Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 19 december 2016

Transkript

1 Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 19 december 2016

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Ida Brännström Teknisk chef Tillväxtkontoret/TA ida.brannstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0341 Tekniska nämnden Budget 2017 Tekniska nämnden Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner förslag till budget 2017 i enlighet med Samhällsbyggnadskontorets förslag. Sammanfattning Tekniska nämnden har tilldelats en budgetram på tusenkronor (tkr) 2017, vilket motsvarar en ökning med tkr av nämndens driftbudget jämfört med år Därutöver överförs GIS-verksamheten under 2017 från Kommunstyrelsen till Tekniska nämnden vilket innebär att den totala budgetramen blir tkr. I förslag till budget 2017 är, förutom att fortsätta stärka byggkedjan, prioriterade aktiviteter bland annat att: lägga en grund för det trygghetsskapande arbetet genom trygghetshöjande åtgärder, fortsätta satsningen genom trafik- och tillgänglighetsprogrammet med trafiksäkerhetsarbete och ökad och förbättrad tillgänglighet fortsätta satsa på belysning och tillgängliga ytor Avfallsverksamheten och vatten- och avloppsverksamheten (VAverksamheten) är avgiftsfinansierade. Prioriterade aktiviteter är bland annat att Utreda alternativa lösningar i samband med att avtalen med entreprenader inom avfallsverksamheten löper ut under året. påbörja utbyggnaden av kommunalt VA på Ådöhalvön, fortsätta planeringen och byggandet av nytt VA-nät norr om Bro samhälle. slutföra arbetet med en ny VA-plan för kommunen som stöd för planering och utbyggnad av kommunens VA-ledningar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 6 december 2016 UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Datum Vår beteckning 2 (4) TN 16/0341 Ärendet - Budget för år 2017 med inriktning för Budgeten innehåller mål och övergripande inriktning för nämnderna för år 2017 samt drifts- och investeringsbudget fördelad på nämndnivå. Skattefinansierade verksamheter Tekniska nämnden tilldelades en driftsbudget på tkr (för den skattefinansierade verksamheten) som i nämndbudgeten har fördelats på verksamhetsnivå. Budgetförslaget innehåller även en fördelning av de investeringsmedel som tilldeladats. Investeringsramen uppgår till tkr. År 2017 ökar nämndens driftbudget med tkr jämfört med år Därutöver överförs GIS-verksamheten under 2017 från Kommunstyrelsen till Tekniska nämnden vilket innebär att den totala budgetramen blir tkr. Under 2017 fokuserar verksamheterna på att: Lägga en grund för det trygghetsskapande arbetet genom trygghetshöjande åtgärder Fortsätta satsningen genom trafik- och tillgänglighetsprogrammet med trafiksäkerhetsarbete och ökad och förbättrad tillgänglighet Fortsätta satsa på belysning och tillgängliga ytor Att bygga en ny lekplats vid Kungsängens idrottsplats. baserad på medborgardialogen "Drömpark Ta fram en handlingsplan avseende nödvändiga bulleråtgärder utmed de kommunala vägarna Fortsätta omvandlingen av Torget i Kungsängens centrum för ytan mellan Kulturhuset och Gamla landsvägen utifrån medborgardialogen Utveckla tjänsten för synpunktshantering och återkoppling Utveckla servicen och kundkontakten genom förstärkning av kundcenter inom trafik, gata och park Ytterligare förstärka byggkedjan genom fortsatta rekryteringar inom trafik, gata, VA och GIS En teknisk justering av driftsbudgeten genomförs då kommunens GISverksamhet från och med 2017 flyttas från Kommunstyrelsen till Tekniska nämnden. Under 2017 kan nämnden ta beslut om revidering av investeringsbudgeten. Behov av revidering kan uppstå när vi slutgiltigt vet hur mycket investeringsmedel som kan föras över från 2016 till 2017 samt när vi har mer detaljerade uppgifter om vad planerade åtgärder kommer att kosta. Avgiftsfinansierade verksamheter Avfallsverksamheten är avgiftsfinansierad och omfattar planering och förvaltning av kommunens avfallshantering. Verksamheten budgeteras för en omsättning motsvarande tkr. Under 2017 prioriteras arbetet med att:

5 Datum Vår beteckning 3 (4) TN 16/0341 Utreda alternativa lösningar i samband med att avtalen med entreprenader inom verksamheten löper ut under året minska kostnaderna för verksamhetens entreprenader genom att göra enskilda upphandlingar för entreprenader inom transporter och behandling av grovavfall öka sorteringsgraden av grovavfall med nya materialfraktioner som exempelvis textilier, planglas, olika sorts metaller, plast och byggavfall överta av driften i egen regi av kretsloppscentralerna i Brunna och Bro. Planera för och genomföra fler skolprojekt för att öka kunskapen bland barn om avfallssortering, hantering och kretslopp VA-verksamheten är avgiftsfinansierad och ansvarar för att bygga och förvalta vatten-, spillvatten- och dagvattennäten i kommunen. Verksamheten budgeteras för en omsättning motsvarande tkr. Under 2017 prioriteras arbetet med att: underhålla och planera kommunens befintliga vatten- och avloppsnät på ett miljömässigt, energieffektivt och ekonomiskt sätt, påbörja utbyggnaden av kommunalt VA på Ådöhalvön, fortsätta planeringen och byggandet av nytt VA-nät norr om Bro samhälle. delta aktivt i planeringen av spilledningen mellan Bro och Järfälla och i planeringen av nya bebyggelseområden, slutföra arbetet med en ny VA-plan för kommunen som stöd för planering och utbyggnad av kommunens VA-ledningar. Budgetförslaget innehåller även en fördelning av de investeringsmedel som VA-verksamheten fått tilldelade. Investeringsramen för VA-verksamheten under 2017 uppgår till tkr. Barnperspektiv Barn berörs av Tekniska nämndens verksamhet i hög grad bland annat då skötseln av utemiljön och trafiksäkerhetsfrågor är viktiga för trivseln och upplevelsen av trygghet hos både barn och vuxna. Investeringar i exempelvis grönytor och bullerdämpande åtgärder är investeringar i välmående hos de barn som vistas i de aktuella områdena.

6 Datum Vår beteckning 4 (4) TN 16/0341 Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Sven-Olof Näslund Kart- och mätchef Bilagor 1. Budget 2017 Tekniska nämnden Beslut sänds till Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen

7 Nämndbudget 2017 Tekniska nämnden Text som är gulmarkerad i nämndens budgetförslag är text, och mål utöver de övergripande målen, som är samma för hela kommunen och därför inte möjlig för nämnden att ändra. 2017

8 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsåret Ansvarsområde och organisation Mål En kommun för alla Vara en attraktiv arbetsgivare En kommun som växer En grön kommun i utveckling En kommun med god ekonomi och uppföljning Ekonomi Driftbudget Investeringsbudget Förändringar i taxor och ersättningar Fördelning av driftbudget i verksamheterna Avfallsverksamheten Verksamhetsåret Ansvarsområde och organisation Ekonomi Förändringar i taxor och ersättningar VA-verksamheten Verksamhetsåret Ansvarsområde och organisation Ekonomi Förändringar i taxor och ersättningar Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

9 1 Verksamhetsåret 2017 Upplands-Bro växer snabbt Upplands-Bro är en växande kommun. De senaste årens utveckling i Stockholmsregionen gör att fler människor, företag och verksamheter flyttar till kommunen. Den 30 september 2016 hade kommunen totalt invånare. Vid den tidpunkten hade befolkningen ökat med 780 personer sedan årsskiftet. Det motsvarar en ökning på cirka 3 procent sedan den 31 december Fram till år 2025 räknar Statistiska centralbyrån med att kommunen kommer att växa till cirka invånare. Befolkningsökningen är en stor tillgång för kommunen, men också en utmaning för kommunens verksamheter och för oss i vårt uppdrag. Under budgetåret 2017 präglas de tekniska verksamheterna framför allt av kommunens stora tillväxt. Vi genomför skötsel av befintlig infrastruktur och offentliga platser, och driver utveckling av teknisk infrastruktur, allmänna ytor och parker. Vi bidrar också i stadsbyggnadsprocessen med att ta fram grundkarta, nybyggnadskarta, göra utstakningar och andra delar som är grundförutsättningar för byggandet i kommunen. För att kommunen ska växa på ett hållbart sätt måste vi också bidra med specialistkompetens i samhällsplanering och markfrågor. Om den tekniska kompetensen inte finns med redan i det tidiga planeringsskedet, kommer det leda till kostnader och problem längre fram. Vi prioriterar trygghet, tillgänglighet och att stärka byggkedjan Vi lägger en grund för det trygghetsskapande arbetet genom trygghetshöjande åtgärder Vi fortsätter satsningen genom trafik- och tillgänglighetsprogrammet med trafiksäkerhetsarbete och ökad och förbättrad tillgänglighet. Vi satsar också på belysning och tillgängliga ytor. Fler ska kunna utnyttja gångoch cykelvägar, lekplatser och andra offentliga rum när som helst på dygnet och under hela året. Vi bygger en ny lekplats vid Kungsängens idrottsplats. baserad på medborgardialogen "Drömpark". Den invigs under sommaren Vi tar fram en handlingsplan avseende nödvändiga bulleråtgärder utmed de kommunala vägarna. Utifrån medborgardialogen som startat under hösten 2016 så fortsätter omvandlingen av Torget i Kungsängens centrum för ytan mellan Kulturhuset och Gamla landsvägen. Vi utvecklar tjänsten för synpunktshantering och återkoppling där exempelvis felanmälan ska kunna lämnas via karta på hemsidan. Vi utvecklar servicen och kundkontakten genom förstärkning av kundcenter inom trafik, gata och park. Vi förstärker byggkedjan genom fortsatta rekryteringar inom trafik, gata, VA och GIS. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

10 Särskilda utmaningar för nämnden under året Kompetensförsörjning en utmaning för hela kommunen De tekniska verksamheterna är beroende av att kunna behålla och rekrytera personal för att upprätthålla en stark byggkedja och säkra de samhällsviktiga funktionerna på både kort och lång sikt. Vi deltar aktivt i kommunens personalstrategiska arbete och handlingsplan. Ny upphandling av skötsel av utemiljön Under 2017 kommer vi att upphandla en ny entreprenör för skötsel av gata- och grönytor till maj Inför detta utvärderas befintlig entreprenad samt principerna för upphandlingen kommer att fastställas i god tid innan. Kretsloppscentralerna går över i kommunens regi Kretsloppscentralerna kommer att drivas i egen regi från och med oktober Detta skapar möjligheter för Arbetsmarknadsenheten att vara behjälplig med personal och kompetens. Nya krav från Lantmäteriet Lantmäteriet kommer med ett nytt förslag på avtal för kommunal förrättningsförberedelse (KFF) och ajourhållning av adresser, byggnader och topografi (ABT) i de nationella registersystemen. Avtalen kommer innebära nya krav på kommunernas leverans av mätdata. Det kan leda till behov av nyinvesteringar av programvara, databaser och utbildningsinsatser. Vi kan också behöva anpassa vår organisation eller vårt arbetssätt för att kunna leva upp till de nya kraven. Framåtblick: Den tekniska verksamheten måste växa i takt med kommunen Kommunen växer snabbt och den tekniska avdelningen behöver också växa för att klara utökade åtaganden. Flera stora exploateringsområden beräknas påbörjas under där vatten, avlopp och gator ska byggas i kommunens egen regi. Den tekniska avdelningen räknar med att växa med minst två heltidstjänster per år inom alla kompetensområden, då främst inom vatten- och avloppsenheten samt gata/trafik/park. Den ökade mängden ytor som ska tas över efter slutbesiktning kommer påverka driftbudgeten framgent. För att effektivisera våra arbetsprocesser så behövs fortsatta framtida investeringar genom digitalisering av tjänster, arbetsorderhantering och arbetsplanering och utveckling av kommunens geografiska databaser och dokumenthantering. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

11 2 Ansvarsområde och organisation Ansvarsområde Tekniska nämnden ansvarar för att bygga och förvalta vatten- och avloppsnät samt kommunala gator och vägar, trafikanläggningar och torg, skötsel av grönområden, bostadsnära skog inom detaljplan samt kommunala lekparker. Tekniska nämnden är även en trafiknämnd och fullgör kommunens uppgifter inom vatten- och avloppslagstiftning, fastighetsrenhållning och delar av kommunens förebyggande arbete inom miljö- och hälsoskyddsarbete. Dessutom ansvarar nämnden för kommunens stomnät i höjd och plan, primär- och grundkartor, GIS-verksamhet och kommunens byggnads- och adressregister. Nämnden ansvarar också för ärenden om flyttning av fordon och omhändertagande av fordonsvrak samt ärenden enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Från och med hösten 2016 ansvarar Tekniska nämnden också för kommunens frågor om namnsättning av till exempel vägar, parker, byggnader och anläggningar. Organisation Samhällsbyggnadskontoret är den förvaltning som arbetar för Tekniska nämnden. Kontoret arbetar även för Bygg- och miljönämnden och Kommunstyrelsen. På Samhällsbyggnadskontoret finns det sju avdelningar: bygg-, exploaterings-, livsmedels-, miljö-, plan- och tekniska avdelningen samt kart- och mätavdelningen. Det är kart- och mätavdelningen och tekniska avdelningen som genomför arbetet inom nämndens ansvarsområden. På tekniska avdelningen finns gata, park, trafik, GIS, bostadsanpassning, kundcenter samt affärsverksamheterna vatten- och avloppsverksamheten och avfallsverksamheten. Verksamheten är omfattande och en del uppgifter utförs av upphandlade entreprenörer. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

12 3 Mål I budget för 2017 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I direktivet till nämnderna anges att nämnderna ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnderna ska också redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. Övergripande mål: 3.1 En kommun för alla Beskrivning Vi ger Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Nämndmål: En god dialog och service till medborgarna Vi vill att fler Upplands-Brobor deltar och är med i utvecklingen av kommunen. Under året arbetar vi med att skapa bättre förutsättningar för att hantera och ta hand om synpunkter och klagomål med återkoppling till medborgaren. Samtidigt bygger vi vidare på tidigare erfarenheter och utvecklar arbetet med medborgardialoger med målet att genomföra ett större dialogprojekt. Indikatorer Antal genomförda medborgardialoger Andel medborgarförslag som besvaras inom ett år Andel frågor som besvaras direkt av Kundcenter när någon kontaktar kommunen Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

13 Övergripande mål: 3.2 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Indikatorer Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Alla enheter ska lämna in en skriftlig årlig revidering av SAM, som sedan sammanställs i en rapport av personalstaben och diskuteras i samverkan. Syftet är att få en överblick över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas och förstärkas. Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Indikatorer Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Ansvarig chef upprättar en rehabiliteringsutredning tillsammans med sjukskriven medarbetare, senast dag 21, som sedan följs och revideras regelbundet under sjukskrivningsprocessen. Stöd ges från personalstaben. Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Indikatorer Antal tillsvidareanställda heltider i förhållande till totala antalet tillsvidareanställda Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

14 Övergripande mål: 3.3 En kommun som växer Beskrivning Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Vi ställer om till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Upplands-Bro. Nämndmål: En god trafikmiljö och tillgänglighet för alla trafikantslag Vi stärker byggkedjan genom det fortsätta arbetet för att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten i kommunen för alla, men framför allt för oskyddade trafikanter. Därför kommer vi särskilt utveckla vår kommunikation i samband med pågående arbeten och projekt. Indikatorer Andel genomförda projekt av planerade i kommunens trafik- och tillgänglighetsprogram Antal synpunkter om kommunens snöröjning Olycksstatistik Nämndmål: En välfungerande belysning på kommunens allmänna platser En väl fungerande belysning på kommunens allmänna platser skapar ökad trygghet. Genom fortsatt komplettering av belysning och genom att vi är effektiva vid driftavbrott och byte av trasig belysning, samt har en säker drift och ett kontinuerligt underhåll minskar vi stora mörka områden på kommunens allmänna platser. Det bidrar till att både trygghetskänslan och trafiksäkerheten ökar. Indikatorer Antal felanmälningar på kommunens belysning på allmänna platser Tid från felanmälan till genomförd åtgärd på kommunens belysning på allmänna platser Nämndmål: Vatten- och avloppssystemet har en hög dricksvattenkvalitet och god leveranssäkerhet Upplands-Broborna ska känna sig trygga med att dricksvattnet som kommunen levererar är rent och av hög kvalitet. Vi utvecklar och underhåller vatten- och avloppsnätet för att säkra vattentillgången i kommunen på lång sikt och har god beredskap för extraordinära händelser som kan hota dricksvattenförsörjningen. Indikatorer Andel vattenprover utan anmärkning Tillskottsvatten Dricksvattenläckage Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

15 Nämndmål: Grönytor och lekplatser som möter framtidens behov Välskötta gröna ytor genom skötselplan, val av smarta växter och planteringar och genom fortsatt analys av behov och utvärdering av våra entreprenader. Upplands-Bro kommun har under 2016 renoverat sina befintliga lekplatser. Nyanläggande av lekplats under 2017 vid Kungsängens IP sker även den med medborgardialogen om Drömpark som grund för att utöka andelen lekparker. Övergripande mål: 3.4 En grön kommun i utveckling Beskrivning Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Nämndmål: Minska den totala elförbrukningen för den kommunala verksamheten med 5 % Arbetet med utbyte och kompletteringar av LED-belysning fortsätter under 2017 (och 2018). Den elförbrukningen kommer att minska med cirka procent. Därutöver förväntas driftstiden öka och underhållet minska. Indikatorer Årsförbrukning för gatubelysning Andel av kommunens belysningspunkter som har bytts ut till LED-belysning Nämndmål: Minska den totala volymen blandat hushållsavfall från den kommunala verksamheten med 5 % Beredskap finns för att ta emot och hantera ökande avfallsmängder (så snart verksamheterna har börjat sortera sitt avfall). Nämndmål: Öka antalet fossilfria personbilar i den kommunala verksamheten med 6 stycken Vi har inga personbilar i drift inom verksamheten utan använder kommunens bilpool vid behov. Däremot ser vi över tillgängliga fossilfria alternativ när mätfordon och arbetsmaskiner behöver bytas ut. Nämndmål: Köptrohet mot ramavtal skall vara minst 70 % Upphandlade tjänster i förhållande till gällande ramavtal följs upp kontinuerligt tillsammans med upphandlingsenheten. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

16 Nämndmål: En avfallshantering som uppmuntrar till en hållbar livsstil med minskade avfallsmängder och ökad källsortering Avfallshanteringen är en naturlig del av den fysiska planeringen. Vi lägger grunden för den framtida avfallsverksamheten i kommunen genom att ta fram en ny avfallsplan och nya avfallsföreskrifter. Utvecklingen av matavfallsinsamlingen fortsätter under Vi bevakar utvecklingen av förslaget om att kommunerna ska ta över insamlingsansvaret för tidningar och förpackningar. Indikatorer Mängd insamlat hushållsavfall per person och år (kilo soppåsar till förbränning) Mängd utsorterat matavfall som sorteras ut för biologisk återvinning Andel hushåll i kommunen som sorterar matavfall (flerbostadshus och villor sammanslaget) Total mängd hushållsavfall inkl. producentansvar, ton/invånare och år Materialåtervinning, kg/person och år Kundnöjdhet Övergripande mål: 3.5 En kommun med god ekonomi och uppföljning Beskrivning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Mellan nämnderna får justeringar ske av redovisningstekniska skäl under året. Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Med hjälp av externt stöd analyseras våra verksamheter med start för Utbildningsnämnden och Socialnämnden under Ett metodiskt och transparent arbete som ska stärka tilltron till hur kommunens skattemedel används. Framtidens utmaningar kräver att vi säkrar välfärden och använder våra gemensamma resurser på bästa sätt. Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommunens taxor och avgifter analyseras och utvärderas inför varje verksamhetsår. Indikatorer Årlig översyn Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

17 Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag redovisas vid varje nämndmöte. Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Entreprenadavtal och ambition i skötsel och drift analyseras och utvärderas inför varje verksamhetsår samt inför förestående upphandlingar. Nämndmål: En god uppföljning av nämndens entreprenader och noggrann analys och planering inför nya entreprenadavtal Entreprenadavtal och ambition i skötsel och drift analyseras och utvärderas inför varje verksamhetsår samt inför förestående upphandlingar. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

18 4 Ekonomi 4.1 Driftbudget 2017 Tkr Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Budget netto 2016 Förändrin g Gator, vägar och parkering Vinterväghållning Park och natur Bostadsanpassningsbidrag Övrigt allmän platsmark Kart- och mät Nämndverksamhet Netto (exkl GIS) GIS (överförs från kommunstyrelsen) Netto (inkl. GIS) Tekniska nämndens driftbudget för 2017 utökas med tkr (exklusive GISverksamheten) jämfört med Ramökningen kommer huvudsakligen att fördelas så här: En generell ramökning/uppräkning på 2 procent till alla verksamheter tkr (inklusive 2 % generell uppräkning) till gator, vägar och parkering. Kommer att användas till drift och skötsel av tillkommande områden i kommunen, samt till att stärka byggkedjan genom två nya tjänster inom trafik/gata. Delar kommer också att gå till trygghetshöjande åtgärder (slyrensning, belysning) och trafik- och tillgänglighetsåtgärder enligt trafik- och tillgänglighetsprogrammet. 214 tkr (inklusive 2 % generell uppräkning) mer till snöröjningen tkr (inklusive 2 % generell uppräkning) mer till park och natur. Pengarna kommer att användas till tillkommande drift- och skötselytor inom kommunen, till välskötta gröna ytor genom skötselplan, val av smarta växter och planteringar och genom fortsatt analys av behov och utvärdering av våra entreprenader samt till att höja ambitionsnivån inom parkverksamheten. 853 tkr (inklusive 2 % generell uppräkning) mer till bostadsanpassningsbidrag. Pengarna kommer att användas till det ökade antalet ärenden som vi handlägger enligt lagen om bostadsanpassning. 200 tkr (inklusive 2 % generell uppräkning)mer till Kart- och mätavdelningen. Pengarna kommer att användas till utbildning och kompetensutveckling för personalen. Intäkterna från parkeringspaketet förväntas uppgå till tkr under 2017, men intäkterna är svåra att förutse då tidigare referenser saknas. Parkeringsintäkterna kommer att tillföras trafiksäkerhetsarbetet. Från och med 2017 kommer driftbudgeten för kommunens GIS-verksamhet att flyttas från Kommunstyrelsen till Tekniska nämnden. Budgeten kommer att överföras i samband med att nämndbudgeten antas. Den totala ramförändringen för 2017 blir då tkr. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

19 4.2 Investeringsbudget Ombudgeterade projekt från 2016 *) Tkr År 2016 Beläggningsunderhåll Gatubelysning Ridstigar Kommunstyrelsen Lekplats Kungsängens IP Grönytor, entréer etc 500 Bullerdämpande åtgärder Kungsängens centrum Nytt ärendehanteringssystem 300 Program för TA-planer och schakttillstånd 250 Infartsparkering, p-däck Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga 200 Konstbyggnader 400 Linjemålning vägar 90 Bänkar Kungsängens station 30 Skyltning 18 Summa *) Uppskattad kvarvarandebudget på ej slutförda projekt 2016, redovisning sker i årsredovisning för år 2016 Utfallet av investeringsbudgeten 2016 och ombudgetering till 2017 kommer att hanteras när årsbokslutet är klart (februari/mars). Tekniska nämnden kommer att ta behandla frågan under kommande nämndmöte i mars. Från och med 2017 flyttas investeringsbudgeten avseende Ridstigar från Kommunstyrelsen till Tekniska nämnden. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

20 Investeringsprojekt Tkr År 2017 År 2018 År 2019 Avskrivni ngstid antal år Avskrivni ng per år Gatubelysning Beläggningsunderhåll Grindar och bommar Konstbyggnader Kungsängens centrum Utveckling av Bro centrum 500 Parkeringsåtgärder Lillsjötoppen Trafik- och tillgänglighetsprogrammet Bullerdämpande åtgärder Tibble gräsäng Trygghetsskapande åtgärder Promenad vid Lillsjön Utveckling av allmänna ytor Kartering Digitalisering av analoga material 500 Summa Kommentarer investeringsbehov Gatubelysning Avser utbyte av armatur till LED-belysning samt utbyte av de belysningsstolpar och ledningar. Till och med 2018 så har vi bytt det kan vi göra om investeringsplanen fortsätter. Beläggningsunderhåll Prioriterat är gång och cykelvägar i kommunen. Linjemålning ingår numera i denna budgetpost. Konstbyggnader Under 2017 kommer resterande investeringsmedel från 2016 att användas till att restaurera fler gångtunnlar. Kungsängens centrum etapp 3 Utifrån medborgardialogen som startat under hösten 2016 så påbörjas omvandlingen av Torget i Kungsängens centrum för ytan mellan Kulturhuset och Gamla landsvägen. Utveckling av Bro centrum Under 2017 påbörjas utvecklingsarbete avseende de allmänna ytorna i Bro centrum Parkeringsåtgärder Inköp av parkeringsautomater och anläggning för en SL-accesslösning vid infartsparkeringen i Kungsängen med mera, kommer ske enligt det antagna parkeringspaketet. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

21 Lillsjötoppen Viss underminering har skett genom att vatten rinner genom kullen och detta behöver geotekniskt undersökas så att det inte blir ett kommande slukhål. Om undersökningen ger förslag på åtgärder behövs medel att sätta in för att förstärka säkerheten kring området samt dämmet mellan Lillsjön och Lejondalssjön. Innan den geotekniska undersökningen är klar kommer vattenfallet ej tas i bruk. Trafik- och tillgänglighetsprogrammet Fördelningen av medlen ur denna investeringspott beskrivs i trafik- och tillgänglighetsprogrammet, vilken beslutas av tekniska nämnden under januari Som underlag för trafik- och tillgänglighetsprogrammet finns bland annat kommunens cykelplan och synpunkter ifrån medborgare. Under 2017 planeras för (stora) åtgärder utföras på Enköpingsvägen förbi Sylta och Sandgrind. Statlig medfinansiering för detta kommer att sökas. Dock behövs det ändå tas höjd för åtgärderna på sträckan. Även fler etapper i det regionala gång och cykelstråket i kommunen ska byggas. I samband med våra nya exploateringsområden finns det ett behov av nya busshållplatser. Bullerdämpande åtgärder Vi fastställer principer för arbetet och tar fram en handlingsplan avseende nödvändiga bulleråtgärder utmed de kommunala vägarna. Tibble gräsäng Ytan ska nollställas och göras iordning med gräsyta. Trygghetsskapande åtgärder Upprätta ett trygghetsprogram efter inventering och planering med förslag till åtgärder. I trygghetsprogrammet ska bland annat plan ingå för röjning av träd och sly intill gångoch cykelvägar, utbyte av växtlighet och kompletterande belysning med mera. Trygghetsprogrammet ska syfta och bidra till att uppnå en ökad upplevd trygghet på kommunens allmänna platser. Promenad vid Lilljsjön En utredning ska genomföras i syfte att föreslå hur en fortsatt promenad kan utformas och anläggas. Utveckling av allmänna ytor Iordningsställande av välplanerade ytor med smarta planteringar och växtval. Kartering Insamling av data som ska ligga till grund för att ta fram detaljerade kartor 2018 och Digitalisering av analoga material Digitalisering av analoga avtal. Målet är att avtal skall kopplas till karta för visualisering för att tillgängliggöras för hela Samhällsbyggnadsförvaltningen och de som har behov av att se avtalen för beslutunderlag Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

22 4.3 Förändringar i taxor och ersättningar Tekniska avdelningen Antalet ansökningar om schakttillstånd och trafikanordningsplaner ökar markant jämfört med tidigare år. Under 2017 kommer taxan och vitesbilagan att ses över och justeras. Riktlinjerna för upplåtelse av allmän platsmark och dess taxa kommer också att ses över under Fördelning av driftbudget i verksamheterna Gator, vägar och parkering (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Gator och vägar Parkeringsövervakning allmän platsmark Summa Gator, vägar och parkering Området innefattar byggande, förvaltning och skötsel av gator, vägar, trafikanläggningar och torg. Verksamheten ansvarar också för utomhusbelysning på kommunal mark och för parkeringsövervakningen och parkeringstillstånd. Driftsramen för gator och vägar utökas med tkr under Den utökade ramen innebär att byggkedjan stärks ytterligare genom två nya tjänster inom gata/trafik som kan delta i pågående utbyggnadsprojekt. Ramen används också till nya tillkommande vägytor - dels i nya utbyggnadsområden, dels genom övertagande av statliga vägar. Vi genomför också trygghetssatsningar främst inom allmän belysning på gator och torg. Parkeringsintäkterna är svåra att förutse då tidigare referenser saknas, men kostnaderna för parkeringsövervakningen kommer att öka något. Nettot kommer att användas till trafikssäkerhetshöjande åtgärder. Vinterväghållning (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Vinterväghållning Verksamheten ansvarar för snöröjning, halkbekämpning och sandupptag på de kommunala gatorna och vägarna. Den utökade driftsramen under 2017 motsvarande 214 tkr används till nya tillkommande driftsytor. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

23 Park och natur (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Parkverksamhet Summa Park och natur Verksamheten ansvarar för drift och underhåll av park- och naturmark på allmän platsmark. Allmän platsmark är den mark som Upplands-Bro kommun äger inom tätbebyggda områden. Det kan handla om olika grönytor, lekplatser och bostadsnära skog. I stor utsträckning sköter kommunens upphandlade entreprenör driften och skötseln av dessa områden, men en del sköter vi själva. Driftsramen har utökats under 2017 med tkr. Utökningen används till tillkommande ytor, satsningar på befintliga och nya planterade ytor och till trygghetsarbetet. Bostadsanpassningsbidrag (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Bostadssociala bidrag/bostadsanpassningsbidrag Verksamheten ansvarar för ärenden om bidrag för anpassningar i bostaden. Verksamheten handlägger ärendena enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Lagens syftar till att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt boende. Under de senaste åren har vi sett att både ansökningarna och kostnaderna för bostadsanpassning ökar. En av flera förklaringar kan vara att fler äldre väljer att bo kvar hemma. De ökade kostnaderna beror också på att antalet beviljade ansökningar ökar och att de åtgärder som beviljas är dyrare. Under 2017 utökas driftsramen därför med 853 tkr (baserat på utfall under 2016). Övrigt allmän platsmark (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Upplåtelse av allmän platsmark Skrotbilshantering Summa allmän platsmark Verksamheten ansvarar för att ta ut avgifter för upplåtelse av allmän platsmark. Det betyder att vi tar ut avgifter när någon använder till exempel Upplands-Bros torgplatser. Verksamheten ansvarar också för att se till att skrotbilar anmäls och flyttas. Det ingår i nämndens ansvar som väghållare och fastighetsägare i kommunen. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

24 Kart- och mätverksamhet (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Mät Kart- och mätavdelningen är involverade i hela stadsbyggnadsprocessen, från att ta fram grundkarta till detaljplaner till att lämna beslutsunderlag för fastighetsbildning. Avdelningen tar också fram nybyggnadskartor, gör grov- och finutstakning av byggnader, gör lägesinmätning och ansvarar för adressnummersättning och rapportering av adress och byggnader till lantmäteriet. Nytt ansvarsområde under 2017 blir namnsättningsfrågorna som övergår från Kultur- och fritidsnämnden till Tekniska nämnden. Under 2017 utökas budgetramen med 200 tkr. Det beror på ökade lönekostnader och satsningar på utbildning i nya datasystem. Taxa är under översyn under Nämndverksamhet (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Nämndverksamhet Budgeten omfattar kostnader för Tekniska nämndens sammanträden samt arvoden och utbildningar för nämndens ledamöter och ersättare. Kostnader för tjänstemannatid ingår inte i budgeten. Delar av nämndens kostnader ska finansieras av VA- och avfallsverksamheterna, därav nämndens intäkter. GIS (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 GIS GIS-verksamheten flyttas från och med 2017 från kommunstyrelsen till tekniska nämnden. En teknisk justering av budgeten är gjord. GIS-verksamheten ansvarar för kommunens gemensamma kommunkarta och geografiska data. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

25 5 Avfallsverksamheten 5.1 Verksamhetsåret antogs förslag till kommunens nya avfallsplan och reviderade avfallsföreskrifter som skall ställas ut för samråd i början av I samband med framtagandet av planen påbörjades ett arbete med att se över kommunens avfallstaxa och avfallsföreskrifter. Under 2017 prioriterar vi arbetet med att: Utreda alternativa lösningar i samband med att avtalen med entreprenader inom verksamheten löper ut under året. Idag har kommunen åtta avtal med fem olika entreprenörer. Avtalen omfattar: drift av kretsloppscentralerna, insamling av hushållsavfall från öarna, och insamling av farligt avfall (apoteksavfall). I samband med pågående översyn av kommunens avfallstaxa pröva möjligheten att minska kostnaderna för verksamhetens entreprenader genom att göra enskilda upphandlingar för entreprenader inom transporter och behandling av grovavfall. I det fortsatta utvecklingsarbetet på kretsloppscentralerna öka sorteringsgraden av grovavfall med nya materialfraktioner som exempelvis textilier, planglas, olika sorts metaller, plast och byggavfall. Genomföra övertagande av driften i egen regi av kretsloppscentralerna i Brunna och Bro. Planera för och genomföra fler skolprojekt för att öka kunskapen bland barn om avfallssortering, hantering och kretslopp 5.2 Ansvarsområde och organisation Avfallsverksamheten redovisas för sig eftersom den ekonomiska redovisningen enligt lag ska vara åtskild från övrig kommunal verksamhet. Verksamheten är avgiftsfinansierad och omfattar planering och förvaltning av kommunens avfallshantering. Avfallsenheten består av en avfallsingenjör, en projektingenjör, en avfallshandläggare samt en heltidstjänst i kundcenter som hjälper till med ärendehantering, arbetsorder och fakturering. Verksamheten är ansvarig för kommunikation med kommuninvånarna, löpande kontroll av drift och uppföljning av entreprenader, skräpplockardagar, miljöalmanackan samt införande och uppföljning av kommunens avfallsplan. 5.3 Ekonomi Driftbudget 2017 Tkr Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Avfallsverksamheten Budget netto 2016 Förändring 5.4 Förändringar i taxor och ersättningar Avfallstaxan ses över under Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

26 6 VA-verksamheten 6.1 Verksamhetsåret 2017 Under 2015 påbörjades flera långsiktiga arbeten inom området genom byggstart av samarbetsprojektet med Norrvatten för ny huvudvattenledning från Upplands-Bro till Sigtuna, UBS-projektet. I samband med detta planeras för en kommunal avloppsledning upp mot Håbo-Tibble. UBS-projektet ska enligt plan vara färdigställt Under 2017 kommer vi prioritera arbetet med att: underhålla och planera kommunens befintliga vatten- och avloppsnät på ett miljömässigt, energieffektivt och ekonomiskt sätt, påbörja utbyggnaden av kommunalt VA på Ådöhalvön, fortsätta planeringen och byggnation av nytt VA-nät norr om Bro samhälle. Utredning pågår om vilka områden som kan komma att anslutas i samband med att UBS-ledningen blir färdig. delta aktivt i planeringen av spilledningen mellan Bro och Järfälla och i planeringen av nya bebyggelseområden, slutföra arbetet med en ny VA-plan för kommunen som stöd för planering och utbyggnad av kommunens VA-ledningar. 6.2 Ansvarsområde och organisation Vatten- och avloppsverksamheten (VA) redovisas för sig eftersom den ekonomiska redovisningen enligt lag ska vara åtskild från övrig kommunal verksamhet. Verksamheten är avgiftsfinansierad och ansvarar för att bygga och förvalta vatten-, spillvatten- och dagvattennäten i kommunen. 6.3 Ekonomi Driftbudget 2017 Tkr Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Budget netto 2016 Vatten- och avloppsverksamheten Förändrin g VA-verksamheten har en skuld till skattekollektivet på grund av tidigare års underskott. Överskott blir del av återbetalning av denna skuld och redovisas därför inte som en vinst för verksamheten. Stora investeringar i UBS-ledningen och omvandlingsområden ger ökade kostnader och också ökad anslutningsgrad och intäkter. Nyanställningar kommer därför att göras inom ramen för VA-verksamheten. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

27 6.3.2 Investeringsbudget Ombudgeterade projekt från 2016 *) Tkr År 2016 Ledningar och serviser Reinvestering Murarvägen Diverse inv maskiner 386 Diverse åtgärder pumpstationer Byte av planeringsverktyg 300 Utredn och åtgärder ovidkommande vatten LPS-pumpar ospec 360 Åtgärder på spillvattenledning Bro-Järfällatunneln UBS-ledningen Vattenkiosker Dagvattendammar Nya ledningar ospec 500 Ådö utbyggnad Summa *) Uppskattad kvarvarandebudget på ej slutförda projekt 2016, redovisning sker i årsredovisning för år 2016 Investeringsprojekt Tkr År 2017 År 2018 År 2019 Avskrivni ngstid antal år Ledningar och serviser Nya ledningar ospec LPS-pumpar ospec Diverse åtgärder pumpstationer Tillskottsvatten Utbyggnad Ådö Diverse maskiner Dagvattendammar Utökat verksamhetsområde Överföringsledning Säbyholm Avskrivni ng per år Summa Kommentarer investeringsbehov Ledningar och serviser För renovering av ledningar och nya serviser. Nya ledningar ospecificerat Vid behov för snabba och mer akuta åtgärder och utbyte av ledningar vid till exempel avbrott och läckor. LPS-pumpar ospecificerat För nya pumpar. Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

28 Diverse åtgärder pumpstationer Förnyelse och åtgärder i kommunens pumpstationer för spillvatten. Tillskottsvatten Analys och åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten till spillvattenledningar. Under 2017 samlas statistik in och åtgärder på ledningsnätet påbörjas Utbyggnad Ådö Planering och projektering av VA. Diverse maskiner Maskinparken uppgraderas löpande så att utrustningen är modern och säker. Dagvattendammar För åtgärder och utveckling för att rena dagvatten. Utökat VA-verksamhetsområde Genomföra förstudie och projektering inför kommande utökningar av kommunens VAverksamhetsområde. Överföringsledning Säbyholm Behov av utbyggnad för pågående exploatering. 6.4 Förändringar i taxor och ersättningar En mindre översyn av taxan har gjorts under 2016 och förväntas gälla från årsskiftet Tekniska nämnden, Nämndbudget (22)

29 Ärende 2

30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Henrik Kristensson Tillväxtkontoret/TA henrik.kristensson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0342 Tekniska nämnden Yttrande avseende Revisionsrapport: Granskning av kommunens VA-verksamhet Förslag till beslut Tekniska nämnden yttrar sig enligt Tekniska avdelningens förslag till remissyttrande, daterad 2 december Ärendet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna så har KPMG granskat kommunens VA-verksamhet i enlighet med revisionsplanen år Tekniska avdelningen har tagit del av rapporten och skrivit ett förslag till yttrande, daterat 2 december 2016 och föreslår nu Tekniska nämnden att yttra sig enligt detta förslag. Beslutsunderlag Tekniska avdelningens tjänsteskrivelse 2 december 2016 Bilaga 2 Revisionsrapporten från KPMG daterad 6 september 2016 Bilaga 3, Missiv från revisorerna daterad 6 september 2016 Barnperspektiv En väl fungerande vatten- och avloppshantering gynnar barn i ett hälso- och miljöperspektiv. Tekniska avdelningen Ida Brännström Teknisk chef UBK1005, v2.0, Bilagor 1. Tekniska avdelningens förslag till yttrande, daterad 2 december Revisionsrapporten från KPMG daterad 6 september Missiv från revisorerna daterad 6 september 2016 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

31 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0342 Beslut sänds till Akt Kommunstyrelsen

32 YTTRANDE 1 (1) Samhällsbyggnadskontoret Datum Vår beteckning TN 16/0342 Kommunstyrelsen Yttrande avseende Revisionsrapport: Granskning av kommunens VA-verksamhet Tekniska nämnden har tagit del av Revisionsrapporten om granskning av kommunens VA-verksamhet. Tekniska nämnden välkomnar revisionsrapporten och finner att rekommendationerna för att uppnå en förbättrad internkontroll redan är under arbete. - Arbetet med att ta fram en Vatten- och Avloppsplan för kommunen beräknas vara färdigt i slutet på En plan för fotografering och filmning är framtagen och arbetas med. - Kartmaterialet över Vatten- och avloppsnätet är under kontinuerlig förbättring tillsammans med kommunens GIS-enhet. Fotografering och filmning involveras även i detta arbetet. - Arbetet med övergång till komponentredovisning vad gäller uppdelning i komponenter vad gäller historiska investeringar kommer vara klart våren En översyn av självkostnadsdelarna pågår då det finns med sedan uppdrag gavs i budget för Beslut beräknas tas under Likt majoriteten av alla svenska kommuner har också Upplands-Bro ett underhållsbehov av sitt vatten-och avloppsnät. Arbetet med VA-planen och översynen av taxan pågår. Catharina Andersson Ordförande Tekniska Nämnden Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

33 ABCD Upplands-Bro kommun Granskning av kommunens VAverksamhet Revisionsrapport KPMG AB Augusti 2016 Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

34 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti 2016 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund och syfte 2 3. Revisionsfrågor 2 4. Avgränsning 2 5. Metod 2 6. Ansvariga nämnder/styrelse 3 7. Projektorganisation 3 8. Genomgång av VA-verksamheten 3 9. Bedömning och rekommendationer KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

35 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti Sammanfattning Vi har av Upplands-Bro kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens VA-verksamhet. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Efter genomförd granskning bedömer vi att rutinerna avseende kommunens VA-verksamhet i huvudsak är ändamålsenliga och tillräckliga, men att det finns utrymme för vissa ändringar/förbättringar av rutinerna för att ytterligare stärka den interna kontrollen och att säkerställa att oönskade händelser inte inträffar. Vi lämnar nedanstående rekommendationer i syfte att uppnå en förbättrad intern kontroll: VA-enheten bör fortsätta arbetet med att ta fram en VA-plan samt med denna som grund även en heltäckande respektive löpande filmnings-/fotograferingsplan vad gäller VA-nätet. Arbetet med den s k VA-kartan bör färdigställas. Detta innefattar bl a registrering av uppgifter i särskild drift- och underhållsmodul. Arbetet med övergång till komponentredovisning med därtill kopplad komponentavskrivning bör slutföras. Det som i nuläget återstår är uppdelning i komponenter vad gäller historiska investeringar. En översyn av självkostnadsdelarna bör göras. Det är självkostnaden som ligger till grund för taxornas storlek. I samband med granskningstillfället framgick det att kostnaderna vad gäller intag av dagvatten är större än vad som återspeglas i taxorna. Arbetet vad gäller den långsiktiga planeringen bör slutföras och löpande uppdateras. Detta gäller såväl investeringar som underhåll. Taxorna och deras konstruktion ska vara en del i detta arbete. Tidigare år har underhållet kring nätet inte varit tillräckligt varvid en s k underhållsskuld uppstått. Det är viktigt att bibehålla värdet på anläggningskapitalet KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 1

36 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti Bakgrund och syfte Revisorerna har i revisionsplaneringen för 2016 uppmärksammat risker beträffande kommunens VA-verksamhet. VA-verksamheten i en kommun ska vara en avgiftsfinansierad verksamhet, d v s skattekollektivet ska inte belastas med kostnader som hör till denna verksamhet. De taxor som tas ut ska spegla självkostnaden för verksamheten, detta gäller såväl brukningstaxan, som debiteras kunder utifrån upplagda abonnemang, som anslutnings-/anläggningstaxan som är aktuell då nya fastigheter eller områden ansluts till VA-nätet. Revisionen upplever att det finns ett behov av att klarlägga ett antal frågeställningar avseende VAverksamheten och vad det kan innebära för kommunen i ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. 3. Revisionsfrågor Följande revisionsfrågor är aktuella i samband med granskningen: Styrning, ledning och ansvar beträffande VA-verksamheten? Hur används statistik och nyckeltal? Taxa i förhållande till självkostnad (ingår alla kostnader? rättvisande täckningsgrad?) Kostnadsuppgifter avseende kubikmeter dricksvatten samt kostnadsuppgifter avseende omhändertagande av kubikmeter avloppsvatten? Vilka redovisningsprinciper gäller för anslutnings-/anläggningsavgifter? Följs god redovisningssed avseende redovisningen av VA-verksamheten? Vattenkvalitén (kvalitetskrav? vattenverk?) Vattentäkt och reservtäkt (säkerställd produktion?) 4. Avgränsning 5. Metod Granskningen avser kommunens VA-verksamhet och därtill hörande redovisningar och principer. Granskningen har genomförts genom studier och analys av styrande och stödjande dokument samt genom intervjuer med ansvariga handläggare i kommunen KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 2

37 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti Ansvariga nämnder/styrelse Granskningen har avsett tekniska nämnden och kommunstyrelsen. 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Anders Petersson, certifierad kommunal yrkesrevisor under ledning av Monica Rådestad, kundansvarig och certifierad kommunal yrkesrevisor. 8. Genomgång av VA-verksamheten VA Allmän bakgrund Utbyggnaden av vatten- och avloppsledningarna i Sverige startade på 1800-talet som ett hälsoarbete för att förbättra tillgången till vatten och minska sanitära problem genom avloppsavledning. Därefter har utbyggnaden följt samhällsutbyggnaden i övrigt. Det betyder att under de år samhället expanderade byggdes många ledningar. Miljonprogramsutbyggnaden under och 1970-talen är det tydligaste exemplet. Stora delar av Sveriges ledningar är från den tiden. Från början var det hälsa och hygien som var anledning till utbyggnaden av VA, men med tiden har miljöfrågorna fått allt större betydelse, samtidigt som hälsoaspekterna är fortsatt viktiga. En stor andel av de ledningar som lagts under första delen av 1900-talet ligger kvar, och andelen som är ersatt utgör en grund för att bedöma hur länge materialen håller. För nyare material, även ledningar som är år, är det svårare att bedöma hur länge de håller eftersom så liten andel hittills har bytts ut. På vattenledningsnätet säger driftstörningarna en hel del om ledningsnätets status. De material som läggs ned idag är nyare och detta bör innebära mindre driftstörningar. Hur driftsstörningarna utvecklar sig med tiden går dock i nuläget inte att säga. På avloppsledningsnäten finns inte samma möjligheter att bedöma ledningars status utifrån ett nyckeltal motsvarande lagade läckor. En spillvattenledning kan vara trasig länge utan att någon lägger märke till det. I stället finns det möjlighet att i alla fall invändigt inspektera ledningarna med hjälp av TV-inspektioner. VA Upplands-Bro kommun Ansvaret för VA-verksamheten i Upplands-Bro kommun ligger på VA-enheten under den tekniska avdelningen inom samhällsbyggnadskontoret. Intervju har hållits med teknisk chef samt enhetschef VA. Ansvarig nämnd är Tekniska nämnden. Vad gäller dricksvatten är Upplands-Bro kommun sedan många år medlem i kommunalförbundet Norrvatten. Likaledes vad gäller avloppsvatten är kommunen sedan många år medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. I kommunen finns mellan st enskilda brunnar och ca st enskilda avlopp KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 3

38 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti 2016 I Tekniska nämndens budget för 2016 finns totalt 5 st specifika nämndsmål som rör VAverksamheten. Nedan följer en beskrivning av vart och ett: Dricksvatten av hög kvalitet. Invånarna i Upplands-Bro ska känna sig trygga med att dricksvattnet som kommunen levererar genom Norrvatten är rent och av hög kvalitet. Indikator är antalet vattenprover utan anmärkning. Förbättrade möjligheter för fler att ansluta sin fastighet till kommunalt VA genom byggnation av ny huvudvattenledning för Upplands-Bro Sigtuna. Vi fortsätter det påbörjade projektet med Norrvatten för en ny huvudvattenledning mellan Upplands-Bro och Sigtuna (UBS-projektet). Vi planerar för ett utvecklat vatten- och avloppsnät norr om Bro samhälle. Ett välfungerade VA-system med hög leveranssäkerhet. Vi utvecklar och underhåller vatten- och avloppsnätet för att säkra vattentillgången i kommunen på lång sikt. Vi har god beredskap för extraordinära händelser som kan hota dricksvattenförsörjningen. Indikator är andel inköpt vatten som skickas till rening (tillskottsvatten). God framförhållning i planeringen av den tekniska infrastrukturen. Vi deltar aktivt i samhällsbyggnadsprocessen, från tidiga planeringsskeden till genomförande, för att skapa goda förutsättningar att bygga ut den tekniska infrastrukturen i rätt ordning och i tid. Vi försöker nå så långt som möjligt få fram framtida driftskostnader i tidiga planeringsskeden. Vi tar ett större grepp kring den strategiska utvecklingen genom att ta fram en VA-plan och inleda arbetet med en avfallsplan. Vi bidrar med specialistkompetens i arbetet med nya detaljplaner. Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Vid varje delårsbokslut och prognos säkerställs att taxorna är aktuella och rimliga. Indikator är en årlig översyn. VA-enheten har egen driftspersonal på 6 personer i form av driftsledare, rörläggare, maskinister etc. Enheten har även egna maskiner då mycket görs i egen regi, det finns ett s k inhouseperspektiv där kompetens internt värdesätts. På den administrativa sidan finns VA-chef, VA-ingenjör, VAprojektledare (har en bred roll) samt VA-handläggare (handhar t ex faktureringsrutiner, frågor från kund, kommunikation, hemsidan, frågor kring anslutningar etc). Det finns även två st GISingenjörer som till viss del arbetar med VA-frågor. Kommunen har även ett s k Kundcenter där VA-verksamheten bekostar en heltidstjänst. Totalt finns i samband med granskningstillfället 12 heltidstjänster inom VA-enheten. I samband med granskningstillfället är två rekryteringar till nya tjänster aktuella. Detta avser en VA-ingenjör samt en rörläggare. De gemensamma, administrativa kostnader som fördelas ut på VA-verksamheten är följande: Hyreskostnader/kostnader för kommunhuset/kulturhuset (pl 6) fördelas per person i huset. IT-kostnader för bl a datorer, tillbehör och program/underhåll, fördelas på respektive kontor av IT-avdelningen utifrån antalet personer KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 4

39 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti 2016 Lönekostnader för 2 personer på ekonomi (controller och ekonomiassistent) samt kontorschef och kvalitetsstrateg. Fördelning sker för controller och ekonomiassistent med 13,33 % av lönekostnaden på VA-verksamheten. För kontorschef och kvalitetsstrateg sker fördelning med 5,00 % av lönekostnaden på VA-verksamheten. Fördelning sker utifrån antalet verksamheter samt bedömd resursåtgång. Nämndskostnader, fördelas utifrån antalet anställda. Kunder/abonnenter kan alltid ta kontakt med kommunen vad gäller VA-frågor både via telefon och via kommunens hemsida (mail genereras). Det finns även en facebooksida som kan användas. Upplands-Bro kommun har utarbetat ett felanmälningssystem som heter Kundo. Systemet är gemensamt för hela kommunen, även frågor kopplade till VA kan anmälas i detta system. Kommunen har börjat utarbeta ett system kallat En väg in, d v s att samtliga frågor från kunder, abonnenter etc ska gå via Kundcenter. VA-verksamheten i en kommun är en avgiftsfinansierad verksamhet och ska i sin helhet bekostas av avgiftskollektivet, d v s skattemedel ska inte användas för denna verksamhet. Kommunen började med särredovisning av VA-verksamheten VA-verksamhetens resultat de senaste åren har varit positiva, men netto finns det en historisk skuld till skattekollektivet. Denna uppgår per den siste december 2015 till tkr. Kommunfullmäktige fattade beslut om nya taxor i slutet av Det gällde då både brukningstaxorna såväl som anläggningstaxorna. De nya taxorna gäller från den 1 januari Taxor/avgifter inom VA-verksamheten tas alltid upp som ett ärende i kommunfullmäktige en gång om året. Om ingen ändring sker av taxorna blir det ett anmälningsärende. En ny taxeöversyn kommer att ske i höst. För närvarande är brukningsavgiften per kubikmeter 17,76 kr. Då avser 40 % vatten (7,10 kr) och 60 % avlopp (10,65 kr). De kommande åren kommer det att vara fråga om relativt stora investeringar vad gäller VAverksamheten. Inom 5 år kommer en rad omvandlingsområden i kommunen att anslutas till VAnätet, det gäller både områden i norra delen av kommun såväl som områden sydväst i kommunen. Anslutnings-/anläggningsavgifter periodiseras på 30 år. Dessa ligger som en långfristig skuld, periodisering av intäkten sker varje år enligt matchningsprincipen för att möta kapitalkostnaderna vad gäller anläggningarna. Ledningsnätet skrivs av på 70 år och pumpstationer skrivs av på 15 år. De avskrivningar som görs ska spegla resursförbrukningen. För närvarande pågår ett arbete i Upplands-Bro kommun med övergång till komponentredovisning med därtill kopplad komponentavskrivning. Det som återstår är att göra en uppdelning i komponenter vad gäller historiska investeringar. Kommunen har avtal med Norrvatten vad gäller ansvar m m inom dricksvattensidan. Det föreligger ett starkt delegerat ansvar vad gäller dricksvattenproduktionen, det är kommunen som ansvarar för själva leveransen av dricksvattnet. Kommunen och Norrvatten har även ett nära samarbete vad gäller egenkontrollen. Norrvatten och Käppalaförbundet har egna laboratorium och respektive kommunalförbund sköter provtagningarna. Vid klagomål eller nyinkopplingar ansvarar dock kommunen för provtagning och 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 5

40 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti 2016 skickar till respektive förbund för provtagning. Under de senaste åren har inga otjänliga vattenprov konstaterats. Ledningsnätet i Upplands-Bro kommun är huvudsakligen från 50-, 60- och 70-talen. Kvalitén på ledningsnätet påverkas bl a av material, läggningsteknik, markens beskaffenhet och fyllningsteknik. I samband med granskningstillfället gör ansvariga handläggare bedömningen att underhållet inte varit helt tillfredsställande genom åren, d v s det finns en upparbetad underhållsskuld. Det pågår arbete med en långsiktig planering där även en investeringsplan ingår. Taxorna och även taxornas uppbyggnad ska kopplas till den långsiktiga utbyggnaden/omvandlingen av VA-nätet. Varje år sker inrapportering av både taxe- såväl som driftsuppgifter till Svenskt Vatten. Svenskt Vatten har en statistikdatabas som heter VASS där jämförelser mellan olika kommuner kan göras. I samband med intervjun ställdes frågor kring självkostnaderna vs de taxor/avgifter som tas ut gentemot abonnenterna. Bedömning görs att taxorna är i hyfsad balans, dock har man högre kostnader vid intag av dagvatten än vad taxorna återspeglar. Kommunens läge vid Mälaren gör att det sker mycket åtgärder vad gäller dagvatten och även vattenskyddsområden. Det är Norrvatten som ansvarar för vattenverken som förser kommunen med dricksvatten. I samband med arbeten/uppgrävningar av gator/vägar sker alltid en diskussion mellan VA och gata/park hur stor del VA ska stå för och därmed hur mycket avgiftskollektivet ska stå för gentemot hur stor del som gata/park ska stå för och som därmed ska bekostas av skattekollektivet. Vid t ex utbyggnader och nyanläggning av dagvatten finns ett tydligt och väletablerat system för detta. En gråzon är äldre delar där det kan vara svårare att göra en uppdelning. Det bedöms som viktigt att likartade åtgärder leder till likartade behandlingar d v s att man är konsekvent. I kommunen finns en vattentäkt, Mälaren. Det sker ett flertal olika provtagningar av vattnet i Mälaren, både standardanalyser såväl som fördjupade analyser. Det finns inga reservtäkter i nuläget. För närvarande pågår en utbyggnad/installation av rundmatnings-/redundansledning till Sigtuna kommun. Under 2013 var samhället Bro utan vatten p g a en vattenläcka och 2012 förekom det översvämningar i Bro. I övrigt har inget riktigt allvarligt hänt de senaste åren. Det finns ingen plan/inget schema att fullständigt filma eller fotografera VA-ledningarna. Filmning eller fotografering görs vid nyanläggningar respektive vid driftsstörningar. Kommunen har egen felsöknings-/felmätningsutrustning. Läcksökning sker områdesvis, tanken är att beta av hela kommunen under en femårsperiod. För närvarande bedöms det som att det finns relativt stora problem med inläckage. En utmaning framöver är när fastigheter i de aktuella omvandlingsområdena ska kopplas på VAnätet. Det är många olika exploatörer som är involverade i utbyggnaderna. Två st GIS-ingenjörer arbetar med att fullständigt upprätta och dokumentera den s k VA-kartan KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 6

41 ABCD Upplands-Bro kommun Kommunens VA-verksamhet Augusti 2016 Deltagande/samarbete i olika nätverk förekommer. Norrvatten kallar till olika träffar. Det finns även en s k teknisk delegation där medlemskommunerna i Norrvatten och Käppalaförbundet ingår. Länsstyrelsen har dessutom ett nätverk som heter Mälaren en sjö för miljoner. Det finns även ett dagvattennätverk för kommunerna i norra Storstockholmsområdet. Även informella nätverk förekommer. 9. Bedömning och rekommendationer Efter genomförd granskning bedömer vi att rutinerna avseende kommunens VA-verksamhet i huvudsak är ändamålsenliga och tillräckliga, men att det finns utrymme för vissa ändringar/förbättringar av rutinerna för att ytterligare stärka den interna kontrollen och att säkerställa att oönskade händelser inte inträffar. Vi lämnar nedanstående rekommendationer i syfte att uppnå en förbättrad intern kontroll: VA-enheten bör fortsätta arbetet med att ta fram en VA-plan samt med denna som grund även en heltäckande respektive löpande filmnings-/fotograferingsplan vad gäller VA-nätet. Arbetet med den s k VA-kartan bör färdigställas. Detta innefattar bl a registrering av uppgifter i särskild drift- och underhållsmodul. Arbetet med övergång till komponentredovisning med därtill kopplad komponentavskrivning bör slutföras. Det som i nuläget återstår är uppdelning i komponenter vad gäller historiska investeringar. En översyn av självkostnadsdelarna bör göras. Det är självkostnaden som ligger till grund för taxornas storlek. I samband med granskningstillfället framgick det att kostnaderna vad gäller intag av dagvatten är större än vad som återspeglas i taxorna. Arbetet vad gäller den långsiktiga planeringen bör slutföras och löpande uppdateras. Detta gäller såväl investeringar som underhåll. Taxorna och deras konstruktion ska vara en del i detta arbete. Tidigare år har underhållet kring nätet inte varit tillräckligt varvid en s k underhållsskuld uppstått. Det är viktigt att bibehålla värdet på anläggningskapitalet. KPMG, dag som ovan Anders Petersson Certifierad kommunal yrkesrevisor 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 7

42

43 Ärende 3

44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Henrik Kristensson Tillväxtkontoret/TA henrik.kristensson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0472 Tekniska nämnden Förslag till ny VA-taxa Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta förslag till Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning antas att gälla från den 1 januari Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har utrett VA-taxans konstruktion och nivåer med avseende på anläggningsavgifter (anslutningssavgifter) under Utredningen föranleddes i huvudsak av höga avgiftsuttag i kommunens lageroch logistikområden. Samhällsbyggnadskontorets utredning visar att avgiftsuttaget för lager- och logistikbyggnader i vissa fall blir orimligt högt med gällande taxa och att det är befogat med en jämkning av anläggningstaxan för dessa områden. Samhällsbyggnadskontoret föreslår en jämkning med 1/3 under vissa förutsättningar. Detta föreslås som ett tillägg i 3. Utredningen visar också att det behövs en justering av nivåerna i anläggningstaxan för att bättre spegla kostnaderna för utbyggnad av VAanläggningen. 1% höjning för typhus A, och 8% sänkning för typhus B föreslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till ny VA-taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Förslag till formulering av en taxeparagraf för jämkning för stora byggnader Underlag ny VA-taxa Upplands-Bro UBK1005, v2.0, Ärendet Anläggningstaxan bygger på både historiska och förväntade framtida genomsnittliga utbyggnadskostnader för områden av olika karaktär i kommunen. Då det tidigare inte byggts lager- och logistikområden i Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

45 Datum Vår beteckning 2 (3) TN 16/0472 kommunen, är taxan således inte anpassad efter sådana och den riskerar att slå orimligt hårt mot dessa. Avgiftens storlek beror på flera parametrar, bland annat byggnadsyta, sk lägenhetsavgift. Lägenhetsavgiften är den som blir väldigt hög för stora lageroch logistikbyggnader, samtidigt som nyttan av VA till liknande byggnader då tenderar att inte riktigt stå i proportion till avgiften. En jämförelse med grannkommunerna visar också att Upplands-Bros nuvarande taxa är relativt hög för den här typen av byggnader (stora byggnader som inte är bostäder, med förhållandevis liten nytta av vatten och avlopp). Förslaget om jämkning går ut på följande: För kontorsdelar och uppvärmda delar med indraget VA utgår full avgift, här finns så att säga full nytta av alla vattentjänsterna. För ouppvärmda utrymmen i byggnad som är ansluten till VA jämkas avgiften till 67% för ändamålen vatten och avlopp, OM dessa utrymmen uppgår till minst 50% av BTA-ytan. Resonemanget är att verksamheten har nytta av vattentjänsterna, men den tenderar att tunnas ut om andelen lager är stor, så det är motiverat med en jämkning. För ouppvärmda byggnader som inte alls är anslutna till VA jämkas avgiften för vattentjänsterna vatten och spillvatten till 0. Nyttan av vattentjänsten dagvatten finns i samma omfattning, oavsett byggnadens storlek och eventuell anslutning till vatten och spillvatten, så den jämkas aldrig. Jurister och taxeexperter från WSP har genomfört utredningen på Samhällsbyggnadskontorets uppdrag. Viktiga parametrar som konsulterna explicit har undersökt och tagit hänsyn till är jämkningens förenlighet med likabehandlingsprincipen, att taxeuttaget sker på skälig och rättvis grund, och att det finns ett stöd i rättspraxis för en liknande hantering. Tekniska avdelningen arbetar med att göra en Vatten- och avloppsplan för kommunen samt så kommer en översyn av taxans konstruktion att genomföras i framtiden. Dock ej under 2017 på grund av personella resurser. Barnperspektiv Beslutet bedöms inte få några konsekvenser för barn eller barns livsmiljö.

46 Datum Vår beteckning 3 (3) TN 16/0472 Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Henrik Kristensson VA-chef Bilagor 1. Förslag till ny VA-taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2. Förslag till formulering av en taxeparagraf för jämkning för stora byggnader 3. Underlag ny VA-taxa Upplands-Bro Beslut sänds till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

47 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Henrik Kristensson Tillväxtkontoret/TA henrik.kristensson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0472 Tekniska nämnden Förslag till ny VA-taxa, Anläggningsavgift Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta förslag till Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning antas att gälla från den 1 januari Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har utrett VA-taxans konstruktion och nivåer med avseende på anläggningsavgifter (anslutningssavgifter) under Utredningen föranleddes i huvudsak av höga avgiftsuttag i kommunens lageroch logistikområden. Samhällsbyggnadskontorets utredning visar att avgiftsuttaget för lager- och logistikbyggnader i vissa fall blir orimligt högt med gällande taxa och att det är befogat med en jämkning av anläggningstaxan för dessa områden. Samhällsbyggnadskontoret föreslår en jämkning med 1/3 under vissa förutsättningar. Detta föreslås som ett tillägg i 3. Utredningen visar också att det behövs en justering av nivåerna i anläggningstaxan för att bättre spegla kostnaderna för utbyggnad av VAanläggningen. 1% höjning för typhus A, och 8% sänkning för typhus B föreslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till ny VA-taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Förslag till formulering av en taxeparagraf för jämkning för stora byggnader Underlag ny VA-taxa Upplands-Bro UBK1005, v2.0, Ärendet Anläggningstaxan bygger på både historiska och förväntade framtida genomsnittliga utbyggnadskostnader för områden av olika karaktär i kommunen. Då det tidigare inte byggts lager- och logistikområden i Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

48 Datum Vår beteckning 2 (3) TN 16/0472 kommunen, är taxan således inte anpassad efter sådana och den riskerar att slå orimligt hårt mot dessa. Avgiftens storlek beror på flera parametrar, bland annat byggnadsyta, sk lägenhetsavgift. Lägenhetsavgiften är den som blir väldigt hög för stora lageroch logistikbyggnader, samtidigt som nyttan av VA till liknande byggnader då tenderar att inte riktigt stå i proportion till avgiften. En jämförelse med grannkommunerna visar också att Upplands-Bros nuvarande taxa är relativt hög för den här typen av byggnader (stora byggnader som inte är bostäder, med förhållandevis liten nytta av vatten och avlopp). Förslaget om jämkning går ut på följande: För kontorsdelar och uppvärmda delar med indraget VA utgår full avgift, här finns så att säga full nytta av alla vattentjänsterna. För ouppvärmda utrymmen i byggnad som är ansluten till VA jämkas avgiften till 67% för ändamålen vatten och avlopp, OM dessa utrymmen uppgår till minst 50% av BTA-ytan. Resonemanget är att verksamheten har nytta av vattentjänsterna, men den tenderar att tunnas ut om andelen lager är stor, så det är motiverat med en jämkning. För ouppvärmda byggnader som inte alls är anslutna till VA jämkas avgiften för vattentjänsterna vatten och spillvatten till 0. Nyttan av vattentjänsten dagvatten finns i samma omfattning, oavsett byggnadens storlek och eventuell anslutning till vatten och spillvatten, så den jämkas aldrig. Jurister och taxeexperter från WSP har genomfört utredningen på Samhällsbyggnadskontorets uppdrag. Viktiga parametrar som konsulterna explicit har undersökt och tagit hänsyn till är jämkningens förenlighet med likabehandlingsprincipen, att taxeuttaget sker på skälig och rättvis grund, och att det finns ett stöd i rättspraxis för en liknande hantering. Tekniska avdelningen arbetar med att göra en Vatten- och avloppsplan för kommunen samt så kommer en översyn av taxans konstruktion att genomföras i framtiden. Dock ej under 2017 på grund av personella resurser. Barnperspektiv Beslutet bedöms inte få några konsekvenser för barn eller barns livsmiljö.

49 Datum Vår beteckning 3 (3) TN 16/0472 Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Henrik Kristensson VA-chef Bilagor 1. Förslag till ny VA-taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2. Förslag till formulering av en taxeparagraf för jämkning för stora byggnader 3. Underlag ny VA-taxa Upplands-Bro Beslut sänds till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

50 G:\SBK\Tekniska nämnden\2016\ \klar VA-taxa\Bilaga 2 Förslag till Formulering av en taxeparagraf som beskriver jämkningen.docx UPPDRAGSNAMN VA-taxa Upplands Bro FÖRFATTARE Karin Carlsson UPPDRAGSNUMMER DATUM FÖRSLAG TILL FORMULERING AV EN TAXEPARAGRAF SOM BESKRIVER JÄMKNINGEN Tekniska nämnden i Upplands Bro har fattat beslut om att jämkning för lager och logistikbyggnader ska skrivas in i Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. WSP har anlitats för att ge förslag på formulering av taxeparagrafsom beskriver jämkning. Formulering av taxeparagraf baseras på WSPs erfarenhet inom området samt med hänsyn till rättspraxis inom området WSP föreslår att jämkning hanteras under 3 enligt nedan. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, som används för i 3 andra stycket avsedda ändamål, räknas varje påbörjat 150-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2009 som en lägenhet. Då andelen ouppvärmda utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, som används för i 3 andra stycket avsedda ändamål uppgår till mer än 50 % av fastighetens BTA beräknas fastighetens antal lägenheter på följande sätt: Full avgift för uppvärmd BTA 67 % av ouppvärmd BTA för ändamålen vatten och spillvatten För BTA i byggnad som ej är ansluten till vatten och spillvatten utgår endast avgift för ändamålet dagvatten. Full avgift för all BTA för ändamålet dagvatten Andel av avgift för specifikt ändamål återfinns i 8 och 14 Stockholm-Globen WSP Sverige AB Karin Carlsson WSP Sverige AB 1 (1) Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

51 Upplands Bro Uppdatering av VA-taxa

52 Upplands Bro kommun har ett behov av att se över avgiftsnivån i VA-taxan avseende anläggningsavgift respektive brukningsavgift. Det finns också ett behov av att pröva hur taxan slår mot lager och logistikområden och att undersöka möjlighet till jämkning av lägenhetsavgiften för väldigt stora byggnader till exempel lager och logistik. Omfördelning av brukningsavgifterna till att även omfatta dagvattenavgift omfattas inte av uppdraget då detta är ett mer omfattande arbete vilket inte ryms inom tidsramen för detta uppdrag. Utredningen har genomförts under perioden augusti till september Kontaktperson hos Upplands Bro kommun har varit Henrik Kristensson. WSPs projektgrupp har bestått av Joakim Scharp och Karin Carlsson. Ett flertal arbetsmöten har genomförts under projektets gång för framtagning och bearbetning av underlag till utredningen. NNEHÅLL BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER ANLÄGGNINGSAVGIFTER BRUKNINGSAVGIFTER JÄMKNING FÖR STORA BYGGNADER SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER

53 Bakgrund och utgångspunkter Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är den engångavgift som en fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften är tänkt att spegla den genomsnittliga kostnaden som krävs för att bygga ut VA i ett område. Brukningsavgifter är en periodisk avgift som ska täcka drift- och underhållskostnaderna för anläggningarna men också kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Grunden för uttag av avgifter är att kostnaderna för användning av olika vattentjänster beräknas och redovisas på ett förtroendeingivande sätt. Detta underlättar exempelvis bedömningen av i vilken utsträckning anläggningsavgiften täcker kostnaden för aktuell och planerad VAutbyggnad. I bilden till höger illustreras ett generellt förhållande mellan brukningsavgifter och anläggningsavgifter samt de olika vattentjänster som erbjuds. Största delen av intäkterna utgörs av brukningsavgifter. Anläggningsavgiften står endast för en liten del av finansiering av kapitalkostnader. Det finns inte någon generell statistik framtagen som speglar förhållandet för olika kommuner. Beroende av om kommunen är en utbyggnadskommun eller glesbyggdkommun har anläggningsavgifterna mer eller mindre betydelse för finansiering. Valet av nivå på anläggningstaxa och därmed finansieringsgrad för att täcka anslutningskostnader är upp till varje enskild kommun. Svenskt Vatten rekommenderar dock att varje kommun ser över hur många och vilken typ av nyanslutningar som är förväntade under den kommande femårsperioden och i vilken grad denna kostnad täcks av nuvarande nivå på anläggningstaxa. Om allt större kostnader behöver tas från intäkter av brukningsavgifter kan det leda till att brukningstaxan behöver höjas och/eller att nödvändiga investeringar får stå tillbaka. Figur 1. V (Vatten), S (Spillvatten), Df (Dagvatten fastighet) och Dg (Dagvatten gata).

54 Anläggningsavgifter I uppdraget har ingått att ge förslag till ändring av avgiftsnivån för anläggningsavgifter inom ramen för taxans nuvarande konstruktion. Anläggningsavgifterna är uppbyggda av fyra parametrar. Servisavgift, förbindelsepunktsavgift, lägenhetsavgift och tomtyteavgift. Servisavgiften föreslås spegla en genomsnittlig kostnad för att anlägga en servisledning. Tomtyteavgiften är tänkt att bidra till kostnaderna för det lokala ledningsnätet. Lägenhetsavgiften och förbindelsepunktsavgiften är däremot valda för att spegla fastighetens nytta av att bli ansluten. En enskild fastighets anläggningsavgift ges av hur man i taxan väljer att göra fördelningen mellan avgiftsparametrarna. För att kunna föreslå en lämplig nivå på anläggningsavgifterna har vi gjort en täckningsgradsanalys med avseende på kommunens utbyggnadskostnader i relation till nuvarande avgifter. Analysen har gjorts på kalkyler för kommande utbyggnad samt med hjälp av kostnadsuppföljning för redan genomförd utbyggnad som är av samma typ som den som planeras framåt. Utbyggnadskostnaderna varierar i olika områden inom kommunen men avgiften är satt lika för alla områden. Fastighetens utbyggnadskostnad är därmed inte identisk med avgiftsuttaget. I tabell 1 nedan illustreras täckningsgraden för två genomförda utbyggnadsområden samt beräknad täckningsgrad för två planerade utbyggnadsområden. Planerad VA-utbyggnad i Upplands Bro kommun Antal fastigheter Antal lägenheter Genomsnittlig tomtyta Utbyggnad avser (VSDgf) Totalkostnad inom området Kostnad per fastighet (tkr) Kostnad per lägenhet Intäkt nuvarande avgifter Täckningsgrad st st kvm nyttigheter Mkr Tkr Tkr Mkr % Råby Gärde (2015) VSDgf % Hjortronvägen (2015) VSDgf % Omvandling Norra (2019-) VS % Trädgårdsstaden (2019-) VSDgf % Tabell 1. Beskrivning av underlagets olika områden. Utbyggnadskostnad, vilka nyttigheter som har byggts ut, antal fastigheter, antal lägenheter totalt samt genomsnittlig tomtyta. Utifrån tabellen kan utläsas en täckningsgrad betydligt under 100 % vilket innebära att med bibehållen anläggsavgift inte ger kostnadstäckning för kommande utbyggnad. Bibehållna avgifter skulle motsvarar ett ökat krav om cirka 1,2 miljoner SEK per år som skulle behöva finansieras genom brukningstaxan. Den genomsnittliga kostnaden för nyanslutningar beror av vad det är för typer av områden som ska byggas ut i kommunen och under vilket tidsperspektiv det är aktuellt. Underlaget för analysen är begränsad men resultatet indikerar ett behov av en mer djupgående analys av kostnadstäckningen avseende anläggningsavgifterna. De höga kostnaderna för omvandling beror till stor del på höga kostnader för överföringsledningar och långa avstånd.

55 Förslag anläggningsavgifter Målet med taxan är att VA-verksamheten ska bära hela sin egna kostnad utan att gå med vinst. Den översiktliga kostnads- intäktsanalysen för anläggningsavgifter indikerar att kostnaderna för kommande utbyggnad inte ger önskvärd kostnadstäckning med dagens avgiftsnivå. I tabell 2 visas nuvarande anläggningsavgifter och i tabell 3 visas WSPs förslag till ny anläggningsavgift. I vårt förslag utgår vi från en täckningsgrad på cirka 85 %. Motivet att utgå från en lägre täckningsgrad för beräkning är att underlaget för analysen är begränsad. Ett förslag byggt på 100 % täckningsgrad skulle enligt vår mening behöva motiveras utifrån ett mer omfattande underlag vad gäller utbyggnad där fler områden inkluderas. Nuvarande anläggningsavgifter Förslag anläggningsavgifter exkl moms inkl moms Del av avgift som ska erläggas beroende av antalet ledningar: Avgift för framdragen 1 ledning 2 ledning 3 ledning servisledning kr kr 70% 85% 100% Del av avgift som ska erläggas för respektive Avgifter i övrigt: ändamål: V S Df Dg FP-avgift kr kr/fgh 30% 50% 20% 0% Lägenhetsavgift kr/lgh kr/lgh 30% 50% 0% 20% Tomtyteavgift 62,00 kr/m² 77,50 kr/m² 30% 50% 0% 20% Tabell 2. Nuvarande anläggningsavgifter Bild exkl moms inkl moms Del av avgift som ska erläggas beroende av antalet ledningar: Avgift för framdragen 1 ledning 2 ledning 3 ledning servisledning kr kr 70% 85% 100% Avgifter i övrigt: Del av avg som ska erläggas för resp ändamål: V S Df Dg FP-avgift kr kr/fgh 30% 50% 20% 0% Lägenhetsavgift kr/lgh kr/lgh 30% 50% 0% 20% Tomtyteavgift 52,00 kr/m² 65,000 kr/m² 30% 50% 0% 20% TY annan fastighet 91,00 kr/m² 113,75 kr/m² 30% 50% 0% 20% Tabell 3. Förslag till anläggningsavgifter för 2017.

56 kr inkl. moms kr inkl. moms Anläggningsavgifter jämförelser andra kommuner En jämförande analys av avgiftsnivå har gjorts över kommuner i närområdet. För Typhus A innebär förslag till ny taxa en marginell höjning medans typhus B får en sänkning med cirka 8 %. Uppgifterna är hämtade från VA-branschens statistiksystem, VASS, I figur 2 och 3 ges en bild över förändringen i kronor jämfört med dagens anläggningsavgifter. Figur 2. Jämförelse i kronor mellan föreslagen anläggningsavgift och närliggande kommuner, Typhus A. Figur 3. Jämförelse i kronor mellan föreslagen anläggningsavgift och närliggande kommuner, Typhus B. Typhus A Typhus B % % Definition: En normalvilla "Typhus A" omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Definition: "Typhus B" är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år. 2 st parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m 3 /h.

57 Brukningsavgifter Utifrån kommunens kostnadsbudget och intäktsunderlag har en bedömning gjorts över nivå på brukningsavgift med hänsyn tagen till driftsbudget och planerad investeringsbudget i ett antal scenarios. Följande förutsättningar har använts för beräkningarna Alla beräkningar för brukningstaxan är baserat på förutsättningen att anläggningstaxan anpassas så att den når en genomsnittlig täckningsgrad på 85 %. Intäkter från de förutspådda investeringarna i tabell 1. kommer ca 2 år efter kostnaderna Täckningsgraden för diverse mindre investeringar är cirka 50 % för mindre exploatering etc. Resterande täcks av brukningstaxan. En statiskt kostnadsökning på 2% per år förutsätts för löner, material etc, utom för nyanställning där 4% har valts för att representera den generellt något högre löneutveckling en nyanställd kan ha. Kostandsökningen motsvaras av en förutsatt ökad bruksintäkt på 2% per år. Bro Park representerar en stor konsument som leder till ökade intäkter på brukningsavgifter. Även om 2016 hade en unikt hög konsumtion (över m3 ) som uppstod under anläggningsskedet kommer Bro Park bidra med ca m3 ökad konsumtion. Anläggningsavgifter periodiseras till 100% över 30 år. Investeringar periodiseras till 100% över 70 år.

58 Brukningsavgifter Vår analys av kostnader och intäkter för brukningsavgifter visar att VAverksamheten med nuvarande avgifter visar på ett mindre underskott. Uppskattat underskott ligger dock inom felmarginalen då det finns viss osäkerhet i intäktsunderlaget och ett antal antaganden därför har behövs göras. På sikt ser kommunen ett antal stora investeringar som påverkar resultatet och under de förutsättningar som har diskuterats tömmer resultatfonden till senast Två scenarios för intäktsökningar har beräknats och presenteras i figur 4 och 5. Scenario 1. Låg ränta på 1,75 %, SKLs internränta för 2016 Scenario 2. Normal ränta, går upp till 2,5% Scenario 3. Hög ränta, går upp till 7%. Figur 4. Resultatfonden med normal låneränta (2,5 %) i rött och med bibehållen ränta från 2017 i blått. Notera att den blå kurvan representerar samma scenario i båda figurerna där räntan från 2017 hålls fast. Oberoende av scenario är det tydligt att trenden pekar nedåt, och scenario med förändrad räntesituation visar att det har stor effekt på resultatfonden. I vidare beräkningar har det förutsatts att den verkliga räntan kommer hållas runt 2,5 % som i scenario 2. Figur 5. Resultatfonden med hög låneränta (7 %) i rött och med bibehållen ränta från 2017 i blått.

59 Diskussion VA-verksamheten finansierar alla större investeringsprojekt och underhåll med lån och är därför utsatta för stor påverkan från låneräntor. Verksamheten riskerar samtidigt stora oförutsedda kostnader eller besparingar från att exempelvis fler eller färre läckor än budgeterat uppstår. Dessa två i kombination gör det i stort sätt omöjligt att på lång sikt hålla det finansiella resultatet jämnt kring 0 utan att gå med vinst eller förlust. En nyckelfråga är därför hur länge det anses acceptabelt för VAverksamheten att gå med vinst eller förlust i förebyggande syfte att finansiera framtida investeringar. Generellt bör många stora höjningar och sänkningar ( taxe-jojo ) undvikas av både politiska och administrativa själ. Det är då bättre att genomföra succesiva höjningar på små procent för att på ett planerat sätt nå det eftertraktade värdet som i figur 7. Det är viktigt att notera att en djupare analys bör utföras för att säkerställa att resultatet i figur 7 uppnås. För 2017 ligger intäktsberäkningen inom felmarginalen både i scenariot bibehållen taxa för 2017 samt en höjning om 2,5 %. Med de antaganden som gjorts ger vår beräkning en indikation om att det finns ett behov av en mindre ökning av brukningstaxan för På sikt ser vi ett behov av ytterligare höjning av taxan. För att göra den bedömningen krävs dock en djupare analys av taxesituationen inför ett sådant beslut. Figur 6. Resultatfonden med 2,5 % ränta och med bibehållen avgift från 2017 i blått., med samma ränta och 2,5 % höjd brukningsavgift 2017 i rött Figur 7. Resultatfonden med 2,5 % ränta och en succesiv höjning av brukningsavgiften med 2,5 % ch 2018 samt 5 % höjning 2019 och 2020.

60 Jämkning av avgifter En sista del i denna utredning har varit att undersöka eventuell jämkning av avgifter för industrifastigheter med stor byggnadsyta och förhållandevis begränsat behov av VA-försörjning. Vid jämförelse över hur andra kommuner hanterar jämkning är det av betydelse att analysera om jämkningsparametern ska användas för ett flertal liknande byggnader eller om jämkningen ska betraktas i enstaka fall. Sigtuna kommun, som är en kommun med ett flertal stora lagerbyggnader, har i taxan inskrivet en jämkningsparameter om 50 % för stora lagerbyggnader. I exempelvis Eskilstuna hanteras jämkning i det enskilda fallet. Med hänsyn tagen till aktuell rättspraxis inom området föreslår vi att jämka kallagers yta med 1/3. Innan en djupare analys har gjorts över huruvida större industrifastigheter kan anses vara vanligt förekommande inom kommunen föreslår vi att följande regler för tillämpning av taxan gällande dels klassificering av fastigheter, dels när jämkning ska ske för att upprätthålla likabehandlingsprincipen. Vi föreslår att byggnadsytan delas in i tre olika kategorier 1 - Kontor 2 - Lager med toalett och pentry 3 -Kallager utan indraget vatten och spillvatten. Följande idé tycker vi är motiverat och kan användas konsekvent för er. Byggnad 1 (kontor) ska inte jänkas utan betala för full yta och samtliga nyttigheter. Byggnad 2 (med toalett) ska betala fullt för dagvatten och eventuellt jämkas för Vatten+ Spillvatten (enligt att kallager jämkas i praxis med 1/3) Byggnad 3 har full nytta av dagvatten och bör betala full avgift för dagvatten för dessa byggnader. Däremot saknas vatten och avlopp till dessa byggnader så för dessa tjänster jämkas det till 0. Brandposter ska värderas och tas betalt för (det är inte en allmän vattentjänst) I tabell 4 ges ett räkneexempel över kostnaderna med respektive utan jämkning. Och i figur 8 presenteras förslaget i relation till nuvarande avgifter och avgiften i närliggande kommuner. Anläggningsavgift Upplands-Bro föreslagen taxa Upplands-Bro nuvarande taxa Utan jämkning kr kr Med 1/3 jämkning kr kr Tabell 4. Räkneexempel exempel fastighet med m 2 kallager och 2500m 2 kontorsverksamhet. Tomtyta för fastigheten motsvarar m 2. Figur 8. Resultatfonden med 2,5 % ränta samt 5 % höjd taxa i rött och med bibehållen ränta från 2017 i blått.

61 SLUTSATS OCH REKOMMENDATION

62 Slutsats och rekommendationer Med bakgrund av underlaget rekommenderar WSP Anläggningsavgifter Att anta nya nivåer på anläggningsavgifter för 2017 enligt förslaget i tabell 2. Brukningsavgifter Att brukningsavgifterna lämnas oförändrade under Djupare intäktsanalys bör utföras inför framtiden. Jämkning av avgifter Att jämka kallagers yta med 1/3. För detta ändamål föreslår vi inte en förändring i taxan utan jämkningen hanteras som en rutin inom förvaltningen.

63 Ärende 4

64 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Susanna Evert Tillväxtkontoret/TA susanna.evert@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0471 Tekniska nämnden Uppföljning av kontroll- och åtgärdsplan 2016 för Tekniska nämnden Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner uppföljningen av kontroll- och åtgärdsplanen 2016 för Tekniska nämnden. Sammanfattning Enligt kommunens reglemente för intern kontroll och styrning (antaget ) ska nämnderna årligen följa upp arbetet med intern styrning och kontroll, och rapportera arbetet till kommunstyrelsen. Tekniska nämnden har en internkontrollplan 2016 med tre åtgärdsförslag. Alla åtgärdsförslag är genomförda. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 29 november 2016 Kontroll- och åtgärdsplan 2016: Tekniska nämnden Kontrollrapporter för uppföljning av Tekniska nämndens kontroll- och åtgärdsplan 2016 Ärendet På hösten 2015 gjorde Tekniska avdelningen (enligt den gamla organisationsmodellen) en riskanalys för att identifiera interna risker i de olika verksamheterna. Analysen låg till grunden för den kontroll- och åtgärdsplan för 2016 som nämnden antog i december Det är denna kontroll- och åtgärdsplan som nu följs upp. Uppföljning av kontroll- och åtgärdsplanen Tekniska nämnden har en internkontrollplan 2016 med tre åtgärdsförslag. Alla åtgärdsförslag är genomförda. Förbättringsåtgärd Kommentar UBK1005, v2.0, Inventera avtal som grund för fortsatt arbete med att ta fram en rutin för uppföljning Åtgärden är genomförd. Vi har gjort en inventering av de entreprenörsavtal där avtalsbeloppet överstiger gränsen för direktupphandling och avtalet därför Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

65 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0471 finns i kommunens avtalsdatabas. Gå igenom offentlighetsprincipen årligen med alla medarbetare och nyanställda. Förtydliga arbetsfördelningen vid arkivering. Utveckla arbetssätt och rutiner för projekt i enlighet med kommunens projektmodell. Genomförd. Tekniska avdelningen har fått utbildning i offentlighet och sekretess. Avdelningen har också implementerat diarieföringssystemet Public 360. Genomförd. Tekniska avdelningen har deltagit i en pilot för att pröva kommunens projektmodell i riktiga projekt. Det finns behov av att utveckla projektarbetet ytterligare. Det kommer vi fortsätta med under Barnperspektiv Systematiskt arbete med intern styrning och kontroll åligger varje nämnd enligt kommunens internkontrollreglemente och kommunallagen. Uppföljningen av årets internkontrollplan har ingen direkt påverkan på barn och unga. Men i förlängningen skapar en god intern styrning och kontroll en mer rättsäker och effektiv kommun för alla medborgare. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Susanna Evert Kvalitetstrateg Bilagor 1. Kontrollrapporter uppföljning av Tekniska nämndens kontroll- och åtgärdsplan Kontroll- och åtgärdsplan 2016: Tekniska nämnden Beslut sänds till Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen

66 Kontrollrapporter Uppföljning av Tekniska nämndens kontroll- och åtgärdsplan xx-xx Samhällsbyggnadskontoret

67 Kontrollrapporter Avtal med entreprenörer Innehåll 1 Avtal med entreprenörer Hantering av allmänna handlingar Projektarbete

68 Kontrollrapporter Avtal med entreprenörer 1 Avtal med entreprenörer Kontor: Verksamhet/Enhet: Process (rutin/system): Kontrollmoment: Kontrollansvarig: Metod: Resultat iakttagelser Tillväxtkontoret. Tekniska avdelningen Uppföljning av avtal med entreprenörer I samband med delårsbokslut. Ida Brännström, Teknisk chef Inventera och sammanställ en lista på våra avtal med entreprenörer. Ja Nej 1) Dokumenterad processbeskrivning finns 2) Processen fungerar enligt processbeskrivningen 3) Processen fungerar utan processbeskrivning 4) Processen behöver utvecklas 5) Rapport bifogas 6) Följande avvikelser har påträffats och konstaterats Vi har genomfört en inventering av våra avtal med privata utförare. Se underlag i bifogad rapport. 3

69 Kontrollrapporter Hantering av allmänna handlingar 2 Hantering av allmänna handlingar Kontor: Verksamhet/Enhet: Process (rutin/system): Kontrollmoment: Kontrollansvarig: Metod: Samhällsbyggnadskontoret Tekniska avdelningen Arkivering och diarieföring I samband med delårsbokslut. Ida Brännström, Teknisk chef Gå igenom offentlighetsprincipen årligen med alla medarbetare och nyanställda. Förtydliga arbetsfördelningen vid arkivering. Resultat iakttagelser Ja Nej 1) Dokumenterad processbeskrivning finns 2) Processen fungerar enligt processbeskrivningen 3) Processen fungerar utan processbeskrivning 4) Processen behöver utvecklas 5) Rapport bifogas 6) Följande avvikelser har påträffats och konstaterats Hela tekniska avdelningen har fått utbildning i offentlighet och sekretess, och implementerat Public

70 Kontrollrapporter Projektarbete 3 Projektarbete Kontor: Verksamhet/Enhet: Process (rutin/system): Kontrollmoment: Kontrollansvarig: Metod: Resultat iakttagelser Samhällsbyggnadskontoret Tekniska avdelningen. Projektarbete I samband med delårsbokslut. Ida Brännström, Teknisk chef Löpande utveckla arbetssätt och rutiner för projekt i linje med kommunens arbete med att ta fram en kontorsövergripande projektmodell. Ja Nej 1) Dokumenterad processbeskrivning finns 2) Processen fungerar enligt processbeskrivningen 3) Processen fungerar utan processbeskrivning 4) Processen behöver utvecklas 5) Rapport bifogas 6) Följande avvikelser har påträffats och konstaterats Tekniska avdelningen har deltagit i en pilot för att pröva kommunens projektmodell i riktiga projekt. Vi kommer arbeta vidare med att implementera projektmodellen i verksamheterna. 5

71 Kontroll- och åtgärdsplan 2016: Tekniska nämnden Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Avtal med entreprenörer Från den 1 januari 2015 är alla kommuner skyldiga enlig kommunallagen att anta ett program för uppföljning av privata utförare. Upplands-Bro kommun har ännu inget program för detta. Kommunledningskontorets arbete med att samordna framtagandet av ett program pågår och fortsätter under Förändringen i lagen betyder i huvudsak att kommunen ska kontrollera och följa upp verksamhet som läggs ut på en privat utförare. Vi ska också möjliggöra för allmänheten att ha insyn i den verksamhet som vi har lämnat över till en privat utförare. Kommunen saknar i nuläget ett gemensamt program. Tekniska nämndens verksamheter genomför viss kvalitetsuppfölj ning men behöver vidareutveckla uppföljningen. Inventera avtal som grund för fortsatt arbete med att ta fram en rutin för uppföljning. Inventeringen är en förutsättning för att kunna följa upp kraven som ställs i avtalen. Genomförs löpande under året. Klart i oktober Avdelningschef. I samband med delårsbokslut.. Hantering av allmänna handlingar Risk för svårigheter att leva upp till offentlighetsprincipen och för att arkivering inte sker på korrekt sätt. Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Gå igenom offentlighetsprincipen årligen med alla medarbetare och nyanställda. Förtydliga arbetsfördelningen vid arkivering. Genomförs löpande underåret. Klart i oktober Avdelningschef. I samband med delårsbokslut. Projektarbete Styrning och rutiner för hur vi arbetar med och dokumenterar projekt är ett utvecklingsområde. Vid bland annat överlämning av projekt finns flera moment som i nuläget riskerar att försämra projektens kvalitet och effektivitet. Inga kontroller görs i dagsläget. Löpande utveckla arbetssätt och rutiner för projekt i linje med kommunens arbete med att ta fram en kontorsövergripande projektmodell. Genomförs löpande underåret. Klart i oktober Avdelningschef. I samband med delårsbokslut.

72 Ärende 5

73 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Susanna Evert Tillväxtkontoret/TA susanna.evert@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0469 Tekniska nämnden Kontroll- och åtgärdsplan 2017 för Tekniska nämnden Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden fastställer anvisningarna för nämndens internkontroll Tekniska nämnden godkänner internkontrollplan 2017 för Tekniska nämnden i enlighet med Samhällsbyggnadskontorets förslag. Sammanfattning Nämndens verksamheter har genomfört en riskanalys och identifierat interna risker i verksamheterna. Analysen är grunden för den kontroll- och åtgärdsplan för 2017 som föreslås här. Prioriterade områden nästa år är: Ta fram rutin för uppföljning av våra entreprenadavtal Ta fram rutin för dokumentation av projekt Kontrollera att upphandlingar genomförts på ett korrekt sätt Anta en officiell teknisk handbok och sprida i organisationen Utreda vattenredundansen i kommunen Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 29 november 2016 Riskkarta för Tekniska nämndens verksamheter Ärendet Enligt kommunens reglemente för intern kontroll (KF ) ansvarar nämnderna för intern styrning och kontroll i sina egna verksamheter. I ansvaret ingår bland annat att årligen fastställa en kontroll- och åtgärdsplan baserad på verksamhetens riskanalyser. Kommunens definition av en risk är osäkerhetsmoment i interna processer och arbetssätt som kan hota måluppfyllelsen och orsaka ekonomisk skada eller förtroendeskada. Riskanalysen har genomförts av Tekniska avdelningen. Gruppen uppdaterade riskkartan med grund i riskdefinitionen. Ett urval av riskerna tas upp i internkontrollplanen 2017, med förslag på åtgärder för att kontrollera och förebygga riskerna. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

74 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0469 Urvalet av vilka risker som tas upp i internkontrollplanen 2017 skedde utifrån hur allvarlig risken bedömdes vara, och om internkontrollplanen var ett lämpligt verktyg för att hantera risken. Risker som inte tas upp i internkontrollplanen tar vi i stället med som underlag i andra processer, till exempel budgetberedningen eller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barnperspektiv Den här kontroll- och åtgärdsplanen påverkar inte kommunens barn och unga direkt. Men i förlängningen skapar en god intern styrning och kontroll en mer rättsäker och effektiv kommun för alla medborgare. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Susanna Evert Kvalitetsstrateg Bilagor 1. Internkontrollplan 2017för Tekniska nämnden 2. Anvisning intern styrning och kontroll Tekniska nämnden Beslut sänds till Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen

75 Kontroll- och åtgärdsplan 2017: Tekniska nämnden Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Avtal med entreprenörer Otydlig kravställning och bristande uppföljning av avtal gör att vi riskerar att inte leva upp till kraven på uppföljning i den nya kommunallagen. Avfall: egenkontroll Gata/park: stickprov, avstämningsmöt en. Ta fram en mall för hur vi ska formulera krav i avtal med entreprenörer och hur kraven ska följas upp. Görs i samband med ny upphandling av grönyteskötsel och avfallsentreprena der Teknisk chef I samband med delårsbokslut. Projektarbete Bristande dokumentation av projekt riskerar att leda till att viktig information går förlorad. Det kan påverka effektiviteten och kvaliteten på våra projekt. Inga kontroller av dokumentationen görs i dagsläget. Ta fram rutin för vilka dokument som ska sparas och var de ska sparas. Gör stickprov på dokumentationen av projekt. 31 maj 2017 Teknisk chef I samband med delårsbokslut. Upphandling Det finns ingen fungerande form för att kvalitetsgranska våra upphandlingar. Riskerar att leda till ekonomisk skada och att vi inte får det vi behöver av leverantören. Ingen eftergranskning av upphandlingar Görs i dagsläget Kontrollera om våra upphandlingar har gjorts på ett korrekt sätt Teknisk chef Stickprov på upphandlingar, tre stycken i samband med delårsbokslut Styrdokument Kommunen har ingen antagen teknisk handbok. Innebär en risk för att vi ger olika svar på samma frågor, och att vi gör felaktiga bedömningar i planering och projektering. Stora delar av den tekniska handboken finns och används idag. Men det finns ingen officiellt beslutad version. Anta en fullständig teknisk handbok och sprid i organisationen. Uppdatering av handboken ska ske löpande. 1 februari 2017 Teknisk chef I samband med delårsbokslut

76 Vattenförsörjning Risk för vattenavbrott på grund av dålig vattenredundans. VA-kartan Göra utredning av vattenredundansen i kommunen 2017 Teknisk chef I samband med delårsbokslut

77 Intern styrning och kontroll Anvisning för Tekniska nämnden Fastställd vid Tekniska nämndens sammanträde Susanna Evert Samhällsbyggnadskontoret Sida 1 av 4

78 Bakgrund Upplands-Bro kommun har ett fastställt Reglemente för intern kontroll från 2014 (KF ). I reglementet framgår det att nämnderna ansvarar för intern styrning och kontroll i sina egna verksamheter genom att: Fastställa anvisningar för arbetet med intern styrning och kontroll i de egna verksamheterna och årligen uppdatera dessa. Årligen fastställa kontroll- och åtgärdsplan med utgångspunkt i verksamhetens riskanalyser Årligen följa upp arbetet med intern styrning och kontroll Årligen rapportera nämndens arbete med intern styrning och kontroll till kommunstyrelsen Kontorschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern styrning och kontroll. Kontorschefen har det yttersta ansvaret för att verksamhetens processer och rutiner finns dokumenterade och följs upp. Kontorschefen är också skyldig att löpande rapportera till nämnden hur den interna kontrollen fungerar, och att vidta åtgärder vid eventuella avvikelser. Som grund för sin internkontroll ska nämnderna genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Arbetet grundar sig på COSO-ramverkets verktyg och principer och syftar till att nå ständig förbättring i verksamheterna. Baserat på riskanalysen fastställer nämnderna en plan för åtgärder och kontroller i verksamheterna, en så kallad kontroll- och åtgärdsplan. Årscykel för systematisk planering och uppföljning Samhällsbyggnadskontoret tillämpar samma arbetssätt för de tre nämnder som kontoret rapporterar till: Bygg- och miljönämnden, Tekniska nämnden och Kommunstyrelsen: Kontroll- och åtgärdsplan fastställs i samband att nämndbudgeten fastställs, i december eller januari. Uppföljning av kontroller och åtgärder sker i samband med delårsbokslut och verksamhetsberättelse Sida 2 av 4

79 Årshjulet visar Samhällsbyggnadskontoret systematiska arbete med planering och uppföljning. Arbetet med den interna styrningen och kontrollen bör ske enligt samma systematiska arbetssätt som övrig planering och uppföljning på Samhällsbyggnadskontoret. Framtagande av kontroll- och åtgärdsplan Riskanalys Syftet med att göra en riskanalys är att identifiera hot mot måluppfyllelsen eller hot som riskerar att leda till ekonomisk skada eller förtroendeskada. När riskanalyserna är framtagna gör kontoret en handlingsplan per nämnd för hur riskerna ska hanteras. Sida 3 av 4

80 Definition En risk definieras enligt COSO-ramverket som ett osäkerhetsmoment i interna processer och arbetssätt som kan hota måluppfyllelsen och orsaka ekonomisk skada eller förtroendeskada. Arbetssätt Verksamheterna gör en riskanalys ur det interna perspektivet. Resultatet av riskanalysen är en riskkarta där riskerna placeras utifrån deras bedömda sannolikhet och konsekvens. Verksamheterna gör också en bedömning av hur bra verksamheten är på att hantera risken idag. Med riskkartan som underlag tar kontoret sedan fram en kontroll- och åtgärdsplan med prioriterade risker under kommande verksamhetsår. Prioriteringen görs utifrån Riskernas sannolikhet och konsekvens Den befintliga riskhanteringen En realistisk bedömning av vilka åtgärder verksamheten kan genomföra under ett år. Kontroll- och åtgärdsplanen görs enligt följande modell: Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning I vilken process har vi hittat risker? Den prioriterade risk som framkommit i riskanalysen Vad görs idag för att hantera risken? Vem ansvarar för dessa? Nya åtgärder/ kontroller som ska genomföras. När ska kontrollerna genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ansvarar för kontroller/ åtgärder? Hur och när sker uppföljning? Uppföljning och rapportering Enligt årscykeln för planering och uppföljning sker en verksamhetsplanering på våren, när verksamheterna förbereder budgetarbetet och en på hösten när verksamheterna konkretiserar verksamhetsplaneringen. I samband med dessa två tillfällen genomförs också planering och uppföljning av arbetet med intern styrning och kontroll. Rapportering Uppföljningen och analysen sammanställs till en rapport per nämnd/styrelse. Rapporteringen sker skriftligen och presenteras för nämnd/styrelse. Rapporterna från nämnderna delges Kommunstyrelsen och kommunens revisorer, rapporten till Kommunstyrelsen delges kommunens revisorer. Sida 4 av 4

81 Ärende 6

82 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sandra Henze Kvalitetsstrateg Tillväxtkontoret/TA Sandra.Henze@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0470 Tekniska nämnden Riktlinjer för namnberedningsgruppen Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner riktlinjer för namnberedningsgruppen. Sammanfattning I Upplands-Bro kommun är det Tekniska nämnden som fattar beslut vid namnsättning. En namnberedningsgrupp bereder alla namnärenden. För att bidra till god kvalitet i arbetet med namnberedning har riktlinjer arbetats fram. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 29 november UBK1005, v2.0, Ärendet Den 19 oktober beslutade Kommunfullmäktige (Kf 19) att flytta över ansvaret för namnsättning i kommunen från Kultur- och fritidsnämnden till Tekniska nämnden. I samband med att Tekniska nämnden lämnade förslag om beslut den 7 juni (Tn 33) till Kommunfullmäktige lämnade nämnden även ett beredningsuppdrag till samhällsbyggnadschefen. Samhällsbyggnadschefen fick i uppdrag att ta fram riktlinjer för namnberedning om Kommunfullmäktige beslutade att överföra ansvaret för kommunens namnsättning. I och med Kommunfullmäktiges beslut den 19 oktober har förslag till riktlinjer arbetats fram. Riktlinjerna vägleder och ger stöd i hur namnberedningsgruppen bör och ska arbeta, bland annat genom att de beskriver vilka roller och ansvar som finns i arbetet och hur namnärenden bör och ska beredas. Genom riktlinjerna tydliggörs även Kommunfullmäktiges beslut om att Kulturoch fritidsnämnden ska vara remisstans i alla namnärenden där kommunen beslutar om namn (Kf 19). Formella riktlinjer för namnberedningsgruppen syftar till att bidra till god kvalitet i arbetet genom att arbetssätt blir enhetliga och att rätt kompetens finns med i arbetet. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

83 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0470 Barnperspektiv Samhällsbyggnadskontoret bedömer att förslaget om riktlinjer för namnberedningsgruppen inte strider mot barnperspektivet utifrån barnkonventionen. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Bilagor 1. Riktlinjer för namnberedning Beslut sänds till Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden

84 Förslag till Riktlinjer för namnberedningsgruppen Diarienummer xx/xxxx Beslutad av Tekniska nämnden xx den 19 december

85 Förslag till Riktlinjer för namnberedningsgruppen Namnsättning i Upplands-Bro kommun Innehåll 1 Namnsättning i Upplands-Bro kommun Namnberedningen i Upplands-Bro kommun Riktlinjerna vänder sig till dig Så här fungerar riktlinjerna Roller och ansvar Ordinarie beredningsgrupp Inbjudna till beredningsgruppen Beredning av namnärenden Remissinstanser Ska-krav Information och dokumentation Ska-krav...5 2

86 Förslag till Riktlinjer för namnberedningsgruppen Namnsättning i Upplands-Bro kommun 1 Namnsättning i Upplands-Bro kommun De flesta platser omkring oss heter någonting. Namnen gör det möjligt för oss att hålla isär, identifiera och hitta platser och fyller här en nödvändig funktion. Namnen spelar också en viktig roll för att förstå och lära oss mer om människan nu och förr. Kommunen beslutar om stora delar av den officiella namngivningen inom kommunen. Det handlar till exempel om namn på kommunala byggnader, vägar, torg, parker, verksamhetslokaler och anläggningar. Det är Tekniska nämnden som ansvarar för kommunens namnsättning och namnberedningsgruppen stödjer nämnden i arbetet med att ta fram förslag om namn. I arbetet förhåller sig kommunen till kulturminneslagen och det som brukar sammanfattas som god ortsnamnssed. Kortfattat betyder det att kommunen ska ta hänsyn till kulturhistoriska värden, övriga kulturhistoriska intressen och att göra språkliga överväganden. Ortnamn som begrepp är ett samlingsord för alla geografiska namn och omfattar såväl namn på gårdar, byar, kommuner, län och landskap som gator och kvarter, broar, parker, torg och trafikleder. 1.1 Namnsättning av andra än kommunen Offentlig namnsättning utförs förutom av kommunen av bland annat Lantmäteriet, Trafikverket och Länsstyrelserna. Lantmäteriet, med stöd av Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och Ortnamnsrådet, utövar funktionen som nationell ortnamnsmyndighet i Sverige. 1.2 Riktlinjerna vänder sig till dig Riktlinjerna vänder sig till dig som ingår i beredningsgruppen och därför arbetar med att ta fram förslag på namn, eller till dig som är intresserad av hur vi arbetar med att ta fram förslagen. 1.3 Så här fungerar riktlinjerna Riktlinjerna syftar till att bidra till att arbetssätt blir enhetliga och att rätt kompetens finns med i arbetet. De tydliggör vilka roller som finns i beredningsgruppen och vilket ansvar beredningsgruppen har. De beskriver också på vilket sätt andra verksamheter och intresserade är delaktiga i arbetet samt ger vägledning om hur arbetsuppgifter bör och ska utföras. 3

87 Förslag till Riktlinjer för namnberedningsgruppen Roller och ansvar 2 Roller och ansvar 2.1 Namnberedningen i Upplands-Bro kommun Utöver att samordna namnsättningen i hela kommunen arbetar namnberedningen särskilt med att: ta fram förslag på namn i kommunen för till exempel kommunala byggnader, vägar, torg, parker, verksamhetslokaler och anläggningar. lämna yttrande över förslag till namn som aktualiseras av till exempel andra myndigheter, vägföreningar och enskilda. 2.2 Ordinarie beredningsgrupp Beredningsgruppen har fyra ordinarie representanter. Utöver ordförande och sekreterare ingår två ledamöter i beredningsgruppen. Det är beredningsgruppens ordförande som ansvarar för att: sammankalla beredningsgruppen när nya ärenden är aktuella, bestämma när andra berörda verksamheter i ett ärende ska kallas till beredningsgruppens möten, och besluta om att lämna ut namnärendet på remiss. 2.3 Inbjudna till beredningsgruppen Vid behov kallar beredningsgruppen den som namnfrågan berör att delta i arbetet. Det kan till exempel vara en eller flera: hembygdsföreningar, fastighetsägare eller andra intressenter, representanter från olika kommunala verksamheter, och andra myndigheter och sammanslutningar. Genom tidig dialog med den som berörs och bedöms ha intresse i namnärendet kan det formella remissförfarandet begränsas. 4

88 Förslag till Riktlinjer för namnberedningsgruppen Beredning av namnärenden 3 Beredning av namnärenden Beredningsgruppen bör arbeta fram namnförslag i ett tidigt skede för att undvika att tillfälliga arbetsnamn används, och som senare kan vara svåra att ändra eller som leder till oklarheter. Därför bör en process för namnfrågor starta samtidigt som en planprocess. Namnärendet och planärendet behandlas var för sig i berednings- och beslutsprocesserna. 3.1 Remissinstanser I de fall när kommunen beslutar om namn bör namnärendet gå ut på remiss till den som namnberedningsgruppen bedömer berörs av ärendet. Det kan framför allt handla om fastighetsägare och hembygdsföreningar. Vid namnsättning av kommunala byggnader och anläggningar bör berörd nämnd vara remissinstans. Vägledande är att det är byggnaden som ska namnsättas och inte verksamheten Ska-krav Kultur- och Fritidsnämnden ska vara remissinstans i alla namnärenden där kommunen beslutar om namn. 3.2 Information och dokumentation Meddelande om nya eller ändrade namn lämnas till remissinstanserna och andra som kan vara berörda Ska-krav Protokoll som förs vid namnberedningens möten ska läggas till handlingarna i det aktuella namnärendet. Remissyttranden i namnärenden ska bifogas beslutet som beslutsunderlag. 5

89 Ärende 7

90 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Sandra Henze Kvalitetsstrateg Tillväxtkontoret/TA Sandra.Henze@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0468 Tekniska nämnden Revidering av Tekniska nämndens delegationsförteckning Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att delegationsförteckning nummer 3.4. U03 gäller från och med den 20 december Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har sett över nämndens delegationsförteckning. I förslaget till en ny delegationsförteckning har kontoret: justerat språket i förteckningen för att göra den mer lättläst, justerat förkortningar och begrepp som används i förteckningen, och lämnat förslag om ny delegation för namnärenden och vatten- och avloppsärenden. De förslag till förändringar som kontoret lämnar har markerats med färger som förtydligar vilka förslagen är. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 22 november 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Från och med den 1 juni har Tillväxtkontoret en ny organisation som bland annat betyder att kontoret har bytt namn till Samhällsbyggnadskontoret. Sedan den 19 oktober ansvarar Tekniska nämnden också för kommunens namnsättning. Med anledning av förändringarna har Samhällsbyggnadskontoret sett över nämndens delegationsförteckning. I förslaget till en ny delegationsförteckning har kontoret: Justerat språket i förteckningen för att göra den mer lättläst. Justerat förkortningar och begrepp som används i förteckningen för att dessa ska motsvara de som används internt i organisationen. Kompletterat förteckningen med förslag om nya delegationspunkter för namnärenden. Delegation om att namnberedningsgruppen får: Besluta om att hämta in yttranden innan namnärenden behandlas i Tekniska nämnden enligt riktlinjer för namnberedningsgruppen (delegationspunkt 8.1). Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

91 Datum Vår beteckning 2 (3) TN 16/0468 Lämna yttranden över förslag till namn som aktualiseras av till exempel kommunala nämnder, andra myndigheter, vägföreningar och enskilda väghållare (delegationspunkt 8.2). Kompletterat förteckningen med förslag om nya delegationspunkter för vatten- och avloppsärenden, men delegation om att: Besluta om tillfällig VA-försörjning, till exempel byggvatten (delegationspunkt 5.14). Besluta om att ta emot externslam i VA-slamkiosken, till exempel från enskilda avlopp och andra kommuner (delegationspunkt 5.15). Kontoret lämnar även förslag om att ta bort delegationspunkt 4.8 då denna är en dubblett av punkt 4.4. och 4.6. De förslag till förändringar som kontoret lämnar har markerats med färger som förtydligar vilka förslagen är. Om delegationsrätten Kommunfullmäktige beslutar om ett reglemente för varje nämnd som beskriver varje nämnds beslutanderätt och ansvarsområde. Tekniska nämndens reglemente beslutades av Kommunfullmäktige den 17 december 2014, Kf 175, senast reviderad den 19 oktober 2016, Kf 19. Varje nämnd beslutar sedan om sin egen delegationsförteckning. Den beskriver i vilka ärenden som nämnden har lämnat över sin beslutanderätt till en delegat. Tekniska nämnden beslutade om sin aktuella delegationsförteckning den 15 juni 2015 (Tn 40). De lagliga förutsättningarna för nämnden att delegera sin beslutanderätt vidare finns i det sjätte kapitlet i kommunallagen. Beslutanderätten kan delegeras vidare till ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en anställd i kommunen. Barnperspektiv Samhällsbyggnadskontoret bedömer att förslaget att revidera Tekniska nämndens delegationsförteckning inte strider mot barnperspektivet. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Sandra Henze Kvalitetsstrateg Bilagor 1. Förslag om revidering av Tekniska nämndens delegationsförteckning

92 Datum Vår beteckning 3 (3) TN 16/0468 Beslut sänds till Tekniska- samt Karta/Mät avdelningen

93 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr Ersätter Gäller fr.o.m U02 BYT 3.4 U01 BYT Tekniska nämndens delegationsförteckning Antagen av Tekniska nämnden den 19 december 2016, TN xx Förklaring av textmarkeringar i förslaget: Förslag om justeringar av språk (samma innehåll som tidigare) Förslag om justering av ny eller förtydligad delegation (delvis nya begrepp på delegaten på grund av förändrad organisation på kontoret) Förslag om ny delegation i förteckning Text som är överstruken visar förslag på att ta bort delegationspunkt. UBK2000, v1.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

94 Upplands-Bro kommun Datum 2 (12) Innehåll Inledning 3 Kommunallagen 6 kap Delegering av nämndärenden... 3 Ärenden som inte får delegeras... 3 Anmälan... 3 Brådskande ärenden... 4 Vidaredelegering... 4 Allmänt om delegationsrätten... 4 Jäv Övergripande delegationsrätt... 4 Vidaredelegation... 4 Ersättare för delegat... 5 Anmälan av delegationsbeslut... 5 Förkortningar i delegationsförteckningen... 6 Delegationsförteckning 7 Allmänna ärenden... 7 Ekonomiska ärenden... 8 Trafikärenden... 9 Markärenden... 9 Vatten- och avloppsärenden (VA) Avfallsärenden Mätärenden Namnärenden Bostadsanpassningsärenden Personalärenden... 12

95 Upplands-Bro kommun Datum 3 (12) Inledning För varje nämnd ska det finnas ett reglemente, som ska fastställas av Kommunfullmäktige. Varje nämnd beslutar sedan om sin egen delegationsordning. Reglemente för Tekniska nämnden är fastställt av Kommunfullmäktige den 17 december 2014, Kf 175 och reviderad den 5 oktober De lagliga förutsättningarna för delegering finns i kapitel sex i kommunallagen. Nämnden kan delegera sin beslutanderätt vidare till ett utskott, en ledamot, ersättare eller anställd i kommunen. Varje medlem av en kommun, det vill säga den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad för kommunalskatt där, har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Beslut i ärenden som utgör myndighetsutövning mot enskild kan överklagas enligt förvaltningslagen. Rätt att överklaga sådana beslut har den som beslutet angår, det vill säga är part i ärendet. Kommunallagen 6 kap. Delegering av nämndärenden 33 En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte de fall som avses i 34. Ärenden som inte får delegeras 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1 ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2 framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3 ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4 ärenden som väcks genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5 vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Anmälan 35 Beslut som fattats med stöd av uppdrag enligt 33 skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning det ska ske.

96 Upplands-Bro kommun Datum 4 (12) Brådskande ärenden 36 En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering 37 Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället. Sådana beslut skall anmälas till förvaltningschefen.( 2009:48) Allmänt om delegationsrätten Beslutanderätt kan delegeras av nämnden till utskott, ledamot ersättare eller tjänsteperson. Delegation får inte ske till förtroendevalda tillsammans med tjänsteperson, inte heller till tjänstepersoner gemensamt. En delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegationsrätten gäller till dess nya beslut fattas om delegation. Nämnd kan när som helst återkalla delegationsrätt helt eller delvis. Ett beslut, som redan fattats med stöd av delegation, kan inte återtas. Nämnden har ingen omprövningsrätt. En nämnd kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegaten ännu inte har fattat beslut. Delegaten kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande. Delegation kan villkoras det vill säga förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån. Jäv När jäv eller annat förfall föreligger för delegaten ska beslut fattas av kontorschefen. När jäv eller annat förfall föreligger för kontorschefen ska beslut fattas av nämnden. Övergripande delegationsrätt Kontorschefen har delegationsrätt i alla ärenden i denna delegationsordning om inget annat anges vid respektive ärendegrupp. Vidaredelegation Kontorschefen har rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till anställd hos Samhällsbyggnadskontoret eller annat kontor som utför uppgifter åt Samhällsbyggnadskontoret.

97 Upplands-Bro kommun Datum 5 (12) Ersättare för delegat Vid förfall för en delegat övertas delegatens beslutanderätt i första hand av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst alternativt av den som delegationsordningen anges som ersättare. Anmälan av delegationsbeslut Föreskrifter om anmälan av delegationsbeslut finns i kommunallagen 6 kap. 35. Beslut i ett ärende ska vara skriftligt och anmälas till Tekniska nämnden i den ordningen nämnden beslutar. Beslut enligt punkt i brådskande ärenden ska anmälas på nästkommande sammanträde. Varje delegat ansvarar för att beslut lämnas för anmälan till nämnden. Arbetsutskott Beslut som fattas av arbetsutskottet som är delegat, protokollförs och anmäls vid Tekniska nämndens nästa sammanträde. Protokollet anslås och delges berörda parter omedelbart efter justering. Ordförandebeslut Brådskande ärende där nämndens avgörande inte kan vänta får fattas av ordförande. Sådana beslut ska anmälas och föredras vid nämndens nästa sammanträde. Övriga delegationsbeslut Alla beslut som fattas av en delegat ska anmälas till nästa sammanträde med nämnden. Om antalet delegationsbeslut är mycket stort kommer listor att finnas tillgängliga för nämndens ledamöter vid varje sammanträde. Personalärenden Beslut som en delegat fattar i vissa personalärenden är tillgängliga för nämndens ledamöter med flera enligt följande: Anmälan av delegationsbeslut om anställningar anmäls till nämnden 4 gånger per år i form av en lista. Beslut om uppsägning förs på en särskild blankett som, utan anmälan till nämnden, förs till personalakt inom personalstaben. Beslut om tjänstledighet, semester och kompensationsledighet betraktas som verkställighet som beslutas digitalt och anmäls inte.

98 Upplands-Bro kommun Datum 6 (12) Förkortningar i delegationsförteckningen Förkortning Au Kch KS Namngr Ordf. TN OrdfNamngr Beskrivning Arbetsutskott, Tekniska nämnden Kontorschef, Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Namnberedningsgrupp Ordförande, Tekniska nämnden Tekniska nämnden Ordförande i Namnberedningsgruppen

99 Upplands-Bro kommun Datum 7 (12) Ärendegrupp Delegationsförteckning Ärendetyp 1 Allmänna ärenden 1.1 Besluta om deltagande i kurser, konferenser och liknande för de förtroendevalda. Beslutande/ delegat Ordf. 1.2 Besluta om deltagande i kurser, konferenser och liknande för Ordf. Au 1.3 Föra nämndens talan eller utfärda fullmakt att föra nämnden talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. Kch 1.4 Hyra externa lokaler för nämndens verksamhet. Kch 1.5 Besluta att inte lämna ut en allmän handling eller en sekretessbelagd handling och en handling med visst förbehåll. 1.6 Avvisa ett överklagande som har kommit in för sent enligt förvaltningslagen 24. Kch Kch 1.7 Besluta om organisatorisk förvaltningsstruktur. Kch 1.8 Besluta om ärenden när ett beslut i ärendet inte kan vänta till nästa nämndsammanträde. 1.9 Besluta om resor utanför Sverige men inom EU och till Norge eller Island. Ordf. Se KS delegationsförteckning 1.10 Besluta om resor utanför Norden och EU. Se KS delegationsförteckning 1.11 Underteckna avtal inom den löpande förvaltningen som inte kräver firmatecknare. Kch 1.12 Utse personuppgiftsombud och ersättare till personuppgiftsombudet. Kch 1.13 Besluta om en dokumenthanteringsplan för nämndens handlingar. Kch 1.14 Lämna yttranden i ärenden som inte berör nämndens verksamhetsområde Lämna yttranden i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kch Kch 1.16 Lämna yttrande om hastighetsbegränsningar på enskild väg. Kch

100 Upplands-Bro kommun Datum 8 (12) Ärendegrupp Ärendetyp 1.17 Ta emot och kvittera delgivningar som är ställda till nämnden. Kch 1.18 Polisanmäla brott mot kommunen inom nämndens ansvarsområde. Kch Beslutande/ delegat 2 Ekonomiska ärenden 2.1 Fördela medel från investeringsprojekt Övrigt att fördela till befintliga eller nya investeringsprojekt. Au 2.2 Godkänna ersättning från försäkringsbolag. Kch 2.3 Upphandling: a) Inom budgeterat belopp. Kch Kommentar [SH1]: Diskutera gärna den här punkten. Vad är lämpligt och praktiskt genomförbart? b) Av avropsavtal för inköp. Kch c) Beslut att inte förlänga avtal. Au d) Beslut att förlänga avtal i enlighet med avtalsskrivningen. Au Övrig upphandling: e) Påbörja en upphandling. Kch f) Godkänna principiellt innehåll i förfrågningsunderlag. TN g) Lämna tilldelningsbeslut. Au h) Teckna kontrakt. Kch i) Avbryta en upphandling. Au 2.4 Fastställa en förteckning över beslutsattestanter och ersättare inom nämndens förvaltning. Kch 2.5 Sälja kommunens lösa egendom. Se KS delegationsförteckning 2.6 Träffa och vid behov häva avtal inom budget (för upphandling se 2.3). Kch 2.7 Godkänna säkerheter. Kch 2.8 Avskriva fordringar. Se KS delegationsförteckning

101 Upplands-Bro kommun Datum 9 (12) Ärendegrupp Ärendetyp 2.9 Söka bidrag, tillstånd och medfinansiering från extern part och ingå avtal i samband med detta. 3 Trafikärenden 3.1 Utfärda tillfälliga lokala trafikföreskrifter enligt trafikförordningen (SFS 1998:1276). Beslutande/ delegat Kch Kch 3.2 Ändra och ersätta lokala trafikföreskrifter där sakinnehållet inte ändras. Kch 3.3 Besluta om tillfälliga trafiksäkerhetsåtgärder. Kch 3.4 Besluta om lokaliseringsmärken enligt vägmärkesförordningen. Kch 3.5 Beslut om särskilda trafikregler under kortare tid vid skada eller risk för skada på väg. Kch 3.6 Besluta om trafikordningsplaner (TA-planer) vid arbeten på väg. Kch 3.7 Upphäva lokala trafikföreskrifter i enlighet med trafikförordningen (SFS 1998:1276) som inte är aktuella. Kch 3.8 Ge parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Kch 3.9 Lämna avslag på ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Kch 3.10 Förordna parkeringsvakter. Kch 3.11 Besluta om nyttoparkeringstillstånd. Kch 3.12 Besluta om att flytta fordon och ta hand om fordonsvrak. Kch 3.13 Besluta om bärighetsklassning på vägar. Kch 3.14 Lämna yttrande till Trafikverket om tunga transporter. Kch 4 Markärenden 4.1 Teckna upplåtelseavtal inom offentlig platsmark. Kch 4.2 Lämna yttrande till polismyndigheten över ansökningar om anordnande av tillställning på offentlig plats. 4.3 Godkänna markupplåtelse på mark som Tekniska nämnden ansvarar för. Kch Kch

102 Upplands-Bro kommun Datum 10 (12) Ärendegrupp Ärendetyp 4.4 Lämna avslag på ansökan om markupplåtelse. Kch Beslutande/ delegat 4.5 Ge schakttillstånd i kommunägd mark och vid behov kräva en säkerhet för beräknade kostnader för att återställa kommunens anläggningar. Kch 4.6 Lämna avslag för schakttillstånd och/eller trafikanordningsplan. Kch 4.7 Kräva vite i enlighet med taxa för schakttillstånd och/eller trafikanordningsplan. Kch 4.8 Avslag ansökan om tillstånd markupplåtelse eller schakttillstånd Kch 4.8 Företräda kommunen i föreningar där kommunen är innehavare till exempel i vägföreningar eller dikningsföretag. Kch Kommentar [SH2]: Samma som 4.4 och Vatten- och avloppsärenden (VA) 5.1 Inlösen av enskilda VA-anläggningar. Kch 5.2 Besluta om tillstånd för installation av matavfallskvarn som kopplas på det allmänna avloppsnätet ( 70bc avfallsföreskrifter). Kch 5.3 Avslå ansökan om installation av avfallskvarn. Kch 5.4 Besluta om anslutning till allmän VA-anläggning för en fastighet utanför verksamhetsområdet. 5.5 Bestämma förbindelsepunkter inom en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde. 5.6 Avtala med fastighetsägare om särskilda villkor för användningen av en allmän VA-anläggning (inklusive medgivande till annat ledningsutförande). 5.7 Ge anstånd med betalning av anläggningsavgift enligt Kommunfullmäktiges fastställda VA-taxa. Kch Kch Kch Kch 5.8 Besluta om ny servisledning ska utföras istället för befintlig ledning. Kch 5.9 Besluta att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvidare ska fastställas via beräkning istället för mätning Besluta om avstängning, reducering eller annan åtgärd vid utebliven betalning eller annan försummelse. Kch Kch 5.11 Ansöka om ledningsrätt för VA-ledningar. Kch

103 Upplands-Bro kommun Datum 11 (12) Ärendegrupp Ärendetyp 5.12 Besluta om utlämnande av VA-kartmaterial. Kch 5.13 Besluta om avslag utlämnande av VA-kartmaterial. Kch 5.14 Besluta om tillfällig VA-försörjning, till exempel byggvatten. Kch Beslutande/ delegat 5.15 Besluta om att ta emot externslam i VA-slamkiosken, till exempel från enskilda avlopp och andra kommuner. 6 Avfallsärenden 6.1 Besluta om justering av avfallsabonnemang vid avvikelse från gällande abonnemang (kommunens avfallsföreskrifter 43 ). 6.2 Besluta om hämtningsplats för hushållsavfall och annat avfall enligt kommunens avfallsföreskrifter. 6.4 Besluta om dispens för förlängd gångväg mellan hämtningsfördon och sopkärl om det finns särskilda skäl (kommunens avfallsföreskrifter 33 ). 6.5 Besluta om dispens för två eller flera fastigheter att använda gemensam behållare (kommunens avfallsföreskrifter 72 ). 6.6 Besluta om indexreglering av avgifterna i avfallstaxa (p.1.8 i avfallstaxa). Kch Kch Kch Kch Kch Kch 7 Mätärenden 7.1 Ajourhållning av lägenhetsregistret. Kch 7.2 Teckna mätnings-, beräknings- och karteringsavtal. Kch Kommentar [SH3]: Är detta samma som att Besluta om belägenhetsadresser enligt lagen om lägenhetsregister. Bör vi förändra formuleringen? 8 Namnärenden 8.1 Besluta om att hämta in yttranden innan namnärenden behandlas i Tekniska nämnden enligt riktlinjer för namnberedning. 8.2 Lämna yttranden över förslag till namn som aktualiseras av till exempel kommunala nämnder, andra myndigheter, vägföreningar och enskilda. OrdfNamngr OrdfNamngr

104 Upplands-Bro kommun Datum 12 (12) Ärendegrupp Ärendetyp 9 Bostadsanpassningsärenden 9.1 Godkänna bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag till ett värde av: Beslutande/ delegat a) högst kronor. Kch b) över kronor. Au c) över kronor. TN 9.2 Avslå ansökan om bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Kch 10 Personalärenden 10.1 Anställa vikarier och extra personal. Kch 10.2 Tillsvidareanställa personal utom kontorschef. Kch 10.3 Utfärda skriftlig varning och avstängning. Kch 10.4 Säga upp eller avskeda arbetstagare. Kch 10.5 Besluta om lönetillägg och lönesättning som avviker från kommunens personalpolitiska riktlinjer. Se KS delegationsförteckning 10.6 Förändra sysselsättningsgrad för tillsvidareanställningar. Se KS delegationsförteckning

105 Ärende 8

106 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Samhällsbyggnadskontoret Andrea Andersson Utvecklingsstrateg andrea.andersson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning TN 16/0473 Tekniska nämnden Namnsättning av lekplatser i Bro och Brunna Förslag till beslut Tekniska nämnden fastställer namnen Svampparken, Målarparken och Penselparken. Sammanfattning Tekniska nämnden har ett pågående uppdrag att namnsätta vägar och allmänna platser i kommunen. Kontoret föreslår följande namn på lekplatserna i Bro och Brunna: Svampparken, Målarparken och Penselparken. UBK1005, v2.0, \\UBK111\360users\cache\ubk\ol355\TN Namnsättning av lekplatser i Bro och Brunna _3_0.DOCX Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 5 december 2016 Karta Svampparken Karta Målarparken Karta Penselparken Ärendet Kontoret strävar efter att i möjligaste mån använda för regionen unika namn samt anknyta till lokala verksamheter och till Upplands-Bro kommuns kulturhistoria. Vid kommunal namnsättning ska god ortsnamnssed tillämpas enligt 4 lag 1988:950 om kulturminnen. Detta innebär bl.a. att hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl, påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn. Lagen vänder sig uttryckligen till alla som arbetar statligt eller kommunalt med namngivning, namnförvaltning och namnvård. Ortnamnen är granskade både språkligt och namnvetenskapligt av sakkunniga experter och presenteras på de officiella och allmänna kartorna från Lantmäteriet. I arbete med namnsättning så strävar förvaltningen efter att i möjligaste mån använda för regionen unika namn samt anknyta till lokala verksamheter och till Upplands-Bro kommuns kulturhistoria.

107 Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) Bakgrund Under 2015 renoverades fyra lekplatser utifrån förslag och synpunkter från barn och ungdomar. Tre av lekplatserna hade inga namn och därför arrangerade kommunen en namntävling där barn upp till 14 år fick lämna in förslag på vad lekplatserna skulle heta. Namnförslagen granskades av sakkunnig tjänsteperson. Därefter valde en jury ut två namn per lekplats och alla barn upp till 14 år fick vara med och rösta på det alternativ de tyckte bäst om. Juryn bestod av ordförande och vice ordförande för tekniska nämnden, ordförande och vice ordförande för kultur- och fritidsnämnden. För lekplatsen på Målarvägen i Bro utsåg juryn alternativen Målarparken och Målarlekparken. För lekplatsen vid Råbydammen i Bro utsågs alternativen Dammen och Svampparken. För lekplatsen på Penselvägen i Brunna valde juryn alternativen Penselparken och Penseln. Ca 200 röster inkom i namntävlingen. De förslag som fick flest röster var Målarparken, Svampparken och Penselparken, som därmed utsågs till vinnare. Alla lekplatserna ska få varsin skylt med namnet och GPS-koordinater. Om det sker en olycka vid lekplatsen kan räddningstjänst snabbt larmas till rätt plats med hjälp av GPS-koordinaterna. Föreslagna namn Baserat på resultatet från omröstningen föreslås att lekplatsen på Målarvägen får namnet Målarparken, att lekplatsen vid Råbydammen får namnet Svampparken och att lekplatsen på Penselvägen får namnet Penselparken. Målarparken och Penselparken har en tydlig koppling till respektive gatunamn. I Svampparken finns ett lekredskap i form av en svamp. Barnperspektiv Barns synpunkter och förslag har tagits till vara under hela projektets gång, alltifrån från utformningen av lekplatserna till namngivningen av dem. Projektet har på ett konkret sätt gett barn möjlighet att göra sina röster hörda. Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Bilagor 1 Karta Svampparken 2 Karta Målarparken 3 Karta Penselparken

108 Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) Beslut sänds till Sofie Lagerlöf, GIS-samordnare, Samhällsbyggnadskontoret Afsaneh Kasiri, trafikingenjör, Samhällsbyggnadskontoret Annika Askeljung Jonsson, kartingenjör, Samhällsbyggnadskontoret

109 Svampparken, Bro Bro Bro Lekplats Svampparken

110 Målarparken, Bro Bro Bro Lekplats Målarparken

111 Penselparken, Brunna Kungsängen Ålsta Lekplats Penselparken

112 Ärende 9

113 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Tillväxtkontoret/TA afsaneh.kasiri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0265 Tekniska nämnden Lokala trafikföreskrifter om parkeringsförbud på vägarna (Gallringsvägen, Plantvägen, Drivhusslingan, Spaljévägen, Pelargonvägen, Cyklamenvägen och Kaktusvägen) i Kockbackaområdet Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadskontorets förslag till lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på vägarna (Gallringsvägen, Plantvägen, Drivhusslingan, Spaljévägen, Pelargonvägen, Cyklamenvägen och Kaktusvägen) i Kockbackaområdet antas; 2. De lokala trafikföreskrifterna träder i kraft den 10 januari Sammanfattning I Rosenängarna och Kockbacka pågår utbyggnad av ett nytt bostadsområde. Samhällsbyggnadskontoret har fått in synpunkter om olämpligt parkerade fordon längs med gatorna och de framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem som detta medför. Tekniska avdelningen har i samråd med Exploateringsavdelningen beslutat att ta fram förslag på en lokal trafikföreskrift på vissa vägar med parkeringsförbud. Enligt planbeskrivningen till detaljplan 1 för Kockbacka som antogs av Kommunfullmäktige den 14 april 2004 så är gator och vägar inom Rosenängarna och Kockbacka inte utformade på ett sätt som gör gatuparkering lämpligt, utan boende- och gästparkering sker på fastighetsmark. Av dessa anledningar föreslår Samhällsbyggnadskontoret att Tekniska nämnden antar Samhällsbyggnadskontorets förslag till lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på vissa vägar i Rosenängarna. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontoret tjänsteskrivelse den 14 november UBK1005, v2.0, Barnperspektiv Genom att få undan många fordon som står parkerade så kommer sikten förbättras längs gatorna och därmed kommer även barnens trafiksäkerhet förbättras. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

114 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0265 Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadskontoret Ida Brännström Teknisk chef Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Bilagor 1. Samhällsbyggnadskontorets förslag till lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på vägar (Gallringsvägen, Plantvägen, Drivhusslingan, Spaljévägen, Pelargonvägen, Cyklamenvägen och Kaktusvägen) i Kockbackaområdet den 14 november 2016; 2. Detaljplan 1 för Kockbacka som antogs av Kommunfullmäktige den 14 april Beslut sänds till Akt Tekniska avdelningen

115 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Kockbacka Datum: :21 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på vägarna (Gallringsvägen, Plantvägen, Drivhusslingan, Spaljévägen, Pelargonvägen, Cyklamenvägen och Kaktusvägen) i Kockbackaområdet; beslutade den 14 november Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Kockbacka på vägarna (Gallringsvägen, Plantvägen, Drivhusslingan, Spaljévägen, Pelargonvägen, Cyklamenvägen och Kaktusvägen) enligt kartbild, får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den 10 januari Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Mathias Rantanen, Samhällsbyggnadschef Kontrolldatum: Kockbacka

116 Kontrolldatum: Kockbacka

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126 Ärende 10

127 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Tillväxtkontoret/TA afsaneh.kasiri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0450 Tekniska nämnden Lokal trafikföreskrift om hastighet på Ginnlögs väg Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadskontorets förslag till lokal trafikföreskrift om hastighet på Ginnlögs väg antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft den 2 januari Tekniska avdelningen får i uppdrag att se över trafiksäkerheten i samband med placeringen av den tillfälliga busshållplatsen Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret projekterar en cykelöverfart inom detaljplaneområdet Östra Jursta gård där del av Ginnlögs väg hamnar inom projekteringsområdet. En ny busslinje för kollektivtrafik ska ansluta till samma område och ny busshållplats kommer att placeras på Ginnlögs väg från och med december I dagsläget är hastighetsbegränsningen 70 km/timmen på befintlig sträcka på Ginnlögs väg. Genom att sänka hastighetsgränsen förbättras säkerheten för den planerade gång- och cykelbanan samt busshållsplatsen. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att Tekniska nämnden antar Samhällsbyggnadskontorets förslag på lokal trafikföreskrift om att sänka hastigheten till 50 km/timmen på markerade sträckan på Ginnlögs väg. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 17 november 2016 Barnperspektiv Trafiksäkra miljöer är viktiga ur ett barnhälsoperspektiv. UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

128 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0450 Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Bilagor 1. Samhällsbyggnadskontorets förslag till lokal trafikföreskrift om hastighet på Ginnlögs väg den 17 november Detaljplan för Jursta (Östra Jursta gård) som antogs av Kommunfullmäktige den 07maj Beslut sänds till Akt Tekniska avdelningen

129 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Ginnlögs väg Datum: :56 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet på Ginnlögs väg; beslutade den 17 november Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Ginnlögs väg på markerade sträckor enligt kartbild, får fordon inte föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den 2 januari Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Mathias Rantanen, Samhällsbyggnadschef Kontrolldatum: Ginnlögs väg

130 Kontrolldatum: Ginnlögs väg

131 Tillväxtkontoret Antagen av Kommunfullmäktige Lagakraftvunnen Detaljplan för nr 1204 Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård) Bro Upplands-Bro kommun Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING Ortofoto med planområdet markerat med röd linje. Skala 1:5 000.

132 2 (20) HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser i skala 1:1 000, daterad den 21 februari Illustrationsplan i skala 1:1 000, daterad den 21 februari Denna planbeskrivning, daterad den 21 februari Särskilt utlåtande efter samråd, upprättat den 21 februari 2014 Övriga handlingar: - Checklista översiktlig behovsbedömning Östra Jursta gård, daterad den 15 mars Fastighetsförteckning, daterad den 13 december Översiktlig dagvattenutredning, Sweco Environment AB, daterad den 15 mars Trafikbullerutredning Jursta gård, ÅF-Ingemansson, daterad den 25 oktober Trafikbullerutredning för detaljplan Jursta 3:14, ÅF-Ingemansson, daterad den 29 oktober Från bronsålder till medeltid vid Jursta ås Arkeologisk förundersökning, Arkeologikonsult rapport 2005: Särskild arkeologisk utredning, etapp 2, objekt 97, Jursta 3.14, Bro Socken, ArkeoLogistik rapport 2013:7 - Översiktlig geoteknisk utredning, Ulf Johnson Geo AB, daterad den 27 januari Detaljplan för del av Jursta (Jursta Gård), nr 0313, laga kraft den 12 juli 2007 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att skapa ett attraktivt bostadsområde med en måttlig höjdskala och en småskalig prägel som passar väl in i omgivande landskap och kulturmiljö. Bebyggelsen har goda förutsättningar att harmoniera både med de friliggande villor som föreslås västerut kring Jursta gård och den småskaliga stadsbebyggelse som föreslås österut i Trädgårdsstaden i Bro. Den norra delen av planområdet planläggs som kommunalt naturområde, bland annat därför att området rymmer många fornlämningar. En ambition är att området ska präglas av småskaliga, intima gaturum. Gatorna samt gångoch cykelvägarna i planområdet kommer också att kopplas samman med de framtida omgivande stadsdelarna genom enkla och tydliga stråk. Bostadsområdet kommer inledningsvis att vara en bostadsenklav i en lantlig omgivning men kommer under de kommande årtiondena att hamna i ett allt mer urbant sammanhang när de nya stadsdelarna söder om Bro byggs ut. Planförslaget möjliggör en utbyggnad av cirka 130 bostäder varav cirka 20 friliggande småhus. Planen är tänkt att ersätta gällande detaljplan som anger cirka 45 friliggande småhus. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

133 3 (20) PLANPROCESSEN Handläggning Detaljplanearbetet inleddes 2012 och handläggs enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Handläggning av detaljplanen sker med enkelt planförfarande. Detta motiveras med att området har planlagts för bostäder relativt nyligen och därmed anses vara lämpligt för den markanvändning som föreslås. Den avgränsning mellan kvartersmark och allmän platsmark som anges i gällande detaljplan efterföljs i den nya detaljplanen, med undantag för mindre gränsjusteringar. Den nya detaljplanen innebär därför huvudsakligen en tätare exploatering inom mark som redan är planlagd för bostäder. Planområdet är obebyggt, de närmaste omgivningarna är obebodda och den omgivande marken ägs av endast två parter varav den ena är Upplands-Bro kommun och den andra är planområdets tidigare ägare, som sålde planområdet till den nuvarande exploatören. Sakägarkretsen är därmed ytterst begränsad. Planprocessens olika skeden för enkelt planförfarande. Preliminär tidplan Beslut om planuppdrag 7 november 2012 Beslut om samråd 27 februari 2013 Samråd 26 mars 24 april 2013 Antagande Mars 2014 Laga kraft April 2014 Planuppdrag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade , 26, att ge uppdrag åt kommundirektören att upprätta förslag till detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård). FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MB Planen bedöms vara förenlig med Miljöbalkens 3, 4, och 5 kapitel, som behandlar hushållning med mark och vatten, riksintressen samt miljökvalitetsnormer. Hushållning med mark- och vattenområden Mark- och vattenområden ska enligt miljöbalken användas för det ändamål vilket området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planområdet ligger relativt centralt inom de framtida utbyggnadsområdena i Bro, cirka 1,3 km från Bro station, och en högre exploatering än vad som tidigare planerats känns därför motiverad. Planområdet är sedan tidigare planlagt för bostäder och med det nya planförslaget utnyttjas marken mer effektivt då 130 bostäder föreslås istället för 45 bostäder i gällande detaljplan. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

134 4 (20) En hästsportanläggning är planerad att byggas norr om Enköpingsvägen. Denna anläggning kommer att ligga på ett avstånd om cirka 1 km från planerad bostadsbebyggelse och bedöms därmed inte orsaka några större risker för allegener och lukt/doft. Anläggningen kan innebära att det finns risk för störningar i form av ljud (högtalare och maskiner) och ljus från tävlingsbanan i samband med tävlingar. Då ett större naturområde är beläget norr om planerad bebyggelse inom planområdet förväntas ljud och ljus inte innebära olägenheter för boende. Påverkan på riksintressen För en utförlig beskrivning av riksintressenas innebörd och planförslagets konsekvenser för riksintressena, se avsnittet Tidigare ställningstaganden. Påverkan på miljökvalitetsnormer samt ekologiskt särskilt känsliga områden Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Vid detaljplanering ska hänsyn tas till gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. I dagsläget finns inga kända områden i Upplands-Bro kommun där miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. Anledningen är att de områden där miljökvalitetsnormer för luft överskrids präglas av höga trafikvolymer i relativt slutna gaturum (alternativt tunnlar). Ingen risk bedöms föreligga för att miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska överskridas i planområdet, då det rör sig om öppen bebyggelse och trafikmängderna i omgivningen är måttliga. Miljökvalitetsnormer för vatten Vid detaljplanering ska hänsyn tas till gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Brobäcken, som är planområdets recipient, mynnar ut i Broviken. Broviken är en del av ett Natura område och ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Östra Mälaren och dess vikar är en s.k. vattenförekomst. Broviken ingår i vattenförekomsten Mälaren-Görväln. Mälaren- Görväln omfattas av beslutade miljökvalitetsnormer. Normerna innebär att den ekologiska och kemiska statusen ska bevaras som god. Den goda statusen ska bibehållas. Dagvattnet från planområdet kommer att hanteras i en dagvattendamm och därefter ledas vidare i ett öppet dike, vilket innebär viss rening och fördröjning. Detaljplanen bedöms inte ha någon negativ inverkan på den ekologiska statusen i Mälaren-Görväln. Enligt Upplands-Bro kommuns översiktsplan, Öp 2010, skall lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, tillämpas. Principlösningar för dagvattenhanteringar redovisas i dokumentet Översiktlig dagvattenutredning. Ekologiskt särskilt känsliga områden På cirka 2,2 kilometers avstånd från planområdet ligger ett ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO) enligt MB 3 kap. Broviken. ESKO-områdena omfattar själva stranden, de strandnära bottnarna samt omgivande strandängar. Planområdet ligger väl skilt från ESKO-områden och detaljplanen har utformats så att dagvattenhanteringen inte påverkar vattenmiljön negativt. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

135 5 (20) PLANDATA Lägesbestämning Planområdet omfattar fastigheten Jursta 3:14 samt viss kringliggande gatumark. Fastigheten Jursta 3:14, som ägs av Skanska mark och Exploatering Nya Hem AB, är idag obebyggd, och omges av väg på tre sidor. I nordöst gränsar fastigheten mot Enköpingsvägen och Ginnlögs väg, i söder och sydväst gränsar fastigheten mot Jurstagårdsvägen, och i nordväst och öster gränsar fastigheten mot fastigheten Jursta 3:5 som ägs av Stena Fastigheter. Planområdet ligger 1,3 km väster om Bro station och gångavståndet till Bro centrum är cirka 2 km. Planområdet och dess läge i Bro. Planområdet är skrafferat med svarta linjer. Areal Planområdet omfattar 14,5 ha. Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheten Jursta 3:14 samt delar av fastigheterna Jursta 3:5 och Jursta 3:9. Jursta 3:14 ägs av Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB, Jursta 3:5 ägs av Stena Fastigheter 3 Exploaterings AB och Jursta 3:9 ägs av Upplands-Bro kommun. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

136 6 (20) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Detaljplaneområdet ligger inom riksintresset Mälaren med öar och strandområden. Dessutom ligger området i anslutning till riksintresse för kulturmiljövård samt i anslutning till järnvägen som är av riksintresse för kommunikation. Riksintresset Mälaren med öar och strandområden Mälaren med öar och strandområden utgör i sin helhet ett riksintresse enligt 4 kap. 2 MB. Riksintresset avser att skydda de samlade värdena inom det stora landskapsområde som riksintresset omfattar. Riksintresset innebär bland annat att exploatering och andra ingrepp i miljön endast får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas. Planförslaget bedöms inte innebära någon påtaglig skada på riksintresset Mälaren med öar och strandområden. Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresset Bro utgörs av en centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet som idag domineras av Bro kyrka och Brogårds godskomplex, vilka präglas av det sena 1800-talets anläggningar. Riksintresseområdet ligger direkt sydöst om planområdet. Planförslaget bedöms bara ha marginell inverkan på kulturmiljön kring Bro kyrka, som är den del av riksintresset som bedöms kunna påverkas av detaljplanen. Riksintresse för kommunikation Mälarbanan, som är belägen cirka 100 meter norr om planområdet, är av riksintresse för kommunikationsändamål. Då den norra delen av planområdet planläggs som naturområde, och den nya bebyggelsen dessutom skiljs från järnvägen av en höjdrygg, bedöms planförslaget inte ha någon negativ inverkan på riksintresset. Regionala planer och program RUFS 2010 I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, är planområdet betecknat som övrig regional stadsbygd. Gröna kilar Öster om planområdet, på andra sidan Ginnlögs väg, går ett nordsydligt samband inom Görvälnkilen. Planförslaget bedöms inte ha negativ inverkan på det nordsydliga sambandet. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

137 7 (20) Översiktliga planer Kommunens gällande översiktsplan, ÖP 2010, antogs Enligt översiktsplanen ingår planområdet i tätortsavgränsningen och betecknas som planerad/föreslagen bostadsbebyggelse. Planförslaget bedöms stämma väl överens med översiktsplanens intentioner. Plankarta för gällande detaljplan nr 0313, del av Jursta (Jursta Gård), med det nya planområdet inom svart streckad linje. Detaljplan Gällande detaljplan Fastigheten utgör en del av ett större markområde som planlades som småhusbebyggelse samt naturmark år 2007 i detaljplan nr 0313, detaljplan för del av Jursta (Jursta Gård). År 2010 avstyckades fastigheten Jursta 3:14, som utgör den östra bebyggelsegruppen i den gällande detaljplanen. För Jursta 3:14 anger gällande detaljplan att den norra delen av fastigheten ska bevaras som naturområde, medan den södra delen får bebyggas med cirka 45 friliggande småhus. Väster om Jursta 3:14 anger detaljplanen byggrätt för 95 bostäder. Detaljplanen anger att huvudbyggnad får uppföras till en byggnadsarea av 170 kvm i högst ett plan, samt att komplementbyggnader får uppföras till en byggnadsarea av högst 60 kvm. Väster och söder om planområdet antogs år 2004 detaljplan nr 0301, detaljplan för Jurstaberg. Detaljplanen har likartat innehåll som detaljplanen för Jursta Gård och ger byggrätter för 230 småhus. Utbyggnaden av Jurstaberg och Jursta Gård har inte inletts. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

138 8 (20) Pågående detaljplanearbete i området Öster om planområdet, på andra sidan Brobäcken, pågår planarbete för Trädgårdsstaden i Bro, en ny småskalig stadsdel på södra sidan av Bro station. Området planläggs för cirka bostäder. Sydost om planområdet pågår ett planarbete för ett bostadsområde som sträcker sig från Ginnlögs väg ned till Mälarens strand kallat Husbytorp-Tegelhagen. Området planläggs för cirka bostäder. Norr om planområdet, på andra sidan om Enköpingsvägen, pågår planering för större hästsportsanläggning. Planerad byggstart Avgränsning av den nya detaljplanens planområde Planområdets gräns följer huvudsakligen exploateringsfastigheten Jursta 3:14. I planområdets östra kant har även en del av Ginnlögs väg inkluderats i planområdet. Syftet med detta är främst att släcka ut inaktuella detaljplaner från 1970-talet och 1990-talet, men också att överföra Ginnlögs väg i kommunens ägo samt möjliggöra anläggandet av en separat gc-väg. Kommunen är väghållare men marken tillhör i dagsläget den privatägda fastigheten Jursta 3:5. Se avsnittet Fastighetsbildning. BEHOVSBEDÖMNING Planförslaget har bedömts efter kommunens checklista för behovsbedömning. Behovsbedömningen har samråtts med Länsstyrelsen i samband med detaljplanesamrådet. Planen tar i anspråk jordbruksmark och betesmark som dock inte anses ha betydande naturvärden. En stor del av planområdet bevaras som naturområde. Påverkan på natur- och kulturmiljön bedöms inte bli betydande. Planområdet har en känslig recipient och dagvattenfrågan har därför varit viktig i utformningen av planförslaget. Dagvattnet från planområdet kommer att renas i en dagvattendamm innan det, via öppna vägdiken, släpps ut i Brobäcken. Dagvattenvolymerna till recipienten Brobäcken bedöms inte bli särskilt mycket större än i dagsläget, på grund av fördröjningen i dagvattendammen samt att vattnet på sin väg från dagvattendammen kommer att rinna i öppna vägdiken i cirka 400 meter innan det når Brobäcken. Den rening av dagvattnet som den föreslagna lösningen innebär bedöms vara tillräcklig för att förebygga negativ miljöpåverkan i recipienten. Sammanfattningsvis bedöms detaljplanen inte innebära betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen anses därför inte vara nödvändig. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

139 9 (20) FÖRUTSÄTTNINGAR, PLANFÖRSLAG, KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Den norra delen av planområdet består av en skogsklädd höjd. Den södra delen, där bostadsbebyggelse föreslås, består av ängsmark och jordbruksmark som ligger i träda. Det finns ett antal större berghällar i planområdets södra del. Landskapsbild Området omges av öppen jordbruksmark med långa siktlinjer och storskaliga landskapselement. Själva planområdet präglas av små landskapselement som skapar en stor variation, bland annat klipphällar, skogsbryn och fristående träd. Geotekniska förhållanden Ett PM angående mark- och grundläggningsförhållanden upprättades år Här framgår att den låglängta terrängen (södra delen av planområdet) innehåller sediment av lera och silt medan höjdpartierna (norra delen av planområdet) består av morän och berg i dagen. Mycket av den föreslagna bebyggelsen ligger i en gränszon där den öppna åkermarken går över i ängsmark med stora klipphällar, där berget ligger nära markytan. Av PM angående mark- och grundläggningsförhållanden framgår att småhus kan grundläggas med plattor inom områden med genomgående fast lera och silt, men att särskild utredning krävs om småhus ska kunna grundläggas med plattor inom områden med lös till halvfast lera. Det framgår också att uppfyllningar högre än cirka 2 meter på lera kräver särskild utredning. Några så höga uppfyllningar är inte aktuella i det aktuella planförslaget. Hydrologiska förhållanden Planområdets ytvatten avrinner till Brobäcken och mynnar ut i Broviken. Broviken är en del av ett Natura 2000-område och består av naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation. Vattenkvaliteten är bra vilket har resulterat i en god artrikedom och en varierad växtlighet där även sällsynta arter är frekvent förekommande. Området har ett rikt fågelliv och vattnet utgör viktiga förökningsplatser för fisk. Broviken ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet med vattenskyddsområdet är att bevara en god kvalitet på råvattnet för ytvattentäkterna. I Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter från Länsstyrelsen med stöd av 7 kap 22 Miljöbalken (SFS 1998:808). I skyddsföreskrifterna regleras bland hantering av annat spillvatten (8 ), dagvatten (9 ) och mark- och anläggningsarbeten (14 ) för att förhindra risk för vattenföroreningar. Planområdet förväntas höjdsättas så att markavrinning även fortsättningsvis sker mot Brobäcken. Då dagvattenflödet ska reduceras genom att tillkommande flöden infiltreras och fördröjs innan bortledning förväntas inte planerad bebyggelse innebära någon åverkan på vattentäckten och Natura 2000-området. För aktuellt område gäller bland annat att utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där det finns risk för vattenförorening t ex parkeringsanläggningar, inte får ledas direkt till ytvatten utan föregående rening. Genom lokalt omhändertagande av dagvatten samt anläggande av en dagvattendamm förhindras eventuellt förorenat vatten att ledas direkt till ytvatten. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

140 10 (20) Enligt Upplands-Bro kommuns översiktsplan, Öp 2010, skall lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, tillämpas. Principlösningar för dagvattenhanteringar redovisas i dokumentet Översiktlig dagvattenutredning, Sweco. För en utförlig beskrivning av dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten/Teknisk försörjning Förorenad mark Det anses inte föreligga någon risk för förorenad mark i planområdet. Marken har inte varit bebyggd i modern tid. Det har tidigare funnits bebyggelse i sydöstra delen av planområdet (Kvista by) men någon industriell verksamhet har aldrig förekommit i planområdet eller dess omgivning. I planområdets östra del, intill Ginnlögs väg, har mark används för materialupplag i samband med att vägen byggdes, men detta upplag innehöll bara material för själva vägbyggnationen och den aktuella platsen städades upp när vägbygget avslutades. Karta över fornlämningar i planområdets omgivning. Föreslagna bebyggelsekvarter visas i gult. Fornlämningar För fornlämningar gäller Lag (1988:950) om kulturminnen mm som ersätts av Kulturmiljölag (1988:950). Lagen innebär skydd av fornlämningar men även det område som krävs för att bevara fornlämningar som kallas fornlämningsområde. Tillstånd från länsstyrelsen krävs för alla typer av markingrepp. I planområdet finns ett mycket stort antal fornlämningar. Dessa finns redovisade på plankartan och beskrivs mer detaljerat i Från bronsålder till medeltid vid Jursta ås Arkeologisk förundersökning, Arkeologikonsult rapport 2005:2032. Vid utformningen av planförslaget har mycket stor hänsyn tagits till fornlämningarna. De fornlämningar som angränsar till och ligger inom planområdet är följande: RAÄ Bro 304, belägen centralt i området, en flack stensättning av s.k. äckeltyp (oregelbunden koncentration av knytnävsstora stenar belägen på berghäll). Fornlämningen kommer att beva- Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

141 11 (20) ras inom kommunal parkmark men en grusad stig föreslås anläggas några meter från fornlämningen. Objekt 73 är belägen i områdets västra kant. Fornlämningen finns inte registerad hos RAÄ men den omnämns i den arkeologiska utredningen från år 2007 som ett nypåträffat fornlämningsobjekt. Det rör sig om en fyllning i en nedgrävning. Fornlämningen är inte avgränsad. I planbeskrivningen för Jursta gård (nr 0313, laga kraft den 12 juli 2007) anges på sidan 5 att Objekt 73 har efter undersökning utgått, utan ytterligare källhänvisning. Eventuellt är objektet alltså inte en fornlämning. Objektet föreslås grävas ut. RAÄ Bro 268:1belägen öster om Ginnlögs väg, klassificerad som övrig kulturhistorisk lämning. Här låg tidigare Kvista by. Längs Ginnlögs väg finns möjlighet att anlägga gång- och cykelväg inom befintlig gatumark. RAÄ Bro 268:1är sedan tidigare kraftigt påverkad av befintlig väg som löper rakt genom fornlämningens västra kant. RAÄ Bro 43:1, gravfält, bestående av cirka 50 fornlämningar. Markanvändningen kommer ej att ändras. Objekt 97, nordöst om planerade bostäder. Objektet pekades ut som ett eventuellt boplatsläge i utförd arkeologisk förundersökning 2005 (Från bronsålder till medeltid vid Jursta ås Arkeologisk förundersökning, Arkeologikonsult rapport 2005:2032). En arkeologisk utredning etapp 2 (Rapport 2013:7, ArkeoLogistik AB) har utförts hösten Resultatet från utredningen visade att det i stort sett inte framkommit några lämningar inom utredningsområdet. Dock framkom det i områdets nordvästra del ett skärvstensflak och en härd. Detta område hänger med all sannolikhet samman med fornlämning RAÄ 140:1 som ligger i anslutning till utredningsområdet. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att inga fornlämningar kommer att beröras av planerad byggnation och att inga ytterligare arkeologiska åtgärder är aktuella. Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse Planområdet är obebyggt. Närmaste bebyggelse är Kvista gård som ligger öster om Ginnlögs väg, cirka 40 meter öster om planområdet. Illustration av den föreslagna bebyggelsen. Bild: Reierstam Arkitektur & Projektutveckling AB. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

142 12 (20) Ny bebyggelse I planområdet föreslås cirka 130 bostäder i högst två våningar. Detaljplanen rymmer såväl friliggande villor som radhus och flerbostadshus. Den bebyggelse som föreslås är tätare än i gällande detaljplan, men området bedöms fortfarande få en måttlig höjdskala och en småskalig prägel som passar väl in i omgivande landskap och kulturmiljö. Bebyggelsen har goda förutsättningar att harmoniera både med de friliggande villor som föreslås västerut kring Jursta gård och den småskaliga stadsbebyggelse som föreslås österut i Trädgårdsstaden i Bro. En viktig kvalitet i planförslaget är de småskaliga gaturummen. Flera av gatorna kröker sig för att skapa en visuellt omväxlande miljö med korta gatuperspektiv. Gatorna utformas som gårdsgator för låga hastigheter. Utnyttjandegrad I huvuddelen av planområdet får 50 procent av varje fastighet bebyggas. Detta bedöms vara en rimlig nivå som ger stor flexibilitet och tillåter radhus, flerbostadshus och kedjehus. Att området blir tättbebyggt bedöms som positivt då det innebär fler nya bostäder utan att ytterligare natur- eller jordbruksmark behöver tas i anspråk. I kvarter som avses för villabebyggelse anges byggrätten till 150 kvm för huvudbyggnad och 50 kvm för komplementbyggnader. Därmed får cirka 30 procent av varje fastighet bebyggas. Placering I de kvarter som avses för villabebyggelse regleras att huvudbyggnader ska placeras 4,0 till 6,0 meter från gata. Ambitionen med detta är att skapa ett tydligt och sammanhållet gaturum där byggnaderna följer gatans linje. Komplementbyggnader ska dras in minst 6,0 meter från gata. Syftet med detta är att undvika att huvudbyggnaderna skyms av garage och förråd. I de övriga kvarteren är placeringen friare och inte reglerad i samma utsträckning, för att göra detaljplanen så flexibel som möjligt och tillåta olika typer av bostadsbebyggelse. Då dessa kvarter har relativt små tomtdjup kommer bebyggelsen ändå att följa gatan i hög utsträckning. Utseende Samtliga bostadsbyggnader i planområdet ska utföras i träpanel som målas i falurött eller likartad kulör. Avsikten med detta är att ge planområdet en dämpad färgsättning som ger ett lugnare visuellt intryck än exempelvis vita hus och passar bättre in i kulturmiljön. Komplementbyggnader ska också utföras i träpanel, men får målas i valfri kulör för att skapa variation. Byggnaderna i området kommer att uppföras enligt exploatörens BoKlok-koncept. Service Närmaste service finns vid Bro station, 1,3 km från planområdet. Mer service finns i Bro centrum, cirka 2 km gångväg från planområdet, samt vid trafikplats Bro cirka 2 km gångväg från planområdet. Söder om Jurstagårdsvägen finns byggrätt för en mindre närlivsbutik, men det är tveksamt om det framtida befolkningsunderlaget blir tillräckligt stort för en sådan butik. Däremot planeras mycket ny service i Trädgårdsstaden i Bro, beläget 1 km från planområdet längs vägen till Bro station, vilket kommer att göra det möjligt för gående och cyklister att handla och göra ärenden på väg till och från pendeltåget. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

143 13 (20) Förskola En förskola planeras i områdets mitt med närhet till skogsområden och ängsmark. Förskolan kommer att ligga inom nära gångavstånd för samtliga boende i planområdet. Någon projektering av byggnaden har inte gjorts och förskolan på illustrationsplanen är en schematisk skiss. Tomten rymmer en förskola med 6 avdelningar. Tillgänglighet och trygghet Området och byggnaderna ska utformas enligt gällande tillgänglighetslagstiftning. Området är flackt och gång- och cykelvägar och gator får lutningar som inte överstiger 1:20. Kommunen hänvisar inför kommande byggnationer till Polismyndigheten i Stockholms läns handbok, "BoTryggt 05", med principer, råd, exempel och checklistor avseende såväl byggnads- som förvaltningsskedet av bostadsfastigheter utifrån aspekten situationell brottsprevention. Kulturmiljö Planområdet är beläget i en miljö som kontinuerligt bebotts och brukats sedan stenåldern, vilket också återspeglas i antalet fornlämningar. Det finns således stora kulturmiljövärden. Planförslaget bedöms vara väl inpassat i sin omgivning och harmoniera väl med det omgivande landskapet. Det gamla kulturlandskapet kommer fortfarande att vara tydligt avläsbart, exempelvis i den ängsmark med klipphällar som kommer att bevaras i den park som föreslås centralt i planområdet, samt i skogsbrynen som omger planområdet. Gator och trafik Gaturummens skala Ett kännetecken för området blir de småskaliga, intima gaturummen. Gatorna utformas med ett 7,0 meter brett vägområde där den asfalterade bredden avses bli cirka 5,0 meter. I kvarteren som avses för friliggande villor regleras att huvudbyggnader ska ligga i förgårdsmark, på ett avstånd av 4-6 meter från gatan. I de övriga kvarteren får komplementbyggnader stå 1,0 meter från gatan, vilket innebär att gaturummet på många platser bara blir cirka 9,0 meter brett. Flera av gatorna kröker sig för att skapa en visuellt omväxlande miljö med korta gatuperspektiv. Gatorna utformas som gårdsgator för låga hastigheter. Eftersom områdets lokalgator inte utformas för genomfart bedöms siktförhållandena i de smala gaturummen inte utgöra något trafiksäkerhetsproblem. Samhällsbyggnadsnämnden fastställde den 28 februari 2007, 16, gatunamnen i planområdet till Miklagårdsvägen, Ledungsvägen och Vinlandsvägen. Det nya planförslaget innebär ett förändrat gatunät men de beslutade gatunamnen har tillämpats på de nya gatusträckningarna. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

144 14 (20) Gatunamnen i planområdet och dess omgivningar. Stråk Gatorna och gång- och cykelvägarna i planområdet kommer att kopplas samman med de framtida omgivande stadsdelarna genom enkla och tydliga stråk. Bostadsområdet kommer inledningsvis att vara en bostadsenklav i en lantlig omgivning men kommer under de kommande årtiondena att hamna i ett allt mer urbant sammanhang när de nya stadsdelarna söder om Bro byggs ut. Planen ger framtida möjlighet att bygga gång- och cykelväg på båda sidor av Ginnlögs väg. Vilken sida som faktiskt väljs får avgöras vid en framtida utbyggnad. Illustration av framtida stråk och möjliga busshållplatslägen i planområdets omgivning. Gång- och cykelvägar återges i rött och hållplatser i blått. Bro station ligger nära kartans sydöstra hörn. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

145 15 (20) Kollektivtrafik Avståndet från planområdet till Bro station är 1,3 km. Från Bro station avgår pendeltåg var 30:e minut mot Stockholm och Bålsta. Planområdet trafikeras idag inte av någon busslinje. Linje 556, som idag kör via Bro kyrka, kan komma att dras om för att i framtiden istället trafikeras via Ginnlögs väg och Jurstabergsvägen. Busstrafiken kommer då att passera planområdets sydöstra hörn och busshållplatser behöver i så fall anläggas. Linje 556 går idag ett fåtal gånger per dygn men kan få sikt få en tätare trafikering när nya bostäder byggs vid Husbytorp-Tegelhagen. En busslinje på Jurstagårdsvägen var tänkt när man planlade Jurstaberg och Jursta gård för villabebyggelse i början av 2000-talet. Det har dock aldrig utretts om resandeunderlaget blir tillräckligt stort för en busslinje. Med den förtätning som föreslås i detta planförslag planeras cirka 450 bostäder i Jursta, främst friliggande villor, vilket överslagsmässigt ger ett befolkningsunderlag på cirka personer vid full utbyggnad. Vid den befintliga logistikanläggningen längre västerut på Jurstagårdsvägen finns en vändslinga som skulle kunna användas av eventuell busstrafik. Detaljplanen rymmer gångstråk till möjliga busshållplatser på både Jurstagårdsvägen och Jurstabergsvägen. Parkering Parkering skall ske på kvartersmark. Den enda kantstensparkering som föreslås i området placeras på förskoletomten och kommer därmed att tillhöra förskolans fastighet, även om den utformas som kantstensparkering längs gatan. Störningar och risker Djurhållning En hästsportanläggning är planerad att byggas norr om Enköpingsvägen. Denna anläggning kommer att ligga på ett avstånd om cirka 1 km från planerad bostadsbebyggelse och bedöms därmed inte orsaka några större risker för allegener och lukt/doft. Anläggningen kan innebära att det finns risk för störningar i form av ljud (högtalare och maskiner) och ljus från tävlingsbanan i samband med tävlingar. Då ett större naturområde är beläget norr om planerad bebyggelse inom planområdet förväntas ljud och ljus inte innebära olägenheter för boende. Buller och vibrationer I samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 har riksdagen fastställt riktvärden för buller. Vid planering av nya bostäder bör dessa riktvärden uppfyllas och riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse. Dessa riktvärden följer även Boverkets och Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) dba ekvivalentnivå inomhus - 45 dba maximalnivå inomhus nattetid - 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) - 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

146 16 (20) - Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Buller och vibrationer från järnvägen bedöms inte ha någon negativ inverkan på den föreslagna bebyggelsen i planområdet då avståndet till järnvägen är över 300 meter och bullret dessutom skärmas av terrängen. Samma sak gäller buller och vibrationer från Enköpingsvägen som går parallellt med järnvägen. En bullerutredning finns framtagen som styrker resonemanget (ÅF-Ingemansson 2006). Buller och vibrationer från vägtrafik I söder och sydväst gränsar fastigheten mot Jurstagårdsvägen och i öster gränsar fastigheten mot Ginnlögs väg. Jurstagårdsvägen har mycket lite trafik i dagsläget. Ginnlögs väg är mer trafikerad och innan den nya trafikplatsen på E18 öster om Bro har invigts kommer Ginnlögs väg att vara anvisad väg för den tunga trafiken till och från Coops centrallager i Nygård. Trafiken på Ginnlögs väg passerar dock planområdet i relativt låg hastighet eftersom all trafik byter riktning vid korsningen norr om planområdet samt cirkulationsplatsen sydöst om planområdet. Ginnlögs väg kommer också att få trafikökningar i framtiden när de nya stadsdelarna söder om Bro byggs ut, även om en stor del av trafiken kommer att ta en östligare väg via den nya trafikplatsen öster om Bro (Kockbacka trafikplats). En bullerutredning har tagits fram som visar att föreslagna bostäder utsätts för måttliga bullernivåer från trafiken på Ginnlögs väg och Jurstagårdsvägen. Samtliga bostäder klarar Boverkets och Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller (ÅF-Ingemansson 2013). Trafiken på lokalgatorna i planområdet kommer att bli av ringa omfattning och utformningen med smala, intima gaturum med tvära svängar medför en naturlig hastighetssänkning. Någon bullerutredning gällande lokalgatorna har därför inte upprättats. Transporter av farligt gods Det finns ingen transportled för farligt gods på väg i närheten av planområdet. Enköpingsvägen, norr om den föreslagna bebyggelsen, är omledningsväg för väg E18. Avståndet till vägen är cirka 180 meter från den föreslagna bebyggelsen. På Mälarbanan transporteras farligt gods. Avståndet till järnvägen är cirka 300 meter från den föreslagna bebyggelsen. Avstånden till de närmaste farligt gods-lederna överstiger det avstånd där en riskbedömning behöver göras enligt Länsstyrelsens riktlinjer. Dessutom skärmas bebyggelsen av terrängen vid en eventuell olycka, då den norra delen av planområdet utgörs av ett skogsklätt höjdparti. Risker på grund av farligt gods bedöms därför som försumbara vid den nya bebyggelsen. Radon Radonförekomst är inte känd. Radonrisk utreds före exploatering. Byggnader ska, om radonhalten kräver, uppföras radonskyddat och eventuella åtgärder med anledning av radon ska hanteras i bygglovskedet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vatten och avlopp ansluts till befintlig anslutningspunkt för kommunalt VA i planområdets sydöstra hörn. Avloppslösningen bygger på självfall och gatornas lutning blir lämplig för en självfallslösning i hela planområdet. Eventuellt behövs en pumpstation för att pumpa planom- Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

147 17 (20) rådets spillvatten till nya spillvattenledningar öster om Ginnlögs väg. I detaljplanen reserveras därför mark för tekniska anläggningar i områdets sydöstra del där en pumpstation, och även anläggningar som behövs för dagvattendammen, kan anläggas. Dagvatten En dagvattendamm föreslås anläggas i planområdets sydöstra hörn. Avrinningen går därifrån i befintlig kulvert som går under Jurstabergsrondellen i sydöstlig riktning. Därifrån rinner vattnet vidare i ett öppet vägdike mot Brobäcken. Parallellt med framtagandet av planhandlingarna har Sweco Environment AB gjort en dagvattenutredning för planområdet. I utredningen presenteras två alternativa lösningar, antingen infiltration i grusade diken längs lokalgatorna eller avledning med konventionellt dagvattensystem till en dagvattendamm. Kommunens tekniska avdelning förordar lösningen med konventionellt dagvattensystem och damm. Planen ger möjlighet att använda båda lösningarna. Principlösning för dagvattenhantering på allmän platsmark för planområdet. LOD, Lokalt omhändertagande av dagvatten Inom fastighet skall LOD tillämpas. Följande åtgärder föreslås: Höjdsättning för dag och dränvatten från privat mark. Ytligt dag- och dränvatten behöver avledas på ett säkert sätt. Även höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är av stor betydelse. Fördröjning på tak. För att reducera och utjämna flöden fungerar tak med sedumväxter. Gröna tak kan till exempel anläggas på huvudbyggnad, förråd, garage eller cykelställ. Avledning från byggnad till lokal fördröjning och infiltration. Takvatten leds ut till grönytor genom stuprörsutkastare och skålade betongrännor. Överskottsvatten hanteras genom att ett uppsamlande infiltrationsstråk anläggs inom fastigheten vid fastighetsgräns. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

148 18 (20) Växtbäddar vilka utformas som nedsänkta lådor där vegetation i form av träd, örter och gräs planteras. Växtbäddarna renar, fördröjer och infiltrerar eventuellt dagvatten. Växtbäddar kan sammankopplas genom öppna eller övertäckta dagvattenrännor. Regngårdar utformas enligt samma princip som växtbäddar, de kan med fördel vara genomsläppliga då de ofta tar emot vatten från större avrinningsområden. De kräver större utrymmen och lämpar sig t ex för bostadsgårdar för flerbostadshus. Värme Uppvärmning av byggnaderna planeras ske med vattenburet system. Det finns möjlighet till lokala lösningar t.ex. bergvärme, men också goda möjligheter att i framtiden ansluta planområdet till fjärrvärmenätet, eftersom den nya stadsdelen öster om Ginnlögs väg (Trädgårdsstaden i Bro) planeras anslutas till fjärrvärme. El, tele, bredband I planområdets södra del, längs Jurstagårdsvägen, finns en befintlig starkströmsledning som ägs av E.ON Elnät AB. Eventuell omläggning av starkströmsledningen bekostas av exploatören. I detaljplanen reserveras mark för en ny transformatorstation längs Jurstagårdsvägen, intill starkströmsledningen i närheten av infarten till planområdet. Från transformatorstationen byggs ledningsnätet ut i lokalgator samt i u-områden på privata fastigheter. Tele- och bredbandsnät saknas i planområdet idag och kommer att byggas ut samtidigt med övrig teknisk infrastruktur. Mark behöver inte reserveras för några särskilda tekniska anläggningar, och utbyggnad av tele- och bredbandsnätet är därmed inte en detaljplanefråga. Avfall Närmaste återvinningsstation är Skällsta kretsloppscentral, drygt 1,5 km från planområdet. Det finns även en byggrätt för framtida återvinningsstation i direkt anslutning till planområdet, på södra sidan av Jurstagårdsvägen. Avfallshämtning kommer att ske vid fastighetsgräns för villor, radhus och kedjehus. För flerbostadshusen ordnas gemensamma byggnader för ändamålet. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för utbyggnad av allmänna anläggningar inom planområdet såsom gator, gång- och cykelvägar och parkområden samt de stigar som kopplar samman de olika delområdena inom detaljplanen. Upplands-Bro kommun ansvarar för framtida drift och skötsel av gator, natur, parker och VA-anläggningar inom planområdet. Fastighetsägarna ansvarar för anläggnings- och byggnadsarbeten på kvartersmark. Avtal Mellan Upplands-Bro kommun och Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB föreligger idag exploateringsavtal gällande denna del av detaljplan Jursta Gård vilken ska gälla för detaljplan för Östra Jursta Gård. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

149 19 (20) I samband med att detaljplanen antas ska avtal angående partsbyte för Östra Jursta godkännas. Detta avtal reglerar överlåtandet av befintliga exploateringsavtal för detaljplaneområdet. I avtal angående partsbyte övertar Bo Klok Housing AB alla rättigheter och skyldigheter från Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB. Fastighetsrättsliga frågor Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheten Jursta 3:14 samt delar av fastigheterna Jursta 3:5 och Jursta 3:9. Jursta 3:14 ägs av Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB, Jursta 3:5 ägs av Stena Fastigheter 3 Exploaterings AB och Jursta 3:9 ägs av Upplands-Bro kommun. Fastighetsbildning Efter att detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsbildning enligt den nya detaljplanens bestämmelser påbörjas. Allmän platsmark, område för förskola samt områden för tekniska anläggningar överförs till kommunen. Nybildning av fastigheter och reglering av mark mellan kommunen och exploatören skall ske på exploatörens initiativ. Den del av Ginnlögs väg som idag ligger på fastigheten Jursta 3:5 och därmed ägs av Stena Fastigheter 3 Exploaterings AB kommer att överföras till kommunen. Detaljplanen tillåter att cirka 20 enskilda fastigheter för friliggande villor tillkommer i planområdets västra del. I den östra delen av planområdet styrs inte fastighetsindelningen i detaljplanen och det är därför möjligt att använda ett antal olika lösningar. Exempelvis kan radhus och kedjehus styckas som enskilda fastigheter eller ingå i en bostadsrättsförening. Ledningsrätt Rätt till utrymme för allmänna ledningar med tillhörande transformatorstation eller pumpstation kan säkerställas med ledningsrätt. I planområdets södra del, längs Jurstagårdsvägen, finns en ledningsrätt för befintlig starkströmsledning som ägs av E.ON Elnät AB. Omläggning av starkströmsledningen bekostas av exploatören. Ekonomiska frågor Utbyggnad av allmänna anläggningar Exploatören ansvarar för utbyggnad av allmänna anläggningar inom planområdet såsom gator, gång- och cykelväg, parker, dagvattendamm samt anläggningar för vatten och avlopp. Planavgift Planavtal har upprättats. Planavgiften kommer att erläggas för planområdet som helhet och planavgift kommer därför inte att debiteras för varje enskilt bygglov. Bygglov Bygglov söks hos bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro kommun och debiteras enligt gällande taxa. Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

150 20 (20) Tekniska frågor Parallellt med framtagandet av planhandlingarna har Sweco Environment AB gjort en dagvattenutredning för planområdet. I utredningen presenteras två alternativa lösningar, antingen infiltration i grusade diken längs lokalgatorna eller avledning med konventionellt dagvattensystem till en dagvattendamm. Kommunens tekniska avdelning förordar lösningen med konventionellt dagvattensystem och damm. Planen ger möjlighet att använda båda lösningarna. En arkeologisk utredning etapp 2 för objekt 97 har framtagits av ArkeoLogistik AB som visade att det i stort sett inte framkommit några lämningar inom utredningsområdet. Dock framkom det i områdets nordvästra del ett skärvstensflak och en härd. Detta område hänger med all sannolikhet samman med fornlämning RAÄ 140:1 som ligger i anslutning till utredningsområdet. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att inga fornlämningar kommer att beröras av planerad byggnation och att inga ytterligare arkeologiska åtgärder är aktuella. En bullerutredning har tagits fram som visar att föreslagna bostäder utsätts för måttliga bullernivåer från trafiken på Ginnlögs väg och Jurstagårdsvägen. Samtliga bostäder klarar Boverkets och Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller (ÅF-Ingemansson 2013). I samband med framtagandet av den gällande detaljplanen upprättades en trafikbullerutredning, en arkeologisk förundersökning samt en översiktlig geoteknisk utredning. Dessa utredningar är till stor del relevanta även för det aktuella planförslaget. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Arbetet med att ta fram samrådshandlingar utfördes av Torkel Lindgren och Kristofer Sundqvist på Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun i samarbete med Göran Reierstam, Reierstam Arkitektur & Projektutveckling AB samt Anders Hellman, BoKlok Housing AB. Antagandehandling har framtagits av Ylva Hedin och Kristofer Sundqvist på Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun i samarbete med Göran Reierstam, Reierstam Arkitektur & Projektutveckling AB, Kristina Nitsch, Sweco samt Anders Hellman, BoKlok Housing AB. Kungsängen den 21 februari 2014 David Lanthén Ylva Hedin Kristofer Sundqvist Plan- och exploateringschef Planarkitekt Projektledare exploatering Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård), nr 1204 Planbeskrivning

151 Ärende 11

152 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Tillväxtkontoret/TA afsaneh.kasiri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0218 Tekniska nämnden Medborgarförslag om trafikljus på Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen Förslag till beslut Tekniska nämnden besvarar medborgarförslaget med att Samhällsbyggnadskontoret ska utreda trafiksäkerheten i korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen och utföra relevanta åtgärder vid behov. Sammanfattning Den 7 december 2015 inkom ett medborgarförslag från Kjell Borg om att reglera trafiken i korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen med trafiksignaler innan flera olyckor inträffar. Tekniska nämnden tackar för förslaget och ser positivt på att medborgare engagerar sig i kommunens trafiksäkerhet. Samhällsbyggnadskontoret är medvetna om att det är en utsatt korsning och ska utreda trafiksäkerheten i korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen och utföra fler relevanta åtgärder vid behov. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontoret tjänsteskrivelse den 15 juli 2016 Medborgarförslaget som inkom den 7 december 2015 UBK1005, v2.0, Ärendet Den 7 december 2015 inkom Kjell Borg med ett medborgarförslag om trafikljus vid korsning Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen. Han föreslår att denna korsning behöver en trafiksignal innan flera olyckor inträffar. Samhällsbyggnadskontoret tackar Kjell för medborgarförslaget och ser mycket positivt på medborgare som engagerar sig inom trafiksäkerhet som är en viktig fråga för kommunen. Korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen byggdes om Efter ombyggnationen har inte en enda olycka rapporterats in till Strada (Strada: statistik om olyckors skada). Idag finns stopplikt från Kyrkvägen, från båda håll. Signalreglering har enligt forskning främst effekt på korsande olyckor och vänstersvängsolyckor för motordriven trafik. Här är emellertid problemet gång- och cykeltrafikanter som Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

153 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0218 inte respekterar stopplikten. Signalreglering har sällan effekt på dessa trafikslag, forskning visar att över 20 % av cyklisterna inte stannar vid rött ljus. I en signalreglerad korsning kan detta ge mycket allvarliga konsekvenser eftersom den motordrivna trafiken i allmänhet har stor tilltro till trafiksignalerna och håller högre hastighet vid grönt ljus då de vill hinna förbi innan det slår om till rött. Med andra ord finns det en möjlig risk för mycket allvarliga konsekvenser samt risk för sämre framkomlighet för buss. I dagsläget ser Samhällsbyggnadskontoret över ytterligare åtgärder och då främst inom planerna för Korsängen. Barnperspektiv Trafiksäkra miljöer är viktiga för både barn och vuxna. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Bilagor 1. Medborgarförslag som inkom den 7 december 2015 Beslut sänds till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Akt

154

155

156

157 Ärende 12

158 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Tillväxtkontoret/TA afsaneh.kasiri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0236 Tekniska nämnden Medborgarförslag om att införa hastighetssänkande åtgärder på Bygdegårdsvägen Förslag till beslut Tekniska nämnden besvarar medborgarförslaget med att Samhällsbyggnadskontoret ska utreda hastigheten längs Bygdegårdsvägen och utföra relevanta åtgärder vid behov samt utreda möjligheterna till portabel fartkamera. Sammanfattning Den 21 mars 2016 inkom ett medborgarförslag från Vilma Bäckström som föreslår att kommunen ska införskaffa fartkamera eller genomföra hastighetsdämpande åtgärder på Bygdegårdsvägen. Tekniska nämnden tackar för förslaget och uppskattar att medborgare engagerar sig. Medborgarförslaget besvaras med att Samhällsbyggnadskontoret får i uppdrag att utreda hastigheten längs Bygdegårdsvägen och utföra relevanta åtgärder vid behov samt utreda möjligheterna till portabel fartkamera. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontoret tjänsteskrivelse den 14 juli 2016 Medborgarförslaget som inkom den 21 mars 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Den 21 mars 2016 Vilma Bäckström inkom med ett medborgarförslag om att Upplands-Bro kommun ska införa hastighetssänkande åtgärder på Byggdegårdsvägen. Hon förslår att många passar på att köra lite fortare än vad man får och flera av dem stannar inte innan övergångställer längs Byggdegårdsvägen. Hon anser att det finns en risk för påkörningsolyckor. Samhällsbyggnadskontoret tackar för Vilma medborgarförslaget och ser mycket positivt på medborgare som engagerar sig inom trafiksäkerhet som är en viktig fråga för kommunen. Det finns begränsningar i vad som är möjligt att göra för åtgärder eftersom det går busstrafik och tung trafik på Bygdegårdsvägen. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

159 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0236 Sträckan mellan Enköpingsvägen och Kyrkvägen kommer att byggas om i samband med planprojektet Korsängen. Sträckan mellan Kyrkvägen och Kasmo industriområde finns med i kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram 2016, där det ska byggas en ny gång och cykelbana. Samhällsbyggnadskontoret anser att Vilmas synpunkter är kloka. Vi kommer att se över de platser som hon nämner och utföra lämpliga åtgärder vid behov. Vi tackar än en gång för inlämnat förbättringsförslag. Barnperspektiv Trafiksäkra miljöer är viktiga för både barn och vuxna. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Bilagor 1. Medborgarförslaget som inkom till kommunen den 21 mars 2016 Beslut sänds till Förslagsställaren Kommunstyrelsen Akt

160

161 Ärende 13

162 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Tillväxtkontoret/TA afsaneh.kasiri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 15/0075 Tekniska nämnden Medborgarförslag om gång- och cykelväg längs med Granhammarsvägen Förslag till beslut Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att Samhällsbyggnadskontoret har i uppdrag att bygga en gång- och cykelväg med kommunal standard på nämnd sträcka. Gång- och cykelvägen byggs nu i samband med planprojektet Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde. Sammanfattning Den 28 december 2014 inkom ett medborgarförslag från Myrra Ullis Österlund om att anlägga en trafikseparerad gång- och cykelväg mellan Brunna och Tibble, längs med Granhammarsvägen. Tekniska nämnden tackar Myrra för engagemanget gällande trafiksäkerheten i kommunen och tanken är helt rätt. En separerad gång- och cykelväg har börjat byggas på Granhammarsvägen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontoret tjänsteskrivelse den 15 juli 2016 Medborgarförslaget som inkom den 28 december 2014 Samhällsbyggnadskontorets planbeskrivning för Norrboda-Brunnaprojektet den 2 februari 2014 Ärendet Den 28 december 2014 inkom Myrra Ullis Österlund med ett medborgarförslag om att anlägga en trafikseparerad gång- och cykelväg mellan Brunna och Tibble, längs med Granhammarsvägen. Hon föreslår att denna nya gång- och cykelväg borde separeras helt från den övriga fordonstrafiken. Samhällsbyggnadskontoret tackar Myrra Ullis för medborgarförslaget och ser mycket positivt på medborgare som engagerar sig och tanken är helt rätt. UBK1005, v2.0, Vägen byggs nu inom planprojektet Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde och beräknas vara klar under Det är ett av flera steg för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Gång- och cykeltrafiken ska separeras från biltrafiken genom egna cykelbanor. Sträckan enligt förslagsställaren kommer att bli förbättrad för oskyddade trafikanter med samma standard som övriga kommunen samt med god belysning. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

163 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 15/0075 Barnperspektiv Trafiksäkra miljöer är viktiga för både barn och vuxna. Sträckan som avses kommer att bli en mycket viktig länk i kommunens gång- och cykelnät vilket är av stor betydelse för barn som inte utan vuxnas hjälp kan använda andra vägar. Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Bilagor 1. Medborgarförslag som inkom den 28 december Samhällsbyggnadskontorets planbeskrivning för Norrboda-Brunnaprojektet den 2 februari 2014 Beslut sänds till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Akt

164 Från: Myrra Ullis Österlund Skickat: den 28 december :47 Till: Kommun Ämne: Medborgarförslag om gång- & cykelbana längs med del av Granhammarsvägen Hej Jag vill lämna ett medborgarförslag som är följande: För att förbättra för oskyddade trafikanter föreslår jag att man anlägger en trafikseparerad gång- & cykelbana mellan Brunna och Tibble, längs med Granhammarsvägen. Denna nya gång- & cykelbana borde separeras helt från den övriga fordonstrafiken med ett vägräcke och kantsten, typ liknande den som finns längs med väg 859 i Upplands Väsby kommun. Se bild. Rådande trafiksituation är inte bra alls. Det finns egentligen inget annat alternativ att ta sig mellan Brunna och Tibble (om man inte ska ta en lång omväg upp via bostadsområdet Melofonstigen/Kornettstigen). Nuvarande utformning med så kallade gcm-stöd som finns utspridda med stora mellanrum och reflexrör (som inte har någon reflexförmåga kvar) är snarare farliga än skyddande för de oskyddade trafikanter som färdas längs med Granhammarsvägen idag. Vänligen Ulrika Österlund

165 Tillväxtkontoret Antagen av Kommunfullmäktige 7, Lagakraftvunnen Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. nr 1301 (Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) Kungsängen Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande Planbeskrivning Översiktskarta med ungefärligt planområde markerat. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

166 Sida 2 av 34 Innehållsförteckning: Handlingar... 4 Planhandlingar... 4 Övriga handlingar... 4 Syfte och huvuddrag... 4 Bakgrund... 4 Planprocessen... 4 Handläggning... 4 Preliminär tidplan... 5 Planuppdrag... 5 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken... 5 Behovsbedömning... 5 Plandata... 6 Läge och areal... 6 Markägoförhållanden... 7 Gällande planer och tidigare ställningstaganden... 8 Riksintressen... 8 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen... 8 Översiktsplan... 8 Detaljplaner och förordnanden... 8 Gällande detaljplaner i planområdet... 8 Gällande detaljplaner utanför planområdet... 8 Pågående planarbete utanför planområdet... 9 Förutsättningar... 9 Natur... 9 Mark och vegetation... 9 Landskaps- och stadsbild Rekreation och friluftsliv Fornlämningar Förorenad mark Bebyggelse Övergripande disposition Bostäder Verksamheter Lekplats Drivmedelsstation Handel Offentlig och kommersiell service Trafik och kommunikationer Biltrafik Parkering Gång-, cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Tillgänglighet Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

167 Sida 3 av 34 Teknisk försörjning Dagvatten Vatten och avlopp Värme El, tele, bredband Avfall Störningar och risker Buller och vibrationer Risk Planförslag Natur Mark och vegetation Landskaps- och stadsbild Rekreation och friluftsliv Fornlämningar Förorenad mark Bebyggelse Övergripande disposition Bostäder Verksamheter Lekplats Drivmedelsstation Handel Offentlig och kommersiell service Skyltning Gestaltning Material/byggteknik Tillgänglighet inomhus Trafik och kommunikationer Biltrafik Parkering Gång-, cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Tillgänglighet utomhus Teknisk försörjning Dagvatten Vatten och avlopp Värme El, tele, bredband Avfall Störningar och risker Buller och vibrationer Konsekvenser av planens genomförande Administrativa frågor Genomförandetid Övriga administrativa frågor Medverkande i projektet Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

168 Sida 4 av 34 Handlingar Planhandlingar Plankarta del 1 och 2 med bestämmelser i skala 1:1000, daterad januari 2015 Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Till planen har ett gestaltningsprogram tagits fram samt en illustrationsplan i två delar. Övriga handlingar Arkeologisk utredning i Kungsängens-Tibble, Brunna, Upplands-Bro kommun Dagvattenutredning, Tyréns AB, Handelsutredning för Upplands-Bro kommun, Nordplan AB, Reviderad av Tyréns AB. Hydraulisk analys, damm i Brunna verksamhetsområde, Tyréns AB, Miljökonsekvensbeskrivning, Tyréns AB, Miljöteknisk markundersökning, Tyréns AB, PM Provtagning av mark kring oljetank inom fastigheten Kungsängens-Tibble 1:331, Tyréns AB, PM Trafik, Tyréns AB, Riskhänsyn i detaljplan handelsplats Brunna, Tyréns AB, Trafikbullerutredning, Tyréns AB, Trafikutredning Granhammarsvägen (Bilaga till PM Trafik), Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18. Vidare är syftet att genom en ny vägförbindelse under E18 koppla samman Brunna verksamhetsområde med bostadsområdet i Norrboda och den planerade handelsplatsen. Detaljplanen anger att Mätarvägen förlängs till Granhammarsvägen, vilket syftar till att skapa bra förbindelse för tunga transporter både inom planområdet och för angränsande nya verksamhetsområden norr om E18. Planen syftar också till att knyta samman gång- och cykelvägnätet norr och söder om E18 samt att säkerställa en ändamålsenlig dagvattenhantering inom planområdet. Bakgrund En handelsutredning för Upplands-Bro kommun samt utvecklingsprogrammet för Brunna verksamhetsområde har legat till grund för planeringen av verksamhetsområdet och handelsplatsen. Planprocessen Handläggning Detaljplanearbetet inleddes 2010 och handläggs enligt den äldre Plan- och bygglagen (SFS 1987:10). Handläggning av detaljplanen sker med normalt planförfarande. Eftersom den föreslagna markanvändningen bedöms vara förenlig med gällande översiktsplan har planprogram inte upprättats. KS SBU SBU KS, KF Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

169 Sida 5 av 34 Det aktuella planskedet är utställning, då remissinstanser, fastighetsägare och andra berörda får ta del av det reviderade förslaget och återigen komma med synpunkter. Efter utställningstiden upprättas ett utställningsutlåtande där yttranden som framförts redovisas. Planförslaget kan komma att justeras och kompletteras med mindre ändringar innan en antagandehandling upprättas. Preliminär tidplan Samrådsbeslut (SBU) februari 2013 Samrådstid maj-juni 2013 Beslut om utställning februari 2014 Utställningstid mars-april 2014 Antagande (KF) juni 2014 Planuppdrag Det finns två relevanta beslut om planuppdrag: Kommunstyrelsens beslut om revidering av Stadsplan 7. Därefter beslutade Kommunstyrelsen även om planuppdrag Anledning till att Kommunstyrelsen fattat två beslut om planuppdrag är att såväl planområdets avgränsning som själva innehållet i detaljplanen har förändrats under processens gång. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Detaljplanen bedöms vara förenlig med miljöbalkens tredje kapitel avseende lämplig användning av mark och vatten, samt femte kapitlet avseende miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt miljöbalkens fjärde kapitel berörs inte. Se avsnittet Konsekvenser av planens genomförande. Behovsbedömning Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan. När kommunen påbörjar ett planarbete ska behovet av miljöbedömning alltid utredas genom en så kallad behovsbedömning. Behovsbedömningen har genomförts med en genomgång av den checklista som Upplands-Bro kommun använder sig av. Vid behovsbedömningen konstaterades att en handelsplats alltid faller in som en verksamhet som kräver miljöbedömning med en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalkens kapitel 6. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, markföroreningar, dagvatten, lokalklimat, landskapsbild, påverkan från transporter. Miljöaspekter som kan innebära viss påverkan: Naturmiljö, friluftsliv, hälsa, övrigt buller, trafiksäkerhet, markradon, elektromagnetiska fält, ljus, störningar i byggskedet, geologi, vatten i övrigt, lokalklimat, infrastruktur, avfall och återvinning. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram till detaljplanen. Behovsbedömningen har gjorts i samråd med Länsstyrelsen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

170 Sida 6 av 34 Plandata Läge och areal Planområdet är beläget nordväst om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarvägen går längs planområdets östra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i norr. E18 delar området i två delar. Planområdets totala areal är cirka 37 hektar. Ortofoto med planområdet markerat, skala 1:8000. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

171 Sida 7 av 34 Markägoförhållanden I planområdet ingår följande fastigheter: Kungsängens-Tibble 1:331, ägs av HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB Kungsängens-Tibble 1:471, ägs av Mac Freeze AB Kungsängens-Tibble 1:475 och 1:477, ägs av HSB Bostad AB Kungsängens-Tibble 1:403, 1:330 och Brunna 5:1, ägs av Upplands-Bro kommun Kungsängens Kyrkby 1:37, ägs av Trafikverket Illustration över fastigheter i och i anslutning till planområdet. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

172 Sida 8 av 34 Gällande planer och tidigare ställningstaganden Riksintressen Väg E18 ligger i anslutning till planområdet och är en väg av riksintresse. Den ingår i planområdet i den del där en ny lokalgata passerar under vägen genom befintliga vägportar. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, betecknas området som övrig regional stadsbygd. Av RUFS 2010 framgår också att planområdet ligger inom östra Mälarens vattenskyddsområde. Översiktsplan Gällande översiktsplan för Upplands-Bro kommun, ÖP 2010, antogs i november I översiktsplanen anges planområdet som verksamhetsområde. Kommunfullmäktige antog ett utvecklingsprogram för Brunna verksamhetsområde Utvecklingsprogrammet klargör planeringsförutsättningar för utveckling av verksamhetsområdet och anger mål och riktlinjer inför planläggningen. Utvecklingsprogrammet berör inte den södra delen av planområdet. Delen norr om E18 beskrivs som utvecklingsområde för nyetableringar inom handel, kontor och ej störande verksamheter. Detaljplaner och förordnanden Gällande detaljplaner i planområdet Detaljplan för Tibbleskogen, nr 8804, laga kraftvunnen 1991, gäller i områdets sydvästra del, vid korsningen Granhammarsvägen/Pettersbergsvägen på fastigheterna Kungsängens-Tibble 1:475 samt 1:477. Detaljplanen gäller också i den nordvästra delen av området. Planen anger parkering, bostäder, centrumändamål och lokalgata i den sydvästra delen, samt bussgata och natur i den nordvästra delen. För den del av Brunna verksamhetsområde som ingår i planområdet, fastigheterna Kungsängens- Tibble 1:330 och 1:403, gäller stadsplan 7 som fastställdes Den anger park längs E18 och Granhammarsvägen och industriändamål inom kvartersmarken. Högsta tillåtna byggnadshöjd inom kvartersmarken är 9 meter. För området sydväst om E18, fastigheten Kungsängens-Tibble 1:331, gäller områdesbestämmelser nr 9009 som vann laga kraft Området ska reserveras för framtida utbyggnad av arbetsplatser i form av småindustri, kontor och handel. Verksamheterna får inte medföra störningar i form av buller eller luftutsläpp till omgivningen. Vattentornet i nordväst anges som ett viktigt landmärke med en siktlinje från E18. Gällande detaljplaner utanför planområdet På norra sidan av E18, vid planområdets nordvästra gräns, gäller detaljplan för verksamhetsområdet Viby 19:1 m.fl., nr 0603, som vann laga kraft under våren Verksamheternas inriktning ska i första hand vara mot lager och logistik, men även icke störande småindustri, sällanköpshandel och kontor tillåts. Markägaren NCC har nu påbörjat utbyggnaden av området under namnet Brunna Logistikpark. Lokalgatan Mätarvägen förlängs parallellt med Effektvägen mot nordväst mot angränsande fastighet Örnäs 1:9 där vägen ansluts till ett nytt planerat vägnät i ett planerat verksamhetsområde. Väster om planområdet ligger bostadsområdet Norrboda, som planerades under 1980-talet. Området planlades ursprungligen i detaljplan nr 8804 som nämns ovan och avsågs främst bebyggas med flerbostadshus. Stora delar av detaljplanen byggdes dock aldrig ut och har ersätts av en ny detaljplan för Tibbleskogen, nr 0901, som främst innehåller småhusbebyggelse. Utbyggnaden av småhusen pågår. I området finns även en förskola. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

173 Sida 9 av 34 Direkt sydöst om planområdet, nedanför Granhammarsvägens vägbank, finns Kungsängens nybyggda idrottsplats som drivs av kommunen och har ett stort antal besökare från såväl kommunen som omgivande kommuner. Detaljplanen för idrottsplatsen, nr 0611, reglerar zonen närmast planområdet som parkering samt allmän plats. Norr om planområdet ligger fastigheten Viby 19:3 på viken COOP Forum ligger idag. Där gäller plan nr 0205 och denna anger en etablering på ca kvm handel varav cirka kvm är utbyggt. Planen togs fram för att nya byggnader för handelsändamål skulle kunna komplettera den befintliga stormarknaden men någon sådan bebyggelse har inte kommit till stånd. Pågående planarbete utanför planområdet På norra sidan av E18, väster om detaljplanen för Viby 19:1 m.fl. som nämns ovan, ligger fastigheten Örnäs 1:9 där detaljplanering pågår för ett område med drygt 50 ha mark för verksamheter. Området kommer att trafikförsörjas från den förlängda Mätarvägen samt från Effektvägen. Detaljplanen för Örnäs 1:9, nr 1002, har varit utsänd för granskning under sommaren Markägaren Kilenkrysset planerar att bygga ut området under namnet Stockholm Väst Logistikområde. Direkt nordväst om planområdet, nordost om vattentornet, finns ett skogsområde som i översiktsplanen pekas ut som möjligt framtida verksamhetsområde. Området kommer att trafikförsörjas från Pettersbergsvägen, som i framtiden föreslås förlängas ned mot det öppna jordbrukslandskapet kring Örnässjön. På andra sidan Pettersbergsvägen, längre söderut, finns ett område som i översiktsplanen pekas ut som eventuellt framtida bostadsområde. Ett tidigt utredningsarbete pågår för att diskutera förutsättningarna för bostäder i området. Öster om idrottsplatsen och Brunna bostadsområde, på östra sidan av rekreations- och naturområdet Gröna dalen, finns området Rankhus som varit utpekat som framtida utbyggnadsområde sedan talet. Området är mycket stort och beräknas rymma cirka 3000 bostäder. I områdets sydligaste del, vid väg E18 och trafikplats Kungsängen, finns i översiktsplanen ett verksamhetsområde utpekat. För Rankhus finns inga antagna detaljplaner, men planprogram finns och både markägaren och kommunen har ambitioner om att kunna påbörja utbyggnaden av en första etapp under de kommande åren. Längre söderut i Gröna dalen, söder om den nya idrottsplatsen, planeras stadsdelen Korsängen som kommer att rymma ett stort antal bostäder på den tidigare idrottsplatsens mark. Utöver detta pågår även förtätningsprojekt i centrala Kungsängen, bland annat vid Ringvägen. Förutsättningar Natur Mark och vegetation Planområdet består av kuperad, skogsklädd naturmark. På höjder framför allt på den större höjden sydost om vattentornet finns hällmarkstallskog med tunt jordtäcke och ställvis berg i dagen. Det ger torra och näringsfattiga förhållanden, här dominerar lavar på marken. Inom planområdet finns gott om stora och små kulliga hällar. Ett riktigt stort block finns i områdets sydvästra del liksom en blockbrant övervuxen av mossa och ormbunkar. I låglägen och skuggiga lägen finns fuktiga miljöer med större gran- och lövinslag. Enstaka mycket små områden finns där vattennivån ligger nära markytan. Generellt kan man säga att fuktiga miljöer med öppet vatten kan ha en förhöjd artrikedom (biologisk mångfald) jämfört med torrare omgivning. Ett öppet dike med vatten finns i kanten av planområdet längs vägbanken öster om vattentornet. Området har inte några stora värden för friluftsliv eller rekreation eftersom det till stora delar är påverkat av trafikbuller. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

174 Sida 10 av 34 Landskaps- och stadsbild Den del av området som planläggs för handelsplatsen är belägen på en höjdrygg orienterad i sydvästnordostlig riktning. Området är till större delen skogsklätt med inslag av berg i dagen och mindre fuktiga partier (sänkor). Området avgränsas på tre sidor av vägar. E18 med sina på- och avfartsramper är en kraftig barriär i landskapet. Den passerar höjdryggen i sydost-nordvästlig riktning nedskuren i berget. Planområdet sluttar delvis kraftigt mot Granhammarsvägen och mot den öppna Gröna dalen som är ett välanvänt rekreationsområde. I den del av "Gröna dalen" som ligger närmast det nya handelsområdet ligger en idrottsplats. Granhammarsvägens norra del upplevs som överdimensionerad med breda, dubbla körbanor, medan den södra delen har byggts om med smalare körbanor, dock fortfarande med ett brett storskaligt vägutrymme. Längs Pettersbergsvägen i väster byggs nu ett bostadsområde. Norra delen av planområdet, väster om E18, gränsar mot ett öppet smalt dalstråk med ett djupt dike och en upptrampad stig som förbinder västra sidan om E18 med en GC-väg på östra sidan via två vägportar. I nuvarande områdesbestämmelser pekas vattentornet i nordväst ut som ett viktigt landmärke med en siktlinje från E18 i sydost. I södra delen finns en hög med fyllnadsmassor som till stor del är trädbevuxen och därför inte särskilt framträdande. Den del av planområdet som ligger på östra sidan om E18 består av naturmark med berg i dagen och barr- och lövskog, bland annat en del stora tallar. Norr om planområdet finns ett befintligt industriområde med mindre verksamheter i enkla byggnadsvolymer. Området där handelsplatsen planeras sett från E18. Gröna dalen framför och vattentornet i bildens högerkant. Planområdet sett från Granhammarsvägen och vägportarna under E18. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

175 Sida 11 av 34 Jättekast och en blockbrant med ormbunkar. Gångväg norr om E18 och befintlig bebyggelse vid Mätarvägen, i området finns många stora tallar. Rekreation och friluftsliv Området har inte några stora värden för friluftsliv eller rekreation eftersom det till stora delar är påverkat av trafikbuller. Fornlämningar I planområdet sydligaste del, vid Granhammarsvägen, finns enligt riksantikvarieämbetes fornlämningsregister en övrig kulturhistorisk lämning, en bebyggelselämning. Av beskrivningen framgår att det är en övertorvad husgrund nio gånger fem meter och tre decimeter hög. Beteckningen övrig kulturhistorisk lämning innebär att den enligt rådande praxis inte utgör fast fornlämning men ändå anses ha ett antikvariskt värde. Den omfattas inte av kulturminneslagen. Länsstyrelsen gör den slutgiltiga bedömningen av fornlämningens status och huruvida den bedömningen kvarstår. Under fjärde kvartalet 2013 genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 (fältinventering och kartoch arkivstudier) inom planområdet. Inga okända fornlämningar konstaterades vid utredningen. Förorenad mark Öster om korsningen mellan Granhammarsvägen och Pettersbergsvägen finns ett upplag bestående av schaktmassor som deponerades mellan åren Upplaget är ca hundra meter långt, ca sextio meter brett och upp till fem meter högt. Det är nämnt som Kungsängen-Tibble 1:331 i kommunens avfallsplan Provtagning har utförts under hösten 2012, materialet i provgroparna var främst siltig lera eller sandigt grus. Resultatet av den översiktliga provtagning som gjorts visar på låga halter av metaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i förhållande till Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

176 Sida 12 av 34 Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad (PM Provtagning av mark kring oljetank inom fastigheten Kungsängens-Tibble 1:331, Tyréns AB, ). Bebyggelse Övergripande disposition Hela planområdet är idag obebyggt, men det har under lång tid funnits planer på bebyggelse i området. Den del av planområdet som ligger norr om E18 ligger intill Brunna industriområde, som byggdes ut främst under slutet av 1970-talet. Brunna industriområde planlades för såväl storskalig industri som småskaliga verksamheter och bilservice. Exploateringstrycket har tidvis varit lågt och först nu under 2010-talet är det troligt att Brunna industriområde blir fullt utbyggt enligt den ursprungliga planen. Området är utformat för den tunga trafikens behov med stora asfalterade ytor och breda gaturum, men det anlades också en ambitiös infrastruktur för gående och cyklister med breda grönstråk samt planskilda korsningar under de mest trafikerade gatorna och bra kopplingar till Brunna bostadsområde. I planområdet söder om E18 planerades under 1960-talet en storskalig utbyggnad. Vattentornet byggdes under denna tidsperiod och i förlängningen av nuvarande Pettersbergsvägen anlades den första etappen av Drottningvägen, en huvudled som skulle förlängas långt västerut i riktning mot Bro, med stora nya utbyggnadsområden. Pettersbergsvägen var alltså tänkt att bli en gata med stor dignitet i likhet med Granhammarsvägen som byggdes under samma tidsperiod. Utbyggnaden kom dock aldrig till stånd och första etappen av Drottningvägen slutar i ett obebyggt skogsparti norr om vattentornet. På 1980-talet planerades istället bostadsområdet Norrboda, se nedan. Sydöst om planområdet har Kungsängens idrottsplats anlagts under de senaste åren. Bostäder Det finns inga bostäder i planområdet idag. Väster om Pettersbergsvägen ligger bostadsområdet Norrboda som planerades på 1980-talet. Området planerades i en tidstypisk postmodern stil med ett slingrande gatunät och flerbostadshus i nära kontakt med naturen. Idag sker en pågående utbyggnad av både småhus och flerbostadshus i området och det finns en förskola samt en livsmedelsbutik. Verksamheter Det finns inga verksamheter i planområdet idag. Norr om E18 gränsar planområdet till Brunna industriområde. Bebyggelsen är av enkel karaktär med hus utformade utifrån krav från verksamheterna. Brunna industriområde står inför en stor utbyggnad västerut, se avsnittet Detaljplaner och förordnanden. Lekplats I planområdet finns inga lekplatser. Drivmedelsstation Några kilometer söderut finns en befintlig drivmedelsstation, OKQ8. Det finns också en befintlig drivmedelsstation i Brunna industriområde några hundra meter norr om planområdet. Handel Vid korsningen mellan Pettersbergsvägen och Norrbodavägen, direkt väster om planområdet, finns en Lidl-butik. Ett Coop Forum finns i Brunna industriområde några hundra meter norr om planområdet. I Handelsutredning för Upplands-Bro kommun framgår att utbudet av sällanköpsvaror är litet i kommunen. Närmaste större köpcentrum ligger i Barkarby, i grannkommunen Järfälla, mindre än 10 minuters bilresa bort. Det medför att de flesta inköp av sällanköpsvaror sker utanför kommunen, framför allt i Järfälla och Stockholm men också i Enköping och övriga kommuner norr om Stockholm. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

177 Sida 13 av 34 Offentlig och kommersiell service I Norrboda, i nära anslutning till planområdet, finns förskola och livsmedelsbutik. För övrig handel, se avsnittet ovan. I Tibble, cirka 1,5 km från planområdet, finns skola och gymnasieskola. I Kungsängens centrum, cirka 2,5 km från planområdet, finns kommunal service, apotek, två livsmedelsbutiker, systembolag och ett litet utbud av mindre butiker och kommersiell service. Trafik och kommunikationer Biltrafik Planområdet trafikförsörjs framför allt via Granhammarsvägen och trafikplats Brunna med av- och påfartsramper som ansluter till E18. I södra delen av planområdet går Pettersbergsvägen västerut från Granhammarsvägen, den är idag avstängd cirka 100 meter från Granhammarsvägen med en vägbom. I planområdets nordvästra gräns finns en bussgata planlagd i gällande plan, 8804 från 1990, den har dock inte byggts ut. Den del av Brunna verksamhetsområde som ingår i planområdet matas via Effektvägen och Mätarvägen som avslutas med en vändplan i sin södra del. På E18 går cirka fordon/vardagsmedeldygn. Granhammarsvägen har cirka fordon söder om och cirka fordon norr om Brunna trafikplats. På Pettersbergsvägen går endast trafik till en befintlig livsmedelsbutik och befintliga bostäder vilket har bedömts vara cirka 500 fordon per vardagsmedeldygn. Väg E18 är primärled, Effektvägen och Granhammarsvägen är sekundära trafikleder för farligt gods. Parkering Det finns inga parkeringsplatser i planområdet. Gång-, cykel- och mopedtrafik Gång- och cykelvägar är huvudsakligen förlagda till park- och naturområdena, bland annat i Gröna dalen. En befintlig gång- och cykelväg ansluter till dalens gång- och cykelvägnät via en gångport under Granhammarsvägen i höjd med Mätarvägen. Den avslutas sedan vid befintliga vägportar under E18 där den övergår till att bli en upptrampad gångstig upp mot Pettersbergsvägen och vattentornet. Längs Granhammarsvägen finns en gång- och cykelbana längs en kortare sträcka förbi planområdet men för övrigt saknas utbyggda gång- och cykelbanor. Många väljer ändå att gå och cykla längs vägen och därför har en tillfällig gång- och cykelbana avgränsats längs vägrenen. I samband med detaljplanen för Viby 19:1 togs en ny sektion för Mätarvägen fram. Vägen kommer att förses med gång- och cykelbana på västra sidan. Pettersbergsvägen har byggts om från Granhammarsvägen till Norrbodavägen och försetts med gång- och cykelbana. Kollektivtrafik Närmaste spårbundna kollektivtrafik finns i Kungsängens centrum med pendelstågslinjen mot Stockholms central och Nynäshamn. Övrig kollektivtrafik inom området utgörs av buss på Granhammarsvägen. Tillgänglighet Större delen av planområdet är idag inte tillgängligt för personer med funktionshinder eftersom det består av naturmark utan anlagda stigar eller gångvägar. Möjligheterna att i nordsydlig riktning ta sig under E18 genom planområdet är idag mycket begränsade för funktionshindrade. Det finns en gångoch cykelväg längre österut, i rekreationsområdet Gröna dalen, som har god tillgänglighet men som ligger relativt långt från bebyggelsen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

178 Sida 14 av 34 Teknisk försörjning Dagvatten Planområdet består i nuläget uteslutade av naturmark vars avrinning huvudsakligen sker mot Gröna dalen där huvudledningar för dagvatten är förlagda. Utöver naturmarken i planområdet avvattnas stora hårdgjorda ytor i Brunna verksamhetsområde, Granhammarsvägen och E18 samt bostadsbebyggelse via ledningar och diken till ledningssystemet i Gröna dalen. Även stora ytor med naturmark öster om Gröna dalen ingår i tillrinningsområdet. Söder om anslutningspunkterna för planområdet ansluts även stora delar av bebyggelsen i Kungsängen. Ledningssystemet i Gröna dalen har begränsad kapacitet i förhållande till avrinningsområdet. Översvämningar har förekommit i ett område söder om korsningen E18/Granhammarsvägen. Troligen behövs åtgärder i detta område för att kunna hantera både dagens och framtida dagvattenflöden. En hydraulisk utredning har genomförts 2013 (Tyréns ). Utredningen pekar på åtgärdsmöjligheter i Gröna dalen som minskar risken för översvämningar. Hela avrinningssystemet mynnar i en damm (Tibbledammen) avsedd för rening av dagvatten. Utloppet från dammen mynnar i Tibbleviken som utgör en del av Görväln, en större vik i Mälaren. I den södra delen av Görväln ligger Görvälns vattenverk som förser kommunerna norr om Stockholm med dricksvatten. Vattenområdet (primär zon)och ett angränsande landområde (sekundär zon) ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Den del av planområdet som ligger väster om E18 ingår i den sekundära skyddszonen vilket skärper kraven på framtida dagvattenhantering samt även under byggskedet. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå miljökvalitetsnormen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Fjärden där dagvatten från det aktuella planområdet släpps ut tillhör vattenförekomsten Mälaren Görväln. Enligt VISS (Vatteninformationssystem för Sverige) har Görväln god ekologisk status men uppnår inte god kemisk status på grund av förorenade sediment (främst tungmetaller). Risk finns för att god status inte kan uppnås tills Vatten och avlopp I planområdets norra del finns VA-ledningar i Mätarvägen samt under den gång- och cykelväg som löper från Mätarvägen ner till vägporten under Granhammarsvägen. I planområdets södra del finns VA-ledningar i Pettersbergsvägen. Huvudvattenledningen till Kungsängens vattentorn skär diagonalt genom planområdet. Värme Fjärrvärme finns i Pettersbergsvägen och i planområdets norra del. Ledningarna ligger längs den befintliga gångstigen genom vägportarna under E18 och vidare i gång- och cykelvägen som ansluter inom verksamhetsområdet. El, tele, bredband Inom området finns två befintliga luftledningar och en markförlagd högspänningsledning. Olika långt gångna planer finns på markförläggning av luftledningarna. Det finns befintliga transformatorstationer i anslutning till planområdet som delvis har kapacitet att försörja den tillkommande bebyggelsen. Avfall Planområdet är obebyggt. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

179 Sida 15 av 34 Störningar och risker Buller och vibrationer Idag finns ingen bebyggelse i planområdet och även om bullernivåerna är höga i vissa partier finns alltså inga bullerstörda boende. Bullret inverkar dock negativt på områdets rekreationsvärden. I närliggande områden finns en bullerproblematik på grund av trafiken på såväl E18 som Granhammarsvägen. För bostadsområdet i Norrboda väster om planområdet föreskrivs i gällande detaljplan att en avskärmande vall ska anläggas på Pettersbergsvägens västra sida. Denna vall behövs inte för att klara riktvärden för trafikbuller, utan den avskärmande vallen föreskrivs eftersom kommunen planerade bostäderna i Norrboda med utgångspunkten att området öster om Pettersbergsvägen skulle bli ett verksamhetsområde. Risk Idag är risknivån i planområdet mycket låg och väldigt få människor rör sig här. Bortsett från vägtrafiken finns heller inga riskkällor inom planområdet. Planförslag Natur Mark och vegetation Planförslaget innebär för planområdet söder om E18 att dagens naturmark till största delen ersätts av stora byggnadsvolymer för handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. För planområdet norr om E18 innebär planförslaget också en omfattande exploatering där det är troligt att bara små partier naturmark bevaras. Utifrån bedömningen att planområdet generellt inte hyser höga naturvärden är bedömningen att planförslaget sammantaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö regionalt. För att minimera den negativa påverkan på naturmiljön lokalt är det viktigt att använda de värden som finns som ett tillskott i planen. Gatustrukturer och byggnader bör anpassas så att så mycket som möjligt av värdefull vegetation sparas. För verksamhetstomterna norr om E18 finns en planbestämmelse om att fem procent av fastighetsytan ska vara grön/innehålla plantering. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

180 Sida 16 av 34 Förslag till skogsavverkning, framtaget i januari 2014 av BAU Arkitekter. BAU Arkitekter har på exploatörens uppdrag i januari 2014 tagit fram ett förslag till skogsavverkning i södra delen av planområdet, se karta ovan. I det rödmarkerade området kommer markens höjdläge att behöva ändras när detaljplanen ska genomföras, vilket gör det omöjligt att bevara befintlig vegetation. Därför föreslås samtliga träd avverkas i detta område. I det vitmarkerade området föreslås däremot en varsam gallring, där markerade karaktärsträd och skogsdungar ska bevaras. I det gulmarkerade området föreslås gallring av skog inför bostadsbebyggelse. Markerade karaktärsträd och skogsdungar ska bevaras. I det blåmarkerade området ska skog eventuellt avverkas för anläggning av lastplats för hus E. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

181 Sida 17 av 34 För delen norr om E18 finns inte något förslag till skogsavverkning framtaget. Det beror på att bebyggelsen än så länge befinner sig på ett tidigt skisstadium där byggnadernas slutgiltiga placering och storlek, samt situationsplanerna för tomterna, inte är fastslagna. Landskaps- och stadsbild För den del som utgör handelsområde kommer naturmarken att till största delen ersättas av stora byggnadsvolymer för handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Det kommer att krävas omfattande schakter och utfyllnader. Handels- och hotellbyggnader kommer att vara väl synliga både från E 18 i norrgående riktning, och från Granhammarsvägen väster om E 18. Kvällstid kommer handelsbyggnader och tillhörande skyltar vara belysta. Det planerade verksamhetsområdet kommer att ersätta den idag befintliga skogen där en gång- och cykelväg passerar igenom. Verksamhetsområdet bygger vidare på det befintliga i området och medför ingen större förändring i förhållande till rådande bestämmelser för platsen. Ett för området viktigt landmärke är vattentornet som syns från E18 i västlig riktning och från olika punkter inom kommunen. De nya byggnaderna kan komma att delvis skymma vattentornet ur vissa vyer, men samtidigt har höga byggnader medvetet placerats på ett respektavstånd från vattentornet. Rekreation och friluftsliv Stora skogsområden tas i anspråk för ny bebyggelse, men områdena har idag begränsade rekreationsvärden på grund av buller. En ny lekplats tillkommer, avsedd att dra till sig besökare från hela kommunen och även omgivande kommuner. Lekplatsen integreras i naturmiljö och skapar nya upplevelsevärden i området. Passager för gående och cyklister finns kvar eller utvecklas så att det blir möjligt att röra sig genom området. Fornlämningar Planen innebär att befintlig fornlämning kommer att tas bort. Den bedöms vara av mindre betydelse för förståelsen av kulturmiljöns samband och strukturer. Förorenad mark Den nedlagda deponin kommer att tas bort när planförslaget genomförs. Detta bedöms innebära små positiva konsekvenser då föroreningsrisken helt försvinner. Enligt de provtagningar som genomförts så innebär inte deponin någon föroreningsrisk. Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

182 Sida 18 av 34 Bebyggelse Övergripande disposition Planområdet har varit planlagt för ny bebyggelse i flera årtionden, men av olika skäl har området förblivit obebyggt. Under de senaste åren har det blivit uppenbart att det finns ett stort exploateringstryck i området, och det finns också stöd för att bebygga området i kommunens översiktsplan. Eftersom området är obebyggt finns en stor frihet i utformningen av gatunät, bebyggelse och naturområden. Ambitionen har varit att skapa tydliga strukturer som är flexibla och klarar förändring och framtida behov. Stor omsorg har lagts vid att skapa gena och lättorienterade förbindelser för såväl gående och cyklister som fordonstrafik i nordsydlig riktning under E18, för att motverka den barriäreffekt E18 har idag. Det föreslagna verksamhetsområdet på norra sidan av E18 kommer att formas kring Mätarvägen som förlängs ned till Granhammarsvägen. Mätarvägen kommer att byta karaktär från dagens småskaliga återvändsgata till en 2,5 kilometer lång allé med gång- och cykelbana som knyter samman ett stort verksamhetsområde. Den föreslagna bebyggelsen i planområdet får liknande karaktär som det befintliga verksamhetsområdet i Brunna. Längs Granhammarsvägen behålls en bred grön zon, och möjlighet finns att anlägga en stor dagvattendamm som blir ett tydligt landskapselement och skapar variation i det storskaliga landskapsrummet längs Granhammarsvägen. Till Mätarvägen ansluts en ny gata som kopplar samman Brunna och Norrboda genom befintliga vägportar under E18. Söder om E18 planläggs en handelsplats samt bostäder. Handelsplatsen formas kring ett ovalt parkeringstorg på höjdplatån i områdets mitt. Den ovala formen är ett tydligt formmässigt grepp som placerar byggnaderna i ett sammanhang och gör det enkelt för besökare att överblicka helheten och orientera sig. Sydväst om handelsplatsen föreslås två bostadskvarter intill en lekplats och en kulle med bevarad naturmark. Kullen kommer att utgöra fond för bostädernas infartsgata. Bostäderna bidrar till att skapa en mer levande stadsdel, bland annat eftersom de boende kommer att röra sig i området vid andra tidpunkter än besökarna till handelsplatsen. Bostäderna knyter an till det bostadsområde som är under utbyggnad väster om planområdet i Norrboda. Pettersbergsvägen kommer att få bostadshus på båda sidor av vägen och får därmed mer stadskaraktär än idag. Zonen närmast Granhammarsvägen är mycket kuperad och kommer huvudsakligen att behålla sin nuvarande karaktär med grönska och stora bergskärningar. En drivmedelsstation föreslås placeras mittemot befintlig Lidl-butik och trappor föreslås anläggas för att knyta samman handelsplatsen och de nya bostäderna med idrottsplatsen och rekreationsområdet Gröna dalen. Vy mot handelsplatsen och bostadskvarteren. Bild: BAU Arkitekter. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

183 Sida 19 av 34 Illustration av den nya bebyggelsen. Se de illustrationsplaner som medföljer planhandlingarna. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

184 Sida 20 av 34 Bostäder Sydväst om handelsplatsen föreslås två bostadskvarter intill en lekplats och en kulle med bevarad naturmark. Kullen kommer att utgöra fond för bostädernas infartsgata. Bostäderna bidrar till att skapa en levande stadsdel med fler människor i rörelse och knyter an till det bostadsområde som är under utbyggnad väster om planområdet i Norrboda. Pettersbergsvägen kommer att få bostadshus på båda sidor av vägen och får därmed mer stadskaraktär än idag. Byggnaderna tillåts vara 2-5 våningar höga och såväl radhus som kedjehus och flerbostadshus är möjliga att uppföra. Utformningen hålls relativt flexibel, förutom mot den förlängda Norrbodavägen där bullernivåerna är så höga att en sluten fasad blir nödvändig för att klara bullerkrav och för att kunna skapa en så kallad tyst sida in mot gården. Bebyggelsens parkeringsbehov går i sin helhet att lösa genom olika former av kantstensparkering, cirka 155 platser. Det finns också möjlighet att anordna ytterligare parkeringsplatser på kvartersmark. På de minsta gatorna är kantstensparkering ett rationellt sätt att lösa bebyggelsens parkeringsbehov. Längs Pettersbergsvägen bidrar kantstensparkering till att sänka hastigheterna och signalera att gatan inte är avsedd för tung trafik. Se avsnittet Parkering. Det är viktigt att den nya bebyggelsen på ett tydligt sätt relaterar till Pettersbergsvägen och det är önskvärt att det finns bostadsentréer vända mot gatan. Ambitionen är att ge Pettersbergsvägen karaktären av bostadsgata med en stadsmässig gestaltning. Intill bostadskvarteren föreslås en busshållplats som kommer att utgöra entré till bostadsområdet Norrboda och till handelsplatsen. Det är viktigt att gångstråket från busshållplatsen till handelsplatsen får en tilltalande inramning. Gestaltningen av de intilliggande bostäderna och den närmaste handelsbyggnaden kommer att bli avgörande för det intryck som besökare får när de anländer till handelsplatsen. Se även avsnittet Bostäder i gestaltningsprogrammet. Exempel på möjliga sätt att bebygga de två bostadskvarteren (från avsnittet Bostäder i gestaltningsprogrammet). Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

185 Sida 21 av 34 Verksamheter Det föreslagna verksamhetsområdet på norra sidan av E18 kommer att formas kring Mätarvägen som förlängs ned till Granhammarsvägen. Mätarvägen kommer att byta karaktär från dagens småskaliga återvändsgata till en 2,5 kilometer lång allé med gång- och cykelbana som knyter samman ett stort verksamhetsområde. Den föreslagna bebyggelsen i planområdet får liknande karaktär som det befintliga verksamhetsområdet i Brunna. Längs Granhammarsvägen behålls en bred grön zon, och möjlighet finns att anlägga en stor dagvattendamm som blir ett tydligt landskapselement och skapar variation i det storskaliga landskapsrummet längs Granhammarsvägen. Planbestämmelserna är i hög grad samordnade med detaljplanen för Viby 19:1 som vann laga kraft år Planen medger en utbyggnad för lager, logistik, ej störande småindustri, sällanköpshandel och kontor. Med ej störande verksamhet avses sådan verksamhet som inte är störande när det gäller utsläpp till luft och höga nivåer av externt industribuller. Verksamheterna får inte störa de boende i omgivande stadsdelar. I Boverkets Allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete, utvecklas vilka skyddsavstånd till bostadsbebyggelse som bör gälla för olika typer av industriverksamhet. För de två delar av verksamhetsområdet som ligger närmast Granhammarsvägen är avstånden till omgivade bostadsbebyggelse som minst cirka 100 meter. Där är det inte lämpligt med industri med högre skyddsavstånd än 50 meter. Exploateringsgraden är angiven per fastighetsyta. Högsta tillåtna totalhöjd är 16 meter. Området består huvudsakligen av naturmark idag med en del stora tallar. Dessa kommer i stor utsträckning att behöva fällas eftersom markhöjderna kommer att ändras när verksamhetstomterna anläggs. Närmast E18 får marken inte bebyggas, där reglerar planen att större tallar inte får fällas. Verksamhetstomterna kommer att ligga betydligt högre än Granhammarsvägen och därför reglerar detaljplanen höjdsättning och utförande av slänter och terrasseringar i verksamhetsområdets östra del. Syftet med bestämmelserna är att undvika alltför höga stödmurar. Området är väl synligt för samtliga trafikanter på Granhammarsvägen och utgör Brunnas entré, det är därför mycket viktigt att gaturummet får en genomtänkt utformning. Norr om Mätarvägen föreslås en stor dagvattendamm som avlastar dagvattensystemet i Brunna verksamhetsområde och utgör ett viktigt gestaltningselement. Lekplats Söder om handelsområdet planeras en kommunal lekplats med nära koppling till den skogsklädda kulle som bevaras i detaljplanen. Lekplatsen blir en solig, södervänd öppen yta som vid kullen övergår i en skogsdunge. Lekredskapen kommer att integreras i naturmiljön och avsikten är att göra skogen till en integrerad del av lekplatsen. Ambitionen är att lekplatsen ska kunna bli ett regionalt besöksmål och att lekplatsen ska bli en tillgång både för de boende i stadsdelen och för handelsplatsens besökare. Drivmedelsstation I korsningen Granhammarsvägen/Pettersbersvägen planeras en drivmedelsstation med bilservice. Någon form av hantverkshus/verkstadshus med verksamhet som inte är personintensiv planeras mot infartsvägen till handelsplatsen, mellan drivmedelsstationen och bostäderna. Påfyllningsanordning för drivmedel, pumpar och biogaslager anläggs på tomtens södra del närmast Granhammarsvägen. Infart för tankbilar kommer att ske från Pettersbergsvägen, mittemot infarten till Lidl. Det är viktigt att det finns vändmöjlighet för tankbilar inne på drivmedelsstationens fastighet så att tankbilarna kan köra ut samma väg som de kör in. Detta för att undvika transporter med farligt gods på Norrbodavägen som kommer att vara en bostadsgata. Utfart för tankbilar via den nya vägen mellan handelsplatsen och Granhammarsvägen kommer inte att vara tillåtet eftersom vägen kommer att få restriktioner för stora fordon på grund av terrängförhållandena. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

186 Sida 22 av 34 Handel Byggnaderna inom handelsplatsen planläggs så att ett rum skapas kring ett stort parkeringstorg. Bebyggelsen kommer troligen att bestå av enskilda byggnader för de olika verksamheterna, men planen möjliggör även att de byggs samman. Exploateringsgraden inom området anges i kvadratmeter byggnadsarea, alltså den yta som byggnader får uppta på mark. Det är möjligt att anordna entresolvåningar och liknande i handelsbyggnaderna. Största tillåten byggnadshöjd för handelsbyggnaderna är 16 meter, på två ställen kommer bebyggelsen att tillåtas sticka upp till 22 meter. De höga byggrätterna avses för eventuell hotellbyggnad. Troligen blir det bara ett hotell som etableras och då kommer sannolikt den andra höga byggrätten att utföras som handelsbyggnad med samma totalhöjd som övriga byggnader. Väster om handelsplatsen föreslås en busshållplats som kommer att utgöra entré till bostadsområdet Norrboda och till handelsplatsen. Det är viktigt att gångstråket från busshållplatsen till handelsplatsen får en tilltalande inramning. Gestaltningen av de intilliggande bostäderna och de närmaste två handelsbyggnaderna kommer att bli avgörande för det intryck som besökare får när de anländer till handelsplatsen. Detaljplanen reglerar att dessa byggnaders södra och västra fasader ska utformas med särskild omsorg och tydligt artikulerade fasader längs de gångstråk som kommer att utgöra områdets entréer. Byggrätten för handelsbyggnaden närmast busshållplatsen är formad så att en liten entréplats skapas vid byggnadens fasad mot söder. Eftersom marken kring handelsbyggnaden lutar åt söder kommer huset troligen att byggas med suterrängvåning. Det ger möjlighet att vid entrétorget ha en södervänd entré mot lekplatsen med någon publik verksamhet, exempelvis ett café med möjlighet till uteservering. En sådan utformning skulle bidra till att knyta lekplatsen och handelsplatsen närmare varandra. Offentlig och kommersiell service Planförslaget innebär ett antal nya butiksetableringar inom planområdet. I den handelsanalys som tagits fram för Upplands-Bro kommun framgår att det idag finns ett stort utflöde av köpkraft från kommunen och att kommuninvånarna i allt mindre utsträckning handlar i kommunen. Det bedöms finnas bra underlag för ny handel i planområdet. Utbudet kommer att komplettera det som redan finns i Upplands-Bro kommun. Någon ny offentlig service planeras inte i planområdet. Skyltning Längs E18 syns handelsplatsen för trafik i västlig riktning under en ca 300 m lång passage från Brunnaavfarten fram till vägbron över Granhammarsvägen, här finns handelsplatsens främsta skyltlägen. Där E18 korsar Granhammarsvägen placeras en stor fristående skylt och flaggor som annonserar handelsplatsen. Minst en ytterligare skyltpylon föreslås placeras i zonen närmast motorvägen. Dessa blir tydligt synliga i landskapet. Eftersom själva butiksbyggnaderna inte kommer att synas särskilt väl från E18 finns ett behov av att synliggöra handelsplatsen genom skyltning fristående från byggnader. Genom planbestämmelse regleras att skyltar inte får vara störande eller bildväxlande. Ett område där höga skyltar ska undvikas är området kring vattentornet. Vattentornet är en tydlig solitär och stora skyltar placeras därför med fördel längs E18 eller längs Granhammarsvägen, som dessutom har stora trafikströmmar och därmed utgör områdets naturliga skyltlägen. Gestaltning Till planen har ett gestaltningsprogram tagits fram samt en illustrationsplan i två delar. Nedan följer de viktigaste riktlinjerna för områdets gestaltning. Fördjupad information finns i gestaltningsprogrammet. Byggnaderna ska hållas samman arkitektoniskt genom en koordinerad ljus färgsättning och tydliga volymer. De olika byggnaderna kan ha olika fasadmaterial såsom lackerad plåt, fibercementskivor, Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

187 Sida 23 av 34 skivor av polykarbonat/lamellglas, trä och betong. Också den enskilda byggnaden kan ha fasader komponerade av flera fasadmaterial. Mot parkeringstorget kommer kundentréerna att accentueras på fasaderna och fungera som tydliga orienteringspunkter mot parkeringsytan. Glasade fasadytor är önskvärda där intresseväckande butiksinteriörer går att exponera. Flertalet stora butiksaktörer har egna designkoncept för entréutformning. Den övergripande landskapsgestaltningen plockar upp material och vegetation som idag finns på platsen, som till exempel grova stenblock, bergväggar, tallar och omålat trä. Detta bildar en finstämd kontrast mot de moderna, färgrika fasaderna och skyltningen. Höjdskillnaderna är stora inom området, slänter och bergskärningar måste formges med omsorg. Dagvatten ses som en resurs i gestaltningen och lyfts fram i ytan genom planterade svackdiken, dammar eller våtmarker. I områden närmast byggnaderna kan rännor och vattentrappor ha en mer stiliserad form. Det inre rummet mellan handelsbyggnaderna bör ges en sammanhållen gestaltning som präglas av enhetlighet vad gäller ytmaterial, utrustning och vegetation. Det storskaliga parkeringstorget bör delas upp i mindre rumsligheter med t.ex. vegetation. God orientering och trygghet för gående och bilister är av stor vikt. Omsorg för detaljer bör läggas där människor stannar upp och vistas, som gångstråk, mötesplatser och lekplatser. De bör formges så att besökare uppmuntras att stanna till, samt röra sig till fots inom området utan att behöva hämta bilen. Handelsplatsen i Brunna ligger på en höjdrygg som gränsar mot lägre belägna E18 och Granhammarsvägen. Mellan handelsplatsens bebyggelse och de omgivande vägarna finns vegetationsskärmar som idag är relativt täta. Vegetationen ska gallras så att det visuellt upplevs som genomsiktliga parkrum där sparade större träd förmedlar höjdskalan inom handelsplatsen. Stor omsorg ska läggas vid belysning av handelsplatsen. Utåt är en mild belysning av fasaderna önskvärd. Belysningen inom området kan delas upp i en god bruksbelysning, som underlättar orientering och ger trygghet i området, samt viss effektbelysning av valda landskapselement. Stolpar och armatur bör vara enhetliga för hela området och skapa en hierarki av placering, stolphöjd, ljusstyrka och färgtemperatur. Entréer till området bör ges en tydlig och attraktiv utformning, som underlättar orienterbarheten och ger en lugn trafikmiljö. Medel att nå detta kan vara trädrader längs gatorna, passager för gående och cyklister som märks ut med avvikande beläggning och god belysning, vilket ger ett sammanhållet och tydligt gaturum. Material/byggteknik Byggnader ska utföras i enlighet med gestaltningsprogrammet, se avsnittet Gestaltning ovan. Detaljplanen föreskriver inte några specifika material eller någon specifik byggteknik. Tillgänglighet inomhus Befintlig bebyggelse saknas i planområdet. Samtliga byggnader i planområdet kommer att utformas i enlighet med BBR:s tillgänglighetskrav. I samtliga bygglovsansökningar avseende handelsbyggnaderna kommer Upplands-Bro kommun att ställa krav på tillgänglighetsbeskrivningar från certifierad sakkunnig på området vilket också ska gälla de större parkeringsytorna i planen. Detta för att säkerställa tillgängligheten på detaljnivå. Tillgänglighet i byggnader granskas i bygglovsskedet för då gällande BBR. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

188 Sida 24 av 34 Trafik och kommunikationer Biltrafik I planen förlängs Mätarvägen som lokalgata och ansluts till Granhammarsvägen. Den tidigare planlagda bussgatan i områdets nordvästra del ingår i planområdet och planläggs som lokalgata. Från Pettersbergsvägen förlängs den genom befintliga vägportar under E18 och ansluter till den förlängda Mätarvägen. En ny och gen förbindelse skapas på så sätt mellan områdena på ömse sidor om E18. Alla transporter till handelsområdet planeras att gå den vägen. Även en busslinje är planerad att gå där och sedan vidare längs Pettersbergsvägen förbi det nyligen planlagda bostadsområdet. Vid de södra ramperna till och från E18 byggs en ny cirkulationsplats. Från denna leds kundtrafiken upp till handelsplatsen via en ny väg på kvartersmark. Tillsammans med tidigare planlagda områden öster om E18 kommer en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och en ny handelsplats att medföra en ökning av trafiken på vägnätet i området. Till och från verksamhetsområdet kommer den till stor del att utgöras av tung trafik medan trafiken till handelsplatsen främst är personbilar. Beräkningar och trafiksimuleringar har gjorts av Tyréns AB i samband med planarbetet och redovisas i PM Trafik. Enligt antaganden så orsakas den stora trafikökningen av verksamhetsområdet samt den allmänna trafikökningen i samhället. Trafiken till och från handelsplatsen antas vara trafik som redan finns i nätet men framöver kör via handelsplatsen. Trafiken beräknas öka framför allt på E18, Granhammarsvägen och den södra delen av Pettersbergsvägen. Mätarvägen får en trafikökning när den öppnas mot Granhammarsvägen. Trafikökningarna har vid kapacitetsberäkningar inte visats sig ge några kapacitetsproblem. Som prognosår har valts 2020, vilket bedöms vara tillämpbart även på förhållandena om cirka 30 år har valts därför att det trafikalstringsverktyg och de mallar som används för beräkning av framtida trafikmängder utgår från trafikökningar på 1-2 % per år. Utvecklingen under de senaste åren har inte motsvarat detta för de flesta vägar. Även trafikmätningar för Granhammarsvägen m.m. har visat att trafiken inte ökar i den takten. År 2020 bedöms därför vara ett lämpligt prognosår. Gatusektioner Norrbodavägens förlängning, skala 1:400. Till vänster flerbostadshus och till höger föreslaget hantverkshus. Hantverkshuset utformas med suterrängvåning för att ta upp höjdskillnaderna. Gatan utformas med dubbelsidig kantstensparkering. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

189 Sida 25 av 34 Pettersbergsvägen, skala 1:400. Till vänster bostadshus utanför planområdet. Föreslagna flerbostadshus till höger. Gatan utformas med enkelsidig kantstensparkering. Mätarvägen, skala 1:200. Den befintliga industrigatan föreslås byggas ut till en 2,5 kilometer lång gata med dubbla trädrader. Sektionen gäller även i angränsande detaljplaner för Viby 19:1 samt Örnäs 1:9. Sektion ny gata under E18, normalsektion utanför själva motorvägens område. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

190 Sida 26 av 34 Sektioner ny gata under E18, skala 1:100. Överst sektion under E18, östra kanten av östra viadukten. Fri höjd är idag 4,99 m (i väster) och 5,43 m (i öster). Den nedre sektionen visar vägport under påfartsramp till E18, östra kanten. Cykelbanan kommer att behöva smalnas av till 2,0 m genom vägporten eftersom fri höjd är otillräcklig för tung trafik cirka 0,5 m närmast väggen. Fri höjd är idag 4,07 m (i väster) och 4,02 m (i öster). Ritningarna av broarna och deras grundläggning baseras på Vägverkets ritningar från Grå färg markerar grundläggning. Fria höjder är uppmätta på plats 2013 med lasermätare. Sektionerna är tagna i nordostlig riktning. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

191 Sida 27 av 34 Vägportarna under E18 Den nya gata som föreslås under E18 (se sektionerna på föregående sida) innebär att markhöjderna behöver sänkas något i befintliga vägportar för att tung trafik ska kunna ta sig igenom vägportarna (fri höjd minst 4,5 meter). Detta kan göras utan att befintlig grundläggning påverkas. Den punkt där fri höjd kommer att vara lägst är östra sidan av vägporten under påfartsramp till E18. Påfartsrampen och vägportens tak är doserade i nordostlig riktning och vägporten är följaktligen lägst på östra sidan. För att få fri höjd 4,6 meter på vägportens östra sida behöver körbanan ligga i nivå med grundläggningen och körbanan behöver placeras 1,0 meter från vägportens vägg. Befintlig grundläggning går ut 0,8 meter från vägportens vägg. Se sektion på föregående sida för föreslagen utformning av gatusektion. Genom vägporten föreslås gång- och cykelvägen smalnas av till 2,0 meter för att ge körbanan tillräcklig bredd. Parkering Handel och verksamheter För handelsplatsen planeras 833 parkeringsplatser på mark. För parkeringsplatserna kommer en gemensamhetsanläggning att inrättas, eftersom minst en av handelsbyggnaderna föreslås styckas av som egen fastighet men ändå dela på handelsplatsens gemensamma parkeringsytor. Särskild hänsyn ska tas till god tillgänglighet för funktionshindrade och tillgängliga parkeringsplatser ska anordnas i närhet av samtliga huvudentréer. Om behov av fler parkeringsplatser skulle uppstå, finns möjlighet att anlägga två parkeringsdäck á 230 platser under handelsbyggnaderna markerade D och E på illustrationsplanen. Totalt antal parkeringsplatser blir då 1293 st. Eftersom byggnaderna D och E är tänkta att uppföras sist i exploatörens etappindelning finns möjlighet att i genomförandeskedet avgöra huruvida parkeringsdäcken kommer att behövas. Detaljplanen tillåter att parkeringsdäcken anläggs men föreskriver inte att de måste anläggas. I verksamhetsområdet norr om E18 ska samtliga parkeringsplatser inrymmas på kvartersmark. Bostäder Upplands-Bro kommun har inte någon parkeringsnorm för bostäder och därmed görs bedömningen av parkeringsbehov i bygglovsskedet för varje enskilt projekt. I detaljplanen ska dock säkerställas att det går att ordna parkering i tillräcklig omfattning för den föreslagna bebyggelsen. Vid bostadskvarteren finns möjlighet att ordna cirka 155 p-platser i form av kantstensparkering som knyts till fastigheten. Vid en parkeringsnorm om 1 p-plats per lägenhet kan bostadskvarteren därmed bebyggas med cirka 155 lägenheter. Väster om Pettersbergsvägen har parkeringsnormen 0,6 nyligen tillämpats på ett bostadsprojekt med smålägenheter. En sådan parkeringsnorm skulle medge cirka 260 smålägenheter i planområdet. Troligen blir dock exploateringen måttligare, med inslag av radhus, vilket innebär ett minskat parkeringsbehov. Det finns också möjlighet att anordna ytterligare parkeringsplatser på kvartersmark. Principer för kantstensparkering Detaljplanen och illustrationsplanen är utformade så att vissa gator har kantstensparkering. Kantstensparkeringen är placerad på kvartersmark, vilket gör det möjligt att ordna boendeparkering. För det planerade hantverkshuset finns möjlighet att ordna besöksparkering knuten till verksamheten. På de minsta gatorna är kantstensparkering ett rationellt sätt att lösa bebyggelsens parkeringsbehov. Längs Pettersbergsvägen bidrar kantstensparkering till att sänka hastigheterna och signalera att gatan inte är avsedd för tung trafik. Det finns dock gator med stora trafikmängder där framkomlighet för tung trafik ska prioriteras, vilket gör kantstensparkering olämplig. Mätarvägen kommer att vara en sådan gata. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

192 Sida 28 av 34 Gång-, cykel- och mopedtrafik Ett omfattande system av gång- och cykelvägar föreslås anläggas i planområdet, se illustrationsplanen och gatusektionerna ovan. Stor omsorg har lagts vid att skapa gena och lättorienterade gång- och cykelförbindelser i nordsydlig riktning under E18. Samtliga gator i området får antingen gång- och cykelbana eller trottoar, förutom lastgatan bakom handelsplatsen. Dessa stråk har lagts längs gatorna för att öka tryggheten och underlätta orienteringen. Utöver stråken längs gatorna föreslås trappor samt övergångsställe som leder från handelsplatsen ner till Kungsängens idrottsplats. Den nya gång- och cykelvägen längs Granhammarsvägen kommer att utföras planskilt där den korsar påfartsramp till E18. I övrigt föreslås inga nya planskilda gång- och cykelförbindelser. Mätarvägen korsas med övergångsställe. Kollektivtrafik När den nya handelsplatsen har etablerats föreslås minst en av de busslinjer som idag trafikerar Granhammarsvägen få en ny sträckning via Pettersbergsvägen och därefter genom vägporten under E18. Busslinjen kan därifrån fortsätta på Mätarvägen till det nya verksamhetsområde som är under utbyggnad, alternativt svänga ut på Granhammarsvägen igen och fortsätta till bostäderna i Brunna. Hållplatslägen är möjliga på ett flertal platser norr om E18 och ett lämpligt hållplatsläge finns också längs Pettersbergsvägen i anslutning till handelsplatsen och de nya bostäderna. Ett hållplatsläge möjliggörs även ovanför nya idrottsplatsen. En hållplats här skulle vara en kraftig förbättring för resande till och från idrottsplatsen, som idag har lång gångväg till närmaste hållplats. Däremot är detta hållplatsläge mindre bra för besökare till handelsplatsen då det är stor höjdskillnad upp till handelsplatsen. Karta över möjlig framtida busstrafik i planområdet med omgivning, skala 1: Streckade cirklar innebär möjliga hållplatslägen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

193 Sida 29 av 34 Tillgänglighet utomhus I området finns betydande nivåskillnader. De flesta gator och gångstråk kommer att klara den längslutning på maximalt 5 % som krävs för god tillgänglighet. Den nya tillfartsvägen till handelsplatsen från Granhammarsvägen har dock en lutning på 7 %. Detta gäller även gång- och cykelbanan. De flesta gående och cyklister kommer norr- eller söderifrån och kan därmed använda Pettersbergsvägen eller den nya förbindelsen från Mätarvägen. Även den tunga trafiken hänvisas till den nya förbindelsen från Mätarvägen som har maximalt 5 % lutning. Vid de föreslagna bostadskvarteren blir tillgängligheten god då såväl Pettersbergsvägen som bostädernas angöringsgator utformas med lätt lutning. Lekplatsen och själva angöringsytorna ska anläggas med god tillgänglighet och låg tvärlutning enligt BBR:s normer. Anslutande gångvägar lutar högst 5 %. För besökare till handelsplatsen kommer tillgängligheten att vara god från den framtida busshållplatsen vid Pettersbergsvägen. Tillgängligheten är besvärligare när det gäller busshållplatser vid Granhammarsvägen. Det tillgängliga stråket inom planområdet från Granhammarsvägen till handelsplatsen följer Pettersbergsvägen. Pettersbergsvägen, i kombination med befintlig gång- och cykelväg väster om Lidl, blir också det tillgängliga stråket för gående och cyklister som rör sig mellan Kungsängen och handelsplatsen. Förslag på orienteringslinjer från lokaltrafik och parkering till köpcentrum och andra besökslokaler bör finnas med i underlag och projektering för exploatering av dessa gångytor. Vid ljussättning och färgval ska orientering för personer med nedsatt orienteringsförmåga tas i beaktning. I samtliga bygglovsansökningar avseende handelsbyggnaderna kommer Upplands-Bro kommun att ställa krav på tillgänglighetsbeskrivningar från certifierad sakkunnig på området vilket också ska gälla de större parkeringsytorna i planen. Detta för att säkerställa tillgängligheten på detaljnivå. Tillgänglighet i byggnader granskas i bygglovsskedet för då gällande BBR. Teknisk försörjning Dagvatten Med tanke på den dagvattenproblematik som finns i området är inriktningen att så lite som möjligt ska föras till det allmänna nätet. Inom handelsplatsen föreslås att utjämningsmagasin under mark samt svackdiken ska anläggas. En del av handelsplatsens dagvatten kommer att föras till en damm placerad i läget för den idag utdikade sumpskogen i områdets norra del. Se även Dagvattenutredning, Tyréns AB, För verksamhetsområdet norr om E18 föreskrivs att dagvatten ska infiltreras i magasin dimensionerat för 10-årsregn, samma bestämmelse finns för intilliggande detaljplan för Viby 19:1. Dessutom finns möjlighet att anlägga en cirka 5000 kvm stor damm väster om Granhammarsvägen som löser en överbelastningsproblematik som finns i områdets dagvattenledningar redan idag. Se även Hydraulisk analys, damm i Brunna verksamhetsområde, Tyréns AB, Beräkningar har utförts av de framtida föroreningshalterna i dagvattnet från planområdet (se miljökonsekvensbeskrivningen samt Bilaga 9 till Dagvattenutredning, Tyréns AB, ). Trots åtgärder ökar belastningen på Mälaren men i ringa omfattning. Det finns ingen reningsteknik (förutom reningsverk med fällningssteg och kväverening) som kan rena dagvatten i sådan utsträckning att utsläppsnivån bibehålls på samma nivå som från ett skogsområde. Någon risk för att uppsatta miljökvalitetsmål för denna del av Mälaren påverkas bedöms därmed inte uppstå. Någon negativ inverkan på Östra Mälaren som vattentäkt bedöms inte heller uppstå. Risken för översvämningar i Gröna dalen ökar inte om planförslaget genomförs med föreslagna dagvattenåtgärder. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

194 Sida 30 av 34 Vid projektering för dagvattenrening bör Regionala dagvattennätverket i Stockholms läns förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, februari 2009, vara vägledande. Vatten och avlopp Den nya bebyggelsen ansluts till det kommunala nätet. Det finns anslutningspunkter intill planområdet. Värme Den nya bebyggelsens uppvärmning regleras inte i detaljplanen. Fjärrvärme finns i Pettersbergsvägen och i planområdets norra del. Fjärrvärmeledningarna i planområdets norra del kommer att behöva flyttas då de ligger i mark som kommer att övergå från allmän platsmark till kvartersmark för verksamheter. Marken kommer att behöva fyllas upp för att skapa lämpliga tomter för verksamheterna. Fjärrvärmeledningarna föreslås flyttas till de nya lokalgator som ska anläggas. Fjärrvärmeledningarna i vägportarna under E18 kan behöva flyttas till större djup då det kommer att bli nödvändigt att sänka dagens marknivåer för att göra det möjligt för lastbilstrafik att ta sig igenom vägportarna. El, tele, bredband Ytterligare minst två transformatorstationer krävs för att elförsörja handelsplatsen och ytterligare en inom verksamhetsområdet. Inom handelsplatsens område kan transformatorstationer uppföras på valfri plats. I verksamhetsområdet har en specifik byggrätt skapats vid Mätarvägen. Längs Pettersbergsvägen finns också ytor avsatta för befintliga och framtida transformatorstationer. Längs Mätarvägen har också en byggrätt lagts till för en befintlig mindre teknisk installation, belägen cirka 30 meter från Granhammarsvägen, som kommer att behöva flyttas när Mätarvägen anläggs i nytt läge. Den nya byggrätten ligger några meter från befintlig plats. Avfall Ett tidigt samråd har hållits med FTI AB och det har då framkommit att handelsplatsen kommer att medföra ett behov av minst en återvinningsstation, kanske två, i anslutning till handelsplatsen. Att anlägga återvinningsstation är tillåtet inom hela handelsplatsens område, men specifika lägen har inte anvisats på plankartan. Ett möjligt läge vid drivmedelsstationen finns markerat på illustrationsplanen. För bostadskvarteren föreslås avfallshämtning ske vid fastighetsgräns. Något mer avancerat system t.ex. sopsugsanläggning är inte aktuellt i planområdet. Störningar och risker Buller och vibrationer Den trafikbullerutredning som genomförts visar att den mest utsatta bostadsfasaden i det södra bostadskvarteret får upp till 61 dba ekvivalent ljudnivå, byggnaden ligger nära infartsvägen till handelsplatsen. Om avstegsfall från huvudreglerna enligt Boverket tillämpas, kan innergården anses vara ljuddämpad. Den ljuddämpade sidan beräknas få mindre än 50 dba ekvivalent ljudnivå. Bostäderna måste utformas så att minst hälften av bostadsrummen får tillgång till en sida med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Det norra bostadskvarteret innehåller riktvärdet 55 dba för samtliga fasader. Med rätt val av fönster, yttervägg och eventuella uteluftsdon kan kraven på högsta ljudnivå från trafik uppfyllas inomhus för såväl bostäder som för kontor och affärslokaler. Uteplatser kan anordnas i anslutning till samtliga planerade bostadshus som uppfyller 70 dba maximal ljudnivå. Efter att trafikbullerutredningen togs fram har utformningen av de två bostadskvarteren reviderats. Bebyggelsen har dock inte flyttats närmare bullerkällorna. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

195 Sida 31 av 34 Risk Farligt gods E18 är en rekommenderad primär transportväg för farligt gods och Granhammarsvägen och Effektvägen är sekundära transportleder. På Granhammarsvägen fraktas framförallt farligt gods till de närliggande industrierna (Fresenius Kabi, Air Liquide) samt Livgardet. Detaljplanen möjliggör en bensinstation inom planområdet. Verksamheten på bensinstationen och transporter till stationen skulle kunna få påverkan på planerad bebyggelse. Med anledning av detta har en riskanalys tagits fram av Tyréns AB. Riskanalysen visar att riskreducerande åtgärder behöver genomföras. För Granhammarsvägen och Effektvägen är risknivåerna lägre och riskreducerande åtgärder kan därför inte motiveras i samma utsträckning som längs med E18. För planområdet norr om E18 gäller även att verksamheterna som planeras inte är lika personintensiva som de som planeras söder om E18. Efter en bedömning av vilka konsekvenser som bidrar mest till de ökade risknivåerna har följande riskreducerande åtgärder föreslagits: Den befintliga bergväggen mellan E18 och Kungsängens-Tibble 1:331 utgör en effektiv skyddsbarriär och ska därför behållas. I dagsläget finns vissa partier där bergväggen är borttagen, detta anses vara acceptabelt och inga ytterligare åtgärder krävs. På liknande sätt utgör dike och vall längs E18 längs med Kungsängens-Tibble 1:330 en effektiv skyddsbarriär och ska därför också bevaras. Länsstyrelsens riktlinje om 25 meter till kvartersmark upprätthålls längs med E18. Ett bebyggelsefritt område om 15 meter från vägen skall upprätthållas längs med Granhammarsvägen och Effektvägen. Detaljplanen säkerställer ett avstånd på 25 meter. Byggnaderna ska utformas så att tillgång till utrymning finns i flera riktningar. Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder samt personintensiva verksamheter ska upprätthållas. Detta säkerställs genom planutformningen. De fasader som vetter mot E18 och Granhammarsvägen inom ett avstånd av 40 meter från vägen ska utföras med begränsade öppningar. Det säkerställs genom planbestämmelse. I riskanalysen rekommenderas också att centralt avstängningsbar ventilation installeras i kontor och handelsbyggnader. Detta är dock en rekommendation som enligt riskanalysen inte behöver regleras i detaljplanen. Områdena närmast E18, Granhammarsvägen och Effektvägen bör inte disponeras så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Detta säkerställs genom planbestämmelse. Drivmedelsstation Samtliga skyddsavstånd enligt Räddningsverkets allmänna råd för bensinstationer ska uppfyllas och uppfylls enligt aktuellt förslag. I Länsstyrelsens rapport Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse (remissversion, 2012) anges för bensinstationer följande skyddsavstånd: Ett minimiavstånd på 25 meter bör hållas från bensinstation till kontor och liknande. Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig. I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. I nyplaneringsfallet anger Länsstyrelsen att ambitionen alltid bör vara att hålla ett skyddsavstånd på 100 m från en bensinstation till bostäder, men ett minimiavstånd anges på 50 meter. Länsstyrelsens ambition för minimiavstånd från bensinstationer till bostäder och övriga verksamheter vid nyplanering uppfylls inte. I aktuellt förslag placeras bensinstationen drygt 50 meter från bostäder. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

196 Sida 32 av 34 Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder/personintensiva verksamheter kommer att uppfyllas. Vid ny bebyggelse som rymmer svårutrymbara lokaler ska ett avstånd på minst 100 meter till biogaslager hållas. Till övriga byggnader bedöms ett minsta avstånd till ett biogaslager (bestående att ett eller två gasflak) vara 50 meter vara tillräckligt baserat på konsekvensavstånd för antändning av gaslager (se WSP, Riskanalys för transport av biogas, Louddens biogasanläggning, 2008). Då det inte kan uteslutas att biogas kommer att förekomma på bensinstationen rekommenderas ett avstånd på 50 meter till bostäder och personintensiva verksamheter. Byggnad inom bensinstationen bör med hänsyn till brand- och explosionsrisk för bensin (oberoende av försäljningsvolym för fordonsbränsle) inte uppföras inom ett avstånd av 25 meter från: Tankfordonets lossningsplats Avluftningsanordningar från bensincistern Tankställe där fordon tankas (pump) Infart för tankbilar kommer att ske från Pettersbergsvägen, mittemot infarten till Lidl. Bränslepåfyllnad kommer att ske på södra delen av drivmedelsstationens tomt. Avståndet från tankbilarnas körväg till befintliga och planerade bostäder kommer att överstiga 50 meter och risknivån bedöms bli acceptabel med föreslagen lösning. Det är viktigt att det finns vändmöjlighet för tankbilar inne på drivmedelsstationens fastighet så att tankbilarna kan köra ut samma väg som de kör in. Detta för att undvika transporter med farligt gods på Norrbodavägen som kommer att vara en bostadsgata. Utfart för tankbilar via den nya vägen mellan handelsplatsen och Granhammarsvägen kommer inte att vara tillåtet eftersom vägen kommer att få restriktioner för stora fordon på grund av terrängförhållandena. Vid en olycka skulle transporterna kunna få påverkan på de planerade byggnaderna. Granhammarsvägen är rekommenderad transportväg för farligt gods, se individriskberäkningar genomförda för Granhammarsvägen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

197 Sida 33 av 34 Konsekvenser av planens genomförande En miljöbedömning har genomförts som konstaterade att planen kan innebära betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram i enlighet med miljöbalkens 6:e kapitel. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, dagvatten, landskapsbild, fornlämningar, påverkan från transporter. Detaljplanen berör ett område i nära anslutning till E18 vilket innebär att det idag är utsatt för bullerstörningar och inte kan anses ha höga rekreationsvärden. Att exploatera ett sådant område är i grunden en fördel jämfört med ett oexploaterat mindre stört område. Det finns dock en del miljöaspekter man måste ta hänsyn till för att de negativa miljökonsekvenserna ska minskas. En stor risk vid anläggandet av externa handelsplatser är att det totala trafikarbetet ökar regionalt då människor i första hand färdas med bil till dessa. I den handelsanalys som tagits fram för Upplands- Bro kommun framgår att det idag finns ett stort utflöde av köpkraft från kommunen och att kommuninvånarna i allt mindre utsträckning handlar i kommunen. Etableringen kan medföra att vissa av kommuninvånarnas bilresor blir kortare. Handelsplatsen kan dock generera tillkommande trafik om den lockar besökare från andra kommuner, speciellt om man planerar verksamheter med stor besökstillströmning. För att minska denna effekt är de viktigt att kollektivtrafiken byggs ut till området. Planförslaget innebär att dagens naturmark till största delen försvinner och ersätts av stora byggnadsvolymer för verksamheter, handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Utifrån bedömningen att planområdet generellt inte hyser höga naturvärden är bedömningen att planförslaget sammantaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö regionalt. För att minimera den negativa påverkan på naturmiljön lokalt är det viktigt att använda de värden som finns som ett tillskott i planen. Gatustrukturer och byggnaderna bör anpassas så att så mycket som möjligt av värdefull vegetation sparas. Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för friluftslivet då området idag inte har några stora värden för rekreation. Passager för gående och cyklister finns kvar eller utvecklas så att det blir enklare att röra sig genom området. Beräkningar har utförts av de framtida föroreningshalterna i dagvattnet från planområdet (se miljökonsekvensbeskrivningen samt Bilaga 9 till Dagvattenutredning, Tyréns AB, ). Trots åtgärder ökar belastningen på Mälaren men i ringa omfattning. Det finns ingen reningsteknik (förutom reningsverk med fällningssteg och kväverening) som kan rena dagvatten i sådan utsträckning att utsläppsnivån bibehålls på samma nivå som från ett skogsområde. Någon risk för att uppsatta miljökvalitetsmål för denna del av Mälaren påverkas bedöms inte uppstå. Någon negativ inverkan på Östra Mälaren som vattentäkt bedöms inte heller uppstå. Risken för översvämningar i Gröna dalen ökar inte om planförslaget genomförs med föreslagna dagvattenåtgärder. Konsekvenser blir måttligt negativa för landskapsbilden jämfört med nollalternativet. De nya byggnaderna kommer att vara väl synliga från omgivande vägar. De är tänkta att ha hög arkitektonisk kvalitet, vilket framgår av gestaltningsprogrammet. Det är dock uppenbart att landskapsbilden kommer att förändras och att handelsbyggnaderna och verksamhetsbyggnaderna kommer att synas från väg E18. Vad gäller buller så är området bullerstört idag från E18 och planförslaget innebär ny trafik inne i området. För att bostäderna ska klara riktvärdena behöver avsteg med ljuddämpade innergårdar användas. Detta kan göras i centrala lägen där man gör bedömningen att det är viktigt och attraktivt med bostäder. Uteplatserna kräver skyddsåtgärder för att klara krav kraven avseende maximala ljudnivåer. De maximala ljudnivåerna innebär också att det är viktigt att beakta exempelvis Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

198 Sida 34 av 34 fasadmaterial för att inomhuskraven ska klaras. För omkringliggande bostäder blir skillnaderna små. Några bostäder får dock betydligt högre nivåer jämfört med idag. Ur risksynpunkt gäller att samtliga skyddsavstånd enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) allmänna råd för bensinstationer uppfylls enligt aktuellt förslag. Länsstyrelsens riktlinjer angående minimiavstånd från bensinstationer till bostäder klaras inte för nyetableringsfallet där riktlinjerna anger 100 meter. Men ett avstånd på 50 meter bedöms med stöd av konsekvensberäkningar för bensinutsläpp och utsläpp av biogas vara tillräckligt ur ett riskperspektiv. Resultatet av riskanalysen sammantaget är att risknivån är sådan att rimliga riskreducerande åtgärder skall införas för att få acceptabla risknivåer. Utifrån risknivån föreslås ett antal säkerhetshöjande åtgärder, varav vissa införs som planbestämmelser och andra är rekommendationer. Förutsatt att föreslagna åtgärder genomförs blir konsekvenserna mycket små. En fornlämning kommer att dokumenteras och tas bort. Detta innebär små negativa konsekvenser för kulturmiljövärdet. Under fjärde kvartalet 2013 genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 (fältinventering och kart- och arkivstudier) inom planområdet. Inga okända fornlämningar konstaterades vid utredningen. Den nedlagda deponin kommer att tas bort när planförslaget genomförs. Detta bedöms innebära små positiva konsekvenser då föroreningsrisken helt försvinner. Enligt de provtagningar som genomförts så innebär inte deponin någon föroreningsrisk. Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad. Administrativa frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Övriga administrativa frågor Kommunen är huvudman för allmän plats. Lovplikten har utökats för trädfällning inom en zon i området norr om E18. Medverkande i projektet Detaljplanen med tillhörande handlingar är upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun i samarbete med Tyréns AB, BAU Arkitekter och Norrboda Exploaterings AB. Ett flertal medarbetare med specialistkompetenser på kommunens tekniska avdelning samt bygg- och miljöavdelningen har också bidragit till arbetet. Upprättad av Plan-och exploateringsavdelningen David Lanthén Henric Carlson Katrin Karlsdottir Plan- och exploateringschef Planarkitekt Projektledare exploatering Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning

199 Ärende 14

200 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Tillväxtkontoret/TA afsaneh.kasiri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning TN 16/0029 Tekniska nämnden Medborgarförslag om övergångställe vid Bro station Förslag till beslut Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att Samhällsbyggnadskontoret har i uppdrag att ta fram en trafikutredning för hela Köpmanvägen som då även inkluderar området kring Bro station enligt punkt 10 i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet Sammanfattning Den 1 november 2015 inkom ett medborgarförslag från Synöve Dufva om att anlägga ett övergångställe på Köpmanvägen i korsningen med Stationsvägen. Tekniska nämnden håller med Synöve om att det är en bra idé att anpassa framkomligheten efter hur gångtrafiken rör sig. Samhällsbyggnadskontoret har i uppdrag att genom utredningen för Köpmanvägen komma fram till konkreta förslag på hur åtgärderna ska utföras. Det inlämnade förslaget om placering av övergångsstället finns med i utredningen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontoret tjänsteskrivelse den 30 september 2016 Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Kommunfullmäktige lämnade den 21 januari 2016 över ett medborgarförslag till Tekniska nämnden för beslut. Samhällsbyggnadskontoret tackar Synöve för medborgarförslaget och ser mycket positivt på medborgare som engagerar sig. Förslagsställaren beskriver att när man går på trottoaren på Stationsvägen och ska passera Köpmanvägen så finns det inget övergångställe. Förslagställaren beskriver att detta är en skolväg och att barnen inte använder de övergångställen som är tänkta att användas på Köpmanvägen då det blir en omväg till skolan, samt att ett övergångställe skulle underlätta för alla fotgängare som går längs med Stationsvägen. Förslag på åtgärd är att eftersom korsningen är bred och stor och sikten är god, så skulle ett övergångställe fungera utmärkt. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

201 Datum Vår beteckning 2 (2) TN 16/0029 Denna fråga utreds i samband med ett prioriterat projekt i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet Projektet innefattar trafikutredning för hela Köpmanvägen och då inkluderas området kring Bro station det vill säga att korsningen mellan Köpmanvägen och Stationsvägen ingår i detta projekt och utreds för att hitta den bästa lösningen ur ett trafik-, tillgänglighets- och framkomlighetsperspektiv. Samhällsbyggnadskontoret kommer fortsätta med att utreda möjligheterna för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i kommunens tätorter. Gångstråk i anslutning till Bro station kommer att beaktas i fortsatt utvecklingsarbete i Bro centrum. Barnperspektiv Trafiksäkra miljöer är viktiga för både barn och vuxna. Gång- och cykelväg är av stor betydelse för barn som inte utan vuxnas hjälp kan använda andra vägar. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ida Brännström Teknisk chef Afsaneh Kasiri Trafikingenjör Bilagor 1. Medborgarförslag som inkom den 1 november Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2016 Beslut sänds till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Akt

202

203

204

205 Bilaga 2 - Projektlista Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2016 Innehållsförteckning Projektnummer Namn PROJEKT MED PRIORITET 1 (EJ INBÖRDES ORDNING) Regional gång- och cykelväg genom Bro Enköpingsvägen vid Upplands-Bro Ryttarförening, etapp 2 Nya busshållplatser på Enköpingsvägen vid Österhagen Hastighetssäkring på Enköpingsvägen vid Sylta och Sandgrind Gång- och cykelförbindelse mellan Kasmo och Tvärvägen Gång- och cykelväg längs Hjortronvägen Cykelparkering vid Bergaskolan Gång- och cykelbana mellan Sandgrind och Tibblehöjden Mindre trafiksäkerhetsåtgärder vid Kungsängens IP Anlägga små pendelparkeringar i Kungsängen Anordna parkeringsplatser i Brunna bostadsområde Gångpassage på Berberisvägen Ledstänger längs kommunens gång- och cykelvägar Tillgänglighetsanpassning av Lillsjöskolans hållplats Asfaltsgupp för hastighetsrevisionen Sidnummer PROJEKT MED PRIORITET 2 (EJ INBÖRDES ORDNING) Artistvägen samt korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen Gaturummet på Enköpingsvägen i Bro tätort Gång- och cykelväg längs Bygdegårdsvägen Förbättringsåtgärder vid Lejondalsvägen Åtgärder längs med Köpmanvägen Gång- och cykelbana längs med Strandvägen Gång- och cykelbana längs med Mineralvägen Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan Gång- och cykelväg längs med Körsbärsvägen Cykelförbindelse längs Enköpingsvägen nedanför Österhöjden Tillgänglighetsanpassa trottoar längs Lantmätarvägen

206 Regional gång- och cykelväg genom Bro Prio 1 Gång- och cykelvägen som går längs med Enköpingsvägen från Järfälla kommun och Kungsängen i öster, tar idag slut Tjusta i Bro. Detta är en del av den regionala cykelförbindelsen mellan Kungsängen, Bro och Bålsta och pekas ut i den regionala cykelplanen. Upplands-Bro kommun har blivit beviljad statlig medfinansiering om 47 % av kostnaderna för en gång- och cykelväg med regional GC-standard Längs Enköpingsvägen genom Bro. För att dessa ska betalas ut ska sträckan mellan busshållplatsen Finnsta östra och Brorondellen påbörjas 2016, sträckan mellan Brorondellen och Råbyvägen påbörjas 2017 och sträckan mellan Råbyvägen och Håtunavägen påbörjas Bro Projektet består alltså av följande delar: a. Gång- och cykelväg med regional GC-standard mellan busshållplatsen Finnsta östra och Brorondellen, med byggstart I och med att Enköpingsvägen mellan Lejondalsvägen och Blomstervägen kommer att få ny utformning i samband med ny detaljplan för bostadsområdet vid Fjärilsstigen och Finnstatigen kommer denna breda gång- och cykelbana läggas längs Enköpingsvägens södra sida. b. Gång- och cykelväg med regional GC-standard mellan Brorondellen och Råbyvägen, med byggstart c. Gång- och cykelväg med regional GC-standard mellan Råbyvägen och Håtunavägen, med byggstart Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

207 Enköpingsvägen vid Upplands-Bro Ryttarförening, etapp 2 Prio 1 Ett övergångsställe över Enköpingsvägen vid Upplands- Bro Ryttarförening byggdes under 2013 om och tillgänglighetsanpassades. I samband med detta smalnades körbanan av med refuger för att få ner hastigheterna och öka trafiksäkerheten. Dessutom tillgänglighetsanpassades busshållplatsen på södra sidan av vägen. I ett andra steg planerar kommunen även att bygga om busshållplatsen på norra sidan av vägen, korsningen mellan Enköpingsvägen och Ängsuddsvägen samt övergångsstället strax norr om korsningen. Viktigt är att, precis som i första etappen, att arbeta med överkörningsbara refuger för att säkerställa framkomligheten för tung trafik. Under 2015 utfördes projektering och upphandling. Anläggningsarbetet är förberett till att kunna påbörjas 2016, så fort vädret tillåter. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr 5 5 2

208 Nya busshållplatser på Enköpingsvägen vid Österhagen Prio 1 Österhagen är ett nytt bostadsområde som är beläget öster om Bro tätort. Avståndet till närmaste busshållplats är i Tjusta dagsläget långt och Trafikförvaltningen (SLL) har sagt sig villiga att stanna vid busshållplatser på Enköpingsvägen om kommunen anlägger dessa. Två nya busshållplatser samt ett övergångsställe och gångoch cykelanslutningar planeras därför vid Enköpingsvägen, strax söder om Österhagen. Projektet kompliceras av att kommunen varken äger marken där busshållplatsen på norra sidan av vägen planeras eller är väghållare för den anslutande Skogsbackavägen. Därför har möjligheterna att lösa markägoförhållandena Bro utretts i ett första skede. Under 2015 inleddes samtal med fastighetsägare som är öppen för vidare diskussion under Under 2016 planeras: - Fortsatt kontakt med representanter för samfälligheten samt fastighetsägare - Avtalsservitut med berörda parter upprättas - Eventuella förbättringsåtgärder på Skogsbackavägen gällande exempelvis beläggning och belysning utreds. - Dialogen med Trafikförvaltningen fortsätter gällande placering och utformning av busshållplatserna och deras anslutningar samt trafikering och passning till tågen Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

209 Hastighetssäkring på Enköpingsvägen vid Sylta och Sandgrind Prio 1 Enköpingsvägen är bred förbi Sylta och Sandgrind, vilket inbjuder till högre hastigheter än de föreskrivna 50 km/h. Kommunen har mottagit synpunkter om siktproblem samt svårigheter att ta sig ut på Enköpingsvägen från Sandgrindsvägen i rusningstrafik. För att få ner hastigheterna och förbättra trafiksäkerheten planeras ny utformning av gaturummet samt korsningspunkter och övergångsställen. I samband med detta ska även busshållplatserna på sträckan tillgänglighetsanpassas. Under 2014 har mindre åtgärder för att höja trafiksäkerheten vid korsningen mellan Enköpingsvägen och Sandgrindsvägen genomförts. Under 2015 och början av 2016 har sträckan projekterats. Under 2016 planeras fortsatt projektering och upphandling av anläggningsarbete. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

210 Gång- och cykelförbindelse mellan Kasmo och Tvärvägen Prio 1 Sträckan längs Västra Rydsvägen, Skyttens väg och Bygdegårdsvägen mellan Kasmo industriområde och Tjusta korsningen med Tvärvägen har idag mycket gångtrafik eftersom det är en gen länk mellan Brunna och Kungsängen och för att kollektivtrafik inte går i området. Idag blandas de gående (och cyklister) med fordonstrafiken. Sedan hastghetsbegränsningen på del sträckan sänktes från 50 till 30 är detta en trafiksäkerhetsmässigt godtagbar lösning för cykel- och fordonstrafiken, men gångtrafiken bör ha en kantstensseparerad trottoar att färdas på längs delsträckan. Eftersom det är ont om yta längs en del av sträckan Bro är det svårt att få plats med en gång- och cykelväg. Därför kommer endast en gångbana anläggas för en av delstäckorna. Trafiksäkerheten för cyklister säkras istället genom att hastighetsbegränsningen på 30 km/h verkställs. Enligt rådande riktlinjer är cykel i blandtrafik lämplig trafiksäkerhetsmässigt om hastighetsbegränsningen inte överstiger 30 km/h. I samband med detta ska korsningspunkter ses över och samtliga övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas. I projektet ingår: a. Gångbana längs Västra Rydsvägen och Skyttens väg mellan Kasmo Industriområde och övergång till Bygdegårdsvägen. b. Gång- och cykelväg från Bygdegårdsvägens norra ände till busshållplatsen Tvärvägen. Längs denna sträcka äger kommunen mycket mark väster om vägen som skulle kunna användas till gångoch cykelbana, men marken är annekterad av boende vilket kan utgöra en utmaning för projektet. De boende bör hållas informerade från tidigt i processen. Projektering vid korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Tvärvägen bör ta hänsyn till fortsatta åtgärder i och söder om korsningen. c. Tillgänglighetsanpassning av det norra hållplatsläget vid Tvärvägen Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

211 Gång- och cykelväg längs Hjortronvägen Prio 1 Hjortronvägen går genom bostadsområdet Tibble, där det finns flera äldreboenden, bibliotek, förskola och annan service. Busshållplatserna vid Tibble torg tillgänglighetsanpassades under 2013, men ytterligare åtgärder planeras säkrades statlig medfinansiering för 50 % av kostnaden av att anläggande en gång- och cykelväg med trafiksäkra passager över infarterna längs Hjortronvägen. Utredning och projektering har genomförts och 2016 planerar kommunen att anlägga gång- och cykelbanan. Projektet måste genomföras 2016 för att de beviljade statliga medlen ska betalas ut kommer exploatören till Enbärsvägen att anlägga fortsättningen på denna gång- och cykelväg västerut och kommunens sträcka kommer att projekteras färdigt, upphandlas och påbörjas anläggas. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr 9 9 6

212 Cykelparkering vid Bergaskolan Prio 1 Parkeringsplatsen vid Bergaskolan byggdes under 2014 om med avlämningsplatser, nya gånganslutningar samt tillgänglighetsanpassning av det närliggande övergångsstället vid Gamla Landsvägen anlades taket till cykelparkeringen. Våren 2016 kommer sedum att läggas på taket. Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr 1 1 7

213 Gång- och cykelbana mellan Sandgrind och Tibblehöjden Prio 1 Sandgrind är ett relativt nytt bostadsområde väster om Kungsängens tätort. Många barn som bor i området Tjusta går i Lillsjöskolan, men i dagsläget saknas en gång- och cykelväg vilket medför att gångtrafikanter genar mellan bostadshusen i södra delen av Tibblehöjden för att ta sig till skolan. Önskemål har därför inkommit både från boende i Sandgrind och Tunnbindarens bostadsrättsförening om en gen och trygg gång- och cykelväg mellan Sandgrind och Lillsjöskolan. Kommunen har i samråd med de boende utrett möjliga lösningar, men inte hittat ett ekonomiskt rimligt alternativ som uppfyller de krav på tillgänglighet som kommunala gång- och cykelvägar har. Bro Under 2015 har dialog förts med boende och underhållsplan för elljusspåret upprättats för att säkerställa en godtagbar gång- och cykelförbindelse året runt för boende i Sandgrind tills en permanent åtgärd kan genomföras. Under 2016 kommer Tekniska avdelningen begära att ta över belysningen på sträckan från Kulturoch fritidsavdelningen och komplettera med fler belysningspunkter. Då kan elljusspåret få samma goda belysningsstandard under hela den mörka tiden på dygnet som kommunens gång- och cykelbanor. En konsult kommer att anlitas för att utreda lämpligt sätt att gå vidare med tanke på att ingen konventionell lösning har hittats. Sträckan används i sitt befintliga skick ca 50 gånger per vardag, totalt för båda riktningar. Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

214 Mindre trafiksäkerhetsåtgärder vid Kungsängens IP Prio 1 Sedan nya IP i Kungsängen byggdes har det varit problem med höga hastigheter och buskörning på parkeringsplatsen och Västra Rydsvägen runt idrottsplatsen. Stora ytor på parkeringen och runt vägen samt slät körbana inbjuder till rally och buskörning främst kvällar och nätter. Under dagtid bidrar företagen i närheten till mycket trafik och gällande hastighetsbegränsningar respekteras dåligt. Under 2014 och 2015 har åtgärder för att dämpa hastigheterna och minska busåkandet i området. Under 2016 fortsätter Tillväxtkontoret att bevaka situationen och genomför stegvis ytterligare trafikåtgärder så att en tillfredsställande trafiksäkerhet uppnås. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

215 Anlägga små pendelparkeringar i Kungsängen Prio 1 Tillväxtkontoret utredde 2014 kostnaderna för utbyggnaden av pendelparkeringen vid Kungsängens station som syftar till att lösa problematiken kring parkering dagtid vid Kungsängens station inventerades stationens närområde och parkeringar anlades på samtliga lämpliga platser där detaljplan tillät planerar Tillväxtkontoret att arbeta för att få fram detaljplaneändringar eller undantag som tillåter anläggning av fler stationsnära parkeringsplatser. Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

216 Anordna parkeringsplatser i Brunna bostadsområde Prio 1 I samband med att Hagnässkolan byggs om har många elever och personal flyttats till tillfälliga lokaler vid Brunnaskolan. Detta har ökat efterfrågan av hämtningsoch lämningsplatser vid skolan. För att lösa detta problem kommer kommunen att se över parkeringsmöjligheter vid Artistvägen och anlägga parkeringsplatser där det är lämpligt. När eleverna från Hagnässkolan har flyttat tillbaka kommer parkeringsplatserna fortfarande att komma till användning som parkering för personal vid Brunnaskolan och som allmän boendeparkering. Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

217 Gångpassage på Berberisvägen Prio 1 När detaljplanen som innehöll Berberisvägen antogs beslutades att eventuella hastighetsdämpande åtgärder skulle anläggas vid behov. Under 2015 uppmättes högre hastigheter än vad som är trafiksäkert på Berberisvägen i Bro. Denna väg har på mitten en gång- och cykelbana som ansluter norrifrån men saknar ett övergångsställe till trottoaren som ligger längs Berberisvägens södra sida. För att öka trafiksäkerheten längs Berberisvägen och vid korsningspunkten kommer ett övergångsställe och lämpliga hastighetsdämpande åtgärder att utredas och anläggas på vägen. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

218 Ledstänger längs kommunens gångoch cykelvägar Prio 1 Sveriges pensionärsförbund Vikingarna inkom 2015 till kommunen med önskemål om att anlägga ledstänger längs backar mellan gång- och cykeltunnlar under Granhammarsvägen och busshållplatser mellan Granhammarsägen planeras behovet av ledstänger vid samtliga av kommunens gång- och cykelvägar att utredas. Där utredningen finner behov kommer de att anläggas. Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

219 Tillgänglighetsanpassning av Lillsjöskolans hållplats Prio 1 Kommunen och bussentreprenören har fått in klagomål om busshållplatsen vid Lillsjöskolan. Hållplatsen vid Lillsjöskolan används flitigt av skolbarn, personal och boende i området och behöver tillgänglighetsanpassas. Under 2016 planeras både projektering och genomförande att utföras. Anläggning kommer att ske Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

220 Asfaltsgupp för hastighetsrevisionen Prio 1 Sedan den nya hastighetsplanen antogs 2015 har många gator fått ändrad hastighetsgräns från 50 till 30 km/h. Det innebär en generell sänkning av medelhastigheten, men också att många fler hastighetsöverträdelser görs. För att de nya hastigheterna ska följas bättre planeras 10 enkla väggupp anläggas vid strategiska platser där de gör mycket nytta, men inte förhindrar framkomlighet för busstrafik eller tung trafik. Bland annat planeras gupp längs Skyttens väg i Kungsängen, samt Snickarvägen, Lantmätarvägen och Vitrotsvägen i Bro. Vägar vars behov av hastighetsdämpning ska utredas är bland annat Mineralvägen, Syrénvägen och Ekhammarsvägen. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: kr kr

221 Artistvägen samt korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen Prio 2 Korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen är stor och öppen vilket inbjuder till höga hastigheter. För att dämpa hastigheterna och öka trafiksäkerheten behöver korsningens utformning ses över. En möjlighet som bör utredas är att anlägga refuger och ett vänstersvängsfält. I samband med detta projekt ska också möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana längs med Artistvägen och tillgänglighetsanpassning av övergångsställen undersökas. Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 1 0 kr kr

222 Gaturummet på Enköpingsvägen i Bro tätort Prio 2 Enköpingsvägen är på sträckan genom Bro bred, vilket inbjuder till högre hastigheter än de föreskrivna 50 km/h. Sträckan på Enköpingsvägen mellan Lejondalsvägen och Blomstervägen kommer att åtgärdas i samband med ett exploateringsprojekt. Sträckan mellan Råbyvägen och Håtunavägen går genom Skällsta industriområde och är inte i lika stort behov av åtgärder. På den resterande sträckan, mellan Blomstervägen och Råbyvägen planeras ny utformning av gaturummet och samtliga korsningspunkter. I samband med detta ska också samtliga busshållplatser på sträckan byggas om och tillgänglighetsanpassas. Delar av åtgärderna bör anordnas i samband med anläggandet av den regionala gång- och cykelvägen genom Bro. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 3 0 kr kr

223 Gång- och cykelväg längs Bygdegårdsvägen Prio 2 Bygdegårdsvägen är en lokalgata som fungerar som infart till Kungsängens idrottsplats och Kasmo industriområde Tjusta och har en gångbana som delvis endast separeras från fordonstrafik med vägmarkering. Sträckan mellan Enköpingsvägen och Hjortronvägen trafikeras av SLbussar. En utredning har genomförts avseende trafiksäkerhet, tillgänglighet och gång- och cykeltrafik. Förslag till ny utformning av gaturummet samt en gång- och cykelbana längs med Bygdegårdsvägen har tagits fram. I samband med detta ska korsningspunkter ses över och samtliga busshållplatser och övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas. Bro Ombyggnationen av södra delen av Bygdegårdsvägen ingår i exploateringsprojektet Korsängen medan sträckan i detta projekt endast kanske och delvis kommer att kunna genomföras i exploateringsprojekt. Inom ramen för Trafik- och tillgänglighetsprogrammet planeras i den mån de inte genomförs i exploateringsprojekten: a. Trafiksäkring av korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Tvärvägen. b. Tillgänglighetsanpassning av det södra av Tvärvägens hållplatslägen. c. Gång- och cykelväg från korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Kyrkvägen till i höjd med Tvärvägens norra hållplatsläge. Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 8 0 kr kr

224 Förbättringsåtgärder vid Lejondalsvägen Prio 2 Lejondalsvägen är en lokalgata som fungerar som infart till flera bostadsområden i östra Bro samt till Lejondals Tjusta naturreservat. Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande åtgärder har genomförts i form av avsmalningar och timglashållplatser, men en helhetssyn behövs bland annat för att komplettera med gång- och cykelanslutningar på punkter där det saknas. Under 2014 och 2015 har trafiksäkerheten och tillgängliheten höjts längs vägen. Kvar att göra är, från utredningen, att: a. förbättra gång- och cykelförbindelserna mellan Bro Finnstaområdet och Bro centrum genom att anlägga en ny gång- och cykelväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen mellan fastighet Finnsta 1:16-17 och Finnsta 1:21. Detta område är aktuellt för ny detaljplan och projektet bör eventuellt utföras inom exploateringen av ny detaljplan för området. b. anlägga ett stängsel väster om Lejondalsvägen i höjd med hållplatsen Fjärilsstigen från övergångsstället till strax norr om hållplatsen för norrgående busstrafik. c. ordna en gång- och cykelförbindelse mellan GC-vägen söder om BoKlok-området, där den korsar Lejondalsvägen, och BoKlok-området. d. anlägga ett övergångsställe över Berberisvägen vid korsningen mellan Lejondalsvägen och Berberisvägen Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 9 0 kr kr

225 Åtgärder längs med Köpmanvägen Prio 2 Köpmanvägen utgör tillsammans med Norrgrindsvägen huvudstråket mellan Bro centrum och Bro Tjusta pendeltågsstation. I området finns äldreboenden, skolor och service. Längs med Köpmanvägen finns en gångbana och flera övergångsställen. Kommunen har mottagit synpunkter om att busskuddarna längs med Köpmanvägen bör åtgärdas eftersom de minskar komfort för bussförare och patienter i ambulans, samt orsakar vibrationer i vissa bostäder intill vägen. (De försvårar inte framkomlighet för utrycknings- eller snöröjningsfordon om de är ordentligt skyltade.) Busskuddar ogillas av bussförare eftersom de sjunker ner Bro i asfalten, gör det ojämnt och ofta skumpigare än vanliga fartgupp. Trots dessa är de en vanligt förekommande hastighetsdämpande åtgärd vid många bussgator runtom i landet. Kommunen kommer under 2016 att anlita konsult för att utreda oprövade hastighetsdämpande åtgärder på Köpmanvägen med målet att minska vibrationerna medan hastigheterna hålls lika låga som de är idag, utan att behöva använda dyra aktiva hinder. Exempel på oprövade åtgärder är busskuddar, omgärdade av en yta av betong, som inte sätter sig lika lätt som asfalt, eller inverterade busskuddar som skulle göra att fordon som är smalare än en buss åker genom en grop, medan bussar kan åka över dem utan att sjunka ner i gropen. Kommunen ser gärna innovativa lösning eftersom det få finns möjlighet att söka statlig medfinansiering (Statligt stöd för att främja hållbara stadsmiljöer Stadsmiljöavtal). Därefter kommer lämpliga tillgänglighetsanpassningar av Köpmanvägens övergångsställen att anläggas. Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 10 0 kr kr

226 Gång- och cykelbana längs med Strandvägen Prio 2 För att öka trafiksäkerheten utmed Strandvägen föreslås en ny gång- och cykelväg på sträckan från Kungsängens båtklubb till dagvattendammen på Strandvägen. I projektet ingår även en ny gång- och cykelförbindelse från korsningen mellan Strandvägen och Prästhagsvägen till Kungsängens pumpstation samt trappvägar ned från Bergstigen och Furustigen. Det finns en projektering och förfrågningsunderlag för detta projekt från 2012, men det är inte klar hur aktuellt det materialet fortfarande är. Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 12 0 kr kr

227 Gång- och cykelbana längs med Mineralvägen Prio 2 För att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan Tibblehöjden och Tibble torg föreslås en ny gång- och cykelbana längs med Mineralvägen på sträckan mellan Lillsjöskolan och Granhammarsvägen. Tjusta Bro Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 13 0 kr kr

228 Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan Prio 2 Många barn som bor i Håbo-Tibble kyrkby går i Tjustaskolan. För att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan Håbo-Tibble och Tjustaskolan planeras en ny gång- och cykelbana på sträckan. Under 2015 kom Kommunen överens med Trafikverket om att i slutet av 2016 ta över Tranbyggevägen, där den här sträckan ingår, bland annat för att underlätta anläggande av gång- och cykelvägen, något som Trafikverket inte priorierar lika högt som kommunen. När vägen får kommunalt väghållarskap så behöver inte längre gång- och cykelvägen inkräkta på intilliggande fastigheter, utan kan hållas inom vägområdet vilket underlättar kommunens samarbete med de boende. Kommunen ansökte 2015 till Länsstyrelsen om sänkt hastighetgräns från 70km/h till 30km/h på Tjusta skolväg, Runt 2021 planerar kommunen att anlägga vatten- och avloppsledningar längs samma sträcka. Genom att samtidigt anlägga gång- och cykelväg då så kan kommunen uppnå god ekonomisk effektivitet i de båda projekten. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 15 0 kr kr

229 Gång- och cykelväg längs med Körsbärsvägen Prio 2 I och med att Norrboda byggs ut så ökar behovet av kopplingar till närliggande områden. Bostadsområdet öster om Körsbärsvägen saknar idag en gen gång- och cykelförbindelse norrut till Norrboda och Brunna. En invånare har föreslagit att en gång- och cykelbana anläggs i skogsområdet väster om Körsbärsvägen, men Tillväxtkontoret bedömer det som ett onödigt kostsamt åtagande på grund av topografin och funna fornlämningar, samt med tanke på att Körsbärsvägen är ca 9 meter bred och har ingen busstrafik eller planer för det. Det innebär att det finns goda förutsättningar för att anlägga en gångoch cykelbana på befintlig körbana istället. Bro Tjusta Kungsängen Projektinformation Projektnummer: Kostnad 2016: Total kostnad: Resursdagar 2016: Resursdagar totalt: 20 0 kr kr