Remiss angående PTS förslag på framtida förändring av telefoninummerplanen

Transkript

1 Post- och telestyrelsen Bo Martinsson Public Sidnr 1 (9) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: Ert datum Tillhör objekt Er referens bo.martinsson@pts.se Remiss angående PTS förslag på framtida förändring av telefoninummerplanen PTS har publicerat en förstudie avseende behov av en framtidsinriktad nummerplan. TeliaSonera har beretts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i förstudien. TeliaSonera redovisar i det följande bolagets synpunkter. Sammanfattande kommentarer Inledningsvis vill TeliaSonera instämma i PTS utgångspunkt att större ändringar av nummerplanen ska beslutas med mycket lång framförhållning. Detta är nödvändigt för att möjliggöra kostnadseffektiv utveckling av nät och stödsystem samt minimera kostnader och andra olägenheter för berörda kunder. Det är också viktigt att beslut om ändringar grundas på en klar och allmänt accepterad bild av de långsiktiga marknadsmässiga behov som ska tillgodoses av den förändrade nummerplanen. TeliaSonera anser att den principiellt sett mest intressanta frågan i PTS förstudie är användningen av samma nummerserier för fasta och mobila tjänster. Redan nu finns tjänster där fasta nummer används för att adressera mobiltelefoner. PTS har också vid PTS marknadsdag 2010 framfört visionen att i framtiden möjliggöra nummerportering mellan fasta och mobila nät. Man kan därför misstänka att PTS arbete vad gäller framtida nummerplan har som mål att besluta om en förändring som syftar till att samma nummer ska kunna användas i fasta och mobila nät (alternativ 5-6 i PTS förstudie). I dagsläget är dock regleringen olika för fasta och mobila nät. Den nyligen beslutade marknadsavgränsningen för fast resp. mobil samtalsterminering (dvs. samtrafikregleringen) definieras utifrån geografiska respektive mobila nummer och de reglerade samtrafikavgifterna är i storleksordningen 10 gånger högre i de mobila näten än i de fasta. Dessa förhållanden förväntas gälla under överskådlig tid. Det finns även ett marknadsbehov att kunna särskilja vilka tjänster som fungerar i mobila resp. i fasta nät samt kunna tillämpa olika slutkundspriser och genom nummerinformation ge slutkunder information om detta. Slutsatsen blir att det f.n. inte finns förutsättningar att fatta beslut om en förändrad nummerplan i enlighet med PTS alternativ 5-6, det vore att föregripa utvecklingen av såväl samtrafikregleringen som slutkundsmarknaden. En ändring av nummerplanen enligt PTS alternativ 4, dvs. slopandet av riktnummer i det fasta nätet, anser TeliaSonera inte vara motiverat av marknadsmässiga skäl. Om och när beslut kan fattas om en ändring i enlighet med PTS alternativ 5, utgör alternativ 4 dock ett nödvändigt steg på vägen. Organisationsuppgifter Besöks- och postadress Kontaktinformation TeliaSonera AB Tel vx: Stab Juridik, Regulatoriska frågor Vitsandsgatan 9 Fax: FARSTA Säte: Stockholm FARSTA Org.nr:

2 2 (9) TeliaSonera vill även framhålla att den långsiktiga utvecklingen av adressering och numrering i stor utsträckning är internationell och kopplad till marknadens utveckling av nya typer av tjänster och tekniska lösningar (t.ex. IP-tekniken). Det betyder att en mer omfattande framtida förändring av den svenska nummerplanen bör harmoniseras med den internationella utvecklingen. Drivkraften till de förändringar av nummerplaner som hittills skett i andra länder är, som TeliaSonera uppfattar saken, främst motiverad av nummerbrist avseende abonnentnummer. Detta problem finns f.n. inte i Sverige. Det kan tilläggas att i de länder där ny nummerplan införts så har man valt att i samtliga fall att skilja på fasta och mobila nummer. TeliaSonera rekommenderar att PTS följer den internationella utvecklingen, särskilt avseende konvergensen fast/mobilt, och återkommer med förslag på internationellt harmoniserade lösningar om och när sådana framkommit. I det följande besvaras först de frågor som PTS önskar svar på genom remissen. Därefter utvecklas vissa synpunkter, särskilt av teknisk natur. I bilaga ges en skiss på hur en stegvis utveckling av nummerplanen kan se ut för att tillgodose framtida behov med rimlig påverkan för såväl operatörer som kunder. Svar på PTS frågor 1. PTS menar att en förändring av telefoninummerplanen på lång sikt är önskvärd pga. att teknik- och samhällsutvecklingen gjort att nummerplanen inte längre stämmer överens med verkligheten. Instämmer ni med detta? Om inte, motivera gärna varför ni inte anser att nummerplanen behöver ändras. Även om rötterna till den befintliga nummerplanen är gamla har denna tack vare framsynthet och begränsade anpassningar till nya förhållanden kunnat fungera under lång tid. TeliaSonera är positiv till en långsiktig utveckling av nummerplanen men en sådan bör utgå från ett långsiktigt marknads- och slutkundsperspektiv, dvs vilka tjänster som långsiktigt efterfrågas samt de affärsmässiga förutsättningarna, snarare än att lösa dagens problem. Tekniska förutsättningar måste givetvis beaktas men med lång framförhållning (ca 10 år) finns ofta goda förutsättningar att kunna klara tekniska begränsningar till rimliga kostnader. PTS tar i remissen upp två större utvecklingssteg, vilka är kopplade till PTS alternativ 4 och 5: 1. riktnummer (i det fasta nätet) tas bort (PTS alternativ 4) 2. samma abonnentnummerserier för fasta och mobila nät (PTS alternativ 5) Frågan blir då i vilken utsträckning dessa utvecklingssteg korresponderar mot den långsiktiga marknadsutvecklingen och slutkundernas behov, samt till affärsmässiga förutsättningar. Vad gäller PTS alternativ 4 så ser TeliaSonera inget uttalat marknadsbehov av geografiskt oberoende nummerserier i fasta nätet. TeliaSonera anser att nomadisk användning sker i liten omfattning eftersom IP-telefoni i allmänhet erbjuds som en stationär tjänst. Vidare har det sedan lång tid tillbaka förekommit att geografiska

3 3 (9) nummer använts på ett sätt som inte är i full överensstämmelse med nummerplanen (t.ex. främlingsabonnemang ) men så länge omfattningen är begränsad utgör det inte något praktiskt problem. PTS har i detta sammanhang även pekat på att det skulle vara ett problem att användare inte kan ta med sig sitt telefonnummer vid flytt till andra delar av landet (geografisk portabilitet). Även om vissa kunder skulle uppskatta en sådan möjlighet menar TeliaSonera att detta inte är ett stort kundbehov. Vissa användare är istället intresserade av att det ska framgå av telefonnumret var i landet de bor. Kunder som inte önskar geografisk koppling kan använda geografiskt oberoende nummerserier. TeliaSonera vill även peka på att nuvarande samtrafikprisreglering bygger på geografisk uppdelning där geografiska nummer används i avräkningssammanhang. Vad gäller PTS alternativ 5 så finns idag ett marknadsbehov som manifesteras i att vissa mobilkunder använder fastnätsnummer, t ex för att kunna behålla ett inarbetat nummer vid byte från fast till mobilt abonnemang. Att regelmässigt använda samma abonnentnummerserier för fasta och mobila nät förutsätter dock i praktiken att priserna för fasta och mobila tjänster är lika, både i slutkunds- och i samtrafikledet. Detta är en fråga som ligger helt utanför nummerplanen. PTS har även pekat på att nuvarande nummerplan har begränsad kapacitet för korta tjänstenummer. TeliaSonera kan dock inte se att detta är ett stort problem i bolagets verksamhet. Sammanfattningsvis är TeliaSoneras uppfattning att det i nuläget inte finns förutsättningar att fatta beslut om en långsiktig förändring av nummerplanen i enlighet med PTS alternativ 5. En förändring i enlighet med PTS alternativ 4 kan sannolikt ske i ett 10-årsperspektiv men TeliaSonera anser inte att det är marknadsmässigt motiverat. 2. PTS redovisar i kapitel 3 i rapporten sex olika alternativ till förändring av telefoninummerplanen. De sex olika alternativen innebär olika ingripande ändringar, och löser därmed i olika stor utsträckning de problem som finns med dagens nummerplant. Vilket av de sex olika alternativen anser ni vara det mest lämpliga för en framtida inriktning av telefoninummerplanen? Motivera gärna. Har ni ett annat förslag på lämplig förändring av nummerplanen, än de sex redovisade, får ni gärna föreslå det. Av svaret på fråga 1 framgår att TeliaSonera anser att alternativ 5 är marknadsmässigt mest intressant för en framtida förändring av nummerplanen men att det f.n. inte finns förutsättningar att besluta om detta. För att lösa problemet med nomadisk användning av geografiska nummer förordar TeliaSonera alternativ 1 som vi uppfattar som en mindre ändring som kan genomföras relativt snabbt. Alternativ 3 kan accepteras om det allmänt sett kan konstateras att det finns ett marknadsmässigt behov av korta tjänstenummer. Vad gäller PTS alternativ 6 vill TeliaSonera framhålla att ett mycket stort antal kunder i det fasta nätet i detta alternativ måste byta telefonnummer vilket skulle innebära mycket höga kostnader både för operatörer och kunder. PTS har inte kvantifierat dessa kostnader men enligt TeliaSoneras uppfattning är kostnaderna så höga att

4 4 (9) alternativet är helt orealistiskt och därför bör avföras från vidare utredning oaktat vad som gäller för konvergens fast/mobilt. 3. PTS har i kapitel 4, och för respektive alternativ i kapitel 3, beskrivit olika konsekvenser av att förändra telefoninummerplanen. Instämmer ni med den beskrivningen? Om inte, vilka av de beskrivna konsekvenserna anser ni inte stämmer med er uppfattning och vilka konsekvenser har PTS enligt er mening missat att ta med? Motivera gärna. TeliaSonera anser att PTS inte tillräckligt utrett följande aspekter. Alternativ 4: I det fasta nätet utgör information om geografiskt ursprung en viktig parameter för flera nummertjänster (ursprungsbaserad dirigering) som inte tagits upp i förstudien. Även för nödsamtal är ursprungsinformation viktig. Vidare har förstudien endast ytligt adresserat frågan om konsekvenser för samtrafiken i fasta nätet där dirigering och debitering idag baseras på geografi/riktnummer. Ytterligare analys krävs avseende slutkundernas intresse att behålla information om geografisk tillhörighet. Alternativ 5: Förutsättningarna för fast/mobil konvergens har inte analyserats tillräckligt utan närmast tagits som ett faktum. Frågor som bör analyseras är sambandet mellan telefonnummer, samtrafikpriser och slutkundspriser samt kundintresse av information om slutkundspriser i telefonnummer. Vidare behöver behovet av att ur numret kunna utläsa vilka tjänster som fungerar och kan utnyttjas utredas ytterligare. Som TeliaSonera anfört ovan kan inte nummerplanen ändras om inte förutsättningarna i form av nät/tjänstekonvergens finns. Alternativ 6: Förhållandet att abonnenter tvingas byta nummer tonas ned i förstudien då PTS anger att en del får byta nummer, då det i stället förhåller sig så att de flesta abonnenter i fasta nätet drabbas. 4. PTS har i avsnitt behandlat ekonomiska konsekvenser, och refererat till kostnadsuppgifter från 2001 för större förändringar av telefoninummerplanen, som togs fram i samband med den tidigare studien. Bedömer ni att de kostnaderna, nu nio år senare, är lägre eller högre för motsvarande förändring av nummerplanen? Bedömer ni att det finns andra kostnadsaspekter idag än det fanns för nio år sedan? Motivera gärna. Den uppskattade kostnaden för operatörerna har enligt TeliaSoneras uppfattning inte minskat sedan den refererade konsultstudien gjordes. Någon ingående ny analys av kostnader i telenäten har inte gjorts. Allmänt kan man konstatera att åtgärder som kan göras generellt utan att gå in på enskilda abonnemang kan ske till en relativt låg kostnad, i storleksordningen några miljoner kronor. Förändringar av enskilda telefonnummer för att anpassa mot tänkt nummerplan enligt alternativ 6 kan innebära kostnader på storleksordningen flera hundra miljoner kronor.

5 5 (9) TeliaSonera vill framhålla att bedömningar om kostnader för ändringar i stödsystem ofta har en tendens att underskattas. Detsamma gäller f.ö. ledtiden för ändringar i stödsystem. Stödsystemändringar som innebär ändringar av enskilda abonnentnummer torde även innefatta manuella ändringar i databaser och innebära mycket höga kostnader. 5. En specialfråga, framförallt till operatörer. Anser ni att det får några konsekvenser för styrning av trafik mot icke-geografiska nummer då de geografiska telefonnumren försvinner? Vilka är i så fall de konsekvenserna? Samtalsstyrningen kommer att bli helt beroende av nätdatabasinformation och numren kommer betraktas som alltid porterade vilket kräver en ökning av antalet nummer i nummerporteringsdatabasen från dagens cirka 6 miljoner till i storleksordningen 100 miljoner nummer (dvs alla öppnade nummer i nummerplanen lagras i databasen). Lokalstationerna tvingas terminera spridda nummerserier, vilket kräver betydligt större behov av dataminne i styrprocessorerna. Systemet bedöms dock kunna dimensioneras för detta inom den nätstruktur som troligen kommer att finnas i framtiden. 6. En specialfråga, framförallt till operatörer. En del i alternativ 6 (avsnitt 3.6) innebär enhetlig nummerlängd för mobiltelefoni och fastnätstelefoni, om det är nödvändigt av nättekniska skäl. Finns det enligt er mening nättekniska skäl att ha enhetlig nummerlängd i alternativ 6? Motivera gärna. En enhetlig nummerlängd förenklar analyserna något, men dagens situation med en spretigare tillämpning av olika nummerlängd är dock överkomlig. PTS har inte angivit hur man önskar hantera nummerserier som redan idag är längre än 0+9 siffror. Ytterligare synpunkter PTS remiss byggs upp kring sex olika alternativ. PTS verkar i sin argumentation utgå från antaganden om önskad utveckling utan en tydlig grund i klarlagda marknadskrav. Den enkät som gjorts för att pejla användarnas synpunkter ger inte något entydigt besked, men det framgår t.ex. att flertalet brukare ser en nytta med att ha en geografisk koppling till numret. Svarsfrekvensen var dock låg (ca 50%) så några säkra slutsatser kan inte dras. Utgångspunkten för förstudien är ett antal utvalda problem med dagens telefoninummerplan och hur dessa problem i olika grad löses med respektive alternativ. Ju mer omfattande förändringar desto fler problem tycks bli lösta. De aspekter som behandlas i sammanställningen över alternativen är inte uttömmande. Vad PTS bland annat inte belyst är hur geografisk information om uppringande part bör lösas i framtiden. Många tjänster i det fasta nätet, framför allt inom 020-serien grundar sig på dirigering med utgångspunkt från A-numret, där NDC utgör den viktigaste delen. Även 1177 och utnyttjar A-nummer ifall kommun-id saknas. Hur detta ska lösas om den geografiska informationen försvinner behandlas inte. I sammanhanget kan det påpekas att den funktion för kommun-id som tillämpas för nödnummer 112 inte är gångbar för andra B-nummer än de ovan nämnda, och den baseras dessutom just delvis på NDC. För att i framtiden klara krav på nummerformat vid nödsamtal har

6 6 (9) TeliaSonera specificerat behov på funktionsutveckling som ännu inte accepterats av leverantören. Nummerändring av abonnentaccesser i samband med en eventuell ny nummerplan för telefonitillämpning enligt E.164 bör begränsas till så få kunder som möjligt. Orsaken är en kostsam individuell abonnentdatahantering. Ett nytt abonnentnummer bör dessutom lätt kunna härledas ur det gamla. Skulle en total omläggning av nummer tillgripas måste rimligtvis kunderna få tillfälle att yttra sig om valet av nummer, vilket skulle leda till en mycket omfattande administration. Antal siffror i nummerserier som hör till terminaler i fasta nätet bör, om gemensam nummerlängd ska tillämpas, vara 0+9 siffror. Nummerserier efter NDC är nu i de flesta fall 5 till 8 siffror. På grund av att korta nummerserier tillämpas för i första hand små riktnummerområden med många siffror i NDC blir i praktiken total nummerlängd 0+8 siffror eller 0+9 siffror, där den förra är betydligt vanligare förekommande. I högst ovanliga fall förekommer nummerlängder ner till 0+6 siffror. I mobilnäten är nummerlängden alltid 0+9 siffror. Remissen från PTS ger ingen vägledning om hur man tänkt behandla nummerserier längre än den föreslagna standardiserade. Vissa nummerserier innehåller nu fler än 0+9 siffror. Detta gäller 0900, 0939, 0944 som har 0+10 siffror, 078 där delar är 0+15 siffror, 0719 har 0+13 siffror och 0378 har 0+10 siffror. Inledande siffra 1 allokeras till nummerserier som nu finns i bland annat 11-serien. Inledande siffra 9 tilldelas prefix och eventuellt dirigerande nummer som operatörerna använder i egna nät. Återstående siffror 2-8 öppnar fältet för nya nummertjänster. I alla nummerserier som inleds med annat än 0 kan nummerlängden vara betydligt kortare än 9 siffror, ända ned till 3 siffror (112). När telefonnummer blir av kategorin icke geografiska måste affärsmodellen för samtrafik förändras i grunden, vilket också noteras i remissen från PTS, även om det inte utretts närmare. Att på numret utläsa nättyp (fast eller mobilt) och därmed egenskaper för abonnemanget kan ha värde för den uppringande för att avgöra typ av nåbarhet för den sökta parten och är i dagsläget nödvändigt för att kunden ska kunna förstå vilka tjänster som kan förväntas fungera och utnyttjas. PTS har för den senare aspekten påtalat problemet med exempelvis SMS och videosamtal. Detsamma gäller för MMS. Andra tjänster kan komma i mobilnäten som inte fungerar i fasta nät (och vice versa). Detta behöver utredas ytterligare av PTS. PTS föreslår i de mer genomgripande alternativen en kraftig ökning av antalet nummer som disponeras för tjänster. Antalet sådana nummer överstiger till och med vad som avsatts för abonnentnummer i de fasta näten och mobilnäten. TeliaSonera har svårt att se behovet av en sådan kraftig omdisponering. Telefonnummer utgör en form bland flera nu existerande adresseringsmöjligheter, och fler kan tillkomma i framtiden. Att nå tjänster kan i framtiden således komma att ske på annat sätt än över telefonnummer. Inom 3GPP har kraven uppmärksammats på ökad nummerkapacitet för maskin till

7 7 (9) maskinkommunikation, men man ser då på alternativ till E.164, främst metoder med adressering enlig IP-v6. Det finns risk att dirigeringen av trafik till porterade nummer (001 för TeliaSonera) blir ineffektiv genom att många stationer passeras om geografisk tillhörighet försvinner. Utredningen belyser inte heller eventuell påverkan på privata nummerplaner.

8 8 (9) Bilaga Skiss på tänkbar utformning av en ny nummerplan och vilka steg som behövs för att uppnå denna Beskrivningen nedan görs enbart utifrån ett tekniskt/administrativt perspektiv. Syftet är att bidra till en konstruktiv dialog om på vilket sätt nummerplanen kan förändras för att tillgodose eventuella framtida behov med rimlig påverkan för såväl operatörer som kunder. Det bör dock återigen betonas att beslut om förändringar av nummerplanen måste baseras på tydliga och fastställda marknadsbehov samt kommersiella och regulatoriska förutsättningar. 1. Tillåt nomadisk telefoni utan nuvarande fiktiva restriktioner. I realiteten har vi redan i tillämpningen av nummerplanen nomadisk telefoni. Vad som krävs är snarare funktionalitet inom IP-telefonisystemen såsom IMS för att klara nomadisk telefoni. Kraven i alternativ 1 är då uppfyllda. 2. Slut nummerplanen. Riktnummer inklusive inledande nolla måste då slås för alla geografiska nummer. Icke geografiska nummer påverkas inte av detta eftersom 0+NDC redan nu måste ges för dem. Likaså behålls nuvarande korta tjänstenummer inom 11-serien och 90-serien. Under en period om storleksordningen ett år ger slaget geografiskt nummer utan riktnummer ett nummeranalysresultat som leder till talbesked som uppmanar den uppringande att komplettera nummertagningen. Olägenheten med att nummertagningen ökar från minimum 5 siffror upp till 10 kan förmodligen betraktas som begränsad, då vanan från mobilnätet redan är etablerad och kortnummer eller nummerval från menyer kan användas i stället. Kraven i alternativ 3 är då uppfyllda. 3. Tillåt portering inom domänen geografiska nummer. Geografiska nummer kommer successivt att få en allt lösare geografisk anknytning, och därför bör etappen föregås av en nationell standard för geografisk lokalisering av abonnenter. Affärsmodellen för samtrafik behöver förändras i grunden med tillhörande påverkan på LRIC-modellen. Övriga nummerserier som omfattas av portering ska göra det fortsättningsvis också. Kraven i alternativ 4 är då uppfyllda. 4. Talbeskedet enligt ovan tas bort efter 1-2 år räknat från det att nummerplanen slöts. 5. Vägen mot en enhetligare fast nummerlängd till 0+9 siffror kan nu påbörjas. Detta kan ske successivt per nummerägande station/riktnummerområde under en flerårig period. Nummerserier som nu är kortare än den som önskas i nya nummerplanen utökas genom tillägg av en extra siffra. I och med detta uppnås att nytt tilldelat nummer enkelt kan härledas ur det gamla numret. Alla nummerserier behöver inte nödvändigtvis ensas till enhetlig nummerlängd. 6. Betrakta nu inledande nollan i geografiska nummer som en del av abonnentnumret. Övriga nummerserier för mobilnummer, 070, 072, 073 och

9 9 (9) 076, icke geografiska nummer 010, tjänstenummer, 020, 074, 075, 077, 0900, 0939, 0944, massanrop 099 och operatörsspecifika tjänster 078 samt numren för M2M-kommunikation 0719 och 0378 behålls med nuvarande funktion inklusive nummerlängd. Likaså behålls nuvarande NDC för speciell dirigering. Prefixet 00 utnyttjas också fortsättningsvis som utlandsprefix. Nummer som inte börjar med noll används uteslutande för tjänster med varierande nummerlängd. Inledningsvis finns nummer inom denna kategori i 11-serien och 90-serien. 7. Frigör hela eller delar av geografiska nummer i riktnummer 01-serien, eventuellt 02-serien och 09-serien och flytta dem till lediga nummer som tillkommit i och med att nummerlängden utökades till 9 siffror i punkten 5 för nummerserierna 03, 04, 05, 06 och 08 för fastnätstelefoni. För mobiltelefoni behålls 07. För tjänster utnyttjas delar av eller hela 01, eventuellt delar av eller hela 02, samt 09. Denna åtgärd berör med nödvändighet många kunder, men långt färre än de som skulle drabbas av alternativ Om kommersiella/regulatoriska förutsättningar föreligger kan därefter portering mellan geografiska nummer från det fasta nätet och nummer i de mobila nätet införas. Då har kraven för alternativ 5 uppnåtts. Hela perioden från beslut av ny nummerplan till fullständigt genomförande skulle kunna röra sig om 6-15 år. Oavsett vilket alternativ som väljs är det viktigt att välja en migreringsväg som tillåter förändringar i små steg mot målet. Lösningar som skulle kräva stora samtidiga förändringar är uteslutna.