Ringhals Årsredovisning 2006

Transkript

1 Ringhals Årsredovisning 2006

2 Ringhals årsredovisning Innehåll Verksamhet 4 Hög produktion och tunga investeringar 7 Ett bra år som kunde blivit än bättre 8 Huvuddata 8 Driftåret De stora programmens tid 14 El en oumbärlig produkt? 16 Ringhals slår rekord i nyanställningar 19 Barsebäcksverket under år Grönt ljus från miljödomstolen Miljö 24 Ringhals verksamhetspolicy 25 Ringhals riktlinjer för miljö 26 Ringhals är EPD-certifierat 27 Betydande miljöaspekter 30 Miljöförbättringar under året 31 Miljöhändelser under Certifikat 32 Redovisning av tillstånd 33 Måluppfyllelse Miljöprogram inför Miljöfakta år Radioaktivt avfall 37 Material och resursförbrukning 38 Utsläpp 39 Kylvatten och kemi 39 Konventionellt avfall 41 Ordlista 43 EMAS granskningsberättelse 44 Principskiss 45 Nordens största kraftverk 46 Styrelse 46 Företagsledning Grafisk produktion och layout: Annika Örnborg-Anttila, Ringhals information Text: Ringhalsgruppen och Jan Söderlind Foto/illustrationer: Ringhals information, Hallandsbild, Jan Söderlind, Edithouse, Coloric och Jesper Johansson Tryck: BCB, Varberg 2007

3 El en självklarhet eller hur? Ljuset tänds när man trycker på knappen varje gång. Men två tredjedelar av världens befolkning saknar daglig tillgång till el och el har en självklar koppling till välstånd. Om alla ska få lika god tillgång till elenergi som vi i Sverige behövs alla produktionsmetoder. Men när nya produktionsanläggningar byggs är det viktigt att miljön får stort inflytande på teknikvalet. Ringhals årsredovisning

4 Ringhals verksamhet Hög produktion och tunga investeringar 2006 blev produktionsmässigt ett hyfsat år. Trots att vi inte fick det tillstånd att höja effekten på Ringhals 3, som vi hade räknat med, producerade vi 27 TWh (miljarder kilowattimmar) vilket är det näst bästa resultatet i Ringhals historia. Flera av blocken gjorde resultat i nivå med sina bästa någonsin. En höjning av produktionsförmågan blev det trots allt när Ringhals 3 bytte lågtrycksturbinerna, vilket gav ytterligare 45 megawatt i uteffekt. Det ger en årlig merproduktion på cirka 0,37 TWh. Tyvärr fick vi ett ganska stort produktionsbortfall i slutet av året då vi drabbades av en transformatorbrand på R3. Det var ett av de tyngsta investeringsåren under vad vi har kallat De stora programmens tid som löper mellan 2002 och I genomsnitt investerades under 2006 cirka 5 miljoner kronor per dag av investeringsramen för perioden på 13 miljarder. En väsentlig del av investeringarna används till att uppgradera säkerheten vid de fyra anläggningarna, som efter projektens genomförande i många avseenden kommer att vara helt i klass med nya reaktorer. Säkerheten har också varit i fokus i andra projekt som handlar mer om arbetssätt än teknik. Stora resurser har till exempel lagts ner på att åtgärda de punkter som WANO (World Association of Nuclear Operators) påpekade vid sin inspektion under De åtgärderna, tillsammans med andra säkerhetskulturförbättringar, har vi samlat under devisen Göra rätt, som kommer att vara ett ständigt prioriterat område. Säkerheten är basen för all verksamhet vid Ringhals. De omfattande moderniseringprojekten är ansträngande för organisationen och kräver stora personella resurser utöver vad vi själva kan ställa upp med. Därför är det just nu många konsulter och entreprenörer på Ringhals. Det leder i sin tur till att infrastrukturen ansträngs. Det behövs många extra kontor, datorer, omklädningsskåp osv. Som en positiv bieffekt av detta är hotellen i närområdet väl bokade under sommaren. Till detta köper vi förstås varor och tjänster för nästan en miljard kronor av företag i regionen. Det är ingen överdrift att påstå att Ringhals är viktig för västra Sverige. Ringhals befinner sig mitt i en generationsväxling. Under året rekryterades 130 nya medarbetare varav en tredjedel är kvinnor. Det är helt i linje med jämställdhetsarbetet som pågår, där vi i ett första steg strävar efter att 20 procent av medarbetarna inom ett par år ska vara kvinnor och att andelen kvinnliga chefer ska vara lika stor. När jämställdhetsombudsmannen under hösten granskade hur Sveriges företag arbetade för jämställda löner, var det bara ett fåtal som fick godkänt. Ringhals var ett av dem, för övrigt det enda i Halland. Till min glädje blev vi under året också arbetsmiljöcertifierade med mycket goda vitsord från certifieringsorganet SP (Sveriges Tekniska Forskningscentrum). Nu i mars 2007 har det skett en hel del förändringar. Dels har Ringhals 3 fått tillstånd att höja effekten med 80 Megawatt, dels har jag själv blivit VD på Forsmark och alltså lämnat Ringhals. Jag vill därför också passa på att tacka alla medarbetare, närboende och andra som jag har haft förmånen att träffa, för de fina år jag fick här på västkusten och samtidigt önska min efterträdare på VD-posten, Bertil Dihné, lycka till. Jag är säker på att Ringhals har en mycket god framtid i sikte. Ringhals i mars 2007

5 Jan Edberg vd för Ringhals AB mellan år 2001 och Ringhals verksamhet

6 Ringhals verksamhet Stora summor är i omlopp på Ringhals. Investeringsprogrammet kostar i genomsnitt fem miljoner kronor per dygn. Mycket pengar javisst men marknadsvärdet av årsproduktionen uppgick samtidigt till drygt 7 miljarder kronor.

7 Ringhals verksamhet Ett bra år som kunde blivit än bättre Så kan 2006 sammanfattas då Ringhals gjorde sitt näst bästa produktionsresultat någonsin. Tyvärr drog transformatorbranden på Ringhals 3, liksom att vi inte fick höja effekten direkt efter revisionen, ner resultatet, säger Martin Winberg, företagscontroller på Ringhals. Under 2006 tillverkades 27 Terawattimmar (TWh) vilket motsvarar nästan en femtedel av den totala elproduktionen i landet. Detta var dock nästan en TWh mindre än beräknat. Men med en konkurrenskraftig kostnad blev det, tack vare det höga elpriset mycket lönsamt för Ringhals ägare som säljer produktionen på marknaden. Totalt kostade Ringhals 4,7 miljarder kronor förra året, varav en tredjedel bestod av olika skatter och avgifter. Marknadsvärdet av produktionen uppgår till cirka 7,5 miljarder kronor. Fortfarande överstiger kostnaderna för drift, underhåll och administration budget. Även om minuset för dessa så kallade DUAM-kostnader halverades till 65 miljoner kronor ifjol jämfört med föregående år. Vi jobbar vidare med detta, det är särskilt viktigt att få ökad kvalitet i revisionerna och att korta den tid de pågår, anser Martin Winberg. I fjol stod de fyra blocken stilla i hela 118 dygn på grund av revision, vilket var 25 dygn mer än planerat. Till detta kommer transformatorbranden som stoppade Ringhals 3 i ytterligare 27 dygn till en kostnad av nära 220 miljoner kronor. Även den utdragna miljöprövningen och tillståndsprocessen medförde under året en minuspost på 150 miljoner kronor i produktionsbortfall eftersom Ringhals 3 inte kunde höja effekten vid revisionen. Ringhals är också sedan några år tillbaka inne i en mycket expansiv och kostnadskrävande moderniseringsfas. Från en historisk investeringsvolym på 600 miljoner kronor om året steg denna brant till miljoner kronor under förra året. Ändå är det mindre än planerade 2,1 miljarder kronor, vilket hänger samman med att vissa projekt blev senarelagda. Men omdaningen ställer också stora krav på företaget: Framförallt gäller det att få tag i leverantörer med kompetent arbetskraft, det är tuffa utmaningar som anstränger hela organisationen, säger Martin Winberg. Men ändå överträffade det äldsta blocket, Ringhals 2, planen med en bekymmersfri drift som nådde rekordnivå med en tillgänglighet på över 90 procent under fjolåret. Även Ringhals 1 och 4 hade en tillgänglighet på en nästan lika hög nivå. Förklaringen är det omfattande kvalitetsoch säkerhetsarbetet, underhållet samt investeringarna som gjorts och görs på verket: Trots att anläggningen är gammal har den aldrig varit i bättre skick än nu, säger Martin Winberg. Produktionskostnadens ingående delar Effektskatt 29,3 % Avsättningar 5,7 % Kärnbränsle 17,2 % Drift och underhåll 34,5 % Kapitalkostnader 13,3 %

8 Ringhals verksamhet Huvuddata (april 2007) Ringhals 1 Nettoeffekt (el) 858 MW Reaktortyp Kokvattenreaktor Reaktorleverantör Asea-Atom Turbinleverantör English Electric Kommersiell drift Januari 1976 Reaktor Termisk märkeffekt MW Drifttryck 7 MPa Ångtemperatur 286 C Ångflöde kg/s Antal bränsleelement 648 Antal styrstavar 157 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning Ringhals 3 & 4 English Electric 19,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal rpm Kylvattenflöde 2x21 m 3 /s (havsvatten) Ringhals 2 Nettoeffekt (el) 867 MW Reaktortyp Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör Westinghouse Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Turbinleverantör STAL-LAVAL TURBIN AB Kommersiell drift Maj 1975 Reaktor Termisk märkeffekt MW Drifttryck 15,5 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning Asea 19,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal rpm Kylvattenflöde 2x17,5 m 3 /s (havsvatten) Nettoeffekt (el) 1040/907 MW Reaktortyp Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör Westinghouse Ånggeneratorer Framatome/Siemens AG (R3), Westinghouse (R4) Turbinleverantör ASEA STAL AB Kommersiell drift R3 September 1981 R4 November 1983 Driftåret var Ringhals näst bästa produktionsår genom tiderna. Resultatet 27 TWh (terawattimmar), trots att det långt ifrån var ett problemfritt år, imponerar och indikerar att det kan bli ännu bättre när alla bitar faller på plats. Tillgängligheten uppgick till 88 procent vilket också är genomsnittet för de senaste fem åren. Produktionsmedelvärdet under samma period är 26,43 TWh. Produktionsplanen för året uppnåddes emellertid inte. De två främsta orsakerna till det är dels branden på Ringhals 3 och dels att Ringhals inte fick de tillstånd för effekthöjning för Ringhals 1 och 3 vid TWh Ringhals produktion den tidpunkt man hade räknat med. Dessutom blev revisionerna förlängda vid samtliga block. Ringhals 1 Kommersiellt idrifttagen Installerad effekt 843 MW. Produktionsåret blev det näst bästa sedan blocket togs i drift för 30 år sedan. Endast 4 GWh (gigawattimmar) skilde blocket från det egna rekordet. Produktionen uppgick till 6,52 TWh och tillgängligheten var så bra som 89,7 procent. Genomsnittsproduktionen för de senaste fem åren är 6,03 TWh och den genomsnittliga tillgängligheten uppgår till 84 procent. Ett antal mindre störningar inträffade under året med effektreducering som följd. Ett par av dem berodde på dålig kylning i samband med höga havsvattentemperaturer under sommaren. Flera gånger har någon av turbinerna kortvarigt tagits ur drift av olika skäl. Revisionen var tänkt att bli rekordkort bara 18 dygn. Nu blev den drygt 26 dygn vilket trots allt var rekord om än med liten marginal. Förseningen berodde huvudsakligen på problem med nedblåsningsventilerna i 314-systemet vars innanmäte byttes ut under revisionen. Ventilerna var svåra att stänga. Bara något dygn efter återstarten fick blocket ställas av på nytt eftersom ventilproblemen fortsatte. Lösningen blev till slut att man återställde ventilerna till ursprungligt skick, vilket dock tog ytterligare sex dygn. Under året inträffade två snabbstopp. Reaktor Termisk märkeffekt 2 992/2775 MW Drifttryck 15,5 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning Asea 21,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal rpm Kylvattenflöde 2x22,5 m 3 /s (havsvatten)

9 Ringhals verksamhet 10 Produktion Ringhals 1 (TWh) Ringhals 2 Kommersiellt idrifttagen Installerad effekt 867 MW. Ringhals äldsta reaktor levererade det bästa produktionsresultatet hittills under de 31 år blocket varit i kommersiell drift. Produktionen uppgick till 6,84 TWh vilket är 27 GWh bättre än det näst bästa året. Tillgängligheten blev 91,5 procent inte det allra bästa resultatet men en även i internationella sammanhang imponerande siffra. Produktionsgenomsnittet de senaste fem åren uppgår till 6,55 TWh och den genomsnittliga tillgängligheten under samma period har varit 89 procent. I början av driftåret fick man indikationer på att det inte stod rätt till med verkningsgraden. Orsaken visade sig vara en läcka i en av mellanöverhettarna, som i slutet av mars 2006 togs ur drift med viss verkningsgradförsämring som följd. Åtgärden möjliggjorde emellertid att man kunde köra fram till revisionen i juni. Revisionen inleddes den 7 juni och kom att pågå drygt 27 dygn, vilket var knappt tre dygn längre än planerat. Under revisionen genomfördes bland annat utbyte av Guide Tube Support Pins ett stort antal styrpinnar som har till funktion att positionera reaktorns övre interndelar rätt. Projektet BALI, som innebär en modernisering av den avbrottsfria elförsörjningen inleddes 2005 och slutfördes under årets revision. Tillgängligheten utanför revisionsperioden har varit över 99 procent. Under året inträffade inga snabbstopp Tillgänglig energi Producerad energi Produktion Ringhals 2 (TWh) Tillgänglig energi Producerad energi

10 10 Ringhals verksamhet 10 Produktion Ringhals 3 (TWh) Ringhals 3 Kommersiellt idrifttagen Installerad effekt 1040 MW Tillgänglig energi Producerad energi Produktion Ringhals 4 (TWh) Ringhals 3 fick nöja sig med 6,57 TWh. Det är inte ett dåligt resultat men på grund av treans annars så goda statistik, hamnar året långt ner på rekordlistan. Ringhals 3 har ett genomsnitt för de senaste fem åren på 6,97 TWh. Tillgängligheten uppgick till blygsamma 81,5 procent mot genomsnittet 88 procent under de senaste fem åren. Orsaken till det låga resultatet är främst den brand i en transformator, som man råkade ut för i november månad och som ledde till ett stopp på drygt en månad. Bortfallet beräknas till 0,7 TWh för den händelsen. Revisionen inleddes den 26 maj och var från början planerad att bli kort. Planerna ändrades när man insåg att man skulle kunna byta lågtrycksturbiner ett år före ursprunglig tidplan. Planen ändrades till 27 dygn men det blev till slut 35. Huvudorsaken till förseningen var bytet av Guide Tube Support Pins. För detta jobb behövdes en extra lyftkran i inneslutningen och montaget av denna visade sig vara mer komplicerat än man antagit. Erfarenheterna från Ringhals 3 gjorde dock att Ringhals 2, som något senare genomförde samma jobb, klarade av sitt byte snabbare. Brand utbröt i en lokaltransformator tillhörande den ena turbinsträngen den 14 november. På grund av att detta begränsade antalet inmatningsvägar för el till blocket gick det inte att återstarta förrän reparationen var slutförd. Först den 10 december var blocket åter i drift. Under året inträffade ett snabbstopp. Blockhefen Christian Schwartz lämnade Ringhals under året och ersattes av Ingemar Engkvist Tillgänglig energi Producerad energi

11 11 Ringhals verksamhet Ringhals 4 Kommersiellt idrifttagen Installerad effekt 907 MW. Ringhals 4 gjorde på nytt ett bra år producerade 7,09 TWh vilket är deras tredje bästa resultat någonsin. Tillgänglighet uppgick till 90,8 procent. Ringhals 4 har tre år i sträck producerat över 7 TWh. Snittet för de senaste fem åren är 6,87 TWh och tillgängligheten under samma period har ett snitt på 89 procent. Den mest omfattande driftstörningen under året inträffade i inledningen av september då man fick ett kylvattenläckage i en av generatorrotorerna. Felet gick inte att laga på plats och för att kunna genomföra de tunga lyften som krävdes för att man skulle kunna byta rotor måste blocket tas ur drift och gå till kall avställning. Arbetet tog cirka fem dygn. Revisionen tog 26 dygn mot planerade 24. Stora jobb var bland annat utbyte av takkranen i inneslutningen, heliumläcksökning av samtliga tre ånggeneratorer och reparation av styrstavsdrivdonen. Under året inträffade ett snabbstopp.

12 12 Ringhals verksamhet Frånsett vissa omprioriteringar löpte projekten under 2006 som planerat. GREAT (GRadual Energy Addition unit Three) Projektets syfte: Ökad elektrisk uteffekt i Ringhals 3 genom termisk effekthöjning i reaktorn från MW till 3150 MW och förbättrad verkningsgrad genom bland annat nya turbiner. Totalt höjs den elektriska effekten drygt 200 MW. Budget: 1,6 miljarder kronor. Åtgärder under 2006: Byte av sex lågtrycksturbiner under revisionen. De nya turbinernas bättre verkningsgrad ger ytterligare 45 MW el. Förberedelser för kommande effekthöjning i reaktorn; omställning av reglerparametrar och reaktorskydd. Administrativt arbete för licensiering av anläggningen för ökad termisk effekt. Sista kompletterande svar sänt i december 2006 till SKI. Fysiskt skydd Projektets syfte: Utökat skydd i enlighet med SKI:s nya föreskriftskrav. Åtgärderna är uppdelade i områdesskydd, tillträde, skalskydd och skydd av IT-miljöer. De träder i kraft på olika delområden 1 januari 2007, 1 januari 2008 och 1 oktober Budget: stor (ej offentlig uppgift). Åtgärder under 2006: Fordonshinder i form av betong och gabioner (stenmurar) kring reaktorerna. Ökad tillträdeskontroll till driftområden av personal och gods. Skydd av IT-miljöer och utökat skalskydd. Förberedelse och projektering för att möta samtliga föreskriftskrav. RPS/SP2 Projektets syfte: Installation av oberoende digital säkerhetsfunktion med egen kraft, givare och pumpar på Ringhals 1. Den nya De stora programmens tid Det är ett av landets absolut största industriprojekt. Och ska göra Ringhals säkrare, effektivare och förlänga livstiden till över 40 år. Resultatet av investeringen på 13,5 miljarder kronor ger en ökning av elproduktionen till 32 TWh om fem år. Nu finns en optimism och framtidstro som jag inte trodde var möjlig för tio år sedan, säger Jan Edberg, VD för Ringhals AB. På Vattenfalls största elfabrik i Norden råder sedan några år en närmast febril aktivitet. Det byggs, moderniseras och effektiviseras. Under 2006 satsades fem miljoner kronor varje dygn. För oss som organisation är det en oerhörd ansträngning, vi har snabbt gått från att vara ett förvaltande företag till ett expansivt som satsar stort för framtiden, säger Jan Edberg. Bakom De stora programmens tid ligger samhällets förändrade syn på kärnkraften, vilket inleddes med riksdagens energibeslut 1997 som raderade avvecklingsåret 2010 och förändrade Ringhals förutsättningar i ett slag. Till detta kom en stadigt ökad efterfrågan på el samt stigande elpriser och klimathot. I det läget blev moderniseringen av Ringhals både möjlig, kostnadseffektiv och miljömässigt intressant. Arbetet med effekthöjning, miljöförbättring, säkerhet och livstidsförlängning, som startade 2002, sker i över 300 olika projekt. En tvärvetenskaplig avdelning stöttar projekten med tekniska analyser och ett projektcentrum svarar för att genomföra förnyelse- och effekthöjningsprogrammet. Förutom Ringhals egen personal är även ett stort antal konsulter involverade i de olika projekten. Vilket gett många lokala leverantörer ett uppsving och påverkar näringslivet i hela området. Ett av de mest omfattande projekten är GREAT som i fler steg höjer effekten på Ringhals 3. Dels kommer reaktoreffekten att höjas i två steg, dels kommer verkningsgraden att förbättras så att mer el kan produceras med samma mängd ånga. Ett sådant steg genomfördes under 2006, när lågtrycksturbinerna byttes ut. När hela projektet är slutfört har den elektriska effekten höjts från 920 megawatt till cirka 1140 megawatt. En betydande del av investeringarna har öronmärkts för ökad säkerhet. Exempelvis bygget av ett nytt kylsystem med två nya kylstråk från havet till Ringhals 1 i Säkerhetsprojekt 2 SP2. En funktion som kan användas när anläggningen ska kylas ner, exempelvis inför revision. Störst i sammanhanget är dock TWICE, moderniseringen av kontroll- och styrutrustningen på Ringhals 2, där det analoga kontrollrummet ska ersättas med ett digitalt. En mycket komplicerad och omfattande operation som aldrig gjorts tidigare någonstans i världen. Vilket också medfört svårigheter för leverantören varför installationen nu skjutits fram till april Terrorhot, inte minst attacken i USA den 11 september 2001, har också satt fokus på skyddsaspekter som ifjol resulterade i skärpta föreskrifter från SKI. I projektet Fysiskt skydd ingår att hindra intrång, sabotage och stölder. Såväl personal, fordon och gods som kommer till Ringhals ska kontrolleras. Vissa infarter stängs helt. Även konsulter och entreprenörer ska nu säkerhetstestas. Det ska vara svårare att ta sig in på Ringhals än på en flygplats, säger Torsten Bohl, informationschef på Ringhals.

13 13 Ringhals verksamhet säkerhetsfunktionen kan initiera snabbstopp av reaktorn, kyla härden samt kyla reaktorinneslutningen. Slutförs under Budget: 780 miljoner kronor. Åtgärder under 2006: Bygge av nya hus och kulvertar för el och processutrustning. FIMP Projektets syfte: Modernisera och skapa en plattform för brandskydd på Ringhals 1-4. Installation av tre brandpumpar per blockpar, ringledning runt reaktorerna, heltäckande brandlarm, skydd mot spridning mellan turbiner med mera. Uppfyller myndighets och försäkringsgivares krav både nationellt och internationellt. Budget: 300 miljoner (exklusive åtgärder i kabelkällare och relärum. R3-4). Åtgärder 2006: Ledningar togs i drift, installationen knöts ihop. Turbinernas brandskydd effektiviserades kraftigt. Systematiskt brandskyddsarbete startas enligt lagen om skydd mot olyckor samt försäkringskrav. Arbetet skall pågå fram till Det installerade markbrandvattensystemet gav snabbare och effektivare släckningskapacitet vid transformatorbranden på Ringhals 3. Projektets genomförande slutförs våren 2007 med modernisering och installation av brandsläckningssystem i kabelkällare /relärum R3-4. TWICE Projektets syfte: Modernisering och utbyte av instrument- och kontrollutrustning på Ringhals 2. Samt höjning av säkerhetsnivån. Budget: drygt 1 miljard. Åtgärder 2006: Förberedelser för planerad installation. Nytt avtal med leverantören Westinghouse om senareläggning av starten för genomförandet till 1 april 2008.

14 14 Ringhals verksamhet El en oumbärlig produkt? Många skänker den inte en tanke. Men försvinner den märks det direkt. Den moderna människan står och faller med strömmen. Utan el skulle samhället bryta ihop väldigt snabbt, säker elförsörjning är livsviktigt, säger Gustaf Olsson, professor emeritus vid Lunds Tekniska högskola och deltidsprofessor i elteknik vid Chalmers. För bara några generationer sedan var el närmast liktydigt med glödlampans ljus i köket. Eller fabrikens fåtaliga men mullrande maskiner. Sedan dess har elektriciteten gjort sitt makalösa segertåg. Den har på bred front dragit in i hemmets alla vrår och i samhällets alla skrymslen. Och förenklat vår tillvaro till den grad att vi nu inte ens tänker på den unika kraft som krävs för att vår tillvaro ska fungera. Det som ytterst styrt utvecklingen är vilket liv vi vill leva. Vår livsstil kräver mycket energi och elen är synnerligen effektiv och praktisk, den kan transporteras långa sträckor med små förluster, säger Gustaf Olsson, professor i bland annat industriell automation. Han har forskat om elektriska kraftsystem och automation och konsekvenserna i samhället i årtionden. Liksom lett projekt inom riskhantering för infrastruktur, främst elkraft och vatten. Under den tiden har elanvändningen formligen exploderat. Och han är vid detta laget helt säker på en sak: Elbrist skulle få enorma konsekvenser för dagens samhälle, särskilt i städer där man ju normalt inte har vedspis, utedass eller egen brunn, säger han. Försvinner strömmen sinar också värmen och vattnet. Ljuset slocknar, det blir mörkt på gator och torg. Så småningom stannar trafiken eftersom det inte ens går att tanka. Butikerna fungerar inte. Vilket kanske inte är betydelsefullt eftersom det heller inte går att få ut pengar eller använda kreditkorten. Datorerna har förstås också gett upp. Liksom telefonerna, frysboxarna och kylskåpen. Vi hamnar i en kris där det helt enkelt blir svårt att överleva, säger Gustaf Olsson. Därför, menar han, gäller det att inte bara transporten kan ske säkert utan även att det produceras tillräckligt mycket el. Produktion och konsumtion måste matcha varandra, tar man bort något måste också detta kompenseras, i alla fall om vi vill behålla vår livsstil, säger han. Därför är han exempelvis kritisk till hur samhället hanterar energifrågorna. Att lägga ner Barsebäck och samtidigt bygga en högspänningskabel till Finland för att köpa finsk kärnkraft är cyniskt, vår svenska självgodhet stör mig, säger Gustaf Olsson. Istället skulle han vilja se en lugn och sansad debatt om energifrågorna. Vi måste bestämma hur vi vill leva och på vilket sätt vi ska producera energin till detta, säger han. Den tidigare så hätska debatten om kärnkraften tycker han har paralyserat landets hantering av energifrågor. I dag ser nog många klimatförändringarna som ett större hot. Kärnkraften har däremot visat sig vara en pålitlig energikälla, säger Gustaf Olsson, professor vid Chalmers och professor emeritus vid Lunds universitet.

15 El är en mycket praktisk och effektiv energikälla, som gjort våra liv mycket lättare att leva, säger Gustaf Olsson professor vid Chalmers som forskat om elektriska kraftsystem och automation i årtionden. 15 Ringhals verksamhet

16 16 Ringhals verksamhet Ringhals slår rekord i nyanställningar Under 2006 anställdes en ny person varannan arbetsdag totalt 130 nya medarbetare. Stora investeringar och planering för kommande pensionsavgångar, förklarar personalchefen Birgitta Dahte den massiva personaltillströmningen. Var tredje av de nytillkomna medarbetarna på Ringhals var dessutom en kvinna. Fler kvinnor på Ringhals är också något som många chefer jobbar aktivt för: Vi är ett företag som vill rekrytera de bästa människorna, vare sig de är män eller kvinnor, därför vill vi också attrahera kvinnor, och inte minst behålla dem, säger Birgitta Dahte. Just jämställdhet är också något Ringhals uppmärksammades för under När Jämställdhetsombudsmannen, JämO, granskade hur svenska företag genomfört lönekartläggning, fick bara vart sjunde företag i landet och ett enda i Halland Ringhals godkänt. Mycket positivt och ytterligare skäl för duktiga kvinnor och män, att söka sig till oss, säger en nöjd personalchef. Att Ringhals är en attraktiv arbetsplats finns flera indikationer på. När företaget våren 2006 sökte 30 nya ingenjörer anmälde sig över 1000 personer till tjänsterna. Ett annat mått på ett företags popularitet brukar mätas i personalomsättning. På Ringhals är den siffran en procent, cirka en tredjedel av det som brukar betraktas som normalt. Men det har också en baksida enligt personalchefen Birgitta Dahte: Vi har många som arbetat här länge, till och med sedan kärnkraftverket byggdes vilket ju innebär att många också försvinner samtidigt, därmed även deras stora kunnande. Botemedlet mot detta heter överrekrytering. På så sätt kan kunskaperna överföras, man kan gå bredvid och skola in sig, säger Birgitta Dahte. Om fyra år börjar den riktigt stora vågen av pensionsavgångar. Trots en relativt hög andel äldre i företaget är ändå sjukfrånvaron mycket låg, två och en halv procent, här har arbetet med hälsofrämjande åtgärder i projektet ett kärnfriskt företag gett resultat. Det drog vi igång för fyra år sedan, bland annat på initiativ från facket som var oroade över ökande stress och sjukfrånvaro, berättar Birgitta Dahte. I dag finns hälsoinspiratörer på varje avdelning. Det är viktigt med ledarutveckling, därför genomför vi frukostmöten och seminarier där chefer lyssna på intressanta föredragshållare och även få chans till dialog sinsemellan. Vi arbetar med vikten av tydliga mål och återkoppling för att minska stress men också med förståelsen för hur viktig fysisk träning är för att må bra, säger Birgitta Dahte. Hon poängterar också att i den bransch Ringhals verkar kan vikten av en stark säkerhetskultur inte nog betonas. STARK är också begreppet man arbetar med Stanna upp, Tänk efter, Analysera, Reagera och Kommunicera. Ringhals har även ett omfattande samarbete med skolor och utbildningscentra i närområdet, vilket bland annat lett till den uppmärksammade höstlovskursen Tjejer & teknik under Totalt har Ringhals AB i dag 1350 anställda. Till detta kommer ytterligare 300 konsulter och entreprenörer på årsbasis. Samt inhyrda konsulter som kan uppgå till ett tusental vid de årliga revisionerna.

17 Ringhals står även inför stora utmaningar när det gäller personalen. Flera hundra högt kompetenta medarbetare kommer att gå i pension inom de närmaste åren. De ska ersättas med välutbildade motiverade kvinnor och män och deras kompetens och erfarenhet måste överföras till denna nya generation. 17 Ringhals verksamhet

18 18 Ringhals verksamhet På Barsebäck är det fortfarande mycket på gång. Men verket har gått från att vara en betydande elproducent till elkonsument.

19 19 Ringhals verksamhet Barsebäcksverket i förändring Regeringen beslutade 1998 med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling att Barsebäck 1 och 2 skulle stängas. Den 30 november 1999 respektive den 31 maj 2005 kopplades anläggningarna från elnätet. Barsebäck Kraft AB:s tillstånd att utvinna kärnenergi har därmed upphört, men kraftverket är formellt fortfarande en kärnteknisk anläggning och verksamheten lyder under kärntekniklagen och SKI:s föreskrifter. Under 2006 har tre olika verksamheter bedrivits innanför grindarna. För det första har Barsebäck Kraft AB, BKAB, svarat för service- och avställningsdrift av reaktorerna Barsebäck 1 och 2. För det andra har ett omfattande distansarbete för Ringhalsverket utförts i en filial på Barsebäcksverket. För det tredje har den personal som blivit övertalig organiserats i en speciell grupp - Barsebäcks omställningsgrupp. Fokus har varit att ta hand om anläggningen och det använda bränslet som stod i bassängerna i reaktorhallen. I och med att vi fått vår miljödom och att bränslet nu är borttransporterat från anläggningen, innebär det att organisationen kan minskas ganska mycket under 2007, säger BKAB:s VD Leif Öst i en kommentar. Vid stoppet av Barsebäck 2 den sista maj 2005 fanns 352 personer anställda på BKAB. Av dessa har 162 personer genomfört sin omställning till annan sysselsättning. Barsebäcksverket kommer att förbli en stor arbetsplats under många år framöver. Minst 150 personer kommer att vara sysselsatta innanför grindarna, varav hälften i Ringhalsfilialen, säger Leif Öst. Då 2006 inleddes hade BKAB fortfarande kvar sitt använda bränsle som togs ur härden under juni Säkerheten kring bränslet och transporterna till Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle), var en av de viktigaste aktiviteterna som pågick under året. Den 1 december gick den sista transporten, vilket innebar att den så kallade servicedriften då inleddes. BKAB fick tillstånd till servicedriften från miljödomstolen den 12 juli. BKAB hade önskat att få obegränsad tid för servicedrift, men beslutet gäller t o m den 31 december Förutom tillståndets längd överensstämmer erhållna villkoren med BKAB:s ansökan. Ett par större anläggningsändringar pågår. Elsystemen kommer att anpassas till servicedriften och till att övervakning av anläggningen tas över av vaktbolaget. Obemannade kontrollrum blir möjligt genom att kraven minskar då BKAB inte längre har kvar något nukleärt material. Vaktbolagets nya bevakningscentral etableras i huvudentrén. När den nya bevakningscentralen tas i bruk lämnar väktarna också den yttre vaktlokalen. BKAB planerar för att där bygga ett informationscenter på tema energi och miljö. Årets kostnader blev cirka 400 MSEK, vilket är 50 MSEK mindre än plan. Differensen beror främst på lägre gemensamma administrativa kostnader från Ringhals, KSU:s avveckling av Barsebäck-simulatorn, lägre pensionskostnader och ett par framflyttade projekt.

20 20 Ringhals verksamhet Grönt ljus från Miljödomstolen Det glädjebeskedet nådde Ringhals miljöchef Per Drake på semesterresa i Thailand i våras. Men han blev knappast odelat positiv efter att ha lusläst domen: Nu kan vi hamna i en situation där vi följer en lag men bryter mot en annan, säger han. Istället för att luta sig mot expertmyndigheterna Statens strålskyddsinstitut, SSI, och Statens kärnkraftsinspektion, SKI, valde nämligen domstolen att själva tolka begreppen strålskydd och kärnsäkerhet utifrån miljöbalkens bestämmelser. I domen den 22 mars 2006 gavs Ringhals klartecken för att både köra vidare och öka effekten. Men också en prövotid på fem år för att utreda möjligheterna att uppnå de strålskydds- och säkerhetsnivåer som gäller för nya kärnkraftverk. Och då hjälper det inte att Ringhals redan uppfyller kraven i kärntekniklagen och strålskyddslagen. Nej, alla tre lagarna ska tillämpas parallellt och det kan bli väldigt bekymmersamt. Domstolens villkor kan komma att strida mot föreskrifter och villkor enligt strålskyddslagen och kärntekniklagen, fruktar Per Drake. Enligt Miljöbalken, som trädde i kraft 1999, ska även pågående verksamheter prövas på samma sätt som när tillstånd söks för att starta nya. Och det är här problemen uppstår. Miljödomstolen ser helst ett så gott som nytt Ringhals: Det kan exempelvis handla om att placera kontrollrum i berg eller med flera skal, i så fall skulle vi tvingas bygga helt nya kontrollrum på andra platser, säger Per Drake. På dessa punkter överklagades domen ifjol till Miljööverdomstolen som dock inte ändrade beslutet. Nu söker vi prövningstillstånd hos Högsta domstolen, vi tycker varken det är lämpligt eller behövligt att Miljödomstolen meddelar villkor för säkerhet och strålskydd eftersom expertmyndigheterna ju redan gör detta, anser Per Drake.

21 21 Ringhals verksamhet På fem andra punkter där domstolen också sköt upp avgörandet om villkor är dock Ringhals mer med på noterna: Ringhals ska utreda möjligheterna att minska sin egen energiförbrukning Att hushålla med energi är ju ett egenintresse, ett exempel på åtgärd är att vi använder spillvärme från Ringhals 2 till att värma byggnader här, vi tittar också på styrning av belysning och en del annat, förklarar miljöchef Per Drake. Ringhals ska utreda och begränsa utsläppen av hypoklorit (klorering används för att minska musseltillväxt i kylsystemen) Vi har nu dragit ner kloreringen vid R# och R4 med 75 procent, men det innebär att vi oftare får rensa kylsystemen manuellt, det kostar mer pengar och riskerna för stopp ökar, säger Per Drake. Ringhals ska begränsa utsläppen av fosfor och syreförbrukande substanser Detta ska lösas genom ett extra reningssteg vid utloppet från tvättstugan. Tvättvattnet ska nu passera en tank med bakterier som helt enkelt oskadliggör de misshagliga ämnena. Ringhals ska utreda vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas avseende markförvaret av lågaktivt avfall Farhågor som framkommit om risker med markförvaret ifrågasätts dock av Ringhals miljöchef: Om vi istället skulle lagra tusen kubikmeter konstgödsel fick vi ett högre radioaktivitetsinnehåll. Vi avser att deponera som planerat, men vi behöver ett uppdaterat tillstånd från SSI, säger han. Ringhals ska undersöka hur fisket påverkas av kylvattnet som tas ur och släpps ut i havet. Detta utreds nu av Fiskeriverket på uppdrag av Ringhals. Miljöprövningen för Ringhals del är alltså inte slutförd. Åtgärderna som följer i dess släptåg kommer att kosta företaget mycket tid och pengar även i fortsättningen tror Per Drake. Något som inte alltid står i proportion till miljövinsterna: Tyvärr, om vi till exempel satsade en del av resurserna på att rena Viskans vatten skulle vi förmodligen få en mycket bättre miljöeffekt, säger Per Drake som också är kritisk till den långsamma miljöprocessen.

22 22 Ringhals miljö

23 Ringhals och miljön 23 Ringhals miljö

24 24 Ringhals miljö Ringhals verksamhetspolicy Vi skall producera el på ett sätt som tillgodoser krav från ägare, samhälle och medarbetare. Vår verksamhet skall kännetecknas av öppenhet, ansvarstagande och effektivitet. Öppenhet uppnår vi genom att: säkerställa en öppen, saklig och snabb kommunikation såväl inom företaget som externt med myndigheter och övrig omvärld. med samarbetspartners och leverantörer skapa relationer som präglas av god affärsmässighet och med beaktande av våra säkerhets- och miljökrav. ta vara på egna och andras erfarenheter samt resultat av forskning och utveckling för att uppnå ständiga förbättringar. Ansvarstagande uppnår vi genom att: prioritera säkerhet och miljö i all verksamhet. ständigt utveckla vår säkerhetskultur och medvetenhet om kraven på verksamheten. alla medarbetare bidrar till en trivsam och god arbetsmiljö där vi utvecklas både som individer och arbetsgrupp. alla medarbetare vet sin roll och sitt ansvar samt dess koppling till företagets övergripande mål. Effektivitet uppnår vi genom att: regelbundet och långsiktigt utveckla arbetssätt, metoder och processer. utveckla kompetensen hos medarbetarna så att alla kan bidra till hög säkerhet, goda miljövärden och effektivare resursanvändning. arbeta aktivt och långsiktigt för att skydda omgivning, personal, egendom. På nästa sida anges riktlinjer för miljö som förtydligar verksamhetspolicyn. Riktlinjer för reaktorsäkerhet finns också framtagna. Fastställd november 2006

25 25 Ringhals miljö Ringhals riktlinjer för miljö All elproduktion medför miljöpåverkan. Vi skall vidta de åtgärder som krävs för att effektivt begränsa vår miljöpåverkan. Vi skall vara nummer ett för miljön. Vi skall genom ett kontinuerligt miljöriktigt agerande förhindra att människa, anläggning och miljö kommer till skada. Vi åstadkommer detta genom ständiga förbättringar baserade på helhetsförståelse för miljösammanhang samt integrerar och prioriterar miljöfrågor i all verksamhet. Vi har väl fungerande rutiner och metoder som stödjer en god inre och yttre miljö. Vi satsar på personalens hälsa och välbefinnande. Vi minskar vår användning av miljöstörande och hälsovådliga produkter. Vi begränsar utsläpp av miljöstörande ämnen. Vi beaktar resursförbrukningen vid drift av anläggningarna liksom vid ändrings- och underhållsarbeten. Vi arbetar med effektiv källsortering för att tillse att förbrukat material kan återgå till kretsloppet. Vi minimerar bullerstörningar inom anläggningen och i omgivningen. Vi analyserar och drar lärdom av inträffade händelser och har en beredskap för att omhänderta och minimera följdskador av allvarliga störningar i verksamheten. Vi skapar förtroende för vår verksamhet hos kunder, ägare, anställda, allmänhet och myndigheter. Vi åstadkommer detta genom öppenhet, kommunikation, motivation, delaktighet och engagemang för miljöfrågor i organisationen. Vi åstadkommer detta genom hög kompetens hos Ringhals ledning och våra medarbetare samt genom att ständigt utveckla vår kunskap om kärnkraftens effekter på hälsa och miljö. Ringhals miljöledning I Ringhals ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar vi har genomfört ligger till grund för hur vi värderar miljöfrågor. Utifrån dem har vi även kunnat fastställa vilka våra betydande miljöaspekter är. Detta är en ständigt pågående process. Miljöaspekterna omvärderas årligen i verksamheten. Viktiga miljöavsnitt i Ringhals verksamhetsstyrsystem är verksamhetspolicyn och interna riktlinjer för miljöskydd och miljökontroll. Kort- och långsiktiga miljömål tas fram och uppdateras årligen tillsammans med de miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Ringhals ska uppfylla externa krav, som lagstiftning och krav från koncernen och kunder. Skydd mot större miljötillbud är inbyggda i anläggningskonstruktionen och i interna driftrutiner. Detta stöds ytterligare av intern räddningstjänst och haveriberedskap. I ledningssystemet slås fast att miljöarbetet ska granskas i de ordinarie internrevisionerna. Det står även att miljörapportering till myndigheter ska kompletteras med öppen intern och extern miljöredovisning. Vi arbetar för att alla skall känna engagemang för Ringhals miljömål och betydande miljöaspekter. Alla medarbetare medverkar till att arbetsmiljön utvecklas. Våra leverantörer och entreprenörer lever upp till Ringhals miljöriktlinjer. Vi redovisar öppet våra miljömål och vårt miljöarbete. Vi för en nära dialog med myndigheter, närboende och andra intressenter kring miljöfrågor av betydelse för verksamheten. Allas medverkan krävs för att vi skall lyckas.

26 26 Ringhals miljö Ringhals är EPD-certifierat Sedan 2002 är el-leveranserna från Ringhals försedda med EPD-certifikat (Environmental Product Declaration). EPD är ingen traditionell miljömärkning utan en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet åstadkommer. Bakom EPD-certifieringen ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Certifierade miljövarudeklarationer är viktiga informationskällor i all produktion. Eftersom el är en betydande råvara i många produkter är certifierade miljövarudeklarationer för el av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD och marknadsföring. Mer om Ringhals EPD finns att läsa på

27 27 Ringhals miljö Betydande miljöaspekter I Ringhals gör vi en värdering av vilka miljöaspekter som är av betydelse samtidigt som vi ser till att de tas omhand på bästa sätt. En ny värdering görs varje år varvid förbättringsbehov identifieras och prioriteras. Värderingen görs av dem som bedriver den miljöpåverkande verksamheten tillsammans med personer som har hög kompetens inom miljöområdet. Förbättringsbehoven förs in i den ordinarie planeringsprocessen och mål sätts för vad som ska uppnås. Vid värderingen tar vi hänsyn till att myndighetskrav alltid ska uppfyllas liksom vår egen verksamhetspolicy. Även medarbetarnas och kundernas förtroende för vårt miljöarbete är viktigt. Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning, så även kärnkraften. Ringhals betydande miljöaspekter är uppdelade i tre huvudgrupper där var och en kan ha eller få någon inverkan på miljön. De betydande miljöaspekterna för Ringhals beskrivs i korthet nedan. Kärnbränslecykelns miljöfrågor Uranbrytning, anrikning, bränsletillverkning Uranmalmen bryts i gruvor, för att därefter transporteras till ett uranverk i närheten för utvinning och vidareförädling av urankoncentrat. I en anrikningsanläggning ökas halten av klyvbara atomer. Slutligen pressas uranet samman till små cylindrar bränslekutsar på en bränslefabrik. Kutsarna sätts ihop till bränslestavar och slutligen till bränsleelement. Tillverkning av uranbränslet kräver mycket energi och ger utsläpp till luft av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. Radioaktivt avfall Allt material som lämnar reaktoranläggningarnas kontrollerade områden undersöks med avseende på strålningsnivån. Det avfall som produceras delas in i tre kategorier: låg-, medel- och högaktivt avfall. Om strålningsnivån hos avfallet ligger under ett, av Strålskyddsinstitutet satt gränsvärde kan det behandlas som vanligt icke radioaktivt avfall. Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av använt bränsle som skickas till Clab (Centralt lager för använt bränsle i Oskarshamn). Under minst ett år förvaras det utbrända kärnbränslet i vattenbassänger inne i kraftverket, innan det förpackas i specialkonstruerade behållare för transport till Clab. Efter minst 40 års mellanlagring kommer det högaktiva avfallet att djupförvaras i den svenska berggrunden. Det måste hållas skilt från de ekologiska systemen i ca år, men redan efter ca 1000 år har 99 procent av radioaktiviteten försvunnit och avfallet är då endast farligt om det skulle förtäras eller på annat sätt komma in i en människa. Det medelaktiva avfallet består till största delen av filtermassor och skrot. Detta blandas med betong och gjuts in i plåtbehållare kokiller som slutförvaras i SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall i Forsmark). För varje avfallskolli som lämnar Ringhals har innehåll och strålningsnivå registrerats. Radioaktiviteten i detta avfall har en livslängd på några hundra år och avfallet är då inte längre farligt ur strålningssynpunkt. Lågaktivt avfall utgörs huvudsakligen av kasserade rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder och liknande. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. Huvuddelen av det lågaktiva avfallet från Ringhals deponeras i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals område. Efter 50 år har stråldosen sjunkit så att påverkan från markförvaret är helt försumbar jämfört den naturliga nivån. Förvaret är byggt för att hindra radioaktivitet att komma ut till omgivningen i åtminstone 100 år, som myndigheternas krav föreskriver. Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i SFR.

28 28 Ringhals miljö Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de svenska kärnkraftföretagen ansvarar för Clab och SFR och planeringen för den framtida förvaringen av avfallet. Säker drift av anläggningarna Anläggningarna drivs, underhålls och utvecklas i enlighet med krav vi själva fastställt och enligt myndigheternas krav. Kontinuerlig övervakning av driften och ronder i anläggningarna ger oss goda möjligheter att identifiera eventuella brister med säkerhets- och miljöpåverkan. Vi har väl förberedda åtgärder för att hantera störningar i ordinarie verksamhet dygnet runt. Dessutom har vi en speciell organisation med räddningstjänst och haveriberedskap för att ta hand om större störningar. Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals släpper, liksom alla andra kärnkraftverk, ut små mängder radioaktiva ämnen till atmosfären och via kylvattnet ut i havet. Utsläppen består huvudsakligen av nuklider med kort halveringstid, vilket gör att aktiviteten minskar mycket snabbt. Gränsvärdet för utsläppen är satt för att inte ge påverkan på människor och natur i omgivningen. Den extra stråldos, som utsläppen medför för de närboende utgör mindre än en hundradel av utsläppsgränsen och en tusendel av den naturliga strålning som finns överallt från himmel, berggrund med mera. Inte någon gång sedan starten i mitten av sjuttiotalet har våra utsläpp varit i närheten av gränsvärdet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och avloppsvatten från reaktoranläggningarnas kontrollerade områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen innan de släpps ut via skorstenen, där mängd och sammansättning mäts. Känsliga dosimetrar finns utplacerade i omgivningen runt Ringhals. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruket, fisket och vegetationen. Provtagning från växt- och djurriket visar enbart ytterst små mängder radioaktivitet i tång och musslor i närheten av kylvattenutsläppet. Någon påverkan av detta har inte kunnat observeras. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter. Konventionella miljöfrågor Utsläpp av kylvatten med förhöjd temperatur Ringhals tar in stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Havsvattnet är emellertid helt skilt från de radioaktiva systemen i anläggningarna. Vid full effekt på alla fyra blocken i Ringhals används totalt ca 170 kubikmeter kylvatten per sekund. Vattnet värms upp ungefär 10 grader innan det släpps ut igen till havet utanför Ringhals udde via tunnlar. På meters avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, högst ett par grader över den normala. Dosering av natriumhypoklorit till Ringhals kylvatten För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i de delar av kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Utsläpp av processvatten Till utgående kylvattnen förs också förbrukat processvatten. I processen används bland annat borsyra, lut och svavelsyra. Beståndsdelarna i de här ämnena förekommer naturligt i havsvatten. Under färden genom kylvattentunnlarna neutraliserar en stor del av kemikalierna varandra innan de når utsläppspunkten. I kombination med det stora kylvattenflödet gör det att koncentrationen vid utsläppspunkten blir obetydligt högre än i det omgivande havet.

29 29 Ringhals miljö Förändringar i artsammansättningen vid kylvattenutsläppet Fiskeriverkets återkommande kontrollprogram visar på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett begränsat område vid kylvattenutsläppet. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. Farligt avfall I verksamheten uppkommer en mängd olika sorters övrigt avfall med potentiell miljöpåverkan. Ringhals förbrukar, liksom de flesta stora industrianläggningar ett flertal olika kemikalier och råvaror. Vi använder diverse syror, oljor och batterier. För att kunna ta hand om dessa på ett bra sätt finns det miljöstationer på kraftverket, där vi separerar och förvarar restprodukterna i väntan på omhändertagande. Ringhals miljöaspekter. Konventionellt avfall Under de senaste åren har det osorterade industriavfallet stadigt minskat. En orsak till detta är källsortering av det konventionella avfallet. För närvarande sorterar vi i cirka 25 olika fraktioner. Ringhals anlitar enbart godkända transportörer och mottagare av både det farliga avfallet och det konventionella avfallet. Användning av hydrazin i processen Det giftiga ämnet hydrazin används i vissa processystem för att förhindra korrosion. Hydrazinhanteringen sker i slutna system och ämnet omvandlas vid användningen antingen till ammoniak eller kväve och vatten. Vi har tillstånd att använda hydrazin från arbetsmiljöverket. Vattenförbrukning I processen används stora mängder kommunalt vatten. Vattnet renas ytterligare till så kalllat totalavsaltat vatten innan användning i processen. För att minska förbrukningen pågår försök att rena och återanvända processvatten. Styrning, kontroll och stöd Miljöanpassade inköp och Leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer ska vara leverantörsbedömda med avseende på miljö. När det gäller miljön ställer vi samma krav på leverantörerna som på oss själva. De råvaror och produkter som köps från främmande land måste, som minimikrav, vara producerade i enlighet med landets miljöregler. Miljökraven på produkter omvärderas kontinuerligt. Miljökompetens All personal ska inneha goda kunskaper om sina egna arbetsuppgifter och den miljöpåverkan de kan ge upphov till. Vår verksamhetspolicy och våra betydande miljöaspekter ska vara kända hos varje anställd. Alla ska genomgå ett utbildningspaket inom miljö senast ett år efter anställning. Dessutom genomförs repetitionsutbildning vart tredje år inom miljö för all personal. Persontransporter, transporter av fissilt bränsle (kärnbränsle), farligt gods, avfall Alla transporter till, från och inom anläggningarna, ska ske på ett säkert, miljöriktigt och godkänt sätt.