RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS

Transkript

1 RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS

2

3 Huvuddata: VI ÄR SÄKRA PÅ VÅR SAK! Behovet av elenergi kommer knappast att minska i framtidens Sverige, och bland alla energislag är elkraften den som är mest miljövänlig. El kan användas till mycket, den ger oss värme, ljus och energi för att driva olika maskiner och apparater. El är den renaste och smidigaste och mest mångsidiga formen av energi. Ringhals är det största kärnkraftverket i Sverige, och vi levererar el i en mängd som räcker att tillgodose fem städer av Göteborgs storlek. Detta betyder i siffror ca 18 % av Sveriges förbrukning. Ringhalsgruppen (Ringhals & Barsebäck) ingår i Vattenfallkoncernen, den största elproducenten i Sverige. Cirka hälften av landets el kommer från Vattenfall. Koncernen är Nordens ledande kraftföretag och produktionen sker i huvudsak med kärnkraft och vattenkraft. Vid Ringhals arbetar ca 1100 personer. Vi har en unik samlad kompetens inom utveckling, teknik och energiförsörjning. Samtidigt är Ringhals också en viktig del i Varbergsregionen. Något som i förlängningen gynnar en mängd andra näringar i området. Ringhals satsar på framtiden, på miljön och på en säker och tillförlitlig energiförsörjning till alla konsumenter. Därför bedriver vi en ständig forskning och utveckling. Ringhals har även internationellt utbyte med andra kärnkraftverk. Vi har höga krav på oss, men frågan är om vi inte ställer de allra högsta kraven själva. För vår del är det av yttersta vikt att verksamheten alltid bedrivs på ett säkert och i högsta grad kontrollerat sätt. Ringhals 1 Nettoeffekt (el): 830 MW Reaktortyp: Kokvattenreaktor Reaktorleverantör: Asea-Atom Turbinleverantör: General Electric Co/ Westinghouse Kommersiell drift: Januari 1976 Ringhals 2 Ringhals 3 och 4 Nettoeffekt (el): 915 MW Reaktortyp: Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör: Westinghouse MonitorAB Turbinleverantör: ASEA STAL AB Framatome/ Siemens AG (R3) Westinghouse (R4) Kommersiell drift: R3 - September 1981 R4 - November 1983 Nettoeffekt (el): 870 MW Reaktortyp: Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör: Westinghouse MonitorAB Turbinleverantör: Stal-Laval Turbin AB Ånggeneratorleverantör: Siemens AG/KWU Kommersiell drift: Maj 1975 Ånggeneratorleverantör: Innehållsförteckning: Huvuddata sid. 2-3 Ringhals ligger på Väröhalvön sid. 4 Byggnader på Ringhalsområdet......sid. 5 Allt kretsar kring reaktoranläggningarna sid. 6-7 Skisser och bilder Ringhals sid. 8-9 Turbinanläggningen sid Elutrustningen sid Ringhals och miljön sid Ringhals radioaktiva avfall......sid Säkerhet på Ringhals sid Flödesschema Ringhals sid. 22 Flödesschema Ringhals 3, sid. 23 3

4 Fakta om Ringhals: Totala investeringskostnader 13 miljarder. Omsätter ca 3,7 miljarder/år. Årsproduktion ca 24 TWh. Sammanlagd nettoeffekt 3550 MW. Kraftverksområdets storlek 1,5 kvadratkilometer. Antal anställda ca Byggstart Ringhals Full effekt alla block 1984 januari. Exempel på stora investeringar: Byte av ånggeneratorer på Ringhals Säkerhetsfilter på Ringhals Byte av lågtrycksturbiner Ringhals Byte av ånggeneratorer Ringhals Byte av reaktortanklock Ringhals Modernisering av el- och kontrollutrustning Ringhals 2 helt klart RINGHALS LIGGER PÅ VÄRÖHALVÖN. På den karga men ändå vackra Väröhalvön längs Hallandskusten, drygt sex mil söder om Göteborg, ligger Ringhals, Sveriges och ett av norra Europas största kraftverk. Närheten till havet är ingen slump eftersom stora mängder vatten behövs till verksamheten. Dessutom finns en hamn som används dels för transporter av material och tunga komponenter, men också vid uttransport av radioaktivt avfall. Omgivningarna runt Ringhals har länge varit kända som ett vackert naturområde med stora kulturvärden. Genom en rad åtgärder har Ringhals bidragit till att bevara landskapsbilden. Fågelområdet vid Båtafjorden är ett exempel som drar till sig både fåglar och fågelskådare. För Ringhals är det viktigt att skapa en trivsam miljö för närboende runt själva kraftverket. Genom att producera el med hjälp av kärnkraft är utsläppen små till luft och vatten. Det gör att miljöpåverkan i området blir liten. 4

5 4 R R R1 5 4 R Byggnader på Ringhalsområdet: Hänvisningar till översiktsbilden: 1. Huvudingång, Reception 2. Infocenter 3. Brandstation 4. Reaktorbyggnad 5. Turbinbyggnad 6. Kylvattenintag 7. Restaurang 8. Ställverk 9. Kontorsbyggnad R1. Ringhals 1 R2. Ringhals 2 R3. Ringhals 3 R4. Ringhals 4 5

6 1 KOKVATTENREAKTOR TRYCKVATTENREAKTOR Fakta om reaktorer: ALLT KRETSAR KRING REAKTORANLÄGGNINGARNA. I ett kärnkraftverk klyvs tunga atomkärnor, varvid energi frigörs. Processen kallas fission i motsats till fusion, där energi frigörs genom sammanslagning av lätta atomkärnor. När atomkärnorna klyvs bildas värme. Det är värmen i reaktorn man drar nytta av för att framställa el. På Ringhals finns det två olika typer av reaktorer, kokvattenreaktorn (BWR=Boiling Water Reactor) och tryckvattenreaktorn (PWR=Pressurized Water Reactor). I båda används vanligt vatten för kylning. I en tryckvattenreaktor hålls vattnet i reaktortanken under så högt tryck att det inte kokar, trots hög temperatur. Vattnet avger sin värme i tre ånggeneratorer (värmeväxlare), där ångan för turbindriften produceras. I en kokvattenreaktor hettas vattnet upp i reaktortanken till kokning. Ångan går sedan vidare och driver turbinerna. Bränslet i reaktorn består av anrikat uran. Naturligt uran innehåller bara 0,7 procent uran-235. Siffran 235 står för antalet neutroner och protoner i atomkärnan. Genom anrikning höjs halten uran-235 till cirka 3 procent. För reglering av effekten i reaktorn används styrstavar. Dessa fångar upp neutronerna, och man kan genom att föra in styrstavarna i bränslet avbryta klyvningsprocessen Kokvattenreaktor: 1. Inlopp för lockkylning 2. Ångutlopp 3. Fuktavskiljare 4. Reaktortank 5. Styrstav 6. Bränsleelement 7. Ledrör för styrstav 8. Utlopp till huvudcirkulationspump 9. Inlopp från huvudcirkulationspump Tryckvattenreaktor: 1. Drivdon för styrstav 2. Styrstav 3. Inlopp från reaktorkylvattenpump 4. Utlopp till ånggenerator 5. Reaktortank 6. Bränsleelement 7. Termiskt skydd 8. Nedre härdplatta Allmänt (konstruktionsvärde vid full effekt) R1 R2 R3, R4 Termisk reaktoreffekt, MW Antal cirkulationskretsar 6 Antal kylkretsar 3 3 Internt kylvattenflöde, kg/s Drifttryck, MPa 7,0 15,5 15,5 Temperaturer för inkommande kylvatten, C Temperaturer för utgående kylvatten, C Ångflöde, kg/s Ångtryck, MPa 7,0 5,95 6,0 Ångtemperatur, C Matarvattentemperatur, C Huvudkomponenter Reaktortank Vikt, ton Total höjd, m 21, Innerdiameter, mm Godstjocklek, mm Cirkulationspumpar Typ kapslade centrifugalpumpar Antal 6 Flöde, m 3 /s 2,53 Uppfordringshöjd, m 34,3 Reaktorkylvattenpumpar Typ vertikala enstegs pumpar Antal 3 3 Flöde, m 3 /s 5,72 5,66 Uppfordringshöjd, m 78 81,2 6

7 BRÄNSLEELEMENT BWR Fakta om reaktorer: 1 ÅNGGENERATOR R4 1 2 Ånggenerator: 1. Ångutlopp till turbinerna 2. Fuktavskiljare 3. Tubknippen 4. Stödplåt 5. Matarvatteninlopp 6. Tubplatta 7. Inlopp för reaktorkylvatten 8. Utlopp för reaktorkylvatten Bränsleelement BWR: 1. Topplatta 2. Bränslestavar 3. Box 4. Vattenkors 5. Spridare 6. Bottenplatta PWR: 1. Styrstav 2. Topplatta 3. Styrstavsledrör 4. Bränslestavar 5. Spridare 6. Bottenplatta BRÄNSLEELEMENT PWR 1 Ånggeneratorer R2 R3 R4 Antal Antal U-rör per ånggenerator Material U-rör 690TT 690TT 600MA Vikt, ton Total höjd, m 19 20,6 20,6 Drifttryck mantelsidan, MPa 5,95 6,0 6,0 Värmeöverföringsyta, m Ångflöde, kg/s Bränsleelement R1 R2 R3, R4 Antal bränsleelement i härd Bränslevikt per element, kg UO Antal bränslestavar per element 64/100/ Kapslingsmaterial Zr-2 Zr-4 Zr-4 Bränslekutsarnas diameter, mm 8,19 9,11 8,19 Styrstavar Typ Korsformiga Knippen Knippen blad av 20 stavar av 24 stavar Antal Absorbatormaterial Haffnium Ag 80% Ag 80% Borcarbid In 15% In 15% Cd 5% Cd 5% Typ av drivdon Elektro- Magnetiska Magnetiska hydrauliska 6 7

8 Interiör från reaktorbyggnaden på Ringhals 1 med reaktoroch bränslebassänger. En översikt från reaktorinneslutningen på Ringhals 2. Reaktorbassängen på Ringhals 3 i samband med bränslebyte. Ånggeneratorbyte på Ringhals

9 RINGHALS 1 RINGHALS 3 & 4 9

10 Fakta om turbinanläggningen: Översyn och genomgång av turbinskolvar på en lågtrycksturbin (PWR). R1 R2 R3, R4 Nettoeffekt Verkningsgrad, % 33,0 32,8 32,3 Ångflöde, kg/s 2x614 2x727 2x760 Fukthalt i primärånga, % 0,04 0,025 0,001/0,19 Ångdata Tryck/temperatur före högtrycksturbin, R3 6,3/279 MPa/ C 6,6/286 5,9/275 R4 5,9/275 Tryck/temperatur efter högtrycksturbin, MPa/ C 1,1/185 0,6/158 0,7/163 Tryck/temperatur före lågtrycksturbin, MPa/ C 1,1/250 0,57/260 0,46/260 Tryck/temperatur i kondensor, MPa/ C 0,0042/30 0,004/28 0,004/29 Extern fuktavskiljning och mellanöverhettning till C Antal avlopp och area per turbin, m 2 6x7,18 6x7,1 6x7,1 Avloppskovelns längd, mm Varvtal, rpm Kondensorns kylvatten Flöde, m 3 /s 2x22,0 2x17,5 2x22,5 Temperaturhöjning, C Kylvattenpumpar/ turbin Dumpningskapacitet, % Total längd turbinanläggningen, m Översikt turbinhallen Ringhals1. Reparationer på ett innerhus till en lågtrycksturbin (PWR). 10

11 TURBINANLÄGGNINGEN. På Ringhals finns två turbinaggregat anslutna till respektive reaktor. Varje turbinaggregat består av en högtrycksturbin och tre lågtrycksturbiner, som alla sitter på samma axel som generatorn. Ångan från reaktoranläggningen leds till högtrycksturbinens centrum och ökar sedan sin volym axiellt ut mot turbinändarna. Ångtrycket sjunker från cirka 6 MPa vid inloppet till ungefär 0,6 MPa vid utloppet. Samtidigt sjunker temperaturen från 280 C till 165 C vid utloppet. Därefter går ångan vidare till mellanöverhettarna, där det befrias från fukt och överhettas innan den leds vidare till lågtrycksturbinerna. Ångdata före lågtrycksturbinerna är cirka 0,7 MPa och 260 C. När ångan lämnar lågtrycksturbinerna sugs den ner till kondensorn. Där har trycket sjunkit till 4 kpa och temperaturen är ungefär 30 C. Ångan kondenseras på utsidan av kondensortuberna, som genomströmmas av havsvatten. Havsvattnets temperatur höjs med ca 10 C. Från kondensorn pumpas det kylda vattnet tillbaks till reaktoranläggningen för att på nytt värmas upp. På vägen tillbaka sker en uppvärmning av vattnet i ett flertal värmeväxlare. Det sker samtidigt en tryckhöjning på vattnet i två steg med hjälp av kondensat- och matarvattenpumpar. Översikt turbinhallen (PWR) i samband med revision. 11

12 Mobil dieselgenerator som ersätter en av de ordinarie dieselgeneratorerna. Översyn av en elgenerator i samband med turbinrevision (PWR). 12 Ringhals levererar årligen cirka 24 miljarder kilowattimmar via ställverket ut på stamnätets 400 kv-ledningar.

13 ELUTRUSTNINGEN. Ringhals har en elgenerator kopplad till varje turbin och driftvarvtalet är 3000 varv/min. I elgeneratorn omvandlas den mekaniska energin till elenergi med en spänning av cirka volt. Den förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. Av den producerade elen har Ringhals anläggningar en egenförbrukning på ca 5%. Elen till driften förs ut via lokalkraftnätet med en spänningsnivå på 6000 volt (se bilden nedan). Det finns ett reservkraftsystem som har till uppgift att klara elförsörjningen vid spänningsbortfall. Reservelen skall vid driftstörningar se till att reaktorn kan stängas av på ett säkert sätt.varje anläggning har fyra fast installerade och anslutna dieselgeneratorer som fungerar som reservkraft för det interna elsystemet. Dessutom finns en mobil enhet som på kort tid kan kopplas in som ersättning för vilken som helst av de 16 fast anslutna dieselgeneratorerna. ELGENERATORER Samtliga elgeneratorer på Ringhals har vattenkylda statorlindningar. Rotorlindningarna på R1 är vätgaskylda och R2 har vattenkylda. Magnetiseringen i dessa anläggningar sker via släpringade mataraggregat. Generatorerna i R3 och R4 har vattenkylda rotorlindningar. Magnetiseringsutrustningen består av ett borstlöst mataraggregat som förser generatorns rotor med magnetiseringsström via roterande likriktare. Fakta om elutrustningen: Elgenerator R1 R2 R3, R4 Fabrikat GEC ASEA ASEA Antal Klämeffekt, MW 2x430 2x430 2x430 Märkspänning, kv 19,5 19,5 21,5 Märkeffekt, MVA Statorkylning Vatten Vatten Vatten Rotorkylning Vätgas Vatten Vatten Huvudtransformatorer Antal Märkspänning, kv 20,5/438 20,5/438 22,6/438,5 Märkeffekt, MVA Lokaltransformatorer Antal Märkspänning, kv 19,5/6,8 19,5/6,8 21,5/6,8 Märkeffekt, MVA 40/25 40/25 50/25 Dieselgeneratorer Antal Motortillverkare SACM SACM NOHAB Nominell effekt, kw Märkspänning, kv 6,9 6,9 6,9 Märkeffekt, MVA 3,44 3,44 3,45 Varvtal, rmp Generatorskenor Stationstransformator Lokaltransformatorer 130 kv 19,5-21,5 kv 6 kv Mobil dieselgeneratorer Motortillverkare NOHAB Nominell effekt, kw 2835 Märkspänning, kv 6,9 Varvtal, rmp 1000 A B C D 6 kv Ordinarie nät Favoriserade nät 500 V Dieselgeneratorer Dieselsäkrade nät A B C D 6 kv 500 V Batterisäkrade nät V Is DC 220 V, AC Lokala elkraftsystemet med fyra dieselgeneratorer som reservkraftaggregat. 13

14 Fakta om miljön: På Ringhals miljöstation sorteras avfallet och sänds iväg till återvinning eller destruktion. Avfallsmängder vid Ringhals under ett år* Typ Mängd Mottagare Spillolja** 73 ton SAKAB, RECI Oljehaltiga lösningar 134 ton Norra Skånes Renh. AB Övrigt miljöfarligt avfall 9 ton SAKAB, RECI Industriavfall 133 ton Bösarp, kommunal soptipp Återanvändning/återvinning Hushållsavfall 92 ton Förbränning Returpapper 122 ton Stena Metall Järnskrot 297 ton Stena Metall Elektronikskrot 12,6 ton Tecno World Aluminium 2,1 ton Stena Metall Utsläpp av radioaktiva ämnen Utsläppen till omgivningarna från Ringhals uppgår till ca 7% inklusive C-14 av det tillåtna normutsläppet (NU). Ett normutsläpp kan maximalt ge en stråldos på 0,1 msv till den mest utsatte personen i närområdet under ett år. Den naturliga bakgrundsstrålningen ger cirka 1 msv per år. *Avfallsmängderna varierar från år till år. Siffrorna är från ** En stor del av spilloljan förbränns i samband med cementtillverkning (RECI, Halmstad). RINGHALS OCH MILJÖN. Vårt arbete med miljöfrågor är viktigt för att skapa en god miljö i vår omgivning och tillfredställa de krav som omvärlden ställer på en stor industri. Ringhals vill bli erkänt som ett kärnkraftverk med stort miljöansvar. Vi är certifierade enligt ISO sedan 1998 och EMAS registrerade sedan Hela tiden pågår arbete med att minska vår miljöpåverkan från verksamheten. Det gäller inom områden som farligt avfall, kemikalier, vanligt avfall, vattenhantering, kylvattenutsläpp och utsläpp av radioaktiva ämnen. Målsättningen är att begränsa mängderna och återanvända respektive återvinna så mycket material som möjligt. Ringhals har också välutvecklade inköpsrutiner vad gäller kemiska ämnen och produkter. Dessa bedöms före inköp och deklareras ur skydds- och miljösynpunkt samt vad gäller deras påverkan på anläggningen. Ringhals har kommit långt i arbetet med att källsortera. Farligt avfall såsom oljor och kemikalier sänds till destruktion. Metallskrot, glas, papper och elektronikutrustning är några exempel på material som återvinns. Vår komposteringsanläggning tar hand om slam från reningsverket, trädgårdsavfall och musselskal från kylvattentunnlarna. Utöver kontinuerlig övervakning av utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten tas regelbundet prover från växter och djur i kraftverkets omgivning. Dessa analyseras i omgivningslaboratoriet och sedan kontrollerar oberoende myndigheter provresultaten. 14 Ringhals använder stora mängder med havsvatten för kylning i processen. Sedan vattnet har passerat kondensorerna har temperaturen höjts med ca 10 C. Kylvattnet släpps ut via tunnlar till Kattegatt utanför Ringhals udde. Redan på meter avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, endast någon grad över det normala.

15 Genom kylvattenkanalen till Ringhals 1 och 2 går det in 80 m 3 /s havsvatten vid full drift. Kylvattentunnlarna in till turbinanläggningarna måste rengöras för att få bort de stora mängder musslor som sätter sig på väggarna i tunnlarna. Det sker kontinuerlig provtagning på växter och djur med avseende på radioaktiva utsläpp i Ringhals omgivningar. 15

16 Fakta om högaktivtavfall: Högaktivt avfall* Anrikat uran 63,4 ton Bränsleelement 140 st Transportbehållare för använt bränsle Vikt ca 80 ton Lastkapacitet 17 BWReller 7 PWRbränsleelement Total längd 6150 mm Total diameter 1950 mm Material Smidesstål Tillverkning Uddcomb, Sverige Fartyget m/s Sigyn Fartygstyp kombinerad roll-on/off och lift-on/off Längd 90,6 m Bredd 18 m Lastkapacitet ca 1400 ton Djupgående vid full last 4 m Tillverkning Frankrike *Avfallsmängderna varierar från år till år. Siffrorna är från Hantering av nytt kärnbränsle i förvaringsbassäng. 16

17 RINGHALS RADIOAKTIVA AVFALL. Vid drift av Ringhals skapas radioaktivt avfall som måste tas om hand på ett speciellt sätt. Hanteringen beror på i vilken form det är och hur stort aktivitetsinnehåll det har. Det delas in i tre grupper - låg-, medeloch högaktivt avfall. Behandlingen av låg- och medelaktivt sker i en avfallsanläggning på Ringhals. Här ges avfallet en form som är lämplig för vidare hantering och slutförvaring. Det högaktiva förvaras i vattenbassänger i anslutning till respektive reaktoranläggning i väntan på transport till CLAB (centralt mellanlager för använt bränsle). SKI (Statens kärnkraftinspektion) och SSI (Statens strålskyddsinstitut) ställer krav i samband med hantering av avfallet enligt lämnade tillstånd och föreskrifter. Kontroll av att dessa följs sker i form av inspektioner och redovisningskrav. HÖGAKTIVT Det högaktiva avfallet består av utbrända bränsleelement och vissa komponenter från reaktoranläggningen. Vid de årliga avställningarna byts cirka 20% av bränslet. Det är då starkt radioaktivt och utvecklar värme. Därför måste bränslet strålskärmas och kylas i vattenbassänger. Kärnbränslet förvaras under minst ett år på Ringhals innan det läggs i speciella behållare och fraktas till CLAB i Oskarshamn. MEDELAKTIVT Medelaktivt avfall består till största delen av filter, jonbytarmassor och skrot. Ringhals använder filter och jonbytarmassor för att rena vatten i system som innehåller radioaktiva ämnen och föroreningar. Avfallet blandas med betong och gjuts in i plåt- eller betongbehållare. Behållarna kallas för kokiller. Dessa förvaras i ett mellanlager på Ringhals innan de transporteras till SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall) vid Forsmarks kärnkraftverk. Specialfartyget m/s Sigyn sköter transporterna av hög- och medelaktivt avfall. LÅGAKTIVT Avfallet utgörs huvudsakligen av lågaktiva jonbytarmassor, kasserade rördelar, verktyg, isoleringsmaterial, overaller och sopor som plast, papper, kablar. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. Skrot och annat hårt material tätpackas i lådor eller containrar. Jonbytarmassor avvattnas i speciellt utformade säckar, Bigbags. Avfallet placeras sedan i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals. SFR CLAB Slutförvar för radioaktivt driftavfall (SFR), ligger intill kärnkraftverket Forsmark. Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (CLAB), ligger intill kärnkraftverket Oskarshamn. 17

18 Fakta om låg- och medelaktivtavfall: Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. Dessa är oftast lågaktiva och deponeras i markförvar. Skrot och annat hårt material tätpackas i låda eller container som vanligen deponeras i markförvaret. Radioaktivt avfall under ett år* Mängd Lågaktivt Ingen deponering Deponering i Ringhals markförvar Medelaktivt 247 m 3 Avfallsskollin placeras i mellanlager på Ringhals i väntan på transport till SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall i Forsmark) Antal avfallskollin 48 kokiller 105 balar 27 lådor 22 containrar 0 Bigbags *Avfallsmängderna varierar från år till år. Siffrorna är från Medelaktivt avfall främst filter och jonbytarmassa gjuts in med cement i en plåt eller betongbehållare. Produkten kallas för kokill. Lågaktiv jonbytarmassa avvattnas i speciellt utformade säckar, Bigbags, och deponeras i markförvaret. 18 Hantering av kokiller i Ringhals mellanlager av radioaktivt avfall. Det högaktiva avfallet, bränsleelementen, lastas på Sigyn i speciella transportbehållare för vidare transport till CLAB i Oskarshamn.

19 RINGHALS MARKFÖRVAR. Icke kompressibelt avfall Tätskikt (morän) Dräneringsmaterial Avfallskollin Bergyta Tätskikt Dräneringslager Infiltrationsbädd (sand, grus, skal, organiskt material) Dränering På Ringhals industriområde finns ett markförvar för lågaktivt avfall. Det består av två huvuddelar - avfallslager och infiltrationsbädd. För att förhindra sättningar är förvaret placerat på en tätad bergyta. Avfall som inte går att komprimera placeras i centrum för att förvaret skall behålla sin form av en kulle. Sedan fylls lagret på med inplastade balar och andra förpackningar. Alltihop täcks med ett dränerande material och ovanpå detta läggs ett tätskikt av morän. Täckningen av förvaret är till för att hålla det torrt och effektivt skärma av eventuell strålning. Infiltrationsbädden består av en blandning av sand, snäckskal och organiskt material. Lakvatten från förvaret passerar bädden där de ämnen som följer med vattnet kommer att bindas och därigenom fördröjs uttransporten till havet. I botten av bädden finns ett dräneringslager som leder lakvattnet till havet. Provtagning av lakvattnet sker regelbundet. Utplacering av kollin i markförvaret. 19

20 Betongvägg, 70 cm tjock Stålplåt, 0,5 cm Bränslekapsling Bränsle Reaktortankens vägg Stål, 15 cm tjock Betongvägg, 290 cm tjock Betongvägg, 30 cm tjock SÄKERHET PÅ RINGHALS. Ringhals säkerhetsarbete går ut på att förebygga driftstörningar, motverka att en driftstörning utvecklas till ett haveri samt att lindra konsekvenserna vid ett eventuellt haveri. Trots de höga krav som ställs händer det att saker går sönder och människor gör fel. Därför har anläggningen flera olika säkerhetssystem som skall fånga upp felen. Ett exempel är våra säkerhetsfilter. Ett kärnkraftverk måste vara konstruerat så att de radioaktiva ämnena inte kan komma ut på ett okontrollerbart sätt. Även vid ett stort haveri skall reaktorinneslutningen hållas intakt och den skadade härden hållas kyld och vattentäckt. Det finns flera barriärer som skall hindra att radioaktivt material sprids till omgivningen. Bränslet, urandioxid, är ett keramiskt ämne med hög smältpunkt (2800 C). Det är ytterst svårlösligt i vatten och luft. Bränslet är också inkapslat i gastäta rör av en stark legering, zirkaloy, som påminner om rostfritt stål. Den tredje barriären är reaktortanken, som är gjord av cirka 15 centimeter tjockt stål. Reaktortanken är inbyggd i en kraftig byggnad av stål och betong - reaktorinneslutningen. Här finns vattensprinkling som skall kyla utrymmet och binda radioaktiva ämnen som frigörs från bränslet om en olycka skulle inträffa. Inneslutningen är också ett bra skydd från yttre påverkan. Ringhals reaktorer är utrustade med säkerhetsfilter för tryckavlastning. För att skydda reaktorinneslutningen mot övertryck vid ett eventuellt haveri, kan ånga och gas släppas ut genom filtret utan att skadliga mängder radioaktiva ämnen följer med. Gaserna och ångan leds ner i ett system av venturidysor som är nedsänkta i vatten. I dysorna genereras vattendroppar som genom kollison effektivt avskiljer föroreningar. De renade gaserna leds via en avfuktare ut genom ett ventilationsrör. För att klara driftstörningarna och förutsedda händelser genomgår driftpersonalen på Ringhals ett omfattande utbildningsprogram, anpassat till arbetsuppgifterna och myndigheternas krav. Teoretiska studier varvas med kunskapskontroller och träning i simulatorer. Simulatorerna finns i Ringhals och Nyköping. Ansvarig för utbildningar är KSU (Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB). 20

21 SÄKERHETSFILTER. Dieseldriven pump för nödkylning Ordinarie (eldrivna) pumpar för nödkylning Renade gaser Vattenstril för nödkylning Ventil för manuell öppning Stenfilter Sprängbleck för automatisk öppning Vatten Reaktortank Venturirör Reaktorinneslutning Filterbassäng (skrubber) Byggnaden för säkerhetsfiltret. 21

22 FLÖDESSCHEMA RINGHALS 1 KOKVATTENREAKTOR Turbin 12 LT LT LT HT HT Turbin 11 LT LT LT N - förråd Totalavsaltat vatten Reaktorinneslutning Hjälpmatarvattenpumpar, totalavsaltat vatten 14st 4st Totalavsaltat vatten Mekaniska vakuumpumpar Förvärmare Matar vattenpumpar Borsyrapumpar Säkerhetsventiler 10st 20st Reaktor 26st Värmeväxlare för reningssystem Jonbytare Förvärmare nr4 Matarvattenpumpar Förvärmare nr3 Kylsystem för avställd reaktor Pumpar Förvärmare nr3 Kondensatpumpar Driftejektorer Driftejektorkondensorer Läckagekondensor Sandbädd Filterenheter Jonbytare Fördröjningssystem Generator Kondensatpumpar Driftejektorer Driftejektorkondensorer Läckagekondensor Förvärmare nr1 Ventilationsskorsten Förvärmare nr2 Precoatfilter för kondensatrening Borsyraförrådstank Läckagekondensorfläktar Härdstrilpumpar Dränagesystem Läckagekylare Kondensationsbassäng Reaktorkylpumpar Reaktorkylpumpar Värmeväxlare för reaktorinneslutningens sprinklersystem Dränagesystem Pumpar i slutet kylsystem Värmeväxlare i slutet kylsystem Till ventilationsskorsten Sprinklerpumpar för reaktorinneslutn. Dränagekylare Dränagetank Precoatfilter för kondensatrening Övrig kylning reaktoranläggning Till turbinanläggningen Förvärmare nr1 Förvärmare nr2 Jonbytare Mekaniska vakuumpumpar Snabbstoppstankar Kompressorer Generator Läckagekondensorfläktar Filterenheter Dränagepumpar Hjälpkylpumpar Till avfallsbehandlingssystem 2 22

23 FLÖDESSCHEMA RINGHALS 3, 4 TRYCKVATTENREAKTOR. Jonbytare Förrådstank för borvatten CVCS Till högtrycksnödkylpumpar för reaktorhärd Loop 1 Lågtrycksnödkyloch restvärmekylsystem CCS Restvärmekylning CCS Till högtrycksnödkylpumpar för reaktorhärd CCS CCS Sprinklersystem för reaktorinneslutning CCS CCS Ånggenerator Värmare Tryckhållarens avblåsningstank Tryckhållningskärl Loop 2 Dränagetank Missilskydd Insida Utsida Loop 3 Loop 1 CCS Dränagetank Huvudkylpump 1 23 Loop 3 Reaktorkylsystem Normal laddning Till reaktordränagetank CCS Hjälpavtappning Loop 3 Regenerativ värmeväxlare Till atm Turbin 32 Snabbstopps- och reglerventiler för turbin Turbin 31 Elgenerator HT Kondensatvattentank Matarvattenlåda Turbin 32 Till avtappningsåtervärmare Spärrvattenfilter Kondensatpumpar Fuktavskiljare Mellanöverhettare Dumpventiler Kondensor Drän.- pumpar för förvärmare Dränagepumpar för fuktavskiljare Hjälpmatarvattepumpar Huvudmatarvattenpumpar Servicevatten Från avtappningsåtervärmare CCS Avtappningsvärmeväxlare Kemikontroll- och volymreglersystem CVCS Filter för returspärrvatten Högtrycks- och matarvattenförvärmare Lågtrycks- och matarvattenförvärmare Tillsatsvatten Använd jonbytarmassa Tempereringsvärmeväxlare. Läckagekondensor CCS Komponentkylvattenpumpar Spärrvattenvärmeväxlare Från borvattentank Kylare Blandare Avtappningsåtervärmare Saltvattenpumpar Komponentkylvattensystem CCS Högtrycksnödkyloch laddningspumpar Från borsyra- indunstare Från reaktorvärmepumpar Borsyratankar Doseringstank Borinsprutningstank Till uppsamlilngstank Volymreglertank Tillsatsvatten Borsyrafilter Alternativ laddning Borreglerings - jonbytare Ackumulatortankar CCS Loop 3 Reaktordränagetank Avtappningsstrypn. Dränage Loop 2 Loop 1 Ytreningssystem för bränslebassäng CCS Kyl- och reningssystem för bränslebassäng Avfallsbehandlingssystem Reaktor Ventil Förråd Totalavsaltat vatten N 2 Loop 1 Loop 3 Loop 2 Loop 1 LT LT LT Avtappnings kylare Reaktorkylvattenfilter Katjonbytare Till CVCS uppströmsavtappningskylare Blandbäddsjonbytare Borsyratransp. pumpar 23

24 Ringhals Infocenter är öppet för besök och årligen tar vi emot personer. Välkommen att kontakta oss för närmare information om visning och öppethållande på tel I Infocenter kan du få information om energi och kärnkraft. Utgåva Stefaco Reklambyrå AB Fotograf Börje Försäter. Karta P-G:s Reklam AB. Denna trycksak är producerad på miljögodkänt papper. Ringhals AB Väröbacka Tel Fax