Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken"

Transkript

1 Foto: Annika Örnborg, Ringhals Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

2 KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under omfattade 13 kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. Företaget bildades 197 och ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsavdelningar i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har anställda, varav cirka 1 vid utbildningsavdelningarna (ca1 instruktörer). Sedan starten har cirka 1, miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning de senaste åren i genomsnitt 1 miljoner kronor per år. År investerades över 7 miljoner kronor. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. Antalet medlemsländer uppgår till 36, med totalt cirka kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. Sverige ingår i WANOs Parisregion. Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken produ ceras av Avdelningen för erfarenhetsåterföring vid Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB. Layout och original: Foto omslag: Foto: Omslagsbild: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Annika Örnborg, Ringhals Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals AB Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Ringhals Barsebäck KSU Oskarshamn Forsmark

3 Innehåll Historik... Sveriges reaktorer... Energitillgänglighet... Reaktorsnabbstopp... Kollektivdos... Sveriges reaktortyper...6 BWR Kokvattenreaktor... 6 PWR Tryckvattenreaktor... 7 Forsmark Forsmark...9 Forsmark Oskarshamn Oskarshamn...1 Oskarshamn Oskarshamn 3 forts...1 Ringhals Ringhals 1 forts...16 Ringhals...17 Ringhals Ringhals...19 Produktionsdata för svensk kärnkraft... Elproduktionen i Sverige...1 3

4 Historik sveriges reaktorer Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell drift Netto Brutto MWt (år) Barsebäck 1* BWR Barsebäck ** BWR Forsmark 1 BWR Forsmark BWR Forsmark 3 BWR Oskarshamn 1 BWR Oskarshamn BWR Oskarshamn 3 BWR Ringhals 1 BWR Ringhals PWR Ringhals 3 PWR Ringhals PWR * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor Kokvattenreaktor ** Avställd PWR = Pressurized Water Reactor Tryckvattenreaktor energitillgänglighet Svenska kärnkraftsblock PWR BWR 78,6 7,68 WANOs jämförelsetal för är 7 (årsmedelvärde) BWR 87,93 = medelvärde PWR 8,1 = medelvärde Sverige När det gäller energitillgängligheten, visar en jämförelse mellan de svenska blocken och medelvärdet för övriga BWR/PWR- reaktorer i världen att de svenska PWR-reaktorerna ligger under medelvärdet, och de svenska BWR-reaktorerna ligger betydligt under medel. WANO Vid denna jämförelse räknades tillgängligheten för 6 BWR- och 7 PWR-block in för respektive jämförelsetal.

5 reaktorsnabbstopp Svenska kärnkraftsblock Antal 3,,, 1, BWR WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde) BWR,38 = medelvärde 1,, PWR,81,63 PWR,1 = medelvärde, Sverige De svenska blockens medelvärde ligger betydligt högre än motsvarande medelvärde för BWR- respektive PWR-block. WANO Vid denna jämförelse räknades reaktorsnabbstopp för 6 BWR-och 7 PWR-block in för respektive jämförelsetal. kollektivdos Svenska kärnkraftsblock mansievert 3,,, 1, BWR 1,, PWR,93,7 WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärden) BWR 1,6 mansv = medelvärde PWR, mansv = medelvärde, Sverige De svenska BWR-blocken ligger samtliga under BWR-medelvärdet och PWR-blocken ligger över medelvärdet, utom R3 som har CRE,3 betydligt lägre än medelvärdet. WANO Vid denna jämförelse räknades medelvärdet för 6 BWR- och 7 PWR-block.

6 6 6 Sveriges reaktortyper BWR Kokvattenreaktor 1 BWR = Boiling Water Reactor I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. Den 8 C heta ångan, som flödar med kg 3 per sekund (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka volt. Av den producerande energin tar anläggningen ca 3 procent till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. Reaktor med utrustning Reaktortank 1 Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Turbin Elgenerator 3 Ånga Elektroteknisk utrustning Kylvattenpump Bränsleelement Huvudcirkulationspump Kondensor Vatten Kylvatten Fallspalt Kondensat Styrstavar Matarvattenpump Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas 7 11 kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där.) Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså kg per sekund. När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka 3 m³ havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat. 6

7 PWR Tryckvattenreaktor PWR = Pressurized Water Reactor I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor hör tre ånggeneratorer. Reaktor med utrustning 3 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. Tryckhållningskärl Avblåsningstank Ånga I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. 1 Elpatron Styrstavar 1 Vatten Vatten Bränsleelement Reaktortank Den 8 C heta ångan, som flödar med cirka 1 kg per sekund, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till turbinernas rotorer. 6 Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 3 6 Elenergi Ånggenerator I turbingeneratorerna omvandlas en tredjedel av värmeenergin till elenergi. Kondensor Kylvattenpump 7 Kylvatten Tuber Kondensat 8 7 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka m³ havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Matarvattenpump Reaktorkylpump Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m³ vatten per sekund i reaktorn. 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka 1 kg per sekund. 7

8 Forsmark 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 8,8 TWh Energitillgänglighet 9, Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Med få reaktorsäkerhetsmässiga problem. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Inga avställningar i form av planerade ingrepp har skett under Energitillgänglighet (UCF) Revision Revisionsavställningen pågick 19 dygn mellan 3 april och 1 maj. Några av de arbeten som genomfördes var: Utbyte kablage i reaktorinneslutningen etapp 1. Omdesign lockbalkskonsoler tillhörande reaktortanklocket. Byte av dvärgbrytarmatning underspänning dieselskena. Byte AUMA-don i systemet för kondensatrening. Byte av säkerhetsventiler i hjälpkraftdieslarnas startluftsystem Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1,6 1,6 Snabbstopp Under året har en aktivering av reaktorns skyddssystem inträffat. Vid värmning efter revisionen erhölls hög reaktornivå motsvarande nivå för SS, varvid automatiskt snabbstopp utlöstes. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 67, mmansv, varav,7 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Antal Snabbstopp (UA7) mansievert Kollektivdos (CRE), 3, 3, 1, 1,,, Forsmark 1 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark. Den termiska effekten är 98 MW och den elektriska nettoeffekten är 98 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 8

9 Forsmark Blockets egna data Nettoproduktion 8,79 TWh Energitillgänglighet 9, händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Forsmark har, sedan provningarna i samband med effekthöjningen avslutades 13, körts på effektnivån 1. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INESskalan. Inga planerade ingrepp eller oplanerade avställningar har skett under. 1 1 Antal Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1 1, Snabbstopp (UA7) Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 98 mmansv, varav 78,7 mmansv erhölls under revisionsavställningen. F hade en säsong med bränsleskada. Revision Revisionen var planerad att pågå i 1 dygn men förlängdes med 11 dygn. Den pågick mellan maj och 6 juni. Utöver bränslebyte gjordes ett stort antal underhållsarbeten och moderniseringar, samt omfattande inspektioner och provningar. Några av de arbeten som genomfördes var: Byte av 8 drivdon, som reglerar styrstavarnas läge. Byte av motor på ett av fyra hjälpkraftdieselaggregat. Skovelinspektion på en av de två turbinerna. Översynen på ventiler i kylsystemet för avställd reaktor. Kontroll av huvudångledningarnas skalventiler. Byte av styrventiler i reaktorns avblåsningssystem. Inspektion av kylbatterier och fläktar i reaktorinneslutningens kylsystem., 1, Kollektivdos (CRE), Snabbstopp Under året har en aktivering av reaktorns skyddssystem inträffat i samband med uppgång efter revisionen. Efter problem med kondensatflöde och efterföljande delsnabbstopp erhölls SS6 högt reaktortryck och A isolering. 1,,, UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Forsmark togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekt en är3 3 MW och den elekt riska nettoeffekten är 1 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 9

10 Forsmark 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 8,7 TWh Energitillgänglighet 83,1 Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 3 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INESskalan. Problemområden under året har varit: Avvikelser i hjälpkraftförsörjningen. Återupprepningar inom området brandzoners och brandcellers integritet samt separation. Ökande trend avseende RO n pga mänskligt felhandlande. Inga avvikelser i fysiska skyddet har bedömts som RO under. Under effektdrift inträffade två händelser som utmanade djupförsvaret. Ett kortstopp genomfördes den 31 mars för åtgärd av läckage i Reaktorinneslutningens dränagesystem samtidigt byttes skadat bränsle ut. Stationen fasades åter in på nätet den 6 april. I samband med manöverprov av styrventiler i huvudångledningarna stängdes en huvudventil på grund av felgrepp. Vilket resulterade i A-nedstyrning och delsnabbstopp. Den alltför höga förekomsten av bränsleskador på Forsmark 3 föranleder ett utökat och intensifierat arbete för att motverka dessa. Målet med detta arbete är att nå en maximal bränsleskadefrekvens på,1 bränsleskador per år räknat från revisionsavställning (RA-1) Antal Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports Snabbstopp (UA7) Revision Årets revisionsavställning inleddes den 6 juli och pågick till den 19 september. Den totala revisionslängden blev dygn mot planerade 1 dygn. Under revisionen provades skalventilernas täthet. Vid RA-1 var härden fri från bränsleskador enligt onlineaktivitetsövervakning och kemiprovtagning. Under revisionen registrerades totalt erfarenheter. Snabbstopp Under nedgång inför revision i driftläge varmt avställd reaktor med en utlöst reaktoravställningskanal löstes automatiskt snabbstopp pga. en kanal för hög konduktivitet i kondensatsystemet löste ut. Snabbstoppet var ett s.k. orent snabbstopp då det var en kanal SS1 (manuellt snabbstopp som var avsiktligt utlöst tidigare pga pågående prov) och en kanal SS3 (hög konduktivitet i kondensatsystemet) som löste ut stationen. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 87 mmansv, varav 76,9 mmans erhölls under revisionsavställningen. Det högre dosutfallet beror främst på att revisionsorganisationen varit större än förväntat samt mer omfattande jobb i utrymmen med höga strålnivåer., 1, 1,,, mansievert UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor 8 8 UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Forsmark 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är 3 3 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 17 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka Kollektivdos (CRE) Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1

11 Blockets egna data Nettoproduktion 3, TWh Energitillgänglighet 7,1 Oskarshamn 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7 1,6,3 83,3 68 7,1 Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 3 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Året inleddes med anläggningens återstart efter byte av högtrycksturbin. Under hösten hade O1 vibrationsproblem i turbinanläggningen, men trots detta låg effekt på 93 till 1. Planerad tillgänglighet var 79,1, produktionsmålet uppnåddes inte, mest beroende på en bristande redo visning till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) efter ombyggnad av reaktorns snabbstoppsystem. SSM tillät inte O1 att starta efter revision enligt ett av myndigheten utfärdat beslut om särskilda villkor för drift (SSM1-78-1). Tillgängligheten minskade ytterligare pga. att ett tillfälligt monterat instrumentrör till turbinens dumpsystem brustit, samt att åtgärder gjordes på snabbstoppsystemet efter tidigare bristande montage. En oplanerad avställning skedde under året i samband med oljeläckaget i turbininneslutningen. Säkerhetsläget har under året varit gott. Utfallet för säkerhetsindex har under året blivit,8. Antal 3 1 mansievert, 1, 1,,, 6 6, , Snabbstopp (UA7) 1 Kollektivdos (CRE) Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är 1 37 MW och den elektriska netto effekten är 73 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, gemensam med Oskarshamn, vilket kopplas in i händelse av en reaktor olycka. Reaktorhärden består av 8 bränsleelement. Cirka av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 11 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två mot roterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn Revision Ett flertal planerade AÄ och underhållsarbeten visade sig inte vara klara i tid för införande under revision och stoppades därmed. Årets revisionsavställning inleddes den 31 mars och pågick till den 3 juni. Den totala revisionslängden blev 61 dygn mot planerade dygn. Bidragande orsaker till revisionsförlängningen: Problem i reaktorns snabbstoppsystem. Problem med en läckande tätning på en reservkraftdiesel. För lång öppnatid för avblåsningsventil i reaktorns avblåsningssystem. Under revisionen upptäcktes att O1 sedan driftsättningen varit behäftat med ett felaktigt montage i borsystemet. Ett lyft av en aktiv WRM-detektor utfördes som resulterade i att SSM genomförde en RASK-utredning Större arbeten under revisionen: Ombyggnad ventilation till turbin. Total urladdning och bränslebyte. Byte av rörklammer i snabbstoppsystemet. Byte av två huvudcirkulationspumpar. Produktionen efter revisionen fortlöpte stabilt och O1 har slagit nytt rekord gällande antal dagar i drift utan att lämna nät (1 under året, mot tidigare 183 maximalt antal driftdygn utan avbrott). Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 91 mmansv, varav 797 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Snabbstopp Under januari genomfördes kortstopp orsakat av oljeläckage på en utrustning. För tillfällig mätning av oljetryck i en dumpreglerventil. Rök detekterades och anläggningen fördes manuellt via SS till säkert läge för åtgärd. 11

12 Oskarshamn händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion TWh Energitillgänglighet Driftåret Året inleddes med anläggningen i driftläge plundrad reaktortank med allt bränsle i förvaringsbassängen och detta läge varade året ut. På grund av betydande förseningar i moderniseringsprojektet togs nytt beslut den 19 juni, att ytterligare förlänga avställningen till sommaren 1. Bidragande orsaker till förlängningen är underskattning av både arbetsomfattning och tidsomfattning. Problem för leverantörerna att få fram installationsunderlag då design inte var klar när O gick in i revisionen, men även att mängden av nya kablar har ökat och därmed orsakat omdesign av kabelvägar. Övervakningen av anläggningen har under året skett från den tillfälliga operatörsplatsen (TOP) på ett tillfredsställande sätt. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var st och kategori 3 var st. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Årets totala utfall avseende säkerhetsindex är, vilket förklaras med driftläge plundrad reaktortank. Under året inträffade en elolycka i ett ställverksskåp (gasturbinsäkrat V AC ställverk). Vid arbetet erhölls en ljusbåge som gav elinstallatören brännskador på båda armarna. Orsaksutredningen nivå 1 har identifierat ett antal problem områden som planeras omhändertas under 1. Inställda Clabtransporter har medfört ett ansträngt bassängläge i reaktorhallen. O har under året producerat GWh brutto och således också GWh Netto, som därmed underskred budget med 6 GWh Antal Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1,1, Snabbstopp (UA7) Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 176 mmansv. mansievert, Kollektivdos (CRE) 1, 1,,, Oskarshamn (Uppgifter gällande före pågående modernisering PLEX ) togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck. Den termiska effekten är 1 8 MW och den elektriska nettoeffekten är 638 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, gemensam med Oskarshamn 1, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 19 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två diesel generatorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 1

13 Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet Oskarshamn 3 9, TWh 77,3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7,8,3 1,3 1,1, Revision 6 7 Snabbstopp (UA7) Kollektivdos (CRE),, 1, 1,,, Anläggningen har under befunnit sig i provdrift efter genomförd säkerhetsmodernisering och effekt höjning. är det fjärde bästa produktionsåret i O3s historia. Säkerhetsläget har generellt varit högt. Energitillgängligheten uppgick till 77,3 mot budgeterade 79,8, att utfallet inte nådde budget beror i huvudsak på den förlängda revisionen. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Efter tekniska och administrativa förbättringar har andelen RO kopplade till det fysiska skyddet minskat kraftigt från till 1. Utfallet för säkerhetsindex för O3 blev,88, Det största bidraget berodde på att ett hjälpkraftaggregat varit ej driftklart. I samband med ett åskoväder slogs de båda KVlinjerna som O3 var ansluten mot ut. Anläggningen hamnade i husturbindrift och låg i detta läge under timmar och 18 minuter innan återfasning Driftsäsongen slutade några dagar tidigare än planerat på grund av utlöst delsnabbstopp. Driftledningen beslutade då att tidigarelägga revisionsavställning som inleddes den 9 april och pågick till den 7 juli. Den totala revisions längden blev 69 dygn mot planerade 8 dygn. Revisionen började med en systemdekontaminering på systemen för kylning av avställd reaktor och rening av reaktorvatten. Större arbeten under revisionen: Omfattande inspektioner både i utvändigt reaktortanken. Utbyte av tre drivdon. Milk, byte av kablar och genomföringar i reaktorinneslutningen. Omlindning av båda pumpmotorerna i högtrycks delen av kylsystemet för avställd reaktor. Dekontamination av högtryckskretsen i systemet för kylning av avställd reaktor. Inspektion/reparation av kylvattenkanaler. Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska ef fekten är 3 9 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryck avlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styr stavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopp lad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 13

14 Oskarshamn 3 forts. händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Service av samtliga huvudkylvattenpumpar. Inspektion av två av turbinens högtrycksregler ventiler. Byte av skenstråk. Byte av starttransformator. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 18 mmansv, varav 99 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Snabbstopp Den 9 april utlöstes delsnabbstopp pga störd högtrycks regler ventilreglering, som resulterade i hög nivå i matarvattentanken vilket ledde till snabbstopp SS1. 1

15 Blockets egna data Nettoproduktion,8 TWh Energitillgänglighet 71,8 Ringhals 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 6, 3,6 Driftåret Produktionsåret inleddes med maximal effekt på blocket fram till nedgång för revisionsavställningen. Produktionsprofilen har varit säker och stabil, dock med två reaktorsnabbstopp och en avställning till varm avställd reaktor. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 8 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Av inträffade händelser kan ca 6 hänföras till MTO beroende avvikelser. Avvikelserna visar bl.a. på brister i drift- och yrkesmannaskap. Åtgärder för att komma till rätta med aktuella brister har vidtagits. Provningar och inspektioner som utförts under tillsammans med de efterföljande åtgärder som vidtagits därav ger att den strukturella integriteten på anläggningen är god. Den sammanfattande bedömningen är att statusen på anläggningens komponenter och utrustningar är acceptabel, men att fortsatt fokus på underhållet erfordras. Antal mansievert, 1, Snabbstopp (UA7) Kollektivdos (CRE),,,3, Revision Årets revision var den näst största i R1s historia. Årets revisionsavställning inleddes den 3 mars och pågick till den juni. Den totala revisionslängden blev 91 dygn mot planerade 7 dygn. Dimensionerande för revisionslängden var projekt CAPE (Byte av kablar R1 miljökvalificering). Andra större arbeten under revisionen: Projekt BAS3 (byte av ställverk, säkerhetsdel). Projekt RADAR (dekontaminering och upprustning av systemen för kylning av avställd reaktor och reaktorns reningssystem). Inspektion av HC-kretsar. Inspektion av HT-turbiner. En översvämning inträffade i dieselbyggnaden i samband med avställning för byte av ventiler mm tillhörande sötvattenförsörjningssystemet. 1,,, Ringhals 1 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 86 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 68 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 17 styrstavar och vattenkylflödet från sex externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en enkel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en synkrongenerator, med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor, kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1

16 Ringhals 1 forts. händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 167 mmansv, varav 18 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Dosutfallet är högre än budgeterat, huvudsakligen på grund av för låg prognostiserad dos för projektet miljökvalificering av kablage (CAPE) och för projektet för uppgradering av avblåsningssystemet samt tillkommande arbeten med ventiler. Snabbstopp Söndagen den juli utfördes periodiskt prov, skifte av komponenter, enligt normala rutiner. Vid skiftning av kylare i regleroljesystemet skiftades av misstag istället smörjoljekylare till huvudkylvattenpumparna. Konsekvensen blev att samtliga 6 huvudkylvattenpumpar på turbin 11 stoppade på lågt smörjoljetryck med efterföljande turbinsnabbstopp och dumpförbud. Reaktorn snabbstoppade på villkor SS11 (hög reaktoreffekt jämfört med dumpkapacitet). Torsdagen den december snabbstoppade reaktorn pga. villkor SS11, hög reaktoreffekt jämfört med dumpkapacitet. Den direkta orsaken var att de båda redundanta processorerna i turbinskyddsystemet har felfungerat. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 16

17 Ringhals Blockets egna data Nettoproduktion,3 TWh Energitillgänglighet 6 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Antal mansievert, 1, Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 3,6 63,7 36,6, Snabbstopp (UA7), Kollektivdos (CRE), Driftåret R har under haft ett större produktionsbortfall i och med uppkommet läckage i inneslutningens bottenplåt. Blocket har stått still sedan augusti för åtgärd av inneslutningens bottenplåt. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Drygt hälften av årets ROn är inom huvudområde fysiskt skydd, diesel generatorer och brandskydd. Det pågår arbete inom dessa områden för att förbättra rutiner och underhållsplaner. Sedan 8 är möjlig effekt begränsad till 9 pga. reducerad hjälpmatarvattenkapacitet. Revision Årets revisionsavställning inleddes den 16 augusti och skulle pågå till den september. Uppgång efter RA1 är förhindrad pga. funna skador i reaktorinneslutningens bottenplåt. Ett akutprojektet Läckage bottenplåt arbetar med att återställa bottenplåten dvs RA1 sträcker sig över årsskiftet 1. Kritiska projekt under året: Åtgärdande av magnetventiler i huvudångledningar. Utbyte av snabbavluftningsventiler på manöverdon till ventiler i huvudångledningar. Läckage bottenplåt. Förskjutning av bottenblåsningsledning från ånggenerator. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 138 mmansv, varav 9 mmansv erhölls under revisionsavställningen fram till den 1 oktober. Snabbstopp Inga snabbstopp, men två oplanerade produktionsbortfall har inträffat under året. 1,,, Ringhals togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse. Den termiska effekten är 6 MW och den elektriska nettoeffekten är 866 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 17

18 Ringhals 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 8,1 TWh Energitillgänglighet 88, Driftåret Årets produktion har varit stabil, dock har R3 haft ett större produktionsborfall där reaktorsäkerheten påverkades, genom överskridande av gränsvärde FΔH (för hög effekt lokalt i härden). Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. De enskilt största bidraget är likt föregående års rapportering inom huvudområde fysiskt skydd. Huvudområde brandskydd som tidigare år utgjort en stor del, har mer än halverats. Provningar och inspektioner som utförts under tillsammans med de efterföljande åtgärder som vidtagits därav ger att den strukturella integriteten på anläggningen är god. Den sammanfattande bedömningen är att statusen på anläggningens komponenter och utrustningar är acceptabel, men att fortsatt fokus på underhållet erfordras. Revision Blocket har haft ca dygns coast down. Årets revisionsavställning inleddes den 1 maj och pågick till den 19 juni. Den totala revisionslängden blev 37 dygn mot planerade 3 dygn. Dimensionerade arbeten för årets revisionslängd var arbetet med att åtgärda felaktiga dvärgbrytarberoenden och arbetet med omgummering av rör tillhörande saltvattensystemet. Övriga större aktiviteter som genomfördes under revision: Byte av två värmeväxlare i systemet för reaktorkylning, CCAHAH-1/-. Montage och provdrift av ny extra hjälpkraftdiesel (gemensam med R). HEBIC (Åtgärder mot High Energy Line Break och brand i Containment). Inspektion av LT-turbiner. KOMPIS (komponentskydd). Rörbrottsåtgärder delpaket 1 i bottenblåsningssystemet. Seismiska åtgärder, delpaket (gemensam med R). Tåligheten mot jordbävning förstärks. Under RA1 utfördes infästning av kabelstegar och ventilationskanaler i Containment Antal mansievert, 1, Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports, Snabbstopp (UA7) Kollektivdos (CRE) Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 319 mmansv, varav 81 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Budgeterat dos var 39 mmansv. Direkta orsaker till underskridandet av dosprognosen var lägre dosrater i anläggningen än förväntat. Snabbstopp Inget snabbstopp inträffade under året. 1,,, Ringhals 3 togs i kommersiell drift Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals. Den termiska effekten är 3 13 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent avbränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 18

19 Ringhals Blockets egna data Nettoproduktion 6,7 TWh Energitillgänglighet 83, händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports Driftåret Årets produktion har varit stabil, dock med två reaktorsnabbstopp och några få produktionsstörningar. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 6 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. De enskilt största bidragen är som föregående års rapportering inom huvudområde fysiskt skydd. Dock har huvudområde brandskydd halverats jämfört med föregående år. En bränsleskada identifierades under hösten. Skadan är den första i Ringhals sedan. Provningar och inspektioner som utförts under tillsammans med de efterföljande åtgärder som vidtagits därav, ger att den strukturella integriteten på anläggningen är god. Den sammanfattande bedömningen är att statusen på anläggningens komponenter och utrustningar är acceptabel, men att fortsatt fokus på underhållet erfordras. Ringhals har inte haft några oplanerade avställningar under. 1 Antal mansievert, 1, 1,, Snabbstopp (UA7) Kollektivdos (CRE) , Revision Blocket har under året haft en lång coastdown. Årets revisionsavställning inleddes den 6 augusti och pågick till den 1:a oktober. Den totala revisionslängden blev dygn mot planerade 6 dygn. Dimensionerade arbeten för årets revisionslängd var arbetet med att införa projekt RH/SP (förstärkning av härdnödkylning), byta undertak i KR samt omgummering av rör tillhörande saltvattensystemet. Övriga större aktiviteter som genomfördes under revision: CAT (täthetsprovning av inneslutningen). KOMPIS (komponentskydd). Arbete med separation av dvärgbrytarberoenden. HEBIC (Åtgärder mot High Energy Line Break och brand i Containment.) Tryckavsäkring av RHRS och RCS. Reaktortanksprovningar. Montage och provdrift av ny extra hjälpkraftdiesel (gemensam med R3). Seismiska åtgärder, delpaket (gemensam med R3). Rörbrottsåtgärder delpaket 1 i bottenblåsningssystemet. ÅG-provningar både på sekundär och primärsida., Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 818 mmansv, varav 763 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Ringhals togs i kommersiell drift Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals 3. Den termiska effekten är 77 MW och den elektriska nettoeffekten är 93 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. Snabbstopp I samband med uppstarten efter R:s revision skedde två reaktorsnabbstopp. Ett på grund av för låg nivå i ÅG och ett på grund av turbinutlösning från extremt hög nivå i ÅG. De två SS har viss gemensamhet, och rapporterades inte som en separat störning då det inträffade inom avställningstidplan för RA1. Regleringen av ÅG-nivåerna gjordes manuellt med hjälp av huvudreglerventiler i matarvattensystemet. I automatiskt läge vid låga effektnivåer reglerar dessa ventiler ej tillfredställande. Detta var första gången som de användes på det här sättet vid låg effekt på R, vilket visade sig vara mycket svårt. 19

20 Produktionsdata för svensk kärnkraft Kärnkraftproduktionen i Sverige blev under året 6, TWh och svarade för 1 av den totala elproduktionen i landet. FKA Under år producerade Forsmark totalt,3 TWh el, 16,7 av den totala elproduktionen i Sverige. Det är det bästa produktionsresultatet för kärnkraftverket någonsin. Forsmarks energitillgänglighet uppgick till 88,9 procent. OKG 1,3 TWh, 8 av den totala elproduktionen i Sverige. RAB,6 TWh, 16 av den totala elproduktionen i Sverige. Reaktorhall Oskarshamn 3. Foto: OKG Elpris Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot i blev knappt 7 öre/kwh, det lägsta genomsnittspriset sedan år 7. Årets högsta timpris i Sverige noterades den 9 december kl på 6 öre/kwh. Det lägsta svenska timpriset noterades till drygt 1,8 öre/kwh den 7 oktober kl 3. För jämförelse: Det genomsnittliga priset i Tyskland blev drygt 3 öre/kwh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft var dock pris variationerna betydligt större i Tyskland med ett högsta timpris på nästan 8 öre/kwh och ett lägsta pris på knappt (-9) öre/kwh. Källa: Svensk energi, Elåret.

21 Elproduktionen i Sverige Elproduktion 11, TWh + import 16,9 TWh = 168,1 TWh Elanvändning 13,6 Twh + export 3, Twh = 168,1 TWh Hz Vattenkraft Kärnkraft Värmekraft Import Vindkraft 6, TWh 6, TWh 13,3 TWh 16,9 TWh 9,9 TWh Bostäder, service, järnvägar m m Industri Förluster Export 76 TWh 8, TWh 1, TWh 3, TWh Källa: Svenska energi, Statistik, Elåret. 1

22 PRODUKTIONSUPPGIFTER ENERGIUTNYTTJANDE avser den verkliga produktionen PRODUKTIONS- POTENTIAL ENERGI- TILLGÄNGLIGHET Nedreglering orsakas av tillgång och efterfrågan Coastdown nedreglering för effektivt bränsleutnyttjande Planerat bortfall för underhåll, inspektion och provning Oplanerat bortfall avser störningar som minskar produktionen internationella skalan för kärntekniska händelser ines Klass Omgivningspåverkan Anläggningspåverkan Försämrat djupförsvar 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka Olycka med risk för omgivningen Olycka utan betydande risk för omgivningen 3 Allvarlig händelse Mycket stort utsläpp Omfattande hälso- och miljöpåverkan Stort utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i full omfattning Begränsat utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i begränsad omfattning Litet utsläpp Allmänheten utsätts för stråldoser under gränsvärdet Mycket litet utsläpp Allmänheten utsätts för mycket små doser under gränsvärdet Allvarliga skador på reaktorhärd och/eller strålskyddsbarriärer Betydande skador på reaktorhärd och/eller livshotande doser till personal Mycket omfattande spridning av radioaktiva ämnen och/eller höga doser till personal Den internationella skalan för kärntekniska händelser har utarbetats av IAEA för enhetlig bedömning och information om händelser i kärntekniska anläggningar. Händelser i svenska anlägg ningar rapporteras via Strålsäkerhetsmyndigheten till IAEA, medan utländs ka händelser rapporteras omvänt. Nivåerna 1 till 3 betecknar händelser, medan nivåerna till 7 utgör olyckor med omgivningspåverkan. Exempel Olyckorna i Fukushima Daichii 11 och Tjernobyl 1986 hade nivå 7. Harrisburg 1979 hade nivå. Nära olycka. Inga återstående skyddsbarriärer. Händelse Betydande spridning av radioaktiva ämnen och/eller förhöjda doser till personal Händelse med betydande avvikelser från säkerhetsförutsättningar 1 Avvikelse Avvikelse från driftvillkor Mindre avvikelse Ingen säkerhetsbetydelse

23 3

24 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken ISSN 16-8 Studsvik (huvudkontor) Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck KSU, Box 139, SE Nyköping KSU SE-7 3 Östhammar KSU, Box 96, SE-7 9 Oskarshamn KSU SE-3 8 Väröbacka KSU, Box, SE-6 Löddeköpinge Tfn: +6 ()1-6 3 Fax: +6 () Tfn: +6 () Fax: +6 () Tfn: +6 () Fax: +6 () Tfn: +6 ()3-6 6 Fax: +6 () E-post: info@ksu.se Org nr: VAT-nr: SE Tfn: +6 ()6-7 Fax: +6 ()

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2008 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken S äkerheten vid de svenska kärnkraftsanläggningarna har under året varit hög, trots störningar som gett upphov till längre stillestånd hos några

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken P roduktionen vid de svenska kärnkraftsanläggningarna nådde inte upp till normal omfattning under. Stora moderniserings- och effekthöjningsprojekt

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2006 2007 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2 KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Foto: Annika Örnborg, Ringhals KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.

Läs mer

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten. 2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel: Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000 3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Vad menas med gamla reaktorer?

Vad menas med gamla reaktorer? Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-2-24 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 9 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med,8 TWh sedan förra veckan och uppgår nu

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 46 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 24,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade. 1 (11) Läget på elmarknaden Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 45 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Beslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1

Beslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2016-05-04 Er referens: 2016-04390 Diarienr: SSM2016-1324 Handläggare: Giselle García Roldán Telefon: +46 8 799 42 55 Beslut

Läs mer

Granskning av anmälan - Forsmark 1/2-Höjning av konstruktionstrycket i system 323

Granskning av anmälan - Forsmark 1/2-Höjning av konstruktionstrycket i system 323 Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tillsynsrapport Datum: 2014-11-24 Er referens: FQ-2011-0835 Diarienr: SSM2011-2962 Granska i tillsyn Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt 1 och /2 Ansvarig handläggare:

Läs mer

Tekniska data Ringhals

Tekniska data Ringhals Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhetsberättelse 2011 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk imättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Nämndens

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-6-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 27 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 28,8 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 213-12-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 5 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 2,4 TWh sedan föregående rapport och uppgår

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tomas Lackman Seniorkonsult, Risk Management 1 Varför ökad automatisering Ekonomi Kvalité Tid

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Årsredovisning 2014. Året som gått

Årsredovisning 2014. Året som gått Årsredovisning 2014 Året som gått Innehåll Om Ringhals...3 Teknikfakta...4 Vad hände på Ringhals 2014?...5 Ringhals produktion - väl värd att fira...6 Elåret i Sverige...8 Driftåret på Ringhals Produktion

Läs mer

Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-05-12 Er referens: M2015/1161/Ke Diarienr: SSM2015-2278 Yttrande över Greenpeace Nordens överklagande av beslut om godkännande av

Läs mer

Förbättringar av säkerheten i äldre reaktorer baserat på nya kunskaper och säkerhetsutveckling

Förbättringar av säkerheten i äldre reaktorer baserat på nya kunskaper och säkerhetsutveckling UTREDNINGSRAPPORT 2012-10-31 Dok nr: Utredningsgrupp: Lars Bennemo, Wiktor Frid, Anders Hallman, Tomas Jelinek, Gustaf Löwenhielm, Lovisa Wallin Författare: Anders Hallman Fastställd: Lars Skånberg Förbättringar

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Elolyckor. Vad är en elolycka? 1(6)

Elolyckor. Vad är en elolycka? 1(6) 1(6) Elolyckor Vad är en elolycka? Skador som inträffar till följd av el kan vara personskador eller egendomsskador. När en person skadas vid strömgenomgång eller får brännskador till följd av direkt eller

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects Reglering med Kärnkraft Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects Sammanfattning av två Elforsk-projekt En första studie 2011 kring möjligheter att lastfölja med kärnkraft: Elforsk 12:08 Uppföljning i

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

PM till Statnett. Februari 2010 PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN

PM till Statnett. Februari 2010 PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN PM till Statnett PRISTOPPAR PÅ DEN NORDISKA ELMARKNADEN Pöyry Energy Consulting is Europe's leading energy consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

Föreläggande om att prova och utvärdera provstavar

Föreläggande om att prova och utvärdera provstavar OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2013-01-28 Er referens: 2012-02076 Diarienr: SSM2012-209 Handläggare: Peter Ekström Telefon: +46 8 799 41 76 Föreläggande om att prova och utvärdera

Läs mer

Driftinstruktioner Arbrå

Driftinstruktioner Arbrå Driftinstruktioner Arbrå Före start av anläggningen. - Stäng alla dräneringsventiler för vatten och tryckluftledningarna (OBS tryckluften i botten på barnbacken) - Använd dränkpumpen i brunnen så att flödet

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning av Björn Lindqvist En turbogenerator kan exempelvis vara en ångturbin med tillhörande generator/generatorer. Under en sådan turbogenerator finns en kondensor

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella

Läs mer

Inspektionsrapport - Inspektion av Forsmarks utrymmen (Housekeeping)

Inspektionsrapport - Inspektion av Forsmarks utrymmen (Housekeeping) Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tillsynsrapport Datum: 2013-11-13 Diarienr: SSM2013-650 Förrättningsdatum: 2013-09-17 19 Inspektera Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmark 1-3 Ansvarig handläggare: Adnan

Läs mer

Projektarbete "Kylskåp"

Projektarbete Kylskåp Projektarbete "Kylskåp" IEI TMMI44 Termodynamik Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet 2014-10-07 Gustav Carlqvist, Martin Forsell, Alexander Apelberg, Sandra Helte, Jenny Lundgren 1 Försättsblad

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 46 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Vecka 46 blev en vecka med varmt väder i Sverige med en temperatur nästan 3 grader över normalt för årstiden.

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 34 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Importbegränsningar från Norge i kombination med låg svensk kärnkraftproduktion och låg vindkraftproduktion

Läs mer

Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik

Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI JANUARI 2016. NUMMER 1 Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik Den senaste tidens debatt om kärnkraftens effektskatt understryker behovet av en bred energipolitisk

Läs mer

Solfångarstyrning SWP140

Solfångarstyrning SWP140 Solfångarstyrning SWP140 Innehåll. Solfångarstyrningen består av ett antal komponenter. 1 st Styrning kapslad i ljusblå/vit låda 1 st Givarkabel för solpanel, längd ca 12 meter. Gul anslutningskontakt.

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17 Läget på elmarknaden är en gemensam elmarknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan

Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan Stresstester, Nationella besök och områdesvisa Peer Review resulterade i granskningsrapporter från ENSREG En spec. togs fram för vad

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten Årsredovisning 2013

Strålsäkerhetsmyndigheten Årsredovisning 2013 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning 3 2. Resultatredovisning 4 Verksamhetsområden och delområden 4 Processer 4 Effektmål mål för strålsäkerheten i samhället 6 Indikatorer 6 Bedömning av strålsäkerheten

Läs mer

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet 1974 1976 1980 1980 1993 1988 1989 1994 1998 1999 2000 2001 2006 Dipl. Ing., Tekniska Högskolan i Helsingfors Driftsättare, Asea-Atom (Västerås Olkiluoto Västerås)

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 6 Ansvarig Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Såväl spotpriser som terminspriser steg något under vecka 6. Prisutvecklingen är en logisk konsekvens

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet På grund av tekniska problem lyckades inte Nord Pool Spot med att beräkna spotpriser för måndagen den 5 augusti.

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

Dispens med tillhörande villkor

Dispens med tillhörande villkor Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2014-06-12 Er referens: FQ-2014-0273 Diarienr: SSM2014-2231 Handläggare: Peter Ekström Telefon: +46 8 799 4176 Dispens med tillhörande villkor

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept

5 Skapa ett vinnande koncept 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Idégenerering Varje gruppmedlem har idégenererat egna koncept som löser huvudfunktionerna innan ett idégenereringsmöte genomfördes. Under idégenereringsmötet presenterades

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Ringhals Årsredovisning 2006

Ringhals Årsredovisning 2006 Ringhals Årsredovisning 2006 Ringhals årsredovisning Innehåll Verksamhet 4 Hög produktion och tunga investeringar 7 Ett bra år som kunde blivit än bättre 8 Huvuddata 8 Driftåret 2006 12 De stora programmens

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 47 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 47 var prisskillnaden stor mellan de svenska spotprisområdena. I veckogenomsnitt var priset i

Läs mer

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 45 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 48 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under

Läs mer

Utfall av WANO-indikatorer för de svenska kärnkraftverken

Utfall av WANO-indikatorer för de svenska kärnkraftverken SKI Rapport 2004:41 Forskning Utfall av WANO-indikatorer för de svenska kärnkraftverken 1998-2002 Yngve Flodin Christer Lönnblad Januari 2004 ISSN 1104 1374 ISRN SKI-R-04/41-SE SKI-perspektiv Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018

Verksamhetsplan 2016-2018 Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Verksamhetsstyrning --------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 24. Fortsatt sjunkande spotpris och låga terminspriser.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 24. Fortsatt sjunkande spotpris och låga terminspriser. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

Sweco Energuide AB. Org.nr 556007-5573 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Energuide AB. Org.nr 556007-5573 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Fastighetsägarna UPPDRAGSNUMMER 5464736 STOCKHOLM 2010-08-22 Sweco Energuide AB Energy Markets Per Erik Springfeldt Kaj Forsberg Pär Lydén 1 (21) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER FVF 1998:12 TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER ISSN 1401-9264 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ------------------------------------------------------------------------------------------- 3 STORLEK

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 4 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Veckan som gick karaktäriserades av kyligt väder, ett inflöde i de svenska vattenmagasinen något över det

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhets berättelse 2014 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk inrättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Näim1dens

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

7414036-9 G 21 C 7/14

7414036-9 G 21 C 7/14 (19) SVERIGE SW [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass ' 7414036-9 G 21 C 7/14 PATENT-OCH (44 Ansökan utlagd och utlägg- 76-08 - 09 Publiceringsningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser. 1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

UTVÄRDERING AV KONDENSFILTER I FÄLT

UTVÄRDERING AV KONDENSFILTER I FÄLT Rydell&Lembke kyl&värmeteknik AB Norsholmsvägen 13 610 21 NORSHOLM Telefon: 011-54150 Fax: 011-543 49 E-post: info@rydell-lembke.nu UTVÄRDERING AV KONDENSFILTER I FÄLT Storkök, kyl och frys. KAPITEL 1

Läs mer

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09 Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 49. Milt, blött och blåsigt höstväder pressar elpriset

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 49. Milt, blött och blåsigt höstväder pressar elpriset Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Shunt FS 160. Installationsanvisning

Shunt FS 160. Installationsanvisning Shunt FS 160 Installationsanvisning 1 Introduktion Vattenburna värmegolv är så kallade lågtemperatursystem, vilket innebär att framledningstemperaturen är betydligt lägre än vad konventionella radiatorsystem

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Automatic Systems. Mekanisk enhet vändkors Standardarm TR4XX FÄLTMANUAL. Intergate AB Kilegatan 1 452 97 Strömstad Tel: 0526-605 26 Fax: 0526-605 33

Automatic Systems. Mekanisk enhet vändkors Standardarm TR4XX FÄLTMANUAL. Intergate AB Kilegatan 1 452 97 Strömstad Tel: 0526-605 26 Fax: 0526-605 33 A5-B5 Automatic Systems Mekanisk enhet vändkors Standardarm TR4XX FÄLTMANUAL Intergate AB Kilegatan 1 452 97 Strömstad Tel: 0526-605 26 Fax: 0526-605 33 Intergate AB reserverar sig för produktförändringar

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar Sida: 1/66 Promemoria Dokument: SSM 2010/1557-11 Datum: 2012-11-15 Samråd: Anders Hallman Författare: Lovisa Wallin Fastställd: Lars Skånberg Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av

Läs mer

Sprinklerpumpar erfarenheter från besiktning. Daniel Sällström

Sprinklerpumpar erfarenheter från besiktning. Daniel Sällström Sprinklerpumpar erfarenheter från besiktning Daniel Sällström certifierad ingenjör sprinkler / brandlarm / gassläck 1 Regelkrav; Leverantörens egenkontroll SS-EN 12845:2004+A2:2009 SBF 120:7 Provkörning

Läs mer