Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken"

Transkript

1 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

2 2 KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet som omfattar cirka kursdagar/ år. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. KSUs analysgrupp informerar samhällets beslutsfattare och opinionsbildare om kärnkraftssäkerhet, joniserande strålning och riskjämförelser mellan olika energiformer. Företaget bildades 1972 och ägs till 25 % vardera av Barsebäck Kraft AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, Oskarshamns Kraftgrupp AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU, med cirka 250 anställda, har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsenheter i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Sedan starten har nära 1,5 miljard kronor investerats i simulatorer och kringutrustning de senaste åren i genomsnitt 135 miljoner kronor per år. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. 32 länder med sammanlagt cirka 440 kärnkraftverk är medlemmar. KSU svarar för de svenska kärnkraftsbolagens medlemskap i WANO. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. KSU ingår i WANOs Parisregion.

3 3 INNEHÅLL KSU...2 Introduktion...3 Historik Jämförelse mellan Sveriges reaktorer... 4 Sveriges reaktortyper BWR (kokvattenreaktor)...6 PWR (tryckvattenreaktor)...7 Drifterfarenheter 2007 Forsmark Forsmark Forsmark Oskarshamn Oskarshamn Oskarshamn Ringhals Ringhals Ringhals Ringhals Särskild rapportering...28 Bränsleskador...28 Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken har under året varit hög, även i ett internationellt perspektiv. Driften förflöt utan allvarliga störningar som kan kopplas till säkerheten. År 2007 blev dock något av ett mellanår vad gäller elproduktionen. Den totala kärnkraftsproduktionen, 64,3 TWh (miljarder kilowattimmar), är den lägsta på fem år. Den totala genomsnittliga energitillgängligheten blev lägre än föregående år. För kokvattenreaktorerna uppgick tillgängligheten till 81 %, vilket kan jämföras med medelvärdet för de senaste fem åren, cirka 83 %. För tryckvattenreaktorerna blev energitillgängligheten 80,8 % för 2007, vilket är avsevärt lägre än medelvärdet för de senaste fem åren, 88,7 %. Många och långa avställningar beroende på omfattande ombyggnadsarbeten, bland annat av turbinen vid Ringhals 3, i kombination med efterverkningarna av händelsen vid Forsmarksverket 2006, bidrog till sjunkande tillgänglighet. Andra orsaker var bränsleskador vid blocket Oskarshamn 3 och byte av gummidukstätningar vid Forsmark 1 och 2. Under året påbörjade KSU en för samtliga svenska verk gemensam underhållsutbildning vid Barsebäcksverket. Här kan personal inom el- och mekunderhåll utbildas i verkslik miljö och träna på verkliga komponenter och system innan de utför sina arbeten i skarpt läge vid kärnkraftverken. Under hösten 2007 utvecklades utbildningsmål och program, varpå den verkliga utbildningen startades under våren Elproduktionen i Sverige Läsanvisningar Produktionsuppgifternas definitioner.. 31 INES definition Åke Karlsson Verkställande direktör Forsmark KSU Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2007 produ ceras av avdelningen för Gemensam utbildning vid Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB. Den ges också ut i en engelsk version. Layout och original: Foto: Omslagets foto: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals Barsebäck Oskarshamn Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck AB

4 4 HISTORIK JÄMFÖRELSE MELLAN SVERIGES REAKTORER Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell Netto Brutto MWt drift (år) Barsebäck 1 BWR * Barsebäck 2 BWR ** Forsmark 1 BWR Forsmark 2 BWR Forsmark 3 BWR Oskarshamn 1 BWR Oskarshamn 2 BWR Oskarshamn 3 BWR Ringhals 1 BWR Ringhals 2 PWR Ringhals 3 PWR Ringhals 4 PWR * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor - Kokvattenreaktor ** Avställd 2005 PWR = Pressurized Water Reactor - Tryckvattenreaktor ENERGITILLGÄNGLIGHET WANOs jämförelsetal för 2007 (årsmedelvärde) BWR 76,3 % = medelvärde PWR 84,6 % = medelvärde BWR: Energitillgängligheten hos de svenska kokvattenreaktorerna blev bättre än det internationella genomsnittet för 2007, 76,3 %. Det svenska medelvärdet blev 81,0 %. Oskarshamn 3 och Forsmark 3 kom högst med 89,5 respektive 88,1 %. PWR: Energitillgängligheten hos de svenska tryckvattenreaktorerna nådde inte riktigt upp till det internationella genomsnittet för 2007, 84,6 %. Sveriges värde blev 81,2 %. Ringhals 4 lyckades med drygt 91 %.

5 5 REAKTORSNABBSTOPP WANOs jämförelsetal för 2007 (årsmedelvärde) BWR 0,52 = medelvärde PWR 0,45 = medelvärde BWR: De svenska kokvattenreaktorerna hade i medeltal 0,77 snabbstopp under Det är lägre än förra året, men fortfarande något högre än WANOs medelvärde på 0,52. PWR: Sveriges tre tryckvattenreaktorer hade i medeltal 0,3 snabbstopp under året. WANOs medelvärde för världens tryckvattenreaktorer landade på 0,45. Anmärkning: Reaktorsnabbstoppen redovisas enligt WANOs definition, dvs att endast automatiskt utlösta snabbstopp per timmar kritisk reaktor tas med. KOLLEKTIVDOS WANOs jämförelsetal för 2007 (årsmedelvärden) BWR 1,44 mansv = medelvärde PWR 0,69 mansv = medelvärde BWR: 2007 års medelvärde för kollektivdosen vid de svenska kokvattenreaktorerna blev 1,06 mansv. Det är något lägre än förra året, men mycket lägre än WANOs medelvärde på 1,44 mansv. PWR: Årets medelvärde för kollektivdosen vid de svenska tryckvattenreaktorerna blev 0,49 mansv, också lägre än WANOs motsvarande värde, 0,69 mansv.

6 6 SVERIGES REAKTORTYPER BWR KOKVATTENREAKTOR BWR = Boiling Water Reactor I reaktortanken finns reaktorns bränsle- uraneti form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. 2 Den 280 C heta ångan, som flödar med kg/s 3 (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka volt. Av den producerande energin tar anläggingen ca 3 % till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 1 Ångturbin med utrustning Reaktor med utrustning Reaktortank 1 Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F2, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Turbin 2 Elgenerator 3 Ånga Elektroteknisk utrustning Kylvattenpump Bränsleelement Huvudcirkulationspump Kondensor Vatten 4 Kylvatten Fallspalt Kondensat Styrstavar Matarvattenpump Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F2, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där). 5 Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså kg/s. När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka m3 havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat.

7 7 PWR TRYCKVATTENREAKTOR PWR = Pressurized Water Reactor I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor Reaktor med utrustning hör tre ånggeneratorer. 3 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. 2 Tryckhållningskärl 2 Avblåsningstank Ånga I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. 1 Styrstavar Elpatron 1 Vatten Vatten Bränsleelement Reaktortank 5 Den 280 C heta ångan, som flödar med cirka kg/s, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till 6 turbinernas rotorer. Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 % till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt Elenergi Ånggenerator I turbingeneratorerna omvandlas 1/3 av värmeenergin till elenergi. Kondensor Kylvattenpump 7 Kylvatten Tuber Kondensat 8 7 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka 20 m3 havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Matarvattenpump 4 Reaktorkylpump 4 Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m3 vatten per sekund i reaktorn. 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka kg/s.

8 8 Dygnsmedeleffekt (%) FORSMARK 1 HÄNDELSER AV BETYDELSE FÖR SÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Nettoproduktion 6,95 TWh Energitillgänglighet 81,3 % Energiutnyttjande 80,8 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 3 februari 17 mars: Nedgång till kall avställd reaktor för byte av en åldrad gummidukstätning i reaktorinneslutningen (RI). Vid ett rörbrott i övre delen av reaktorinneslutningen ska den ånga som frigörs ledas ner i nedre delen av reaktorinneslutningen, till den så kallade kondensationsbassängen, via nedblåsningsrör. För att detta ska fungera ställs krav på tätheten över bjälklaget som skiljer de båda utrymmena åt. Bjälklaget är vid anslutningen till inneslutningens vägg försett med en fog som ska ta upp rörelser i både vertikal- och horisontalled. Fogen är utformad med en dubbel tätning mot bjälklagets övre och undre kant och består av O-ringar, tillsammans med en tätklistrad gummiduk. Vid provtagning på duken visade det sig att den underskred gränsvärdet för elasticitet. 13 april: Stopp av en huvudkylvattenpump på grund av en lagerskada medförde ett smärre produktionsbortfall. 13 maj: Nedgång till 103 % reaktoreffekt på grund av att man nådde gränsen för högt uttag av reaktiv effekt på generatorerna. 9 juni: Nedgång till 90 % reaktoreffekt för periodiskt skalventilprov i ång- och matarvattenledningarna. 2 augusti: Nedgång till 80 % för felsökning och åtgärd av indikering till en ångskalventil. 10 augusti: Nedstyrning till 80 % reaktoreffekt på grund av att ett kortvarigt spänningsbortfall på en 6 kv-skena orsakade nedstyrning av två huvudcirkulationspumpar till minimivarvtal. Revisionsavställning 2 21 september Avställningen planerades till 18 dygn. Förutom bränslebytet, som detta år innefattade utbyte och omflyttning av 94 respektive 426 bränsleelement samt provningar, var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Översyn av tre ventiler i reaktorns tryckavsäkringssystem. Inspektion av styrstavar. Utbyte av sex styrstavar, varav tre på grund av sprickor. Sprickorna äventyrar inte driften, men kan medföra att processvattnet förorenas av bor från styrstavarna. Service på sex drivdon. Ombyggnad av två ventiler i reaktorns avblåsningssystem. Utbyte av två mätflänsar för matarvattenflöde. Mätflänsarna mäter flödet av processvatten in i reaktorn och ingår i ett system för effektmätning. Turbindelen Demontering och utbyte av generatorernas vattenföringsdon. Översyn av fyra trottelventiler med servon per turbin. Inspektion av prallskydd, ett slags silar som sprider vattnet när det pumpas in i turbinens mellanöverhettare. Övrigt Utbyte av mätflänsar i matarvattensystemet. Under föregående driftsäsong misstänktes att anläggningens matarvattenflöde visade felaktiga värden. Mätflänsarna inspekterades vid det årets revision utan att man kunde upptäcka några större avvikelser från specifikationen för flänsen. Under årets revision byttes de två mätflänsarna ut mot nykonstruerade med större noggrannhet. Översyn av tre av de fyra reservkraftsdieslarna samt genomgripande service, så kallad 10-årsservice, på den fjärde. Tillkommande arbeten Vid provningar som utförs vid nedgång, och i direkt anslutning till avslutad nedgång, upptäcktes att två ventiler i reaktorns tryckavsäkringssystem läckte externt. Ventilerna åtgärdades under revisionen. Revisionstiden blev knappt 19 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 0,46 mansv. 11 oktober: Stopp av en huvudkylvattenpump. Vid stopp av ett komponentkylsystem till turbinen erhölls lågt kylvattenflöde till huvudkylvattenpumpen. På grund av att havsvattentemperaturen var relativt hög under sommaren kördes två kylvattenstråk för att kyla pumpens elmotor. När temperaturen i havsvattnet sjunkit, skulle stopp av reservstråket utföras. Stoppet orsakade en flödesminskning till huvudkylvattenpumpen, med stopp av denna som följd. 27 november: Efter utförd service och säkringsbyte på en härdnödkylpump provstartades pumpen. I samband med starten uppstod en ljusbåge i säkringsfacket, utlösning av dieselsäkrad skena och brandlarm. Beslut togs att gå ned till kall avställd reaktor på grund av att underliggande säkerhetsskenor matades från batterier. Undersökningar visade att säkringen hade fabrikationsfel. Felet bestod i skador på säkringstrådens fästskruvar. Säkringen skickades till tillverkaren för ytterligare undersökningar. Efter utbyte och sanering av säkringsfacket, spänningssattes den dieselsäkrade skenan. Forsmark 1 återstartades den 29 november. 20 december: Nedgång till 50 % effekt och avställning av det ena turbinaggregatet för reparation av ett läckande rör i mellanöverhettarsystemet.

9 9 Energitillgänglighet och utnyttjande UNDER ÅRET Nedreglering av kraftbalansskäl resulterade i ett produktionsbortfall på 2 GWh, vilket motsvarar cirka 2 fulleffekttimmar. Coastdown-drift förekom inte under året. SNABBSTOPP Inga snabbstopp från effektdrift förekom under året. Produktionsbortfall Snabbstopp Kollektivdos I revisionens slutskede, före uppstart, genomsöks anläggningen med bombhund. Forsmark 1 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 2. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 987 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för fi ltrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylfl ödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 70 kv-linjer. Som reserv fi nns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer.

10 10 Dygnsmedeleffekt (%) FORSMARK 2 HÄNDELSER AV BETYDELSE FÖR SÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Nettoproduktion 7,5 TWh Energitillgänglighet 85,7 % Energiutnyttjande 85,3 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 3 21 februari: Nedgång till kall avställd reaktor för kontroll av gummitätningen i reaktorinneslutningens mellanbjälklag. Analys av provbitar visade att gummitätningen inte hade åldrats lika snabbt som på Forsmark 1 elasticiteten låg inom gränsvärdet. Där provbitar tagits ut kompletterades med nya gummibitar. 1 mars: På grund av en felande transmitter i spärr- och läckageångsystemet till turbin TA22 läckte ånga ut externt och orsakade brandlarm. TA22 stoppades via manuellt utlöst turbinsnabbstängning, TS, vilket medförde att ångläckaget upphörde. TS ger också delsnabbstopp. Efter utbyte av den trasiga transmittern återstartades TA22 och reaktoreffekten ökades till full effekt, 108 %. 9 mars: Ett kortfel i processregleringen till turbin TA21 felfungerade, varför kortet byttes. I samband härmed påverkades ett antal närliggande kort, vilket bl a medförde ett externt läckage i spärrångsystemet till turbinen. Störningen medförde hög nivå i ett dränagekärl till mellanöverhettaren, vilket orsakade automatiskt stopp av turbinen. 19 april: Stopp av en huvudcirkulationspump på grund av att stoppknappen felaktigt trycktes in vid kvittering av ett larm via bildskärm. Reaktoreffekten minskade till 102 %. Demontage av reaktorinneslutningens kupol. 5 maj: Nedgång till 80 % reaktoreffekt för periodiskt skalventilprov. 15 maj: Nedstyrning och delsnabbstopp löste ut på grund av kortvarig sänkning av trycket i ett av turbinernas utlösningsoljesystem. Tidigare under dagen hade kontrollrummet fått larm om ett fel i turbinskyddssystemet. Felet lokaliserades till ett spänningslöst modem. Efter åtgärd spänningssattes systemdelen, vilket ledde till en kortvarig sänkning av trycket i turbinens hydrauliska utlösningssystem. Tryckvakter hann uppfatta trycksänkningen och utlösa effektreduktion via snabb nedstyrning av huvudcirkulationspumparna, så kallad A5-nedstyrning. Förhållandet mellan den termiska effekten och huvudcirkulationsflödet medförde därefter delsnabbstopp. 20 juni: På grund av ett ångläckage som härleddes till en ventil i matarvattensystemet, beslutades att gå ner till kall avställd reaktor för byte av packning i den läckande ventilen. 25 juli: Nedgång till 80 % reaktoreffekt för åtgärd av regleringen till en ventil i matarvattnets förvärmning. Revisionsavställning 5 24 augusti Avställningen planerades till 19 dygn. Förutom bränslebyte och provningar var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Byte av tolv drivdon. Översyn av en av reaktorns huvudcirkulationspumpar. Montering av balkar i reaktorinneslutningen för att förbereda utbytet av skalventiler under revision Turbindelen Översyn av en huvudkylvattenpump. Utbyte av generatorstatorn för turbin 21. Utbyte av mätflänsar i matarvattensystemet. Under föregående driftsäsong misstänktes att anläggningens matarvattenflöde visade felaktiga värden. Mätflänsarna inspekterades vid det årets revision utan att man upptäckte några större avvikelser från specifikationen. Under årets revision byttes mätflänsarna, två till antalet, ut mot nykonstruerade med större noggrannhet. Ökad kylkapacitet i generatorns kylsystem på turbin 21. Ökad kylkapacitet i turbinernas komponentkylsystem. Övrigt Stor översyn av reservkraftsdieslarna. Bränslebassäng. Tillkommande arbeten Strax före uppstart av anläggningen erhölls information om att Ringhals 3 hade problem med sin nya stator. Initialt var man osäker på vari problemet bestod, varför det beslutades att man skulle avvakta med uppstarten av turbin 22 på Forsmark 2 tills Ringhals kunde ge besked. I stället utfördes start av anläggningen endast med turbin 21. Det visade sig finnas kvarglömda verktyg i statorn vid Ringhals 3. Forsmark 2:s

11 11 nya stator kontrollerades utan att något avvikande hittades. Vid provningar under uppstart uppstod problem med två ventiler. Problemet visade sig vara att en ventil i reaktorns system för tryckavsäkring inte stängde som förväntat, liksom en ventil i systemet för härdnödkylning. Denna ventil löste elektriskt vid provkörning. Beslut togs om att gå till kall avställd reaktor för åtgärd av ventilerna. Revisionstiden blev drygt 21 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 0,34 mansv, vilket överensstämde med den planerade dosen. 1 3 september: Under uppgång med anläggningen utfördes omfattande provningar av turbin 21:s nya stator. 4 september: Vid jordfelssökning efter åtgärd i snabbstoppssystemet slogs två brytare ifrån i fel ordning. Jordfelssökning går till så att man ansluter en extern matning till matade objekt. Därefter kan man slå ifrån brytaren för att kontrollera om jordfelet försvinner. Försvinner larmet har man hittat jordfelet. Vid detta tillfälle slogs en annan brytare än den som var matad via reservmatningen ifrån, vilket orsakade nedstyrning och delsnabbstopp. 24 november: Nedgång till 80 % reaktoreffekt för periodiskt skalventilprov. 13 december: Nedgång till kall avställd reaktor för åtgärd av en trasig styrventil till en huvudventil i reaktorns tryckavsäkringssystem. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Snabbstopp Kollektivdos UNDER ÅRET Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-drift förekom inte under året. SNABBSTOPP Inga snabbstopp från effektdrift förekom under året. Forsmark 2 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för fi ltrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylfl ödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 70 kv-linjer. Som reserv fi nns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer.

12 12 Dygnsmedeleffekt (%) FORSMARK 3 HÄNDELSER AV BETYDELSE FÖR SÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Coastdown 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nettoproduktion 9,0 TWh Energitillgänglighet 88,2 % Energiutnyttjande 87,7 % 24 mars: Vid ett planerat ventilprov inträffade ett fel på en ventil i turbinens mellanöverhettare. Felet orsakade en viss produktionsförlust månaden ut. 3 april: Effektreduktion för åtgärdande av ovanstående problem. 7 maj: Coastdown-driften började. Revisionsavställning 20 maj 25 juni Avställningen planerades till 36 dygn. Förutom bränslebyte och provningar var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Översyn av tre skalventiler i huvudångledningarna. Översyn av fyra ventiler i reaktorns tryckavsäkringssystem. Inspektion av åtta styrstavar. Byte av rotor och stator på fem av reaktorns åtta huvudcirkulationspumpar. Demontage av sex så kallade ögonlock i nivåmätsystemet. Införande av nytt effektövervakningssystem. Installation av en diversifierad vattenkälla för kylning av reaktorn. I en extrem haverisituation kan vattnet i kondensationsbassängen, som är den ordinarie källan för de säkerhetssystem som ska kyla reaktorhärden, bli så varmt att kylning inte längre är möjlig. Den nya vattenkällan finns i de två lagringstankarna i distributionssystemet för upparbetat (rengjort för återanvändning) totalavsaltat vatten som finns placerade på gården utanför reaktorbyggnaden. I och med installationen kan man koppla en krets av hjälpmatarvattensystemet till en av dessa två tankar och har därmed möjlighet att kyla reaktorn med kallt vatten. Turbindelen Översyn av en av turbinens sex huvudkylvattenpumpar. Utbyte av randtuber, de tuber som befinner sig i de yttre skikten av tubpaketen i huvudkondensorn. Utbyte av alla fyra högtrycksförvärmarna. Under drift utgör högtrycksförvärmarna de två sista värmningsstegen för matarvattnet innan det når reaktortanken. Utbyte av samtliga tuber i de två mellanöverhettarna. Garantiinspektion utfördes på en av de tre lågtrycksturbinerna, installerad 2004, varvid några mindre erosionsskador upptäcktes och åtgärdades. Överhettad ånga mot LT-turbiner Recirkulerande ånga Injektor 4 st Primär ånga in 421 Tryckutjämning Tubsatser 4 st Sekundärånga Överhettad ånga Färskånga Avgasning Vy sedd ovanifrån Ånga TX2 Vatten Sekundär ånga in Kondensat Två av fyra tubpaket till en mellanöverhettare. Tubpaketens placering.

13 13 Övrigt Tömning av två av anläggningens kylvattenkanaler för rengöring och underhåll. Underhållet består av reparation, vid behov, och montage av zinkanoder för att minska risken för korrosion i betongens armering. Service på två av de fyra dieseldrivna reservkraftsaggregaten. En av dem genomgick en hel motorrenovering med nya kolvringar, cylinderfoder och vevstakslager, vilket motsvarar en timmarsservice Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Översyn av huvudtransformatorn med byte av oljepumpar och rening av oljan. Tillkommande arbeten Några fel i det nya effektmätsystemet upptäcktes och åtgärdades i slutet av revisionen. Under uppstarten av anläggningen konstaterades ångläckage i reaktorinneslutningen med följd att man gick ner till kall avställd reaktor för åtgärd av läckaget. Detta medförde cirka fyra dygns förlängning av avställningen. Snabbstopp Revisionstiden blev cirka 40 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 0,69 mansv, vilket underskred den planerade dosen, 0,82 mansv. 28 september: Effektreduktion för prov av skalventiler. UNDER ÅRET Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-driften medförde att en möjlig produktionsvolym på 14,3 GWh inte har utnyttjats av bränsleekonomiska skäl, vilket motsvarar cirka 12 fulleffekttimmar. Kollektivdos SNABBSTOPP Inga snabbstopp från effektdrift förekom under året. Forsmark 3 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för fi ltrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylfl ödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 70 kv-linjer. Som reserv fi nns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer.

14 14 Dygnsmedeleffekt (%) OSKARSHAMN 1 HÄNDELSER AV BETYDELSE FÖR SÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Nettoproduktion 2,6 TWh Energitillgänglighet 64,1 % Energiutnyttjande 63,2 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 januari: Då året inleddes var stationen fortfarande avställd för de arbeten som föranleddes av de förhållanden som uppdagades i samband med händelsen i Forsmark 1 den 25 juli 2006, det vill säga kortslutning i 400 kv-ställverket. Den 20 januari kunde anläggningen fasas in mot det svenska stamnätet. 21 januari: Effektreduktion till varm avställd reaktor och stopp av turbinen för balansering. 25 februari: Oplanerat kortstopp för felsökning och åtgärder av läckage i reaktorinneslutningen. Sex läckande dränageventiler pluggades. Flänsen till locksprinklingen täthetsprovades då läckage misstänktes. Läckage noterades, varför flänsen slipades och täthetsprovades efter åtgärd. 8 mars: En felvisning i mätningen av reaktorns huvudcirkulationsflöde, HC-flödet, konstaterades. Detta medförde att utlösningsvillkoren för snabbstoppsfunktionen inte var konservativa. Anläggningen stoppades för kalibreringar i huvudcirkulationssystemet. 27 mars: Effektreduktion för felsökning i turbinens oljesystem. 18 april: Anläggningen stoppades för åtgärder på en skalventil i sprinklingssystemet för reaktorinneslutningen. Ventilen konstaterades vara icke driftklar. Vid periodisk provning stängde inte ventilen helt. Ventilen åtgärdades och de övriga tre ventilerna med samma funktion kontrollerades. 28 maj: Snabbstopp löste ut på grund av ett fel i ett kretskort i anläggningens styrsystem. 14 juli: Effektreduktion för ventilprov. 30 juli: Anläggningen stoppades på grund av oljeläckage som visade sig bero på ett lagerhaveri på generatorns matare. Då reparationen av lager och axel var omfattande kunde inte anläggningen återstarta förrän den 21 augusti. 20 augusti: Under återstart uppstod rökutveckling vid matarlagret. Turbinsnabbstängning och vakuumsläckning utlöstes manuellt, vilket är ett villkor som ger automatiskt snabbstopp. Revisionsavställning 30 september 14 december Revisionen skulle, enligt planeringen, vara avslutad den 2 november. Huvudorsaken till den förlängda revisionstiden var det läckage i ett anslutningsrör mot ett drivdonshus som upptäcktes under revisionen och som krävde omfattande åtgärder. Vid återstart (12 december) erhölls snabbstopp på grund av översvämning i turbininneslutningen. Förutom bränslebytet var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen Montage av ny bjälklagstätning, gräns mellan inneslutningens primär- och sekundärutrymme. Urladdning av hela härden. Byte av omformare till huvudcirkulationspumparna. Montage av vibrationsdämpare i rörsystemet till hjälpkondensorn. Turbindelen Byte av radialturbinen. Åtgärder på turbinlager. Byte av rotor i östra generatorn. Övrigt Byte av aktivitetsövervakningssystemet i skorstenen. Revisionstiden blev 71 dygn. Oskarshamn 1 fasades in mot det svenska stamnätet efter genomförd provning den 14 december. Kollektivdosen under revisionen blev 1,16 mansv. UNDER ÅRET Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-drift förekom inte under året. SNABBSTOPP 20 januari: Under uppstarten efter avställningen utlöste snabbstopp vid låg effekt under provning av ångledningarnas skalventiler. Den yttre skalventilen hade stängts i den ena ångledningen, vilket i sig helt riktigt gav dumpförbud. När den inre ventilen i samma ledning beordrades stängd, löste skyddssystemet ut turbinsnabbstängning. Som en följd av detta löste reaktorsnabbstopp ut efter några sekunder. När ventilerna stängs föranleder detta att villkor i turbinskyddet löser ut. Detta ska dock endast ske i en kanal av tre. När två av tre kanaler har utlösta villkor ska turbinsnabbstängning vara ett faktum. Här har förmodligen ett osignalerat fel funnits då provet startades. Man har inte lyckats finna orsaken. 28 maj: Snabbstopp utlöste på grund av fel i ett kretskort och olämpligt utformad logik i anläggningens nya styrsystem. Störningen inleddes med obefogad stängning av en skalventil i resteffektkylsystemet, vilket föranledde att pumparna i resteffektkylsystemet och snabbstoppssystemet stoppade. Detta i sin tur resulterade i låg vattennivå i fler än två snabbstoppstankar, vilket är ett villkor för att skruvstoppskedjan ska lösa ut. Följden blir att styrstavarna manövreras in med hjälp av de elektriska drivutrustningarna. Om reaktoreffekten är över 30 % då detta sker, löser snabbstopp ut automatiskt. Den obefogade stängningen av skalventilen berodde på ett felaktigt kretskort. Detta i kombination med en logik som inte var korrekt uppbyggd resulterade i snabbstopp. Logiken byggdes om under revisionen.

15 15 20 augusti: Under återstart efter avslutade arbeten på generatorns mataraxel, och vid upprullning av turbinen till driftvarvtal, uppstod rökutveckling vid matarlagret. Turbinsnabbstängning utlöstes manuellt, liksom vakuumsläckning, för att bromsa turbinen så snabbt som möjligt. Det vill säga, man släpper in luft i turbinkondensorn för att höja trycket och på så vis åstadkomma mera motstånd mot turbinens rotation. Högt tryck i kondensorn tillsammans med utlöst turbinsnabbstängning är ett villkor som ger automatiskt snabbstopp. Orsaken till rökutvecklingen vid matarlagret var att ett verktyg inte blivit demonterat efter de åtgärder man just genomfört. 12 december: Tidigt under uppstart efter revisionen vid förberedelser i turbinen överfylldes en tank i vakuumsystemet på grund av en felaktig nivåreglering. Vatten strömmade från tanken via ett bräddavlopp ut till en golvbrunn som är bestyckad med nivåmätning. Vid för hög nivå i golvbrunnen löser en isolerkedja ut som i sin tur löser ut snabbstopp. Reaktoreffekten var vid tillfället endast ett par procent. Vid samtliga fyra snabbstopp erhölls alla förväntade säkerhetsfunktioner. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Snabbstopp Kollektivdos Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är MW och den elektriska nettoeffekten är 467 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,45 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för fi ltrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 448 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 112 styrstavar och vattenkylfl ödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två motroterande axlar. På varje axel fi nns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner. På varje turbinaxel fi nns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 130 kv-linjer. Som reserv fi nns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 2.

16 16 Dygnsmedeleffekt (%) OSKARSHAMN 2 HÄNDELSER AV BETYDELSE FÖR SÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Nettoproduktion 4,0 TWh Energitillgänglighet 77,7 % Energiutnyttjande 76,3 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 13 januari: Effektreduktion för provning av skalventiler i ång- och matarvattenledningarna. 14 april: Effektreduktion för provning av skalventiler i ång- och matarvattenledningarna samt av reaktorns säkerhetsoch avblåsningsventiler. 12 maj: Effektreduktion för åtgärd av läckage på en dränageledning för turbinsystem. Revisionsavställning 22 juli 29 september 2007 års revisionsavställning vid Oskarshamn 2 präglades till stora delar av ombyggnationen i turbinens el- och kontrollutrustning, det så kallade Turbicprojektet. Projektet är en del i den omfattande modernisering av Oskarshamn 2 som väntas vara klar Under de månader som revisionen pågick utfördes också stora arbeten i anläggningens matarvattensystem. Anläggningen skulle ha fasat redan den 13 september, men revisionen förlängdes. Genomgång före arbete i reaktorinneslutningen. Förskjutningen berodde till stora delar på de stora arbetena i matarvattensystemet och montaget av den nya kontrollutrustningen för turbinen. Förutom bränslebyte och provningar var följande stora arbeten inplanerade: Reaktordelen I matarvattensystemet byttes rör, T-stycke och ventiler. Dessutom installerades nya partikelfilter, så kallade cyklonfilter, och rörbrottsventiler. I huvudångsystemet byttes ventilinsatser samt en yttre och två inre skalventiler. Arbeten i huvudcirkulationssystemet innefattade bland annat demontage av samtliga pumpar, dekontaminering av två kretsar, provning av samtliga smidesringar, åtgärd av svetsskarv samt provning av stutsar i två kretsar. Målning och blästring i reaktorinneslutningens kondensationsbassäng. Turbindelen År 2007 var det första av tre år som gick i förändringens tecken på Oskarshamn 2. Moderniseringen av anläggningen inleddes med utbyte av turbinens kontrollutrustning, inom projekt Turbic. Den största och mest påfallande skillnaden blev märkbar i kontrollrummet, där turbindelen har ändrat utseende. Hela turbinens el- och kontrollutrustning, turbinens processregulatorer med tillhörande operatörsgränssnitt samt ställverksdelar som är kopplade till turbinen, byttes under denna revision. Restpunkter från 2006 genomfördes och generator och huvudtransformator byttes i det så kallade Kraftprojektet. Endast små turbinarbeten utfördes i en så kallad liten turbinrevision. Övrigt Stor översyn och service av ett av nöddieselaggregaten. Revisionstiden blev 70 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 1,92 mansv, vilket var mer än planerat. Anledningen var till största delen att revisionen förlängdes med drygt 16 dygn. 25 oktober: Lastfrånslagsprov genomfördes från full effekt utan anmärkning klockan 09:22. Vid 14:20 löstes manuellt snabbstopp efter att ett flertal brandlarm erhållits från turbinanläggningen. Brandlarmen berodde på oljedimma, inte brand. Samtliga säkerhetsfunktioner fungerade som avsett vid snabbstoppet. 2 november: Lokal mindre brand uppstod i turbinanläggningen, varpå delsnabbstopp utlöste. Då branden kunde släckas snabbt fattades beslut om nedgång till varm avställd reaktor. Efter att branden släckts upptäcktes olje-

17 17 läckage vid två av turbinens lager och vid turbinsträngens reglerkåpa. Oljeläckagen uppstod till följd av att ett filter i oljans returledning mot huvudoljetanken blivit igensatt av smuts. Anläggningen var åter i drift den 5 november. 22 december: Effektreduktion för provning av skalventiler i ång- och matarvattenledningarna. UNDER ÅRET Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom. Coastdown-drift förekom inte under året. SNABBSTOPP Under 2007 inträffade tre snabbstopp: 28 september: Det första inträffade under effektuppgången efter revisionen då kylvattenflödet till huvudcirkulationspumparna uteblev och snabbstoppet löstes ut manuellt. 1 oktober: Det andra snabbstoppet löste ut automatiskt under provperioden efter revisionen. Tröghet i matarvattenregleringen orsakade låg vattennivå i reaktorn. 25 oktober: Det tredje stoppet berodde på att oljedimma/-rök i turbinanläggningen löste ut ett stort antal av de branddetektorer som finns i den delen av anläggningen. Snabbstoppet utlöstes manuellt i samband med det inplanerade lastfrånslagsprovet. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Snabbstopp Kollektivdos Oskarshamn 2 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck 2. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 598 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för fi ltrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 444 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 109 styrstavar och vattenkylfl ödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 130 kv-linjer. Som reserv fi nns intern hjälpkraft från två dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1.

18 18 Dygnsmedeleffekt (%) OSKARSHAMN 3 HÄNDELSER AV BETYDELSE FÖR SÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Coastdown Nettoproduktion 8,8 TWh Energitillgänglighet 89,5 % Energiutnyttjande 87,8 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 3 mars: Effektreduktion för provning av skalventiler i ång- och matarvattenledningarna. 30 mars: Avställning påbörjades inför kortstopp för byte av skadat bränsle. Under nedgången utfördes prov av skalventiler i ång- och matarvattensystemen. Återstart påbörjades den 5 april, fasning mot stamnätet gjordes den 6 april och full effekt uppnåddes den 9 april. 19 maj: Coastdown-driften började. Revisionsavställning 24 juni 7 juli Avställningen planerades till 14 dygn. Förutom bränslebyte, som denna gång omfattade 160 färska bränsleelement, och provningar, var följande större åtgärder inplanerade: Reaktordelen Byte av två sonder i systemet för neutronflödesmätning. Byte av två sonder i det diversifierade nivåmätsystemet, BCCM. Inför effekthöjningen, som ska införas under revisionen 2008, byggs ytterligare kylsystem för att förstärka resteffektkylning under avställning. I år utfördes håltagning i en kylvattenkanal för anslutning av havsvattendelen i de nya kylsystemen. I rensverket renas det inkommande kylvattnet från havet. Byte av en av reaktorns huvudcirkulationspumpar. Installation av ny spänningsmatning till manöverkretsarna för pumparna i kylvattensystemet för avställd reaktor. Kompletterande mätningar i reaktortanken och på interna delar inför de utbyten som kommer att utföras inom effekthöjningsprojektet under nästa års revision. Byte av en avblåsningsventil i säkerhets- och avblåsningssystemet. Uttagen (stutsarna) till reaktorns nivåmätsystem har varit till ungefär hälften täckta på insidan av reaktortankväggen. Dessa så kallade ögonlock, som var avsedda att förbättra nivåmätningen, har i stället visat sig ha störande inverkan. De två sista ögonlocken togs bort i år. Turbindelen Liten turbininspektion och service på lager och ventiler. Inspektion av generatorrotorn. Service på brytare och transformatorer. Övrigt Inspektion av kylvattenkanaler. Utbyte av vissa rör i brandvattensystem. Revisionstiden blev som planerad, 14 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 0,27 mansv, vilket är i stort sett samma nivå som tidigare år, trots de senare årens bränsleskador. 8 juli: Återstarten efter revisionsavställningen avbröts. Effektnedgång till kall avställd reaktor för att åtgärda externläckage från en inre skalventil i resteffektkylsystemets lågtryckskrets. Anläggningen fasade åter in mot det svenska stamnätet på morgonen den 11 juli. 30 augusti: En yttre skalventil i en ångledning stängde plötsligt på grund av en kortslutning i sin styrventil. Detta orsakade en tryckhöjning i reaktorn som gjorde att säkerhetssystemet utlöste en snabb nedstyrning av effekten med hjälp av huvudcirkulationspumparna och ett delsnabbstopp. Reaktoreffekten hamnade på 44 %. Felsökningen avslöjade ett isolationsfel. Beslut togs att gå upp till 70 % effekt och planera för ett kortstopp nästa dag för att byta den felaktiga styrventilen. Anläggningen fasades åter in på kvällen den 31 augusti. 14 september: Den 10 september konstaterades den hittills lilla bränsleskada som man känt till under en tid, ha utvecklats till en nivå som krävde åtgärder. Anläggningen stoppades därför den 14 september. Under läcksökning av härden upptäcktes ett skadat bränsleelement som byttes. Anläggningen fasades åter till stamnätet den 23 september och full effekt uppnåddes den 29 september. 22 december: Ett obefogat automatiskt skifte av fläktar i kylsystemet för generatorns magnetiseringsutrustning, tillsammans med ett kärvande spjäll i samma system, resulterade i att flödet i kylsystemet blev för lågt. Detta fick till följd att generatorbrytaren och fältbrytaren löste ut.

19 19 Ingen elproduktion gick ut på nätet och turbinen gick ner på tomgångsdrift. Reaktoreffekten reducerades med hjälp av snabb nedstyrning av huvudcirkulationspumparna och delsnabbstopp. Efter kontroll av fläktar och spjäll, då inga fel upptäcktes, återstartades anläggningen. Under uppgången provades skalventilerna i ång- och matarvattenledningar. Vid felsökning några dagar senare hittades orsaken till fläktskiftet. Ett larm om låg tryckskillnad över fläktarna kom och försvann med mycket korta signaler. Orsaken till detta beteende var en glappkontakt i larmets elutrustning. UNDER ÅRET Ingen nedreglering av kraftbalansskäl förekom under året. Coastdown-driften medförde att en möjlig produktionsvolym på 67,5 GWh inte utnyttjades av bränsleekonomiska skäl, vilket motsvarar två dygn och åtta timmar vid full effekt. SNABBSTOPP 23 september: Under uppgång efter kortstopp för byte av skadat bränsle, vid 65 % effekt, utlöstes automatiskt snabbstopp medan man provade dumpventilerna. Dessa ventiler används när man måste dumpa ånga förbi turbinen, direkt till kondensorn. Alla säkerhetsfunktioner fungerade utan anmärkning. Efter felsökning, där orsaken inte säkert kunde bestämmas, återstartades anläggningen och fasades åter in mot stamnätet den 25 september. Efter återstarten fastställdes orsaken till snabbstoppet. Det var inget fel i anläggningen. Orsaken var att den överordnade turbinautomatiken inte hade intagit stabilt läge innan provningen av dumpventilerna påbörjades. Energitillgänglighet och utnyttjande Produktionsbortfall Snabbstopp Kollektivdos Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (idag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för fi ltrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylfl ödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och 130 kv-linjer. Som reserv fi nns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer.

20 20 Dygnsmedeleffekt (%) RINGHALS 1 HÄNDELSER AV BETYDELSE FÖR SÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Nettoproduktion 6,0 TWh Energitillgänglighet 81,1 % Energiutnyttjande 80,8 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 14 januari: Stormen Per krävde effektreduktion med 250 MW på grund av mycket kraftig saltbeläggning i 400 kvställverket. Reduktionen gjordes för att öka chansen att klara en eventuell övergång till husturbindrift vid förlust av yttre nät. 20 januari: Kraftbalansreglering på grund av begränsningar i stamnätet. 22 januari: Kraftbalansreglering på grund av begränsningar i stamnätet. 23 januari: Snabbstängning av en turbin och partiellt snabbstopp på grund av en felfungerande reglerventil. Ventilen åtgärdades, varefter turbinen återstartades. 29 januari: Nedgång till kall avställd reaktor för felsökning och åtgärd av flödesvariationer i ett kylsystem för säkerhetsrelaterade komponenter. Orsaken visade sig vara att delar från ett trasigt gummimembran i en backventil lossnat och cirkulerade i systemet. 18 mars: Effektreduktion på en turbin för att åtgärda ett läckage i turbinens smörjoljesystem. 20 april: Efter genomförandet av ett väl förberett provprogram kunde Ringhals 1 höja reaktoreffekten från till MW. 12 maj: Effektreduktion för prov av ångledningarnas skalventiler. 16 juni: Effektreduktion i samband med Svenska Kraftnäts arbeten i Horred. 17 juni: En turbin löste ut på signal från generatorns skyddsutrustning. Det var dock inget verkligt fel på generatorn, utan signalen orsakades av ett avbrott i en kabel till en strömtransformator för en av faserna. 23 juni: Effektreduktion i samband med Svenska Kraftnäts arbeten i Horred. 27 juni: Effektreduktion till cirka 80 % för kontroll av ett ångläckage från en avtappningsledning i turbinanläggningen. 16 augusti: En snabbstängningsventil i en ångledning till den ena turbinen stängde obefogat. Effekten reducerades till cirka 97 %. Revisionsavställning 31 augusti 26 oktober. Revisionen planerades omfatta 35 dygn. Förutom bränslebytet var följande arbeten inplanerade: Reaktordelen Återkommande kontroll av reaktortank, moderatortank och reaktortankens anslutningar för matarvatten och ånga. Demontage av foder till reaktortankens flänsförband för kontroll och åtgärder inför montage av rör för tanklockskylsystemet. Tömning av reaktorinneslutningens kondensationsbassäng samt läcksökning och åtgärder på bassängens bottenplåt. Inom det så kallade RPS-projektet, modernisering av reaktorskyddssystemet, genomfördes förberedande åtgärder med bland annat montage av en ny genomföring till kondensationsbassängen i reaktorinneslutningen. Ombyggnad av ett antal ventiler i reaktorns tryckavsäkringssystem. Service av ett antal av styrstavarnas drivutrustningar. Byte av reläer i reaktorskyddssystemet. Täthetsprovning av reaktorinneslutningen. Turbindelen Renovering och utbyte av rörledningar i saltvattensystemet, stationens viktigaste kylsystem. Lyft av alla tre lågtrycksturbinerna i det ena turbinaggregatet för åtgärder på tätningar. Inspektion av skovlar på båda turbinaggregatens lågtrycksrotorer. Byte av utrustning i mät- och reglerkretsar på turbinen. Modifiering av musselfilter i havskylvattenintaget. Byte av kylare i turbinernas oljesystem. Övrigt Byte av utrustning i startställverket, stationens inmatningsväg från det lokala 130 kv-nätet. Ett flertal mindre ändringsarbeten. Revisionstiden blev 43,5 dygn. Kollektivdosen under revisionen blev 1,19 mansv, vilket är avsevärt lägre än budgeterade 1,8 mansv. 28 november: Effektreduktion på grund av arbete på kraftledning. 13 december: Turbinsnabbstängning utlöst på en turbin på grund av ett utlöst elektriskt skydd på generatorns matningsutrustning. Partiellt reaktorsnabbstopp utlöstes manuellt enligt instruktion. Orsaken till det utlösta skyddet på mataren var att en kabelanslutning hade lossnat på grund av stora vibrationer på generatorlager. Generatorn balanserades och togs i drift efterföljande dag.

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2008 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken S äkerheten vid de svenska kärnkraftsanläggningarna har under året varit hög, trots störningar som gett upphov till längre stillestånd hos några

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken P roduktionen vid de svenska kärnkraftsanläggningarna nådde inte upp till normal omfattning under. Stora moderniserings- och effekthöjningsprojekt

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Foto: Annika Örnborg, Ringhals Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Vad menas med gamla reaktorer?

Vad menas med gamla reaktorer? Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas

Läs mer

Tekniska data Ringhals

Tekniska data Ringhals Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Foto: Annika Örnborg, Ringhals KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000 3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk

Läs mer

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten. 2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel: Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Entreprenörshandbok Revision O3 2015

Entreprenörshandbok Revision O3 2015 Entreprenörshandbok Revision O3 2015 1 Kontrollrum O3 0491-78 60 03 0491-78 60 33 0491-78 63 33 ABH O3 0491-78 65 77 0491-78 65 74 OKGs växel 0491-78 60 00 Centralvakt, reception 0491-78 62 39 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT IBICD 7705666-1

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT IBICD 7705666-1 SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT IBICD 7705666-1 (51) Internationell klass* 6 21 C 15/02, 1/08 // G 21 C 7/00 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 80-08-1 1 ningsskriften publicerad (41)

Läs mer

Renovering av en kärnreaktor efter mer än 20 års drift

Renovering av en kärnreaktor efter mer än 20 års drift Renovering av en kärnreaktor efter mer än 20 års drift För första gången i världen har personal genomfört reparationsarbeten nere i en reaktortank som varit i kommersiell drift. ABB Atom har deltagit i

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Vecka 42 präglades utvecklingen på elmarknaden i Norden av överföringsbegränsningar och produktionsbortfall

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden

Lokala säkerhetsnämnden Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2014-11-21 1 Plats och tid Ringhals, konferenscentrum Kungshamn, Sal B2, kl. 09.00-11.00 Beslutande Adjungerad ledamot Jörgen Warborn

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden

Lokala säkerhetsnämnden Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2015-03-06 1 Plats och tid Stadshus A, sammanträdesrum A1, kl. 08.00 09.30 Beslutande Ann-Charlotte Stenkil (M) Birgit Hagebrand

Läs mer

SVERIGE. UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139

SVERIGE. UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139 SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139 Int Cl G 21 c 13/00 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET P.ans. nr 3285/65 Giltighetsdag den Ans. allmänt tillgänglig den Ans. utlagd och utläggningsskriften publicerad

Läs mer

Forsmarksincidenten den 25 juli 2006

Forsmarksincidenten den 25 juli 2006 Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Sekretariat/distribution E-post: hel@ksu.se Internet: www.analys.se

Läs mer

RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS

RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS Huvuddata: VI ÄR SÄKRA PÅ VÅR SAK! Behovet av elenergi kommer knappast att minska i framtidens Sverige, och bland alla energislag är

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhets berättelse 2014 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk inrättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Näim1dens

Läs mer

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects Reglering med Kärnkraft Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects Sammanfattning av två Elforsk-projekt En första studie 2011 kring möjligheter att lastfölja med kärnkraft: Elforsk 12:08 Uppföljning i

Läs mer

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor: Vår profil Företagspresentation PRD Konsult verkar idag inom energibranschen och leverera konsulttjänster där kunskap, kvalitet och kundnöjdhet genomsyrar vårt arbete. Våra huvudsakliga kompetensområden

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Användarmanual för kyl och frys aggregat

Användarmanual för kyl och frys aggregat 2013-02-27 Användarmanual för kyl och frys aggregat Instruktions manual för kommersiella aggregat För ett korrekt användande av aggregat fyllda med köldmedium måste denna manual läsas igenom ordentligt

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

TEKNISK NOTIS TN AT006

TEKNISK NOTIS TN AT006 TEKNISK NOTIS INDEX DATE AMENDMENTS BY CHECK BY 00 27/12/05 CREATION C. VIAL E. CHABANEIX 01 01/12/06 TRANSLATION TO SWEDISH P-U S 02 Säkerhets information: De instruktioner som föreslås i denna tekniska

Läs mer

3. ANVÄNDNING. 3.1 Princip

3. ANVÄNDNING. 3.1 Princip 3. ANVÄNDNING 3.1 Princip LVA enheten är från AZTOgraph AB byggd som en enhet. Inne i enheten finns cirkulationskrets och elskåp. Cirkulationskretsen pumpar vatten ut till respektive användningsområde

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden

Lokala säkerhetsnämnden Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2014-02-21 1 Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum A1, kl. 09.00-11.00 Beslutande Jana Nilsson (S) Birgit Hagebrand (M) Gunnel

Läs mer

Systemtjänster. Göran Hult /

Systemtjänster. Göran Hult / Systemtjänster Göran Hult / 2017-05-23 Introduktion till svängmassa Svängmassa behövs för att stabilisera frekvensen och undvika stora momentana förändringar vid snabba förändringar av inmatad eller uttagen

Läs mer

Svensk Manual Låg lyftande Sax lyft QJY-L3000

Svensk Manual Låg lyftande Sax lyft QJY-L3000 Svensk Manual Låg lyftande Sax lyft QJY-L3000 INSTALLATION, DRIFT OCH UNDERHÅLL MANUAL Tillverkare Xinghui Auto Maintenance Machinery TEL: 8621-3910 8885, FAX: 8621-3910 8580 www.xinghuijx.com Distributör/

Läs mer

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN 5 ANVISNING FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL MED FELSÖKNINGSSCHEMA Rätt utfört underhåll av tekniska installationer är en förutsättning för att dessa skall få en lång och besvärsfri teknisk livslängd. Den första

Läs mer

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2). 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 41 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Utvecklingen på elmarknaden under vecka 41 var blandad. Spotpriserna sjönk i förhållande till veckan innan.

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser. 1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella

Läs mer

Ringhalsgruppens årsredovisning 2001

Ringhalsgruppens årsredovisning 2001 Ringhalsgruppens årsredovisning 2001 Kraft, kunskap och kvalitet Ringhalsgruppen, som grundades den 31 juli år 2000, består av Ringhals AB och det helägda dotterföretaget Barsebäck Kraft AB. Ägare är Vattenfall

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER

UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER TAPPKALL- OCH TAPPVARMVATTENSYSTEM Fortlöpande kontroll och besiktning av rörledningar och armaturer avseende på läckage skall utföras för att förhindra skador på byggnadens lokaler och inventarier. Vid

Läs mer

Ringhals historia från 1965 till 2014

Ringhals historia från 1965 till 2014 Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet På grund av tekniska problem lyckades inte Nord Pool Spot med att beräkna spotpriser för måndagen den 5 augusti.

Läs mer

MIRI PUMPFIX F. Bakvattenventil med inbyggd pump för fekaliehaltigt avloppsvatten

MIRI PUMPFIX F. Bakvattenventil med inbyggd pump för fekaliehaltigt avloppsvatten BSAB R3.13 MIRI PUMPFIX F Bakvattenventil med inbyggd pump för fekaliehaltigt avloppsvatten MIRI PUMPFIX-F bakvattenventil är försedd med inbyggd skärande pump för utpumpning av avloppsvatten vid bakvattenflöde.

Läs mer

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tomas Lackman Seniorkonsult, Risk Management 1 Varför ökad automatisering Ekonomi Kvalité Tid

Läs mer

Syftet bakom kursutvärderingar en undersökning från ett utbildningsföretag

Syftet bakom kursutvärderingar en undersökning från ett utbildningsföretag Syftet bakom kursutvärderingar en undersökning från ett utbildningsföretag SA210X: Examensarbete inom området teknik och lärande på programmet Civilingenjör och lärare, KTH Sofia Rodell Oskar Halléhn Examinator:

Läs mer

RINGHALSGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2000

RINGHALSGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2000 RINGHALSGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2000 INNEHÅLL 2000 Ringhalsgruppen Ringhalsgruppen står stark inför framtiden Ett år präglat av effektiviseringar och samordningar Vattnet pressade elpriset Svagt produktionsår

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Dagens program. 10.00 Hjärtligt välkomna! 10.10 Eva Halldén, ny VD på Ringhals. 10.30 Gösta Larsen Kommunikationschef

Dagens program. 10.00 Hjärtligt välkomna! 10.10 Eva Halldén, ny VD på Ringhals. 10.30 Gösta Larsen Kommunikationschef Dagens program 10.00 Hjärtligt välkomna! 10.10 Eva Halldén, ny VD på Ringhals Eva presenterar sig och berättar hur hon ser på Ringhals i framtiden 10.30 Gösta Larsen Kommunikationschef Förtroende för Ringhals

Läs mer

Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft

Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Michael Knochenhauer VD Scandpower AB IFEA Sikkerhetssystemkonferansen / 3-4 november 2011, Gardermoen Översikt över föredraget

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden

Lokala säkerhetsnämnden Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2013-09-06 1 Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum A1, kl. 09.00-11.00 Beslutande Jörgen Warborn (M) Birgit Hagebrand (M) Gunnel

Läs mer

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh

Läs mer

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 45 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

RASK - Ringhals 1 ej driftklar I- isoleringskedja, 516

RASK - Ringhals 1 ej driftklar I- isoleringskedja, 516 Sida: 1/10 RASKRAPPORT Datum: 2009-04-02 Vår referens: SSM 2009/35 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: R1 Dokumentnummer: #72473 Deltagare: Mats Häggblom, KD, Pia Jacobsson, KM, Siv Larsson, KD Författare:

Läs mer

SLM - Flödesmätare för tätningsvatten BRUKSANVISNING

SLM - Flödesmätare för tätningsvatten BRUKSANVISNING BRUKSANVISNING 1/6 1 INSTALLATION SLM - Flödesmätare för tätningsvatten BRUKSANVISNING 1.1 Montering SLM är försedd med en monteringsplatta för enklare installation. SLM kan monteras genom att lossa en

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Installationanvisning, apparatlåda för rökfunktion med spjällmotionering TBLZ-2-48-2 GOLD/COMPACT

Installationanvisning, apparatlåda för rökfunktion med spjällmotionering TBLZ-2-48-2 GOLD/COMPACT Installationanvisning, apparatlåda för rökfunktion med spjällmotionering TBLZ-2-48-2 GOLD/COMPACT 1. Allmänt Apparatlådan för rökfunktion med spjällmotionering består av en kontrollenhet för rök,en logikenhet

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

KYL- OCH FRYSBOX MODELL: DC-25P DC-35P DC-62P DC-82P INSTRUKTIONS MANUAL

KYL- OCH FRYSBOX MODELL: DC-25P DC-35P DC-62P DC-82P INSTRUKTIONS MANUAL KYL- OCH FRYSBOX MODELL: DC-25P DC-35P DC-62P DC-82P INSTRUKTIONS MANUAL Art: 22-1670 DC-62P Art: 22-1680 DC-82P Gratulerar till köpet av denna kvalitets kyl- och frysbox. Vi som tillverkare och leverantör

Läs mer

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor: Vår profil Företagspresentation PRD Konsult verkar idag inom energibranschen och levererar ingenjörstjänster där kunskap, kvalitet och kundnöjdhet genomsyrar vårt arbete. Vi arbetar främst inom affärsområdena

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-7-8 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 28 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 28,2 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Förnyade säkerhetsvärderingar av tåligheten mot vissa händelser - stresstest

Förnyade säkerhetsvärderingar av tåligheten mot vissa händelser - stresstest Forsmarks Kraftgrupp Dokumenttyp / Document type Rapport Klassificering / Classification Företagsintern Författare / Author Granskad av / Checked by Dok nr / Doc no Rev Sundin Ellen cftt FT-2011-3868 0

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 22 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Under vecka 22 kom ett par av de svenska kärnkraftreaktorerna tillbaka i drift efter det årliga underhållet.

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden.

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden. 1 (13) Läget på elmarknaden Vecka 44 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till

Läs mer

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Installationsanvisning och bruksanvisning Easy Clean B ¾ " 1 ¼ Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Obs! Läs noga igenom installation och bruksanvisning innan ni monterar och driftsätter detta filter.

Läs mer

Skötselanvisningar för din fjärrvärme.

Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Hur fungerar fjärrvärmecentralen i min villa? Vi tillverkar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vattnet går via nedgrävda ledningar till din bostad och in

Läs mer

IA HECON LOCAL. Installationsinstruktioner

IA HECON LOCAL. Installationsinstruktioner Installationsinstruktioner Installationsinstruktioner 1.0 Allmän information Användandet av dessa instruktioner förutsätter att användaren är väl bekant med handhavandet av både blockenheten och hydraulsystemet

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Årsredovisning 2014. Året som gått

Årsredovisning 2014. Året som gått Årsredovisning 2014 Året som gått Innehåll Om Ringhals...3 Teknikfakta...4 Vad hände på Ringhals 2014?...5 Ringhals produktion - väl värd att fira...6 Elåret i Sverige...8 Driftåret på Ringhals Produktion

Läs mer

INSTRUKTION RAM-R. Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert. Upplaga 06-1. Sid 1

INSTRUKTION RAM-R. Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert. Upplaga 06-1. Sid 1 INSTRUKTION RAM-R Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert. Upplaga 06-1 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat ett filter från Aqua Expert AB, ett ledande företag i branschen

Läs mer

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Installationsanvisning och bruksanvisning JPF AT ¾ " 2 Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Obs! Läs noga igenom installation och bruksanvisning innan ni monterar och driftsätter detta filter. Viktigt

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-4-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 15 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 29, EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska

Läs mer

Driftinstruktion IA 2025, 2026, 2030, 2031 GÄLLER FÖLJANDE VARIANTER

Driftinstruktion IA 2025, 2026, 2030, 2031 GÄLLER FÖLJANDE VARIANTER Driftinstruktion IA 2025, 2026, 2030, 2031 GÄLLER FÖLJANDE VARIANTER IA 2025 tredelad kulventil i syrafast stål med gängändar IA 2026 tredelad kulventil i syrafast stål med svetsändar IA 2030 tredelad

Läs mer

Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg

Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg Anna Svernlöv Per-Axel Berg Björn Ekbom Robert Grönlund Agenda Inledning och presentation av utbyggnadsplaner för produkten fjärrkyla

Läs mer

Shunt FS 160. Installationsanvisning

Shunt FS 160. Installationsanvisning Shunt FS 160 Installationsanvisning 1 Introduktion Vattenburna värmegolv är så kallade lågtemperatursystem, vilket innebär att framledningstemperaturen är betydligt lägre än vad konventionella radiatorsystem

Läs mer