 38 våningar, en sockelbyggnad där den östra delen mot parken/torget utformas som ett glashus, sammanlänkande promenaddäck ovan sockelbyggnad/glashus, gång- och cykelramp längs fasad samt garage under mark. Markanvändningen föreslås i huvudsak bli bostäder med cirka lägenheter, centrum och garage. I förslaget ingår också förskola med 12 avdelningar och restaurang. Fastigheten Marievik 22 som angränsar till Marievik 15 i sydväst, föreslås få en markanvändning med bostäder, centrum, förskola (fyra avdelningar) och garage. Sex nya högre hus föreslås med främst bostäder, cirka 220 stycken, samt en låg byggnad med lokaler, bostadsentréer, bostadskomplement och angöring till garage. Bostadshusens höjd varierar mellan 6 och 21 våningar. Bebyggelsen skapar enligt planförslaget en länk mellan den högre skalan inom Marievik 15 och befintlig bebyggelse söder om Marievik. Kajen blir ett allmänt gång- och cykelstråk samt en vistelseyta. Stråket stärks genom att delar av sträckan breddas, genom tillägg av parker och torg längs kajen samt genom den planerade gång- och cykelrampen till Liljeholmsbron. Vidare rivs befintlig småbåtshamn längs kajen. Inom vattenområdet längs den norra och östra kajen föreslås brygganläggningar för rekreation. I planförslaget anges att den nya bebyggelsen ska uppföras med hög arkitektonisk kvalitet som bidrar positivt både på nära och långt håll. Även taken ska ha denna kvalitet med en estetiskt varierad gestaltning och bidra med ett grönt inslag i utblick över taklandskapet.

5 Sida 5 (11) Illustrationsplan ur planbeskrivningen

6 Sida 6 (11) Konsekvenser av planförslaget Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåvekan som åsyftas i Plan- och Bygglagen eller Miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Riksintresse för kulturmiljövården Riksintresset för kulturmiljövården avseende Stockholms innerstad med Djurgården, påverkas negativt i flera avseenden trots att planområdet ligger i ytterstaden. Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, stadens inlopp och siluett samt vyer från viktiga utsiktspunkter berörs av den nya gruppen höga byggnader. Södermalms siluett betraktad från innerstadens centrala delar kommer att förändras. Ett exempel på detta illustreras i bilden nedan. Områden där stadens topografi är särskilt tydlig och som domineras av grönska påverkas av att nya byggnader tar plats i landskapet. Vy från Solliden. Byggnaderna inom planområdet visas som vita volymer (den röda pilen anger läget). Stadsbild Påverkan på stadsbilden blir störst till följd av bebyggelsen inom Marievik 15, men även de högsta byggnaderna inom Marievik 22 har betydelse. Skalförskjutningen blir påtaglig men den roll som bebyggelsen i Marievik 15 har som landmärke och länk mellan inner- och ytterstad sägs vara kvar och förstärks enligt planförslaget.

7 Sida 7 (11) Motsvarigheter till planförslagets grupp av punkthus finns inte i Stockholm anges det i planförslaget. Bebyggelsen förändrar stadsbilden inte bara i närområdet utan kommer genom sin täta gruppering och höga höjd att skymma befintlig bebyggelse och påverka upplevelsen av både topografi och befintlig bebyggelse konstateras i planförslaget. Vattenrummet runt Årstavikens södra sida kommer att karaktäriseras av de höga byggnaderna. Från Tantolunden utgör den nya bebyggelsen ett dominant inslag i stadsbilden. Delar av Liljeholmens topografi och bebyggelse döljs bakom de nya byggnaderna, däribland stora delar av Nybohovsberget. Den byggnadsminnesförklarade Årstabron riskerar enligt planförslaget att läsas samman med de nya byggnaderna och förlora sin tydliga roll och verkan i stadsbilden. Topografin och landskapet blir mer svårläst då sundet inte framträder lika tydligt. Vy från Tantolundens badplats Rekreation och parktillgång Kajstråket i Marievik blir allmänt tillgängligt. Två små allmänna parker och flera platser skapas i förslaget. Ytorna som skapas är dock enligt planförslaget begränsade i förhållande till antalet människor. Tillgången till säker utevistelse för barn är fortsatt mycket begränsad. Mikroklimat, befintlig bebyggelse och offentliga platser I planförslaget konstateras att den nya bebyggelsen, främst inom Marievik 15 men till viss del även Marievik 22, innebär förändrade ljusförhållanden utanför planområdet.

8 Sida 8 (11) Planförslaget redovisar att framtagna solstudier visar att från ungefär oktober till mars kommer bebyggelse på Södermalm att påverkas. Vidare anges att förslaget också innebär förändrade ljusförhållanden i Tantolunden/Drakenbergsparken, längs Södermalms strandlinje (strandpromenaden och Tantolundens badplats) och i vattenrummet. Det anges också att Tantolunden och badet är platser där människor vistas under längre tid medan strandpromenaden används främst för rörelse eller kortare vistelse. Vattenrummet påverkas under hela året men skuggan bedöms enligt planförslaget inte innebära någon påverkan av användningen. Skuggverkan på Södermalms södra strandlinje beror på hur lågt solen står. När den står som lägst berörs stranden mellan Årstabron och Bergsunds strand och skuggan passerar Liljeholmsbron vid lunchtid. Det uttrycks i planförslaget att skugga längs strandpromenaden inte torde ge någon större konsekvens för promenadens användning. I Tantolunden/Drakenbergsparken kommer den nya bebyggelsen att skugga delar av parken mellan september och april. Skuggan når parken ungefär klockan 14 och berör olika delar fram till solen går ner. Ju lägre solen står desto längre och mer omfattande är skuggan. Under eftermiddagen har parken många besökare och eftersom den används för längre vistelser kan skuggan upplevas störande anges i förslaget. Badplatsen med bad och strandbryggor används främst från mitten av maj till och med augusti. I planförslaget redovisas att under denna tid är badplatsen opåverkad av skuggning från mitten på maj till och med början av augusti. Under stora delar av augusti påverkas badplatsen mellan klockan 17 och strax efter klockan 19, vilket är en tid då många använder platsen efter jobbet. Enligt planförslaget kan skuggan komma att upplevas som störande. Barnkonsekvenser I planförslaget anges att barnkonsekvenser och eventuella åtgärder för att skapa så bra förutsättningar för barn som möjligt kommer att studeras i nästa skede. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsdelsdirektörens stab inom Södermalms stadsdelsförvaltning. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 26 januari, i pensionärsrådet den 25 januari och i rådet för funktionshinderfrågor den 26 januari 2016.

9 Sida 9 (11) Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ställer sig positiv till att en stor mängd nya bostäder skapas och till att planprojektet har höga ambitioner vad gäller arkitektonisk utformning. Det är också positivt att nya offentliga platser i det hittills helt privata Marieviksområdet skapas och att allmänheten ges utökad tillgång till kaj- och vattenrummet i Marievik. Vidare är det värdefullt att gång- och cykelförbindelserna mellan Årstadal och Södermalm/Liljeholmsbron förbättras inom projektet. Förvaltningen anser dock att man noga bör överväga byggnadernas storlek och utförande, så att de inte kommer att skada riksintresset för kulturmiljövård avseende Stockholms innerstad med Djurgården. Med lägre byggnader skulle påverkan på riksintresset bli mindre. I enlighet med vad stadsbyggnadskontoret framhåller i planbeskrivningen anser förvaltningen att den föreslagna bebyggelsen har negativa konsekvenser för stadsbilden. De nya byggnaderna kommer att dominera Årstaviken, som hittills haft en övergripande grön karaktär med enstaka byggnader som tillåtits dominera i landskapet, till exempel Södersjukhuset, Högalidskyrkan, Årstabron och Nybohovsberget. Övriga byggnader har hållits inom den traditionella stenstadens skala. Förändringen kommer framför allt att märkas för dem som promenerar och vistas längs Årstavikens stränder på Södermalmssidan. Förvaltningen ser en stor risk med att framför allt Tantolunden och Drakenbergsparken kommer att skuggas av de föreslagna höghusen under vinterhalvåret. Detta vore en avsevärd kvalitetssänkning i de för stadens boende och besökare mycket viktiga parkerna. Solen och antalet soltimmar är av stor vikt i vårt nordiska klimat. Temperaturen kan sjunka åtskilliga grader när solen går i moln, eller som i detta fall skuggas av byggnaderna. Solens strålar är ofta avgörande för om man stannar ute eller söker sig inomhus, speciellt under höst och vår när luften inte är så varm. En promenad längs Årstaviken i skugga är inte densamma som när solen belyser vägen. Utförd solstudie redovisar hur skuggorna faller klockan 9, 12, 15 och 18 den 1:a och den 15:e i varje månad. Man kan tydligt utläsa att skuggorna börjar nå Tantolunden på eftermiddagen redan den 15:e augusti. Under vinterhalvåret blir skuggorna sedan längre och mer dominanta. Tantolunden med Drakenbergsparken är en viktig plats för många stockholmare, inte bara Södermalmsbor, dygnet runt. Här sker en mängd aktiviteter där solen har stor betydelse. På Tantobergets sluttningar ligger dessutom koloniträdgårdsområden och dessa kommer att påverkas negativt av minskad solbelysning.

10 Sida 10 (11) I Drakenbergsparken kan solen gå ner mer än en timme tidigare på grund av skuggningen under vinterhalvåret. Detta är värdefulla soltimmar för föräldrar och barn som besöker parkleken. Badplatsen i Tantolunden påverkas av skuggorna från och med den 15:e augusti. En varm höst kan man ofta bada hela september om solen lyser på stranden. Här förlorar badet minst en timmes sol varje kväll. I samråd med stadsbyggnadskontoret planerar dessutom stadsdelsförvaltningen att ta fram ett program för hur stranden ska kunna utvecklas ytterligare. Detta innebär att soltimmarnas betydelse ökar ännu mera. I solstudien går det inte att utläsa hur Tantolunden/Drakenbergsparken påverkas under tidpunkter mellan kl.15 och kl.18. Det är oftast mellan dessa klockslag som parkmarken påverkas mest genom den gradvis ökande skuggningen. Vi önskar därför att detta förtydligas samt noga studeras så att de nya byggnadernas påverkan på parkerna blir minimal. Solstudien redovisar inte heller hur skuggorna faller över Bergssundsområdet, där bland annat Högalidsskolan ligger. Under de mörkaste vintermånaderna (november till februari) kommer troligen husens skuggor falla långt in över detta område på förmiddagarna. Förvaltningen önskar tydligare redovisning av denna påverkan. I planförslaget redovisas att stadsbyggnadskontoret kommer att studera barnkonsekvenserna i nästa skede av planarbetet samt ta fram eventuella förbättringsförslag. Förvaltningen anser att detta är ett mycket viktigt och grundläggande arbete vid planering av nya bostadsområden och önskar en barnkonsekvensbeskrivning som också studerar hur de nya byggnaderna påverkar barn på södermalmssidan. Förvaltningen vill att påverkan på barns dagliga utemiljöer noga ska studeras och värderas och tänker då framför allt på lekplatser, skolgårdar och förskolegårdar, över vilka skuggorna kan falla. Barn i innerstaden har inte så många lekytor att välja mellan och det är av yttersta vikt att kvaliteten på dessa ytor inte försämras. I planförslaget anges att den befintliga småbåtshamnen längs kajen rivs för att kajen ska kunna bli ett allmänt stråk och vistelseyta. Förvaltningen utgår från att staden planerar att ordna en ny plats för denna båthamn och vill i det sammanhanget framhålla att Södermalm inte är ett alternativ eftersom det inte finns någon

11 Sida 11 (11) ytterligare plats för båtuppställning i stadsdelsområdet utöver de befintliga. Bilagor 1. Planbeskrivning avseende förslag till detaljplan för fastigheten Marievik 15 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen, SDp Plankarta med bestämmelser