RINGHALSGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2000

Transkript

1 RINGHALSGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2000

2 INNEHÅLL 2000 Ringhalsgruppen Ringhalsgruppen står stark inför framtiden Ett år präglat av effektiviseringar och samordningar Vattnet pressade elpriset Svagt produktionsår med mycket reglering Tekniska specifikationer Arbetet med Barsebäcks avstängda reaktor Brobygge mellan Ringhals och Barsebäck Miljö och säkerhet vid Ringhals och Barsebäck Ringhalsgruppen spännande arbetsplats i internationell koncern Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Styrelsen Produktion: Ringhals Informationsavdelning Text: Evastina Törnqvist Foto: Börje Försäter och Hans Blomberg Omslagsillustratör: Ricard Stålnacke Tryck: BCB Varberg Form & Layout: Vattenfall Support AB/Inhouse

3 VERKSAMHET 2000 Ringhals+Barsebäck= Ringhalsgruppen Ringhalsgruppen i korthet Antal reaktorer i drift: 5 Antal anställda: cirka Produktionskapacitet: 31 TWh/år Installerad effekt: MW Leveranskapacitet: 21 procent av Sveriges el Ringhalsgruppen grundades den 31 juli år 2000 (bokföringsmässigt från den 1 januari år 2000). Företagsgruppen består av Ringhals AB och det helägda dotterföretaget Barsebäck Kraft AB. Ägare är Vattenfall (74,2 procent) och Sydkraft (24,8 procent). Ringhalsgruppen bildades efter en uppgörelse mellan staten, Vattenfall och Sydkraft sedan regering och riksdag beslutat att stänga reaktorn Barsebäck 1 den 30 november Ringhalsgruppen är ett av de större kärnkraftproducerande företagen i världen med en installerad effekt på 4150 MW. Ringhalsgruppens uppgift är att producera el med sina fem reaktorer och att sköta avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1 på uppdrag av Sydsvenska Värmekraft AB, ett helägt dotterbolag till Sydkraft. Ringhals Ringhals kärnkraftverk ligger sex mil söder om Göteborg och är Sveriges enda kärnkraftverk med både kok- och tryckvattenreaktorer. Kärnkraftverket är, med sina cirka anställda, en av Hallands största arbetsplatser. Omkring 500 årsarbeten köps dessutom av konsulter och entreprenörer. Ett normalt år producerar Ringhals fyra reaktorer cirka 25 TWh, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av hela Sveriges förbrukning, eller tillräckligt för fem städer av Göteborgs storlek. Barsebäck Barsebäcks kärnkraftverk är beläget tre mil norr om Malmö och har cirka 400 anställda. Kärnkraftverket har två kokvattenreaktorer, varav en är avställd sedan den 30 november Årsproduktionen från Barsebäck, innan stängningen av Barsebäck 1, var drygt 8 TWh. Detta motsvarar 60 procent av elförbrukningen i Skåne eller dubbelt så mycket som behövs för att försörja Malmö och Köpenhamn. 3

4 VERKSAMHET 2000 Ringhalsgruppen står stark inför framtiden Ringhals i februari 2001 Framtidens elmarknad kommer att kräva kostnadseffektiva anläggningar och Ringhals arbetar i dag med att bygga styrka inifrån. Sedan samgåendet med Barsebäck den 1 augusti är vi ett av världens större kärnkraftverk med fem reaktorer i drift och kapacitet att producera cirka 31 terawattimmar el. Men ännu viktigare är att vi har sett över våra kostnader och våra möjligheter att effektivisera verksamheten. Det är positivt att vi redan nu sparat in 220 miljoner kronor inom ramen för Vattenfalls miljardprogram, och att våra så kal- Anders Hjorth, VD. lade DUAM-kostnader (kostnader för drift, underhåll och administration) ligger år miljoner kronor under planen. Vad gäller effektivisering och samordningsvinster är naturligtvis samgåendet med Barsebäck av stor betydelse. Tillsammans, i det som i dag heter Ringhalsgruppen, kommer vi inte bara att kunna svara för 21 procent av Sveriges elproduktion, utan efter genomförda effektiviseringar kommer vi att vara väl rustade inför en avreglerad, europeisk elmarknad. Ett exempel är att vi redan kunnat sänka budgeten med ytterligare 150 miljoner kronor inför år Ringhalsgruppen gick under året med 2 miljarder kronor i vinst. Överskottet kommer från statens kompensation för stängningen av Barsebäck 1. Resultatet påverkas naturligtvis starkt av att kärnkraften i Sverige under året nedreglerades från 70,2 till 54,2 terawattimmar, det vill säga med 22 procent, något som i sin tur beror på att vattenmagasinen var fyllda i både Sverige och Norge. För Ringhals del tillkommer de långa avställningarna av Ringhals 1 och 4. Årets produktionskostnad hamnar därför på 20,8 öre per kilowattimme i Ringhalsgruppen. Här vill jag gärna tillägga att beskattningen av kärnkraft förändrades under året, från att ha varit en produktionsskatt till att bli en skatt på installerad termisk effekt. Det betyder att Ringhals vid normaldrift betalar 710 miljoner kronor i skatt och Barsebäck 119 miljoner. För år 2000 innebär det en skattehöjning på 140 miljoner kronor. Som en jämförelse kan nämnas att våra lönekostnader totalt uppgår till cirka 700 miljoner kronor per år. Den 31 juli slutfördes avtalet mellan staten, Vattenfall och Sydkraft. Den 1 augusti påbörjade vi det stora arbetet med att smälta samman två företagskulturer. Arbetet går mycket bra och möter hög acceptans inom organisationerna. Under det senaste halvåret har 150 personer medverkat i ett projekt vi kallar för BRO (Barsebäck- Ringhals-Organisationsutveckling). Det gör att jag så gott som varje dag möter barsebäckare i Ringhals, medan ringhalsare på samma sätt åker till Barsebäck. Ett bra exempel tycker jag är att Barsebäcks nye produktionschef kommer från Ringhals. Tillsammans är vi anställda och naturligtvis finns det mycket vi ska göra gemensamt i stället för var för sig. Något vi genast genomförde var att samordna upphandlingen, så att inköp av material numera sköts från Ringhals medan Barsebäck svarar för inköp av tjänster. Miljöarbetet är viktigt i Ringhalsgruppen. För att möta moderna krav från kunder och allmänhet har vi under de senaste åren satt in större resurser. Det är därför mycket tillfredsställande att se att år 2000 har 4

5 VERKSAMHET 2000 blivit ett nytt rekordår. Aldrig förr har utsläppen av radioaktiva ämnen varit så låga. Även stråldoserna till personal är rekordlåga, vilket är extra glädjande med tanke på det arbete som pågått under avställningarna av Ringhals 1 och 4. Att utsläppen till omgivningen är så låga beror förstås till en del på dessa avställningar. Men framförallt beror det på ett långvarigt och högkvalitativt miljöarbete. Under året har vi dessutom fått en återkontroll på den ISO-certifiering Ringhals fick 1999, medan Barsebäck arbetar målmedvetet för att nå denna certifiering under år Mängden osorterat avfall fortsätter att minska. Jag ser alltsammans som ett kvitto på att miljöarbetet sköts på ett bra sätt. Personalens kompetens är av allra största betydelse för vår framtid. Vi lägger därför stora resurser på att skapa en bra arbetsplats och på att bevara och utveckla våra medarbetares kompetens. Vi fortsätter med våra traineeprogram för att locka unga, högutbildade tekniker direkt från högskolorna. När de kommer hit till oss ser vi till att de får avancerade specialistutbildningar inom en rad olika områden. Personalomsättningen har traditionellt alltid varit väldigt låg i både Ringhals och Barsebäck. I dag har våra 40-talister ett stort ansvar för att förmedla sina kunskaper till yngre medarbetare. Det gensvar vi får på våra rekryteringar visar att energibranschen fortsätter att vara en framtidsbransch. Vi är dessutom en bransch i kontinuerlig utveckling. Vi investerar och satsar ständigt på effektivitet och säkerhet vilket gör att här finns många intressanta ingenjörsarbeten. Med vår investering i Ringhals 2, det projekt vi kallar för TWICE, får reaktorn en teknisk livslängd på minst 50 år. Vi moderniserar hela el- och kontrollanläggningen till en kostnad av 1 miljard kronor ett mycket stort reinvesteringsprojekt. Framöver kommer våra investeringar att delvis förändras. I stället för att genomföra stora helhetslösningar som TWICE kommer vi att dela upp projekten i mindre bitar. Motsvarande modernisering av Ringhals 1 har därför, på planeringsstadiet, ersatts av en mängd mindre separata projekt som genomförs över en längre tidsperiod. I Barsebäck pågår projektet PRIM, som är en modernisering av primärsystemen på Barsebäck 2. I Barsebäck pågår även arbetet med att samla ny kunskap inför rivningen av den avstängda reaktorn Barsebäck 1. Framtiden handlar också om den pågående globala uppvärmningen. Kärnkraften spelar och kan komma att spela en allt viktigare roll i kampen för att minska utsläppen av koldioxid. Tillgång till el är en förutsättning för vår välfärd, och elproduktionen ska vara miljövänlig, säker och billig. Det är precis den varan vi kan stå till tjänst med genom vår verksamhet inom Ringhalsgruppen. 5

6 VERKSAMHET 2000 Ett år präglat av effektiviseringar och samordningar År 2000 var tillgången på vattenkraft osedvanligt god i Sverige. Det ledde till att Ringhals nedreglerades med 3,5 terawattimmar och Barsebäck med 1,5 terawattimmar. Dessutom präglades året av att två reaktorer stod avställda under lång tid, nämligen Ringhals 1 i 153 driftdygn och Ringhals 4 i 110 driftdygn. Ändå gjorde Ringhalsgruppen totalt en vinst på drygt 2 miljarder kronor, vilket beror på den kompensation som staten betalar för stängningen av Barsebäck 1. Den viktigaste händelsen för ekonomin är koncernbildningen mellan Ringhals och Barsebäck som kommer att leda till samordningsvinster och effektiviseringar, säger Martin Winberg, controller vid Ringhals. Årets goda resultat beror dessutom på att kostnaderna var något lägre än planerat, trots att kostnader, kopplade till de förlängda revisionerna ökade. Genom Vattenfallkoncernens kostnadseffektiviseringsprogram miljardprogrammet har Ringhals haft ett sparkrav på 170 miljoner i förhållande till 1997 år kostnadsnivå. Under år 2000 har Ringhals klarat detta åtagande med god marginal. Detta har bland annat kunnat göras på grund av effektivare inköp. Tillsammans med Barsebäck räknar man nu med att kunna pressa priserna ytterligare. Den totala produktionskostnaden för Ringhalsgruppen var 20,8 öre/kwh. Vid en normerad produktion på 30 TWh hade kostnaden varit 16,1 öre/kwh. Den 30 juni ändrades skatten på kärnkraft från att tidigare ha varit en produktionsskatt till att bli en skatt på installerad termisk effekt. För Ringhalsgruppens del innebär det att skatten, jämfört med den tidigare produktionsskatten, har ökat med 140 miljoner till totalt 720 miljoner. Ringhalsgruppen går med vinst år 2000, ändå är det så att vi producerar el till en högre kostnad än priserna på spotmarknaden, säger Martin Winberg. Årsmedelpriset på spotmarknaden var nämligen bara 12,0 öre/kwh. Lönsamheten är även starkt kopplad till hur mycket vi producerar. Om produktionen går ner, måste kostnaderna anpassas så att vi fortsatt är lönsamma, trots en lägre produktion. Vi har redan lyckats pressa våra kostnader och kommer att minska kostnaderna ytterligare, då vi fortsätter att samordna verksamheten i Ringhals med den i Barsebäck. Det innebär att vi, när vi genomfört alla effektiviseringar, kommer att stå väl rustade inför framtiden. Vad gäller investeringar har inriktningen ändrats. Under året togs en ny strategisk investeringsplan fram för Ringhals. I den kommer Barsebäck att integreras. Planen innebär att investeringar under de närmaste åren kommer att ske i etapper och att säkerhets- och miljöinvesteringar prioriteras. Den största pågående investeringen är moderniseringen av el- och kontrollanläggningarna i Ringhals 2. Projektet kallas för TWICE och beräknas kosta cirka 1 miljard kronor. Det är ett av världens största reinvesteringsprojekt. I Barsebäck pågår ett moderniseringsarbete av primärsystemen i reaktorinneslutningen till Barsebäck 2. Projektet kallas för PRIM, beräknas pågå i tre år och kosta drygt 100 miljoner kronor. Under året togs beslutet att skjuta upp den planerade moderniseringen av el- och kontrollutrustning på Ringhals 1, enligt lagt genomförandeprogram, projektet ONCE. Som en konsekvens av detta har man på Ringhals 1 påbörjat studier för ett moderniseringsprogram i steg och etapper, benämnt ROSE. Förkortningen står för Ringhals One Safety Enhancement. Under året beslutade Ringhals dessutom att flytta hem simulatorträningen från Studsvik. I ett nytt informationscenter kallat Videbergsborg kommer man att bygga tre nya simulatorer, som ska finnas i samma anläggning som Ringhals utställning för besökare. Det innebär att fler anställda får tillgång till simulatorträning, och på så vis en tydligare känsla för processen. Barsebäck kommer tills vidare att behålla sin simulator i Studsvik. Ringhalsgruppens produktionskostnad ,8 öre/kwh Andel %/öre kwh 16/3,4 5,1/1,1 11,9/2,5 Skatt Avfallsfond Kärnbränsle 47,4/9,8 Drift och underhåll En investering som stack ut under året var satsningen på en ny informations- och simulatorbyggnad. Här tas första spadtaget till bygget av från vänster Vattenfall Fastigheters VD Ivan Kjellgren, Anders Hjorth och Rolf Gullberg, VD vid KSU. 19,5/4,0 Kapital 6

7 VERKSAMHET 2000 Vattnet pressade elpriset och förbrukningen ökar Vatten var det gott om i Norden under år För en del blev det för mycket, men för vattenkraften blev det produktionsrekord med mycket stor prispress på elmarknaden som följd. (Foto: Pressens Bild) År 2000 var tillgången på vattenkraft extremt god. Magasinen var fyllda i både Sverige och Norge och årsmedelpriset för el på spotmarknaden var inte högre än 12 öre/kwh. Det kan jämföras med årsmedelpriset torråret 1996, som var 26,5 öre. Både tillgången på vattenkraft och det låga elpriset har konsekvenser för kärnkraften. Under året nedreglerades de svenska kärnkraftverken med 22 procent, från 70,2 till 54,2 terawattimmar, vilket är en orsak till att produktionspriset i Ringhalsgruppen blev 20,8 öre. Samtidigt ökade elförbrukningen i Sverige med cirka 4 procent eller 6 terawattimmar. Siffran är justerad efter den ovanligt milda vintertemperaturen. Sverige är världens fjärde största elförbrukare räknat per invånare; före oss ligger bara Norge, Kanada och Island. Under året förbrukade vi 145 terawattimmar el. Ökningen beror dels på den pågående högkonjunkturen som gör att den energikrävande svenska basindustrin går på högvarv, dels på de höga oljepriserna som gör att villaägare med kombipannor väljer elvärme. En bidragande orsak är det ständigt ökande antalet datorer på arbetsplatser och i hemmen. terawattimme el. Sedan avvecklingen av Barsebäck 1 den 30 november 1999 har Sverige varit en nettoimportör av el. Importen under år 2000 motsvarar en årsproduktion i den avvecklade reaktorn. Om en av de stora kärnkraftreaktorerna skulle vara ur drift en kall vinterdag saknas minst 500 megawatt el i södra Sverige om, även om alla utlandsförbindelser är tillgängliga. Det är mer än elbehovet i hela Malmö stad. Priset på väg upp En allmän bedömning är att elpriserna kommer att stiga på tre till fyra års sikt. Dels bör tillgången på vattenkraft statistiskt sett återgå till det normala, dels bör de höga oljepriserna få effekt på elpriset. Dessutom är det ett faktum att det i dag inte byggs några nya produktionsanläggningar, då frånsett ett antal vindkraftverk som dock bara svarar för ett marginellt produktionstillskott. Med ett normalt klimat bör elpriset inom några år vara så högt att det gott och väl täcker produktionskostnaden i Ringhalsgruppen. Barsebäck kan inte stängas Under hösten meddelade följdaktligen näringsdepartementet att energiuppgörelsens villkor för att avveckla Barsebäck 2 senast den 1 juli år 2001 inte är uppfyllda. Till de villkoren hör en besparing på 1 7

8 VERKSAMHET 2000 Svagt produktionsår med mycket reglering Ringhalsgruppen första driftår blev långt ifrån något toppår. De fem reaktorernas sammanlagda produktion uppgick till 21,5 TWh (miljarder kilowattimmar) vilket är långt ifrån vad de skulle ha kunnat åstadkomma. Ett skäl till den låga produktionen är framförallt den mycket rikliga vattentillgången i Norden som medfört nedregleringar på kärnkraftverken. En annan orsak är tekniska problem som under år 2000 åtskilligt förlängde de årliga översynsperioderna på Ringhals 1 och 4. Det senare ledde till att tillgängligheten (produktionsförmågan) var lägre än ett normalår. Sammanlagd tillgänglig produktion var 28 TWh. Glädjande var att stråldosen till personalen var den lägsta någonsin, liksom de utsläpp av radioaktiva ämnen som sker från anläggningarna under drift. Ett större och lite ovanligt jobb under 2000 var omlindningen av en av elmotorerna till huvudcirkulationspumparna på Ringhals 1. Motorns ca tre meter långa stator försågs med tre nya 230 meter långa lindningskablar. Långt stopp för Ringhals 1 Ringhals 1 producerade under året 3,2 TWh. Tillgängligheten var blygsamma 57 procent. Blocket fick börja effektreglering redan under april och kunde på grund av den låga efterfrågan inleda revisionen (den årliga översynsperioden) på en av turbinerna två veckor före vad som var planlagt. Ytterligare nästan 1 TWh hade kunnat produceras om behovet funnits. Turbinarbetet var det ena stora jobbet under revisionen. Man inspekterade högtrycksturbinen och reparerade tuber i mellanöverhettaren. Det andra stora planerade arbetet var inspektionen av härdstrilen, vilket ledde till att Ringhals 1 inte kom åter i drift förrän vid årsskiftet. Stoppet hade då varat i sex månader. Härdstrilen är ett av reaktorns nödkylsystem. Den är placerad på moderatortanklockets undersida alldeles ovanför bränsleelementen. Allt arbete på strilen sker under vatten med hjälp av kameror och robotteknik. Att härdstrilen sitter under moderatortanklocket, som inte går att vända, komplicerar insatserna ytterligare. Strilens upphängningar reparerades under revisionen Under revisionen 2000 genomfördes en ny inspektion, nu med en förbättrad provningsutrustning och då påträffades ytterligare ett tjugotal indikationer i upphängningsstagen. De flesta repare- Ringhalsgruppen, producerad och tillgänglig energi, månadsvis (TWh) 3 Ringhalsgruppens produktion (TWh) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tillg nglig energi Producerad energi Åren 96 till och med 99 gäller enbart Ringhals. 8

9 VERKSAMHET 2000 Produktion Ringhals 1 (TWh) Tillg nglig energi Producerad energi rades genom att de skadade stagen ersattes med nya. Vissa stag ersattes inte, då man genom beräkningar kunde visa att belastningarna på dessa stag är sådana att indikationerna inte kan växa ytterligare. Åtgärderna och slutsatserna ifrågasattes av Statens Kärnkraftinspektion SKI. Efter tidskrävande analyser beslutade dock SKI den 21 december att ge Ringhals 1 ett tidsbegränsat tillstånd för drift till utgången av år Ett nytt moderatortanklock med ny härdstril är beställt och kommer att installeras under det ordinarie sommarstoppet 2002, i god tid innan det tidsbegränsade drifttillståndet löper ut. Förberedelserna för återstart krävde ett antal dagar sedan blocket stått stilla i mer än sex månader och Ringhals 1 kom åter i drift först den 6 januari Inga reaktorsnabbstopp inträffade under året. En av de nämnvärda händelserna var upptäckten att gasen i den nyligen installerade slä ckutrustningen i relärummen, kunde leda till ett övertryck som väggarna inte var dimensionerade för. Flera olika åtgärder för att eliminera problemet vidtogs under revisionen. Ringhals 2 moderniseras Ringhals 2 producerade 5,1 TWh, också det mindre än under ett normalår men hade en tillgänglighet på hyggliga 85 procent. Det innebär att blocket skulle ha kunnat producera ytterligare 1 TWh om det hade varit nödvändigt. I början av mars medförde ett överslag i 400 kv-ställverket reaktorsnabbstopp, vilket ledde till ett kortvarigt produktionsbortfall. I slutet av april fick även Ringhals 2 börja reglera ned effekten på grund av låg efterfrågan. En av de båda turbinerna togs från nät och den 3 maj inleddes revisionen två dagar före den ordinarie revisionsstarten. Översynsperioden var förlängd med cirka två veckor jämfört med en standardrevision. Framförallt var det två arbeten som påverkade revisionslängden. Det ena var provningen av så kallade baffle-bultar i reaktortanken. Bultarna (ett 1000-tal) håller samman den metallkonstruktion som omger Ringhals 2 bytte ut båda taktraverserna i turbinbyggnaden. De gamla hade verkligen tjänat ut. De inköptes nämligen begagnade när Ringhals 2 byggdes. För att genomföra bytet fick man ta upp ett hål i ytterväggen. bränslet inne i reaktortanken. Det andra var täthetsprovningen av reaktorinneslutningen. Båda dessa provningar liksom provningen av tuberna i ånggeneratorerna genomfördes med godkänt resultat Ett annat stort arbete var moderniseringen av blockets elkraftsystem som påbörjades Med årets installationer är tre fjärdedelar av projektet genomfört. Nedregleringen fortsatte efter revisionen en bit in på hösten. Under en vecka i november ställdes blocket av för åtgärdande av ett mindre läckage på reaktortanklocket. Utöver den normala drift och underhållsverksamheten har stora resurser lagts ned i projektarbete, dels i det ovannämnda utbytet av elkraftsystemet, dels i TWICE-projektet som syftar till att byta ut hela instrument- och kontrollutrustningen, inkluderande ett helt nytt kontrollrum. Det projektet ska vara klart först år Bra driftår för Ringhals 3 Ringhals 3 hade ett riktigt bra driftår även om det inte blev rekord. Produktionen uppgick till 6,2 TWh, trots att 1 TWh reglerades bort. Det innebär att tillgängligheten var 92,2 procent, vilket är blockets näst bästa Produktion Ringhals 2 (TWh) Under revisionen inspekterades skovelinfästningarna på en av högtrycksturbinerna på Ringhals 1. Infästningarna befanns vara i gott skick. Tillg nglig energi Producerad energi 9

10 VERKSAMHET 2000 resultat. Driftåret var mycket lugnt utan snabbstopp eller andra störningar. Revisionen innehöll bland annat en inspektion av lågtrycksturbinerna på den ena turbinsträngen. Liksom på Ringhals 2 inspekterades baffle-bultarna i reaktortanken. Även här blev det godkänt resultat. Med tom reaktortank inspekterades också insvetsningen av de rör i reaktorkylsystemet som leder till ånggeneratorerna. Mellan rören och reaktortanken har man av montageskäl svetsat ett mellanstycke en så kallad safe end. Inspektionen visade på några mindre indikationer, men inget som krävde åtgärder. Efter att samma inspektion utförts på Ringhals 4 senare (se avsnitt om R4), fick man dock anledning att revidera sina slutsatser. Revisionen tog cirka fyra veckor i anspråk. Sprickor stoppade Ringhals 4 Produktionen uppgick till 4,1 TWh och tillgängligheten var 68 procent. Inte så illa kan tyckas men ett klart avbrott i R4s goda driftstatistik, som hittills mest sett ut som vågräta streck. Man skall dock ha klart för sig att Produktion Ringhals 3 (TWh) Tillg nglig energi Producerad energi FAKTARUTA 1 kwh kilowattimme = watt under 1 timme 1 MWh megawattimme = kilowattimmar 1 GWh gigawattimme = 1 miljon kilowattimmar 1 TWh terawattimme = 1 miljard kilowattimmar 1 kwh = en 60 watts glödlampa i cirka 17 timmar kwh = En eluppvärmd villa under ett år 100 TWh = Göteborgs förbrukning under 25 år På Ringhals 3 ägnades en del av revisionen till inspektion av lågtrycksturbinerna på den ena turbinsträngen. 10

11 VERKSAMHET 2000 Ringhals nya hus för kvalificeringar och träning av svåra arbetsmoment Testen blev väl utnyttjat under året. Här är det förberedelser inför sleeving på Ringhals 4. Tanken i bakgrunden är en fullskalemodell av undre delen på en ånggenerator. även Ringhals 4 reglerade bort så mycket som 1 TWh. Ringhals 4s driftår dominerades av upptäckten av sprickor och sprickindikationer i safe ends rör i anslutning till reaktorn. Upptäckten som gjordes vid en planerad inspektion under revisionen, ledde till det längsta driftavbrottet under blockets 17- åriga historia. Materialen i reaktortanken och de anslutande rören är svåra att svetsa ihop. Därför försågs reaktorns stutsar redan vid tillverkningen med en kort rostfri bit, en safe end. Det innebar att man vid montaget i anläggningen kunde svetsa rostfritt mot rostfritt, vilket är betydligt enklare. De två största sprickindikationerna togs bort genom så kallade båtprov. Metoden innebär att man med elektrisk bearbetning gröper ur röret där sprickan är belägen. Metallbiten som tas bort är båtformad därav namnet. Analyser och efterföljande undersökningar av det bearbetade området visade att inspektionsmetoden som ursprungligen använts för att undersöka rörsvetsarna inte hade bedömt sprickorna/indikationerna på ett riktigt sätt. Detta fick dels till följd att ytterligare två indikationer togs bort med båtprov, dels att Ringhals 3 fick gå igenom sina inspektionsresultat på nytt. Efter att de fysiska ingreppen hade avslutats på R4 återstod omfattande beräkningar och analyser innan man hade visat SKI att godstjockleken efter ingreppen var tillräcklig och att de återstående indikationerna inte innebar någon försämrad säkerhet. När myndigheten i december gav tillstånd till återstart var det tidsbegränsat till max tre månader. Ett arbete innehållande ytterligare mycket komplicerade beräkningar inleddes omedelbart, för att få drifttillståndet förlängt till revisionen år 01. Även Ringhals 3 inledde ett sådant arbete. Ett mer positivt ingrepp under revisionen var sleeving av pluggade ånggeneratortuber. R4 har de senaste åren tappat effekt på grund av att antalet pluggade tuber har blivit allt fler. Tuberna pluggas på grund av sprickor ett välkänt fenomen från R2 och R3 som fått byta sina ånggeneratorer. Sleeving innebär att man i stället för en plugg sätter ett inre rör förbi det skadade partiet och på så sätt öppnar för genomströmning igen. Åtgärden medförde att fyran kunde återgå till full effekt när blocket väl kom igång efter det tre och en halv månad långa stoppet. Ringhals 4 hade inga reaktorsnabbstopp under året. Senast det inträffade var i mars Barsebäck 1 Avställningsdrift pågår efter ett politiskt beslut att stänga reaktorn den 30 november (Se separat artikel sid 14.) Barsebäck 2 Barsebäck 2 har haft ett bra driftår, men stod stilla en lång period under senvåren och sommaren på grund av kraftöverskott inom Sydkraft. När Barsebäck och Ringhals gick samman i en företagsgrupp den 1 au- Produktion Ringhals 4 (TWh) Tillg nglig energi Producerad energi

12 VERKSAMHET 2000 Engagemanget runt Barsebäck har alltid varit starkt. Under de senaste åren har emellertid de som är för fortsatt drift varit fler än de som är emot. gusti startade blocket omedelbart och har sedan dess i stort sett körts utan avbrott, med undantag för revisionen. Blocket producerade 2,9 terawattimmar men fick reglera bort Producerad energi Barsebäck 1 (TWh) hela 1,5 terawattimmar. Energitillgängligheten var mycket goda 87 procent. I april stoppades Barsebäck 2 en vecka för service, tätning av ventiler, oljekylare och havsvattenkylare. Under oktober var Barsebäck 2 ur drift sammanlagt 14 dagar på grund av rotorbyte och service på generatorn. Revisionsavställningen av Barsebäck 2 startade den 24 augusti och varade i 27 dygn. Arbetena under avställningen var något mindre omfattande än normalt. Ett antal säkerhetsförbättringar genomfördes, bland annat temperaturmätning i reaktorhärden, förbättrad brandseparering och förbättring av borinsprutningssystemet. Efterkontrollen av de reparationer som genomfördes på härdstrilen under revisionen 1999, visade att systemet är i gott skick. Under november månad genomfördes en kvalitetsrevision, en så kallad Peer Review av den internationella organisationen WANO (World Association of Nuclear Operators). Ett 20-tal experter från världens kärnkraftindustri genomförde granskningen i syfte att se vad Barsebäck är bra på och inom vilka områden kraftverket kan förbättras. Producerad energi Barsebäck 2 (TWh)

13 VERKSAMHET 2000 Ringhals 2 Nettoeffekt (el) 870 MW Reaktortyp Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör Westinghouse Monitor AB Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Turbinleverantör Stal-Laval Turbin AB Kommersiell drift Maj 1975 Reaktor Termisk märkeffekt MW Drifttryck 15,4 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning Asea 19,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal rpm Kylvattenflöde 2x17 m 3 /s Ringhals 1 Nettoeffekt (el) 830 MW Reaktortyp Kokvattenreaktor Reaktorleverantör Asea-Atom Turbinleverantör General Electric Co/Westinghouse Kommersiell drift Januari 1976 Reaktor Termisk märkeffekt MW Drifttryck 7 MPa Ångtemperatur 286 C Ångflöde kg/s Antal bränsleelement 648 Antal styrstavar 157 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning General Electric Co 19,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal rpm Kylvattenflöde 2x21 m 3 /s Ringhals 3 och 4 Barsebäck 1 och 2 Nettoeffekt (el) Reaktortyp Reaktorleverantör Ånggeneratorer 915 MW Tryckvattenreaktor Westinghouse Monitor AB Framatome/Siemens AG (R3), Westinghouse (R4) ASEA STAL AB Turbinleverantör Kommersiell drift R3 September 1981 R4 November 1983 Nettoeffekt (el) Reaktortyp Reaktorleverantör Turbinleverantör Kommersiell drift 595 MW Kokvattenreaktor Asea-Atom Stal-Laval B1 Maj nov 1999 B2 Mars 1977 Reaktor Termisk märkeffekt MW Drifttryck 15,5 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Reaktor Termisk märkeffekt MW Drifttryck 70 bar Ångtemperatur 286 C Ångflöde 850 kg/s Antal bränsleelement 444 Antal styrstavar 109 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning Asea 21,5 kv 400 kv Generator Fabrikat Generatorspänning Nätspänning ASEA 17,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal rpm Kylvattenflöde 2x21,4 m 3 /s Turbin Antal turbiner 1 Varvtal rpm Kylvattenflöde 22,2 m 3 /s 13

14 VERKSAMHET 2000 Arbetet med Barsebäcks avstängda reaktor: Minutiöst underhåll och ny teknisk kompetens Den avstängda reaktorn Barsebäck 1 befann sig år 2000 under avställningsdrift. Den kommer att avlösas av en servicedrift då anläggningen tömts på allt bränsle. Sedan Barsebäck 1 tagits ur drift klockan natten mellan den 30 november och 1 december 1999 började förberedelserna för att tömma reaktorn på dess 444 bränsleelement. Tömningen utfördes sedan av Barsebäcks egen personal. Tillvägagångssättet var som under en vanlig revision, fast med betydligt mindre tidspress. Bränsle återanvänds Bränslet finns fortfarande kvar inne i anläggningen. När alla tillstånd är klara kommer cirka 200 av elementen att flyttas över och användas i Barsebäck 2, medan resten forslas till CLAB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) utanför Oskarshamn. Transporten sker på sedvanligt sätt, med det specialbyggda fartyget Sigyn. Under färden förvaras bränslet i specialbehållare av stål. Borttransporten ska ske under år Kan inte rivas När bränslet är borta går Barsebäck 1 in i vad som kallas servicedrift. Det innebär att blocket underhålls och övervakas så att det inte påverkar driften av Barsebäck 2. Så länge Barsebäck 2 är i drift kan Barsebäck 1 inte rivas. Eftersom de båda reaktorerna är så tätt sammanbyggda skulle en rivning utgöra problem för driften vid Barsebäck 2, säger Georg Bissmarck, som är ansvarig för Barsebäck 1. En annan anledning till att rivningen enligt beräkningarna kommer att dröja fram till cirka 2020 är att det måste finnas ett färdigt lager för slutgiltig förvaring av rivningsavfall. Ett sådant kommer att uppföras intill kärnkraftverket i Forsmark. Ta tillvara B1 I Barsebäck arbetar man nu med att undersöka hur man kan använda delar från Barsebäck 1 för att förbättra Barsebäck 2. År 2000 påbörjades projektet Elbyggnad 1, som går ut på att studera möjligheterna att använda eldelen av Barsebäck 1. Ett exempel på Elbyggnad 1 är det arbete som pågår med att förse Barsebäck 2 med ett extra inmatningssystem av vatten till reaktorn. Det skulle kunna vara användbart vid till exempel en brandsituation. Andra sätt att använda Barsebäck 1 är att utnyttja anläggningen som reservdelslager för Barsebäck 2. De båda reaktorerna är så gott som identiska och därför kan många delar helt enkelt flyttas över. Samla kunskaper Inför servicedriften har skiftlagen i Barsebäck 2 utökats så att det alltid finns en person som övervakar den stängda reaktorn. De säkerhetstekniska föreskrifterna har anpassats till situationen och godkänts av Statens Kärnkraftinspektion (SKI). Till arbetet med Barsebäck 1 hör även att skaffa kunskaper om rivning av kärnkraftverk. Nedmonteringen i Barsebäck kommer att bli den första i Sverige av ett kommersiellt kärnkraftverk, så det handlar om praktiska och tekniska kunskaper som i dag inte finns i landet. Vi har ett åtagande från ägare och myndigheter att ta tillvara erfarenheter från den här processen, helt enkelt att bli föregångare för en ny teknisk kompetens, säger Georg Bissmarck, som nu samlar uppgifter om rivning av kärnkraftverk i andra länder. Olika tidsperspektiv Det finns olika scenarier i olika länder. I Tyskland räknar man med att riva mycket snabbt. Rivningen av kärnkraftverket i Greifswald, som stängdes år 1990 förbereds redan. I Storbritannien räknar man däremot med att det kommer att ta mellan 70 och 130 år innan man kan börja riva ett avställt kärnkraftverk. I USA ser man ett tidsperspektiv på drygt 20 år, vilket överensstämmer med de svenska beräkningarna. Under Barsebäcks revision kontrollerades den reparation av härdstrilen som genomfördes under 1999 med gott resultat. Personal från TRC ser över inspektionsutrustningen. 14

15 VERKSAMHET 2000 BRO-bygge mellan Ringhals och Barsebäck Ingen annan energimarknad har så låga priser som den avreglerade nordiska elmarknaden. Dessutom specialbeskattas kärnkraften i Sverige hårdare än någon annanstans i världen. Det företag som har möjlighet att klara sådana svårigheter har goda förutsättningar att klara sig väl i framtiden. När två kärnkraftverk slås samman till en organisation, som skedde med Ringhals och Barsebäck den 31 juli, finns alla förutsättningar inte bara för att bygga en bro mellan två olika företagskulturer, utan även för att skapa en stor, konkurrenskraftig kärnkraftproducent. Den nybildade Ringhalsgruppen påbörjade den 1 augusti arbetet med att tillvarata alla de potentiella samordningsfördelar som samgåendet möjliggör, såväl kompetensmässiga som ekonomiska. Utnyttja kompetens Genom projektet BRO där förkortningen står för Barsebäck-Ringhals-Organisationsutveckling fick 150 av totalt anställda möjlighet att i en första etapp tillsammans studera vad man har att lära av varandra. De stora vinsterna ligger i att samordna och hitta rätt arbetsprocesser, säger projektledaren, Ringhals vice VD Leif Johansson. BRO handlar till mycket stor del om att samla och utveckla medarbetarnas kompetens, säger Ingemar Engkvist, administrativ chef vid Barsebäck. I BRO-arbetet har de nyblivna kollegorna lärt känna varandra och för oss i Barsebäck betyder den här processen att vi flyttat fokus från nedläggning till utveckling. Vi har blivit medlemmar av en större kärnkraftfamilj, och det skapar förväntningar här hos oss. Dessutom är det stimulerande att det finns nya kollegor att diskutera med. Samordnat resurser När årets revisioner var avklarade intensifierades BRO-arbetet. Den första etappen, BRO 1, har pågått under hela hösten och avslutas med ett seminarium den 1 mars Under 2000 kom Barsebäck och Ringhals närmare varandra. En virtuell bro byggdes mellan organisationerna. (Montaget utfört av Börje Försäter) Denna första etapp kommer så småningom att följas av BRO 2. Räknar med besparingar Förutom att deltagarna lärt känna varandra har man samordnat en rad funktioner, däribland verkstadsresurser, resurser inom det radiologiska området, IT-verksamhet, expertutnyttjande vid beräkningar, en gemensam projektverksamhet och en samordnad hållning gentemot myndigheter. Det främsta exemplet är inköp, där Ringhalsgruppen räknar med att göra stora besparingar. Numera sköts samordningen från Ringhals, som även ansvarar för allt materialinköp medan Barsebäck svarar för inköp av tjänster. Samordningsansvaret för alla de olika funktionerna ligger hos respektive chef i Ringhals. Det innebär att enhetschefen i Barsebäck rapporterar till sin kollega i Ringhals som i sin tur rapporterar till VD och samordnar resurserna. Väl förberedda Den temperaturkorrigerade ökningen av elförbrukningen i Sverige under år 2000 ligger på 6 TWh. Fortsätter ökningen, och det finns det en entydig bild av att den kommer att göra, kommer vi så småningom att få en helt annan prisbild på el än den vi har i dag. Då kommer vårt BRO-arbete att vara ovärderligt, eftersom sammanslagningen med Barsebäck och den därpå följande integreringen av kompetens och kostnader kommer att sänka vårt kostnadsläge och utveckla verksamheten vilket gör oss väl förberedda att möta framtiden, säger Leif Johansson. 15

16 MILJÖ OCH SÄKERHET 2000 Kärnkraft elproduktion med liten inverkan på miljö och hälsa Kärnkraft är ett bra och miljöacceptabelt sätt att producera el på. Ringhalsgruppen arbetar med att ta fram miljödeklarationer för el, som tydligt redogör för hur olika sorters elproduktion påverkar vår omgivning. Den konsument som till exempel köper ett miljödeklarerat kylskåp ska även kunna få veta hur elen som går åt vid tillverkningen har påverkat miljön. Det kan gälla floran runt kärnkraftverket, eller havet utanför, likaväl som miljön i urangruvan eller vilken miljöbelastning som bränsletransporterna leder till. Både Ringhals och Barsebäck har högt förtroende hos omgivningen. Undersökningar visar att över 80 procent av människorna bosatta i regionen runt kärnkraftverken har förtroende för verksamheten. Siffrorna för hela riket är ungefär lika goda. I Köpenhamn är förtroendet för Barsebäck 68 procent. Efter stängningen av Barsebäck 1 har Sverige blivit en nettoimportör av el. År 2000 uppgick importen till 5 TWh, vilket motsvarar en årsproduktion vid den avställda reaktorn. Ersättningskraften kommer bland annat från utländska kolkraftverk. För varje TWh el som produceras i ett kärnkraftverk i stället för i ett kolkraftverk undviks utsläpp av nära en miljon ton koldioxid. EU-rapport Kärnkraft är bland de elproduktionssätt som medför de lägsta emissionerna och har minst inverkan på hälsa och miljö. Det visar t ex EU-kommissionens rapport Extern E. I den beskrivs hur en grupp experter tagit fram en metod för att beräkna miljö- och hälsokostnaderna för olika sorters elproduktion. Oberoende forskare inom EU har sedan använt sig av metoden för att jämföra olika produktionssätt. Resultatet visar att kärnkraften mycket väl kan mäta sig med vindkraft, att den är bättre än bioenergi och att de fossila bränslena kostar åtskilliga gånger mer än kärnkraft. Extern E räknar även in konsekvenserna av en svår olycka. För kärnkraft domineras externkostnaderna av radon från urangruvor. De gruvor Ringhalsgruppen handlar med är miljögranskade och godkända. Ringhals obetydliga utsläpp och den lägsta stråldosen Både stråldoserna från luftutsläppen till omgivningen och den kollektiva stråldosen till personalen var under år 2000 lägre än någonsin. Det är resultatet av ett målmedvetet miljöarbete i Ringhals. Ett miljöarbete som bland annat inneburit utbildning av alla anställda. Ringhals släpper liksom alla andra kärn- Utsläpp av radioaktiva ämnen inkl C-14 i procent av gränsvärdet (NU) Ringhals Barsebäck Ett normutsläpp (NU) beräknas efter det dostillskott av joniserande strålning som kärnkraftverkens utsläpp teoretiskt kan ge de människor som bor nära verken. Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen från mark, rymd och den egna kroppen uppgår till en millisievert (msv). Ett NU får högst ge ett tillskott på 0,1 msv. Anledningen till att Ringhals ligger högre än Barsebäck är Ringhals tre tryckvattenreaktorer. På grund av de låga ventilationsskorstenarna beräknas utsläppen av C14 ge ett högre dostillskott än vad kokvattenreaktorerna gör. Fördelning av stråldoser till personal i Ringhals och Barsebäck Antal personer Dosintervall i msv Ringhals Barsebäck 16

17 MILJÖ OCH SÄKERHET 2000 kraftverk ut mycket små mängder radioaktiva ämnen, framförallt till atmosfären. En mindre del går ut till havet via kylvattnet. Myndigheternas gränsvärden för tillåtna utsläpp är satta efter hur de påverkar människan. Ett normutsläpp (NU) som gränsvärdet benämns motsvarar en tiondel av den naturliga bakgrundsstrålning vi får från marken, luften och vår egen kropp = 0,1mSv. Minskade utsläpp Under år 2000 minskade utsläppen från Ringhals till 7,2 procent av det tillåtna värdet. Det är det lägsta värde som någonsin uppmätts i Ringhals med fyra reaktorer i drift, och 0,4 procent bättre än år Förbättringen beror till stor del på installationen av en rekombinatoranläggning på Ringhals 1. En sådan minskar volymen av gaser från reaktorn, vilket gör att gasen går långsammare genom avgassystemet så att en stor del av radioaktiviteten hinner klinga av. Naturligtvis hade även de långa avställningarna av Ringhals 1 och 4 betydelse för utsläppen. Lägst någonsin Den kollektiva stråldosen till personalen var under året 2,45 mansv, vilket är den lägsta nivån någonsin. Här innebär de långa avställningarna att dosen egentligen borde ha ökat, eftersom omfattande underhåll och reparationer vanligtvis ökar dosen. Men en långsiktig och pågående utbildning av personal och entreprenörer har tvärtom lett till att totaldosen minskat. Mindre osorterat avfall Även den konventionella avfallshanteringen blir allt bättre. År 2000 lämnade Ringhals ifrån sig 133 ton osorterat avfall, vilket ska jämföras med 155 ton År 1996, innan arbetet med källsortering påbörjats i Ringhals, var mängden osorterat avfall 500 ton. Minskningen kan i allt väsentligt tillskrivas den kampanj som pågår i Ringhals och som går ut på att berätta om det förnuftiga i att källsortera. Säkerheten Ringhals säkerhetsindex för år 2000 hamnade något under måltalet. Resultatet blev 1 och målvärdet var 2 på en skala från minus 4 till plus 4. En bidragande orsak var de tre händelser som klassades som ettor på den internationella, sjugradiga INES-skalan (International Nuclear Event Scale), där en etta har lägst säkerhetspåverkan. På Ringhals 1 upptäcktes en befarad övertryckning i relärum vid utlöst gassläckningssystem. Dessutom var en pulsationsdämpare felaktigt inkopplad i transmittrar för jäsningsvakter. På Ringhals 2 upptäcktes, precis som på Ringhals 1, en befarad övertryckning i relärum vid utlöst gassläckningssystem. På Ringhals inträffade under året 72 så kallade rapportervärda omständigheter (RO), vilket är något färre än ett genomsnittligt år. Ringhals 2 drabbades av två snabbstopp. Det ena orsakades av saltbeläggning i ställverket till kraftledningarna och det andra av en turbinstörning. Förebyggande åtgärder Arbetsmiljön vid Ringhals har förbättrats genom satsningar på personalutbildning. Vi läger stor vikt vid förebyggande Kärnkraftens inverkan på miljön är ringa. Det är en insikt som delas av allt fler. Under år 2000 genomförde ett 20-tal fransmän från kärnkraftverket Cruas i södra Frankrike en manifestation genom att springa hela vägen hemifrån upp genom Europa, via Finland och Haparanda till Ringhals där de fick ett festligt mottagande. 17

18 MILJÖ OCH SÄKERHET 2000 Kärnkraftverken har ytterst begränsad påverkan på miljön. Förutom markanvändningen och en viss uppvärmning av havsvattnet lokalt, är påverkan näst intill noll. Barsebäck och Ringhals åtnjuter stort förtroende bland de boende i respektive närområden. åtgärder, säger Per Drake, chef för miljö, säkerhet och kvalitet vid Ringhals. Under året inträffade åtta mindre olycksfall, där definitionen på olycksfall är ett tillbud som leder till sjukskrivning. Enligt statistik från organisationen WANO (World Association of Nuclear Operators) tillhör Ringhals de 25 procent kärnkraftverk i världen som har lägst olycksfallsstatistik. Jämfört med föregående år innebär antalet en kraftig minskning inträffade elva olycksfall, liksom Risker rapporteras Många olyckor undviks genom att personalen tränats i riskobservationer. Det innebär att varje förhållande som utgör en risk på arbetsplatsen ska rapporteras. Sedan värderas rapporten och åtgärder vidtas. Utöver riskobservationerna sker även en tillbudsrapportering vid varje incident. Totalt sett leder dessa personalrapporter till en säkrare arbetsmiljö. Ringhals är ISO certifierat och EMAS-registrerat och ger ut en separat miljöredovisning. Miljöarbetet i Barsebäck förbättras genom ISOcertifiering Barsebäck har sedan länge en väl utvecklad 18

19 MILJÖ OCH SÄKERHET 2000 säkerhet. Utsläppen till omgivningen är så små att de i andra verksamheter skulle betraktas som försumbara. Fjolårets värden befäster ytterligare bilden av Barsebäck som en säker elproducent med goda miljöprestanda. Utsläppen till luft och vatten var 0,8 procent av det tillåtna värdet (1 NU). Kollektivdosen till personal i Barsebäck var 0,77 man/sv. Det viktigaste miljöarbetet i Barsebäck under fjolåret var att förbereda den ISO certifiering som ska ske under år Certifieringen är ett miljöledningssystem som innebär en viss kvalitet på hur arbetet leds. Där krävs skriftliga order inom en rad områden, som till exempel källsortering. Ringhals ISO certifierades Minskar osorterat Ett miljömål som infriades redan under fjolåret var att bygga en avfallsstation för att skapa fysiska förutsättningar för källsortering. Anläggningen var färdig i september och bygget kommer nu att kompletteras med personalutbildning. Dessutom arbetar en administratör på deltid i anläggningen. Vår målsättning är att minska mängden osorterat avfall, säger Victoria Stenqvist, miljöcontroller i Barsebäck. Under år 2000 var mängden osorterat avfall 37 ton, vilket kan jämföras med 54 ton år Säkerhetsarbetet Det säkerhetsindex som mäter en kombination av vikten av utrustningen som felfungerar och reparationstiden slutade år 2000 på 2,5. Det är något sämre än måltalet. Det sämsta värdet hade företaget 1991 med indexet 8,0. Det bästa var 1999 med 0,6. Det finns tre anledningar till årets indextal, nämligen reparationer av gasturbinen i reservkraftanläggningen; reparationer av en trasig pump i ett kylsystem; samt reparationer av felkalibrerade sensorer i turbinhallen. Antalet rapportervärda omständigheter (RO) under året var däremot det lägsta sedan Barsebäck startades: 23 stycken för Barsebäck 2 och fem stycken för Barsebäck 1. Driften av Barsebäck 2 stördes enbart av två stopp på grund av kylvattenläckage i generatorn. Få arbetsolyckor Arbetsolyckor i Barsebäck mäts i ett AOTindex (Arbetsolyckor och Tillbud) som bygger på ett poängsystem som sätts efter hur allvarlig händelsen är samt vad som kunde ha gjorts för att förebygga den. Antalet arbetsolyckor är mycket lågt i Barsebäck. Antalet olyckor, och då räknas alla händelser av fysisk eller psykisk karaktär, var 21 stycken, varav den allvarligaste ett armbrott. Som tillbud räknas en händelse där ingen blivit skadad, men där någon kunde ha blivit det. Under året inträffade nio sådana tillbud. I Barsebäck arbetar man med att sänka antalet olyckor och tillbud genom personalutbildning och genom att samordna arbetsmomenten under den årliga revisionen. FAKTARUTA Stråldoser mäts i millisievert, msv. Varje svensk erhåller i genomsnitt cirka 4 msv per år från naturlig bakgrundsstrålning, strålning i boendet och medicinsk användning. För arbete med strålning har Strålskyddsinstitutet (SSI) fastställt en övre gräns 50 msv under ett år. Medeldosen vid svenska kärnkraftverk är cirka 3 msv. Kollektivdoser mäts i mansievert, mansv. Kollektivdosen för en anläggning är summan av alla ståldoser som uppmätts vid anläggningen under året. Stråldoser vid tryckvattenreaktorer, mansv 2,0 1,5 1,0 0,5 Stråldoser vid kokvattenreaktorer, mansv Ringhals 2 Ringhals 3 Ringhals 4 Ringhals 1 Sverige Barsebäck USA Japan USA Japan Frankrike Det höga värdet för Ringhals 1 under 1997 beror på att ett stort moderniseringsarbete på reaktorns huvudkylkretsar genomfördes. Den tillfälliga toppen motiveras väl av den sänkning av årsdoserna som moderniseringen kommer att leda till. 19

20 PERSONAL 2000 Ringhalsgruppen spännande arbetsplats i internationell koncern Inom kärnkraften finns många spännande, avancerade och utvecklande arbetsuppgifter. Ringhals och Barsebäck lockar många kvalificerade sökande till lediga tjänster. Den 1 augusti 2000 förvandlades ringhalsanställda och 400 barsebäcksanställda till kollegor inom Ringhalsgruppen. Tillsammans producerar de 21 procent av Sveriges el och arbetsplatsen utgör ett av världens större kärnkraftverk. Det förändrings- och utvecklingsarbete som följt på samgåendet har präglat verksamheten. Ringhalsgruppen är en högtekologiskt intressant arbetsgivare som ingår i en storkoncern, det vill säga Vattenfall, som numera har större delen av sin verksamhet förlagd utomlands. Vi är dessutom en arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling. Det gör att våra anställda har mycket stora möjligheter att hitta intressanta och utvecklande arbetsuppgifter, säger Claes-Göran Ivarsson, personalchef i Ringhals. Hos oss är förväntningarna stora på vad det innebär att ingå i en intern arbetsmarknad, säger Eva Telg, personalchef i Barsebäck. I Ringhals har personalarbetet under året präglats av att det stora medarbetarutvecklingsprogram som inleddes 1998 nu har avslutats. Alla anställda har fått träna sig i rakare kommunikation och ta aktiv del i det pågående förändringsarbetet, något som till exempel fordrar förmåga att ta ansvar. Programmet har också syftat till att ge medarbetarna ökad självkännedom och till att förbättra vars och ens samarbetsförmåga. Ringhals har infört ett kompetensråd för att samordna kompetensutvecklingen inom bolaget så att vi når kvalitets- och kostnadsfördelar. I rådet sitter beställarombud, som är placerade ute på olika avdelningar och som har till uppgift att samla kompetensbehovet inom sitt område. Under det andra halvåret övergick processutvecklingsprojektet PUR i det stora BRO-projekt som pågår för att förena Ringhals och Barsebäck. Målet är att utveckla ett gott samarbete och förmåga att ta till vara varandras kompetens. Vi ligger trots allt bara två timmars bilväg från varandra. Jag ser ett framtidsscenario, där människor har möjlighet att arbeta några dagar i veckan i Ringhals och några i Barsebäck, säger Claes-Göran Ivarsson. Barsebäck har under året anpassat organisationen till att det bara finns en reaktor i drift. 430 anställda har blivit personer har gått i pension och 22 har fått avtalspension. Övriga har slutat på egen begäran. I maj genomfördes en omorganisation där cirka 100 personer bytte jobb. Detta har ställt stora krav på kompetensväxling och för att möta kraven har man startat en intern konstruktörsskola för egen personal. En grupp medarbetare studerar vid Tycho Brahegymnasiet i Helsingborg, en annan vid Malmö Högskola. Dessutom pågick ett förberedelsearbete inför ett eventuellt politiskt besked om en stängning av Barsebäck 2. Det som framför allt präglade årets sista del var beskedet att driften fortsätter. Projekt Kompetens 2000 tillkom. Det är ett sätt att systematiskt analysera behovet av kompetens på olika befattningar och därefter avgöra om behovet överensstämmer med den kompetens som redan finns. Motivation är ett nyckelbegrepp i både Ringhals och Barsebäck. Företaget satsar mycket på att behålla och utveckla medarbetare. Barsebäck har under året inte sett någon avmattning i det antal ansökningar som kommit in till utlysta vikariat. Och när Ringhals externt sökte 25 nya stationstekniker fick man 250 ansökningar. Personalomsättningen har ökat något, från att alltid ha varit mycket låg. I Ringhals är den 3 procent, i Barsebäck 9,3 procent exklusive pensioneringar. Företaget har även infört en satsning på friskvård. I den egna motionsanläggningen Ringhallen har ringhalsanställda möjlighet att delta i t ex spinning och body pump, medan medarbetarna i Barsebäck kan välja inom ett stort utbud av lokala sport- och träningsaktiviteter. Utbildningsnivå Ringhalsgruppen Civilingenjörer 116 Övrig teknisk högskoleutbildning 423 Doktorer/licentiater 17 Övriga med högskoleutbildning 31 20