Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
|
|
- Marianne Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
2 KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under omfattade cirka kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. KSUs analysgrupp informerar samhällets beslutsfattare och opinionsbildare om kärnkraftssäkerhet, joniserande strålning och riskjämförelser mellan olika energiformer. Företaget bildades 197 och ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsenheter i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har 8 anställda, varav cirka 11 vid utbildningsenheterna. Sedan starten har ca 1, miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning de senaste åren i genomsnitt 1 miljoner kronor per år. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. Antalet medlemsländer uppgår till 36, med sammanlagt cirka kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. Sverige ingår i WANOs Parisregion. Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken produ ceras av Avdelningen för erfarenhetsåterföring vid Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB. Den ges också ut i en engelsk version. Layout och original: Foto: Omslagsbild: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals AB Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Ringhals KSU Oskarshamn Forsmark Barsebäck
3 INNEHÅLL KSU... Historik Jämförelse mellan Sveriges reaktorer... Sveriges reaktortyper BWR (kokvattenreaktor)... 6 PWR (tryckvattenreaktor)... 7 Drifterfarenheter Forsmark Forsmark... 9 Forsmark Oskarshamn Oskarshamn... 1 Oskarshamn Ringhals Ringhals... 1 Ringhals Ringhals Särskild rapportering...18 Elproduktionen i Sverige...19 Läsanvisningar Produktionsuppgifter... INES definition... 3
4 Historik sveriges reaktorer Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell drift Netto Brutto MWt (år) Barsebäck 1* BWR Barsebäck ** BWR Forsmark 1 BWR Forsmark BWR Forsmark 3 BWR Oskarshamn 1 BWR Oskarshamn BWR Oskarshamn 3 BWR Ringhals 1 BWR Ringhals PWR Ringhals 3 PWR Ringhals PWR * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor Kokvattenreaktor ** Avställd PWR = Pressurized Water Reactor Tryckvattenreaktor Energitillgänglighet Svenska kärnkraftsblock PWR BWR 7 69, WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde) BWR 8, = medelvärde PWR 8, = medelvärde Sverige När det gäller energitillgängligheten visar en jämförelse mellan svenska block och medelvärdet för övriga BWR/PWR-reaktorer i världen, att alla Forsmarksblocken och Ringhals 3 ligger på övre halvan medan Ringhals ligger nära medelvärdet. Olika problem har medfört att övriga svenska block hamnat på nedre halvan. WANO I spåren av Fukushimahändelsen har drygt 3 block varit avställda under. Vid denna jämförelse räknades tillgängligheten för 7 BWR- och PWR-block in i respektive jämförelsetal.
5 Reaktorsnabbstopp Svenska kärnkraftsblock Antal 3,,, BWR 1, 1,8 WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde) BWR,63 = medelvärde 1,, PWR,6 PWR,9 = medelvärde, Sverige De svenska blockens medelvärde ligger högre än motsvarande medelvärde för BWR- respektive PWR-block. Forsmarksblocken och Ringhals 3 och har under varit i drift utan snabbstopp. Anm: Oskarshamn 1 har inget redovisat värde för eftersom drifttiden varit för kort. WANO Vid denna jämförelse räknades reaktorsnabbstopp för 6 BWRoch 39 PWR-block in i respektive jämförelsetal. Kollektivdos Svenska kärnkraftsblock mansievert 3,,, 1, BWR WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärden) BWR 1,7 mansv = medelvärde 1, PWR, PWR,6, mansv = medelvärde, Sverige De svenska BWR-blocken ligger samtliga under BWR-medelvärdet och PWR-blocken ligger alla kring medelvärdet. WANO Vid denna jämförelse räknades medelvärdet för 7 BWR- och PWR-block.
6 6 6 Sveriges reaktortyper BWR Kokvattenreaktor 1 BWR = Boiling Water Reactor I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. Den 8 C heta ångan, som flödar med kg 3 per sekund (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka volt. Av den producerande energin tar anläggningen ca 3 procent till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. Reaktor med utrustning Reaktortank 1 Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Turbin Elgenerator 3 Ånga Elektroteknisk utrustning Kylvattenpump Bränsleelement Huvudcirkulationspump Kondensor Vatten Kylvatten Fallspalt Kondensat Styrstavar Matarvattenpump Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas 7 11 kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där.) Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså kg per sekund. När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka 3 m³ havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat. 6
7 PWR Tryckvattenreaktor PWR = Pressurized Water Reactor I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor hör tre ånggeneratorer. Reaktor med utrustning 3 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. Tryckhållningskärl Avblåsningstank Ånga I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. 1 Elpatron Styrstavar 1 Vatten Vatten Bränsleelement Reaktortank Den 8 C heta ångan, som flödar med cirka 1 kg per sekund, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till turbinernas rotorer. 6 Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 3 6 Elenergi Ånggenerator I turbingeneratorerna omvandlas en tredjedel av värmeenergin till elenergi. Kondensor Kylvattenpump 7 Kylvatten Tuber Kondensat 8 7 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka m³ havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Matarvattenpump Reaktorkylpump Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m³ vatten per sekund i reaktorn. 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka 1 kg per sekund. 7
8 Forsmark 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 7,6 TWh Energitillgänglighet 88, Driftåret Driften under var relativt störningsfri. Mindre störningar förekom, men inga transienter som utmanade säkerhetssystemen. 1 Energitillgänglighet (UCF) Revision Revisionsavställningen utökades mot ursprunglig plan till att bli 3 dagar. Detta på grund av tillkommande arbete med underhåll på dieslar, förbättrad jordbävningssäkerhet samt förbättrade möjligheter till kylning i långtidsförloppet (enligt övergångsplaner). Den ut ökade tidplanen överskreds med ett dygn vilket orsakades av tillkommande tekniska utrustningsproblem under uppstarten. En oplanerad avställning på sex dygn har genomförts under året. Den orsakades av att två snabbstängningsventiler på en högtrycksturbin inte stängde vid ett ventilprov, av en bränsleskada samt ett litet ökande läckage i reaktorinneslutningen Produktionsbortfall (UCLF) 1,6 Större arbeten under revision Utöver bränslebyte utfördes ett stort antal underhållsarbeten samt inspektioner och provningar. Bland de större åtgärderna kan nämnas: förbättrad jordbävningstålighet för dieselsäkrad elmatning installation av inkopplingsmöjligheter för alternativ kylning av reaktorn i långtidsförlopp ombyggnad av nivåmätning i lågtrycksförvärmare utbyte av fuktavskiljarens takplåtar provning av stödben till moderatortankstativet i reaktortanken. Antal mansievert Snabbstopp (UA7) Kollektivdos (CRE) 1 1 Snabbstopp under året Forsmark 1 hade inga snabbstopp under år., 1, 3, 1, UCF Unit Capability Factor, UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure, Forsmark 1 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark. Den termiska effekten är 98 MW och den elektriska nettoeffekten är 978 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 8
9 Blockets egna data Nettoproduktion 7, TWh Energitillgänglighet 8,7 Forsmark händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 Energitillgänglighet (UCF) Driftåret Året har präglats av stabil drift. Detta har avspeglat sig i bra produktionsresultat och har inneburit att inga störningar har utmanat säkerhetssystemen Revision Revisionsavställningen var planerad till 3 dygn men förlängdes med tre dygn. Ett stopp genomfördes under fyra dygn i oktober för att åtgärda en huvudcirkulationspump samt justera parametrar inför effekthöjningsproven (1 procent) som inte tilläts av kontrollorgan varvid parametrarna återställdes till 18 procent. 1 1 Antal Produktionsbortfall (UCLF) 1, Snabbstopp (UA7) Större åtgärder under revisionsavställningen Utöver bränslebyte utfördes ett stort antal underhållsarbeten samt inspektioner och provningar. Bland de större åtgärderna kan nämnas: provning av reaktortanken elunderhåll byte av nöddränageventiler på turbinsidan systemdekontaminering inför underhålls arbeten i Kylsystemet (31) för avställd reaktor samt Reningsystem för reaktorvatten (331) service/byte av 6 styrstavars drivdon. Snabbstopp Forsmark hade inga snabbstopp under året. mansievert, 1, 1, Kollektivdos (CRE), 1 Speciella händelser Under detekterades två bränsleskador. De skadade bränslepinnarna ersattes under ett kortstopp i december. Tre bränsleskador på två driftsäsonger är långt ifrån ambitionen med färre än en skada per tio år. Arbete pågår för att hitta skadeorsakerna och åtgärda dessa. Inför revision 13 kommer samtliga tre skadade patroner att vara undersökta i syfte att fastställa skadeorsak.,, UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Forsmark togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekt en är 98 MW och den elekt riska nettoeffekten är 99 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 9
10 Forsmark 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 9, TWh Energitillgänglighet 93,1 Driftåret Året har karaktäriserats av god produktion och hög säkerhet. Den alltför höga förekomsten av bränsleskador på Forsmark föranleder ett utökat och intensifierat arbete för att motverka dessa, driftåret var skadefritt för Forsmark 3. Målet med detta arbete är att nå en maximal bränsleskadefrekvens på,1 bränsleskador per år räknat från revisionen 1. Oplanerade avställningar Den 1 februari ställdes Forsmark 3 av för ett kortare stopp. Anledningen var att felsöka och åtgärda ett läckage från reaktorinneslutningen. Återstart och fasning skedde den 3 februari. Revision Revisionen planerades till 1 dygn, utfallet blev dygn. Under revisionsavställningen genomfördes bränslebyte, provningar och inspektioner samt normalt underhållsarbete. Snabbstopp under året Inga snabbstopp har inträffat på Forsmark 3 under året , Antal Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) Snabbstopp (UA7) mansievert, Kollektivdos (CRE) 1, UCF Unit Capability Factor 1, UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure,, Forsmark 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är 3 3 MW och den elekt riska nettoeffekten är 1 17 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1
11 Blockets egna data Nettoproduktion,3 TWh Energitillgänglighet 73,3 Oskarshamn 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) Driftåret var inget bra produktionsår för Oskarshamn 1. Den sammanlagda produktionsvolymen för blev motsvarande ca tre fulleffektsdygn. Året började som slutade, med stillestånd för att komma tillrätta med tekniska och organisatoriska problem som identifierats i en analys under. Oskarshamn 1:s olika problemområden beskrivs närmare under rubriken speciella händelser på sida Revision Oskarshamn 1 genomförde en totalurladdning med bränsle- och drivdonsbyte. 1 1 Antal 3 1 Produktionsbortfall (UCLF),7 1, Snabbstopp (UA7),3 83,3 Större arbeten under revision Under revisionsavställningen genomfördes även: byte till ny typ av startmotor på två hjälpkraftsdieslar åtgärder av skador på matarvattenfördelarna stor service på två hjälpkraftsdieslar service på växelriktare service på generatorbrytare inspektion av högtrycksturbin. Snabbstopp under året Oskarshamn 1 har under året haft två snabbstopp varav ett var manuellt i samband med balanseringskörning med turbin. Det andra snabbstoppet berodde på sned effektfördelning vid inmanöver av en styrstav i härden mansievert,,99 Kollektivdos (CRE) 1, 1,,, UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är 1 37 MW och den elektriska netto effekten är 73 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 8 bränsleelement. Cirka av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 11 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två motroterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn. 11
12 Oskarshamn händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion, TWh Energitillgänglighet 76,6 Driftåret Säkerhetsläget har generellt varit bra. Inga brister i kategori 1 har inträffat och anläggningen har under hela året befunnit sig inom STF:s analyserade ramar. Produktionen under nådde inte helt upp till budget. Den största bidragande orsaken till detta var stoppet i december. Den 6 december stoppades anläggningen efter ett föreläggande från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Föreläggande riktade sig mot reservkraftkällorna och anläggningen gick omedelbart ned till kall avställd reaktor Energitillgänglighet (UCF) Revision Revisionen planerades till dygn, utfallet blev dygn. Oskarshamn har haft tre oplanerade kortstopp., Produktionsbortfall (UCLF) 1,1 Större arbeten under revision Större arbeten som utfördes under revisionen var: installation/ombyggnad av nytt yttre ställverk walkdowns och mätningar inför moderniseringsprojektet Plex service på gasturbiner ombyggnad av lageroljesystem. Snabbstopp under året Oskarshamn har haft ett snabbstopp under året. 1 1 Antal Snabbstopp (UA7) mansievert,,39 Kollektivdos (CRE) 1, UCF Unit Capability Factor 1, UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure,, Oskarshamn togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck. Den termiska effekten är 1 8 MW och den elektriska nettoeffekten är 638 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 19 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två diesel generatorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1. 1
13 Blockets egna data Nettoproduktion 8, TWh Energitillgänglighet 7, Oskarshamn 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Antal 6 6 Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) 9 1 1,7,8,3 1,3 1,1 Snabbstopp (UA7), Driftåret Säkerhetsrelaterade prover i provprogrammet efter införande av moderniserings- och effekthöjningsprojektet (Puls) slutfördes under året. Utvärderingen av provresultatet visar att anläggningen ur säkerhetssynpunkt uppträder enligt förväntan. Säkerhetsnivån har varit hög under hela driftåret och inga allvarliga incidenter har inträffat. Revision Revisionsavställningen var planerad till 3 dygn och utfallet blev dygn. Förseningen av revisionen orsakades till största del av en facklig strejk som bland annat berörde svetsare. Oskarshamn 3 har dessutom haft tre oplanerade kortstopp under året Större arbeten under revision Förutom bränslebyte och diverse underhållsarbete har större arbeten under revisionen varit: härdläcksökning, orsakat av en bränsleskada byte av fuktavskiljare provning av 3 styrstavsskaft/förlängare huvudångventiler, demontage och modifiering installation av nytt ställverk. Snabbstopp under året Oskarshamn 3 har haft två snabbstopp under året mansievert, Kollektivdos (CRE), 1, 1,,, UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska effekten är 3 9 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 13
14 Ringhals 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion, TWh Energitillgänglighet 7, Driftåret Produktionsåret inleddes med att Ringhals 1 var effektreducerad till ca 8 procent reaktoreffekt på grund av de ljudfenomen (missljud i wetwell eller chugging) som uppmärksammats från reaktorinneslutningen. I slutet av mars månad beslutades att reaktoreffekten kunde ökas långsamt till ca 9 procent. Denna effektnivå bibehölls fram till nedgång inför revisionsavställningen. Inga bränsleskador har inträffat under året Energitillgänglighet (UCF) Revision Revisionen var planerad till dygn och utfallet blev drygt 1 dygn. Ringhals 1 har haft tre oplanerade avställningar. Större arbeten under revision Förutom bränslebyte, drivdonsservice, skalventilprovning och förebyggande underhåll har Ringhals 1 genomfört följande större arbeten under revisionen: en utökad inspektion av moderatortanklockets strilsystem projekt autobor utbyte av turbinskyddssystem förbättring av kondensatreningen. Snabbstopp under året Ringhals 1 hade ett snabbstopp under året i samband med felsökning på en av turbinens snabbstängningsventiler. 1 1 Antal Produktionsbortfall (UCLF) 6, 3, Snabbstopp (UA7) mansievert Kollektivdos (CRE),,,,3 1, 1, UCF Unit Capability Factor, UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure, Ringhals 1 togs i kommersiell drift Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 89 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 68 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 17 styrstavar och vattenkylflödet från sex externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en enkel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en synkrongenerator, med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor, kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1
15 Blockets egna data Nettoproduktion 3,6 TWh Energitillgänglighet 8, Ringhals händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Antal Energitillgänglighet (UCF) Produktionsbortfall (UCLF) 3,6 63,7 36,6, Snabbstopp (UA7), Driftåret Revisionen för avslutades vid årsskiftet till efter sanerings- och återställningsarbete efter branden i reaktorinneslutningen. Inledningsvis uppstod problem med felfungerande back- och minflödesventiler till hjälpmatarvattensystemet, vilket medförde att starten av Ringhals skedde först den april. Ringhals har haft elva oplanerade produktionsbortfall. Revision Revisionsavställningen planerades till 1 dygn, utfallet blev 7 dygn. Revisionen innehöll mycket provningsverksamhet. Bland annat skedde en utökad provning av reaktortanken på grund av de defekter som upptäckts i en belgisk reaktor (Doel 3). Större arbeten under revision Under revisionen genomfördes förutom bränslebyte, provningar och förebyggande underhåll följande större arbeten: provning av reaktortanken ånggeneratorprovning underhåll av två reaktorkylpumpar omgummering av rör i havskylvattensystem 71 översyn av två dieslar byte av instrumentledrör. mansievert, Kollektivdos (CRE) 1 Snabbstopp under året Ringhals har haft tre snabbstopp under året. Det första var manuellt orsakat av ett ångläckage i ett dränagerör. Snabbstopp orsakades av en utlöst gasvakt på en transformator. Det tredje snabbstoppet orsakades av turbinsnabbstopp i kombination med extra hög nivå i en ånggenerator. 1, 1,,, UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Ringhals togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse. Den termiska effekten är 6 MW och den elektriska nettoeffekten är 866 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. 1
16 Ringhals 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 7,1 TWh Energitillgänglighet 79, Driftåret Produktionen under är den högsta årsproduktionen någonsin för Ringhals 3. Endast några få störningar och produktionsbortfall har inträffat under året. Inga bränsleskador har uppstått under året. 1 8 Energitillgänglighet (UCF) Revision Revisionen planerades till 6 dygn, utfallet blev 9 dygn. Ett oplanerat turbinstopp på grund av obalans har inträffat under året. 6 Större arbeten under revision Förutom bränslebyte, provningar och förebyggande underhåll genomfördes följande större arbeten: motorbyte på en reaktorkylpump tätningsbyte på en reaktorkylpump stor översyn av en dieselmotor byte av instrumentledrör ombyggnad av laddningspumparnas avluftning delar av ett seismikprojekt Produktionsbortfall (UCLF),7 Snabbstopp under året Ringhals 3 hade inga snabbstopp under året Antal Snabbstopp (UA7) mansievert, Kollektivdos (CRE) 1, 1, UCF Unit Capability Factor, UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure, Ringhals 3 togs i kommersiell drift Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals. Den termiska effekten är 3 13 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent avbränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 16
17 Blockets egna data Nettoproduktion 6,96 TWh Energitillgänglighet,3 Ringhals händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) Driftåret Ringhals har endast haft ett oplanerat stopp orsakat av saltvatten som läckt in i turbinkondensorn, vilket ledde till avställning. Blocket har inte rapporterat några bränsleskador. Revision Revisionen planerades till 3 dygn, utfallet blev 9 dygn Produktionsbortfall (UCLF) Större arbeten under revision Förutom bränslebyte, provningar och förebyggande underhållsarbeten genomfördes följande större arbeten: utbyte av tolv backventiler i härdnödkylsystem 33 delar av Seismikprojektet utbyte av RMS-kanaler för ångledningsmonitering utbyte av mätutrustning för härdtemperatur byte av starttransformator T9 översyn av en diesel Snabbstopp under året Ringhals har inte haft något snabbstopp under året. Antal Snabbstopp (UA7) mansievert, Kollektivdos (CRE), 1, 1,,, UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Ringhals togs i kommersiell drift Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals 3. Den termiska effekten är 77 MW och den elektriska nettoeffekten är 93 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 17
18 Särskild rapportering Oskarshamn 1 Den sammanlagda produktionsvolymen för blev inte mer än motsvarande tre dygns fulleffekt. Året började som slutade, med stillestånd för att komma tillrätta med tekniska och organisatoriska problem identifierade i en analys som genomfördes efter de fyra snabbstoppen i slutet av. Tillkommande problem under var följande: Driftklarhetsverifieringsprov som genomfördes för att klarställa fria flödesvägar visade att tidigare genomförda anläggningsändringar inte provats i tillräcklig omfattning. De tydligaste exemplen var de problem som identifierades i silar för Inneslutningssprinklingen, 3, Hjälpkondensorn, 31, samt Bränslebassängkylsystemet, 3. Högtrycksturbinen (Ceda) havererade i samband med återstart. Efter montage av reservturbinen (Beda) uppstod vibrationssignaler som inte kunde förklaras innan revisionsavställningen för startade. Under revisionsavställningen identifierades sprickor i matarvattensystemet i reaktortanken. Ett projekt startades som med stort engagemang kunde analysera och reparera problemet på ett sådant sätt att återstart var möjlig i början av september. I början av juli uppstod fel (lång starttid) på dieselgenerator 66 GA1. Detta var början på problem med Oskarshamn 1:s nödkraftsdieslar vilka förföljt blocket hela året och som i skrivande stund inte har lösts. Det största problemet kan sammanfattas med startproblem (GA1, GB), vibrationer (GA1, GB, för hög last vid periodiskt prov (GA1, GB) och utebliven service enligt tillverkarens rekommendation (GC3, GD). Till de tekniska problemen ska läggas svagheter i den operativa verksamhetens styrning. Oskarshamn 1 har genom åren varit isolerad från Oskarshamn och 3 på ett sätt som gör att erfarenheter inte förts över som förväntat. Tydliga exempel på detta är att instruktionerna för upp- och nedgång av anläggningen var helt olika instruktionerna på Oskarshamn och 3 samt att styrningen under revisionen inte utförts med en revisionsdriftorder som beaktat att det även behöver finnas marginaler under revision. Oskarshamn 1 var avställd för olika åtgärder vid årsskiftet /13. Oskarshamn 1. Foto: OKG 18
19 Elproduktionen i Sverige Eltillförsel 173, TWh Elanvändning 173, TWh Hz Vattenkraft 77,7 TWh Bostäder, service m m 7,8 TWh Kärnkraft 61, TWh Industri 6,8 TWh Värmekraft 1, TWh Förluster 11,3 TWh Import 11,7 TWh Export 31,3 TWh Vindkraft 7,1 TWh Transporter 3, TWh Produktionen från vindkraft har ökat från 6,1 TWh till 7,1 TWh och kommer från ca 1 vindkraftverk. Enligt planeringsmålet ska sverige år få 3 TWh från vindkraft, vilket innebär etablering av nya vindkraftverk (beroende av storlek och placering). De 7,1 MWh som producerades under kan jämföras med produktionen från Forsmark 1 som var 7,6 TWh. Källa: Energimyndigheten (El-året ). 19
20 Produktionsuppgifter ENERGIUTNYTTJANDE avser den verkliga produktionen PRODUKTIONS- POTENTIAL ENERGI- TILLGÄNGLIGHET Nedreglering orsakas av tillgång och efterfrågan Coastdown nedreglering för effektivt bränsleutnyttjande Planerat bortfall för underhåll, inspektion och provning Oplanerat bortfall avser störningar som minskar produktionen internationella skalan för kärntekniska händelser ines Klass Omgivningspåverkan Anläggningspåverkan Försämrat djupförsvar 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka Olycka med risk för omgivningen Olycka utan betydande risk för omgivningen 3 Allvarlig händelse Mycket stort utsläpp Omfattande hälso- och miljöpåverkan Stort utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i full omfattning Begränsat utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i begränsad omfattning Litet utsläpp Allmänheten utsätts för stråldoser under gränsvärdet Mycket litet utsläpp Allmänheten utsätts för mycket små doser under gränsvärdet Allvarliga skador på reaktorhärd och/eller strålskyddsbarriärer Betydande skador på reaktorhärd och/eller livshotande doser till personal Mycket omfattande spridning av radioaktiva ämnen och/eller höga doser till personal Den internationella skalan för kärntekniska händelser har utarbetats av IAEA för enhetlig bedömning och information om händelser i kärntekniska anläggningar. Händelser i svenska anlägg ningar rapporteras via Strålsäkerhetsmyndigheten till IAEA, medan utländs ka händelser rapporteras omvänt. Nivåerna 1 till 3 betecknar händelser, medan nivåerna till 7 utgör olyckor med omgivningspåverkan. Exempel Olyckorna i Fukushima Daichii och Tjernobyl 1986 hade nivå 7. Harrisburg 1979 hade nivå. Nära olycka. Inga återstående skyddsbarriärer. Händelse Betydande spridning av radioaktiva ämnen och/eller förhöjda doser till personal Händelse med betydande avvikelser från säkerhetsförutsättningar 1 Avvikelse Avvikelse från driftvillkor Mindre avvikelse Ingen säkerhetsbetydelse
21 1
22 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken ISSN 16-8 Studsvik (huvudkontor) Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck KSU, Box 139, SE Nyköping KSU SE-7 3 Östhammar KSU, Box 96, SE-7 9 Oskarshamn KSU SE-3 8 Väröbacka KSU, Box, SE-6 Löddeköpinge Tfn: +6 ()1-6 3 Fax: +6 () Tfn: +6 () Fax: +6 () Tfn: +6 () Fax: +6 () Tfn: +6 ()3-6 6 Fax: +6 () E-post: info@ksu.se Org nr: VAT-nr: SE Tfn: +6 ()6-7 Fax: +6 ()
Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
Foto: Annika Örnborg, Ringhals Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.
Läs merErfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-
Läs merErfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken P roduktionen vid de svenska kärnkraftsanläggningarna nådde inte upp till normal omfattning under. Stora moderniserings- och effekthöjningsprojekt
Läs merErfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
2008 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken S äkerheten vid de svenska kärnkraftsanläggningarna har under året varit hög, trots störningar som gett upphov till längre stillestånd hos några
Läs merErfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-
Läs merErfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
2006 2007 Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2 KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum
Läs merSå fungerar en Tryckvattenreaktor
Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merErfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Foto: Annika Örnborg, Ringhals KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merVad menas med gamla reaktorer?
Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas
Läs merTekniska data Ringhals
Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor
Läs merRinghals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag
Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk
Läs merLokala säkerhetsnämnden
Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2015-03-06 1 Plats och tid Stadshus A, sammanträdesrum A1, kl. 08.00 09.30 Beslutande Ann-Charlotte Stenkil (M) Birgit Hagebrand
Läs merFramställning av elektricitet
Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merUtfall av WANO-indikatorer för de svenska kärnkraftverken
SKI Rapport 2004:41 Forskning Utfall av WANO-indikatorer för de svenska kärnkraftverken 1998-2002 Yngve Flodin Christer Lönnblad Januari 2004 ISSN 1104 1374 ISRN SKI-R-04/41-SE SKI-perspektiv Bakgrund
Läs merLokala säkerhetsnämnden
Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2014-02-21 1 Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum A1, kl. 09.00-11.00 Beslutande Jana Nilsson (S) Birgit Hagebrand (M) Gunnel
Läs merForsmarksincidenten den 25 juli 2006
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Sekretariat/distribution E-post: hel@ksu.se Internet: www.analys.se
Läs merRinghals historia från 1965 till 2014
Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas
Läs mer3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000
3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merVälkommen till årets sommarträff!
Välkommen till årets sommarträff! Eva Halldén vd Anna Stålnacke kommunikationschef Malin Söderlind närboendekontakt 1 Närboendeträff 2014-06-28 Program Hjärtligt välkomna! 10.00 Året som gått Eva Halldén
Läs merSVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP
SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merPRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:
Vår profil Företagspresentation PRD Konsult verkar idag inom energibranschen och leverera konsulttjänster där kunskap, kvalitet och kundnöjdhet genomsyrar vårt arbete. Våra huvudsakliga kompetensområden
Läs mer1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?
1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett
Läs merLokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk
Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhets berättelse 2014 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk inrättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Näim1dens
Läs merReglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects
Reglering med Kärnkraft Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects Sammanfattning av två Elforsk-projekt En första studie 2011 kring möjligheter att lastfölja med kärnkraft: Elforsk 12:08 Uppföljning i
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merStadshus A, Sammanträdesrum Al, klockan
Samman trädesprotokoll Plats och tid Beslutande Adjungerad ledamot Ersättare Övriga deltagande Stadshus A, Sammanträdesrum Al, klockan 13.00-14.15 Ann-Charlotte Sten.kil (M), ordförande Christofer Bergenblock
Läs merENERGI Om energi, kärnkraft och strålning
ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka
Läs mer2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.
2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel: Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken
Läs merKÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se
KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska
Läs merForsmarks Kraftgrupp AB
Forsmarks Kraftgrupp AB Michael Åkman Informationsavdelningen, Besöksverksamheten Telefon: 0173-812 56 Mail: mic@forsmark.vattenfall.se Elproduktion per kraftslag Sverige Världen Fossilt Övrig värmekraft
Läs merRINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS
RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS Huvuddata: VI ÄR SÄKRA PÅ VÅR SAK! Behovet av elenergi kommer knappast att minska i framtidens Sverige, och bland alla energislag är
Läs merBeslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2
BESLUT 2012-06-29 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Siv Larsson Telefon: +46 8 799 4191 Vår referens: Objekt: Ringhals 2 Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2 Strålsäkerhetsmyndighetens
Läs merForsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.
Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merPRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:
Vår profil Företagspresentation PRD Konsult verkar idag inom energibranschen och levererar ingenjörstjänster där kunskap, kvalitet och kundnöjdhet genomsyrar vårt arbete. Vi arbetar främst inom affärsområdena
Läs merLokala säkerhetsnämnden
Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2014-11-21 1 Plats och tid Ringhals, konferenscentrum Kungshamn, Sal B2, kl. 09.00-11.00 Beslutande Adjungerad ledamot Jörgen Warborn
Läs merInformation. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna
Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få
Läs merLokala säkerhetsnämnde.n vid Ringhals kärnkraftverk
Lokala säkerhetsnämnde.n Sammanträdesprntokol! 1 Plats och tid Stadshus A, sammanträdesrum Al, kl 09.00-11.00 Beslutande Ann-Charlotte Stenkil (M) Lisa Andersson (M) Gunnel Wandel (FP) Stefan Stenberg
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och
Läs merDagens program. 10.00 Hjärtligt välkomna! 10.10 Eva Halldén, ny VD på Ringhals. 10.30 Gösta Larsen Kommunikationschef
Dagens program 10.00 Hjärtligt välkomna! 10.10 Eva Halldén, ny VD på Ringhals Eva presenterar sig och berättar hur hon ser på Ringhals i framtiden 10.30 Gösta Larsen Kommunikationschef Förtroende för Ringhals
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och
Läs merTIAP-metoden för statusbestäming
TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merBeslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1
Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2016-05-04 Er referens: 2016-04390 Diarienr: SSM2016-1324 Handläggare: Giselle García Roldán Telefon: +46 8 799 42 55 Beslut
Läs merOberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan
Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan Stresstester, Nationella besök och områdesvisa Peer Review resulterade i granskningsrapporter från ENSREG En spec. togs fram för vad
Läs merFORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB
FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av
Läs merFukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03
Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26
Läs merstrålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Läs merHur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,
Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, 2012-01-24 Claes Halldin Manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB, Malmö Kärnkraftreaktorer- Utveckling Antal
Läs merBeslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3
Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar
Läs merRinghalsgruppens årsredovisning 2001
Ringhalsgruppens årsredovisning 2001 Kraft, kunskap och kvalitet Ringhalsgruppen, som grundades den 31 juli år 2000, består av Ringhals AB och det helägda dotterföretaget Barsebäck Kraft AB. Ägare är Vattenfall
Läs merRenovering av en kärnreaktor efter mer än 20 års drift
Renovering av en kärnreaktor efter mer än 20 års drift För första gången i världen har personal genomfört reparationsarbeten nere i en reaktortank som varit i kommersiell drift. ABB Atom har deltagit i
Läs merRINGHALSGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2000
RINGHALSGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2000 INNEHÅLL 2000 Ringhalsgruppen Ringhalsgruppen står stark inför framtiden Ett år präglat av effektiviseringar och samordningar Vattnet pressade elpriset Svagt produktionsår
Läs merLokala säkerhetsnämnden
Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2013-09-06 1 Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum A1, kl. 09.00-11.00 Beslutande Jörgen Warborn (M) Birgit Hagebrand (M) Gunnel
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet På grund av tekniska problem lyckades inte Nord Pool Spot med att beräkna spotpriser för måndagen den 5 augusti.
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och
Läs merInstrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft
Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Michael Knochenhauer VD Scandpower AB IFEA Sikkerhetssystemkonferansen / 3-4 november 2011, Gardermoen Översikt över föredraget
Läs merProjektgodkänt. Intern. Status. Anna Borg/ENT. Hélène Gunnarsson/GAI/2011-10-28. Björn Gustafsson/VDS/2011-10-28. Nej. Nej
3. Rapport - Allmän 20-23596 Utfärdad 20-0-9 Titel Projekt Kent - Sammanfattning av stresstester på OKG Utfärdare Skriv- och språkkontroll Anna Borg/ENT Hélène Gunnarsson/GAI/20-0-28 Gäller fr o m Sakgranskning
Läs merFörnyade säkerhetsvärderingar av tåligheten mot vissa händelser - stresstest
Forsmarks Kraftgrupp Dokumenttyp / Document type Rapport Klassificering / Classification Företagsintern Författare / Author Granskad av / Checked by Dok nr / Doc no Rev Sundin Ellen cftt FT-2011-3868 0
Läs merMark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016
Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3
Läs merBeslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen
BESLUT 2012-01-27 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Siv Larsson Telefon: +46 8 799 4191 Vår referens: Er referens: 2174777 Objekt: Ringhals 2 Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen
Läs mer(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT IBICD 7705666-1
SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT IBICD 7705666-1 (51) Internationell klass* 6 21 C 15/02, 1/08 // G 21 C 7/00 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 80-08-1 1 ningsskriften publicerad (41)
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merLokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk
Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhetsberättelse 2011 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk imättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Nämndens
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 34 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Importbegränsningar från Norge i kombination med låg svensk kärnkraftproduktion och låg vindkraftproduktion
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merSystemtjänster. Göran Hult /
Systemtjänster Göran Hult / 2017-05-23 Introduktion till svängmassa Svängmassa behövs för att stabilisera frekvensen och undvika stora momentana förändringar vid snabba förändringar av inmatad eller uttagen
Läs merLokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk
Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Sammanträdcsprotokoll 2012-09-07 I Plats och tid Beslutande Adjungerad ledamot Stadshuset, sammanträdesrum Al, kl. 13.30-15.30 Jörgen Warborn (M) Per
Läs merLokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk
Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhetsberättelse 2012 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk inrättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Nämndens
Läs merSäkerheten vid kärnkraftverket
Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen
Läs merBeslut om utökad provning av reaktortryckkärl
BESLUT 2012-08-24 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Richard Sundberg Telefon: +46 8 799 4488 Vår referens: Er referens: Objekt: Ringhals 2 Beslut om utökad provning av reaktortryckkärl i Ringhals
Läs merKÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste
Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merTillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh
Läs merRiskabla reaktorer. Säkerhetsproblem med svenska kärnkraftverk. Nordic
Riskabla reaktorer Säkerhetsproblem med svenska kärnkraftverk Nordic Utgiven av Greenpeace Sverige, oktober 2012 Research: LF Research, www.lfresearch.se Layout: E&G Design, egdesign.gabriel@gmail.com
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Vecka 42 präglades utvecklingen på elmarknaden i Norden av överföringsbegränsningar och produktionsbortfall
Läs merResa till Barsebäck och Risø, April
Reseberättelse Grupp Avveckling, YG 24, nyhetsbrev nr #, Datum Adam Bruce Duvheim, Hanna Åberg, Olof Tengstrand Resa till Barsebäck och Risø, 16-17 April Under en tvådagars resa gjorde vi besök på Barsebäck
Läs merMed vänlig hälsning. Göran Ahlström Koncernchef
Många har ställt frågor om det som inträffade i Barsebäcksverket den 28 juli 1992. Vad hände' Varför.' Hur allvarligt var det.' Hur fungerade säkerhetsrutinerna.' Brast det i informationen.' Det är några
Läs merSyftet bakom kursutvärderingar en undersökning från ett utbildningsföretag
Syftet bakom kursutvärderingar en undersökning från ett utbildningsföretag SA210X: Examensarbete inom området teknik och lärande på programmet Civilingenjör och lärare, KTH Sofia Rodell Oskar Halléhn Examinator:
Läs merKylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning
Läs merMilda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.
Läs merBilaga till Nyhetsbrev April 2011
Bilaga till Nyhetsbrev April 2011 Referat från informationsmöte om Japan 18 mars Mycket stort intresse gjorde att första informationsmötet efter händelserna i Japan snabbt blev fullsatt och extra mötet
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella
Läs merFortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.
1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 47 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 47 var prisskillnaden stor mellan de svenska spotprisområdena. I veckogenomsnitt var priset i
Läs merPersonalstrålskydd inom kärnkraftindustrin under 2002
2003:13 STIG ERIXON, PETER HOFVANDER, INGEMAR LUND, LARS MALMQVIST, INGELA THIMGREN OCH HANNA ÖLANDER GÜR Personalstrålskydd inom kärnkraftindustrin under 2002 FÖRFATTARE/ AUTHOR: Stig Erixon, Peter Hofvander,
Läs merElenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel
Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi
Läs merÅrsredovisning 2014. Året som gått
Årsredovisning 2014 Året som gått Om Ringhals Ringhals är Nordens största kraftverk och ligger på den svenska västkusten, cirka 6 mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall
Läs merHändelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs mer