Rapport. Användande av 90-serien och 078-serien i den svenska nummerplanen för telefoni. Stockholm

Transkript

1 Rapport Användande av 90-serien och 078-serien i den svenska nummerplanen för telefoni Stockholm Kristoffer Nilsson Nils Weidstam Jonas Hovmark NetLight Consulting AB Söder Mälarstrand 27B Stockholm Fax Org nr Bankgiro

2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Fokus och avgränsningar Rapportens upplägg Ordförklaringar Användande av 90-serien Inledning Operatörsnära tjänster i 90-serien Allmännyttiga tjänster i 90-serien Nödnummer Situationen i Sverige idag Användande av 078-serien Inledning Användande i linje med nummerplanens definition Användande inte helt i linje med nummerplanens definition Behov, önskemål och synpunkter för korta nummer Inledning Korta nummer Åsikter om nummerlängd hos korta nummer Åsikter rörande behov av korta nummer Åsikter rörande tilldelning av korta nummer Åsikter rörande 90-serien SOS Alarms åsikter rörande nödnummer Åsikter rörande 078-serien Korta servicenummer i andra länder Inledning Korta servicenummer i Finland Korta servicenummer Korta servicenummer för nummerupplysningstjänster Korta servicenummer 11-serien Speciella korta servicenummer i mobilnät Operatörsprefix Korta servicenummer i Danmark Korta servicenummer i Norge Nya korta servicenummer i nummerserier Korta servicenummer i Storbritannien Ny användning av 90-serien och 078-serien Alternativ för ny användning av 90-serien Utfasning av operatörsanvändande av 90-serien Tilldelning av resurser i 90-serien till operatörer Tilldelning av resurser i 90-serien till andra aktörer Tilldelning till flera typer av aktörer och för flera typer av ändamål Tilldelning av nummer med variabel nummerlängd Alternativ för ny användning av 078-serien Behåll dagens användande av 078-serien tel fax Org.no (37)

3 6.2.2 Fasa ut användande av 078-serien för operatörsspecifika tjänster Slutdiskussion Förslag för framtida användning av 90-serien Förslag till framtida användande av 078-serien Källförteckning tel fax Org.no (37)

4 Sammanfattning I den svenska nummerplanen för telefoni finns idag korta servicenummer bara tillgängliga i 11- serien och i 90-serien. 11-serien är starkt reglerad och avsedd för samhällsnyttiga tjänster med höga krav på tillgänglighet. I 90-serien är det idag i princip enbart TeliaSonera som har tillgång till servicenummer. Förutom nödnummer används åtta servicenummer för operatörsnära tjänster och fyra servicenummer för allmännyttiga tjänster. I nummerplanen är 078-serien definierad för operatörsspecifika tjänster. I denna undersökning framgår att det, precis som tidigare undersökningar påvisat, finns oklarheter i hur serien skall användas vilket resulterat i att vissa operatörers användning inte helt överensstämmer med nummerplanens ursprungliga intentioner. I undersökningen har framkommit att användningen av 078-serien har ökat sen 2003, då PTS senast utredde frågan. Rörande nummerlängd anser lejonparten av de i denna undersökning tillfrågade aktörerna att ett kort nummer karakteriseras av en längd på 3-5 siffror. En vanlig åsikt gällande 90-serien är att den genom dess historiska användning ger en seriös framtoning. Återkommande önskemål för framtida användning av 90-serien är att TeliaSoneras kundtjänst skall fasas ut från dagens servicenummer samt att samhällsnyttiga tjänster, harmoniserade operatörstjänster, operatörsspecifika tjänster, hjälpinsamlingar via 90-konton och betalteletjänster tilldelas kapacitet. Intresset för utökad användning av 078-serien är däremot i princip obefintligt men ett stort motstånd mot att fasa ut serien finns då ett flertal operatörer har inarbetade nummer, i första hand för röstbrevlåda, i 078-serien idag. Intressanta varianter av användande av korta servicenummer i andra länder är operatörsspecifika servicenummer på 3-5 siffror i Finland, Norge och Storbritannien samt en flexibel modell i Norge där flera typer av aktörer på årsbasis kan hyra femsiffriga servicenummer för informationstjänster och kommersiella tjänster. Vid utformningen av ny nummerplan för 90-serien bör konsumentnytta, konkurrensneutralitet samt flexibilitet och framtidssäkerhet vara huvudkriterier. Olika utformningar prioriterar olika egenskaper och två förslag diskuteras. En möjlig lösning är att behålla alla dagens applikationer och därutöver tilldela väl avskilda delserier till operatörstjänster, samhällsinformation och 90- konton. En sådan lösning skapar jämförelsevis små oklarheter kring syftet med nummerserien genom en fortsatt användning för seriösa ändamål. Ett på flera sätt motsatt alternativ, mer fokuserat på flexibilitet och resursutnyttjande, är att göra hela 90-serien tillgänglig för såväl företag som myndigheter. Aktörer blandas i hela serien och de mest attraktiva numren tilldelas i utbyte mot en relativt hög årlig avgift. För 078-serien rekommenderas att nuvarande användning bibehålls. Huvudargumenten för detta är att fler operatörer än tidigare idag använder den, att dessa operatörer ser kostsamma konsekvenser vid en flytt till annan nummerserie samt att det idag inte bedöms finnas ett stort behov av 078-serien för andra ändamål. För att på längre sikt uppnå ett användande som enbart är i linje med nummerplanens intentioner rekommenderas att tydligare definitioner införs i nummerplanen för hur nummerserien får användas. Vidare bedöms ett eventuellt införande av operatörsspecifika tjänster i 90-serien leda till en naturlig övergång till denna från 078-serien på längre sikt. tel fax Org.no (37)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund I den svenska nummerplanen för telefoni finns korta servicenummer endast tillgängliga i 11- serien och 90-serien. 11-serien är starkt reglerad och avsedd för samhällsnyttiga tjänster med höga krav på tillgänglighet. Flera aktörer på telekommunikationsmarknaden har påpekat bristen på korta nummer för såväl informationstjänster som kommersiella tjänster och föreslagit en utökad användning av 90-serien som en möjlig lösning. Diskussioner har också förts angående möjligheten att flytta operatörsspecifika tjänster från den för ändamålet avsatta 078-serien till 90-serien. Idag är det, förutom nödnumret 90000, i princip enbart TeliaSonera som har tillgång till 90- serien. I 90-serien finns korta nummer som är attraktiva för många aktörer på marknaden. TeliaSonera använder dessa nummer till olika typer av tjänster, däribland kundtjänst. Eftersom inte alla tjänsteleverantörer har möjlighet att använda nummer ur 90-serien kan situationen inte anses vara konkurrensneutral. PTS ska därför se över 90-serien dels för att se hur den kan göras tillgänglig för andra tjänsteleverantörer och dels för att utreda vilka tjänster den bör användas till. 078-serien används för operatörsspecifika tjänster. Med operatörsspecifika tjänster avses tjänster såsom t.ex. kundtjänst, felanmälan, samtalsservice, VPN etc. Det finns idag oklarheter kring hur 078-serien bör användas och hur den bör användas i relation till 90-serien. I vissa tillämpningar kan även 078-serien nås från andra tjänsteleverantörers slutkunder vilket strider mot nummerplanens användning. 1.2 Syfte Som underlag för PTS arbete med att förändra åtkomsten av attraktiva nummer för samtliga tjänsteleverantörer på marknaden har PTS anlitat NetLight för genomförande av en utredning rörande korta servicenummer, inklusive 90-serien, och operatörsspecifika tjänster i 078-serien. NetLights uppdrag har även inkluderat att beskriva användning av korta servicenummer i andra länder. Syftet med utredningen är att ge PTS stöd vid beslut om förändringar i den svenska nummerplanen för telefoni. 1.3 Fokus och avgränsningar Undersökningen av användande av korta nummer i andra länder har avgränsats till länder i Norden och Storbritannien. 1.4 Rapportens upplägg Efter inledningen beskriver kapitel 2 och 3 hur dagens användande av 90-serien respektive 078-serien ser ut. I kapitel 4 presenteras de åsikter som har inhämtats i den undersökning som ligger till grund för denna rapport. Specifikt presenteras åsikter avseende korta nummer samt dagens och framtida användande av 90- och 078-serierna. tel fax Org.no (37)

6 I kapitel 5 ges en utblick över användandet av korta servicenummer i övriga Norden samt Storbritannien. I det avslutande kapitlet sammanvävs i en slutdiskussion dagens användande av 90- och 078- serierna, aktörernas synpunkter, användandet i andra länder samt författarnas egna åsikter. Ett antal alternativ för framtida användande av 90- och 078-serierna diskuteras. Därefter presenteras, utifrån ett antal viktiga kriterier, förslag till framtida användande av 90-serien respektive 078-serien. Förslagen är tilltänkta som underlag för fortsatta diskussioner. 1.5 Ordförklaringar Ordförklaringar Ord Aktör Elektronisk kommunikationstjänst Förklaring Operatör, tjänsteleverantör, företag, organisation, myndighet etc. Termen elektronisk kommunikationstjänst har i denna rapport samma definition som i EkomL: Elektronisk kommunikationstjänst: tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät Kort servicenummer Nummer Nätinternt harmoniserat nummer Operatör Ett kort servicenummer har färre siffror än ett normalt servicenummer och är normalt mellan 3-5 siffror långt. Termen nummer har i denna rapport samma betydelse som termen telefonnummer. Med ett nätinternt harmoniserat nummer menas i denna rapport ett telefonnummer som av operatörer kan användas internt i ett elektroniskt kommunikationsnät, men som genom nationell harmonisering regleras till ett operatörsgemensamt användande, dvs. för samma typ av tjänst. Exempelvis skulle visst nummer i 90-serien kunna användas nätinternt av alla operatörer, men under förutsättning att numret enbart ger access till röstbrevlådetjänster. Termen operatör har i denna rapport samma definition som i EkomL: Operatör: den som innehar eller på annat sätt råder över ett allmänt kommunikationsnät eller tillhörande installation Termen operatör används i denna rapport synonymt med termen tjänsteleverantör. Samhällsnyttig tjänst Servicenummer Med termen samhällsnyttig tjänst menas i denna rapport en elektronisk kommunikationstjänst som har sådan karaktär att dess användning på något sätt gagnar samhället och dess medborgare. Med termen servicenummer avses det nummer som identifierar tjänsten i fråga. Ett servicenummer är ett telefonnummer som vid tel fax Org.no (37)

7 nummertagning ger access till en informationstjänst och som genom nummertagning genererar samtal i ett elektroniskt kommunikationsnät som inte taxeras högre än ett normalt samtal. Tjänsteleverantör En aktör som erbjuder elektroniska kommunikationstjänster. tel fax Org.no (37)

8 2 Användande av 90-serien 2.1 Inledning Det finns idag tre huvudsakliga typer av användande för nummer i 90-serien. Förutom nödnummer finns två typer av användande för de nummer som TeliaSonera disponerar. Dels används nummer av TeliaSonera för operatörsnära tjänster, t.ex. kundtjänst, och dels används nummer för tjänster som är allmännyttiga och som idag drivs av andra aktörer än TeliaSonera, t.ex. personlig väckning som hanteras av Eniro. 2.2 Operatörsnära tjänster i 90-serien TeliaSoneras användande av servicenummer i 90-serien för operatörsnära tjänster är ett arv från Televerkets tid. Med operatörsnära tjänster menas tjänster som erbjuds kunder, dvs. privatpersoner eller företag, och som ger access till funktioner i företaget TeliaSonera. Tabellen nedan sammanställer detta användande idag [TS]: TeliaSoneras användande av servicenummer i 90-serien för operatörsnära tjänster Servicenummer Användande Administrativa ärenden, inte ren kundtjänst. För kontakt med administrativa enheter inom TeliaSonera Kundtjänst privatpersoner Fax: kundtjänst privatpersoner Kundtjänst mobiltelefoni Kundtjänst företag Fax: kundtjänst företag Företagskunder, felanmälan Fax: Företagskunder, felanmälan TeliaSonera anger att de har betraktat 90-serien som en serie som skall användas enbart för tjänster av allmänt intresse och inte för andra typer av tjänster som t.ex. betaltjänster. Numren för operatörsnära tjänster i 90-serien har funnits sedan Televerkets tid och är därmed väl inarbetade hos slutanvändarna och man har därför velat behålla dessa servicenummer med samma tjänstetilldelning. [TS] Företaget anger vidare att de har varit medvetna om att en översyn av 90-serien varit på gång och har därför varit restriktiva med tilldelning av nya tjänster i 90-serien. [TS] tel fax Org.no (37)

9 2.3 Allmännyttiga tjänster i 90-serien Utöver operatörsnära tjänster används idag 90-serien till ett antal allmännyttiga tjänster som drivs av andra aktörer än TeliaSonera. Servicenumren disponeras dock fortfarande av TeliaSonera. Tabellen nedan sammanställer detta användande idag [TS]: Användande av servicenummer i 90-serien för allmännyttiga tjänster Servicenummer Användande Texttelefon, från texttelefon. drivs idag av Eniro AB Texttelefon, från vanlig telefon, drivs av Eniro AB Personlig väckning via telefonist, drivs dag av Eniro AB Tjänsten Personlig väckning har funnits sedan Väckning eller påminnelse kan beställas genom personlig betjäning som nås på servicenummer En påminnelse kan skräddarsys genom att slutanvändaren anger för telefonisten vad han/hon vill bli påmind om och när. Priset är 50 kronor per uppdrag. [ENI] Fröken Ur 2.4 Nödnummer Nödnumret 112 infördes i Sverige den 1 juli Införandet baserades på ett Rådsbeslut inom EU (91/396 EEG) om gemensamt nödnummer i den europeiska gemenskapen. Sedan införandet har det gamla nödnumret fungerat parallellt. Inom EU arbetas det idag med att öka medvetenheten om 112 samt att se till att nya medlemsstater också stödjer numret. En målsättning är att i görligaste mån ta bort parallella nationella nödnummer som t.ex Situationen i Sverige idag Idag fungerar 112 och parallellt. I det fasta nätet går det sedan våren 2005 att slå 112 även med dirigeringsprefix och kommun-id-kod dvs XXX 1 vilket möjliggör styrning mot en viss larmcentral. Denna möjlighet har öppnats av TeliaSonera för att kunna lösa problemet med felaktigt dirigerade 112-anrop från nätgrupperade företagsväxlar. Nummertagning XXX fungerar även från utlandet. Användning av dirigeringsprefix och kommun-id-kod för 112 sker idag framförallt vid programmering av växlar för att undvika felaktig dirigering av nödsamtal. Numren är dock öppna och kan teoretiskt användas även av privatpersoner genom manuell nummertagning. Personal vid SOS Alarm använder idag riktnummer plus nödnummer för att dirigera om nödsamtal till annan larmcentral. Även nummertagning XXX skulle kunna användas för sådan omdirigering, men så är inte fallet idag. 1 Där XXX är aktuell kommun-id-kod, se tel fax Org.no (37)

10 Som beskrivet ovan går det att, till skillnad från 112, slå med riktnummer och därmed åsidosätta den geografiskt baserad dirigeringen. Abonnenten kopplas i stället till den regionala larmcentralen i det slagna riktnummerområdet. Det går dock ej att slå med dirigeringsprefix och kommunkod. Från mobiltelefon indikeras 112 som nödanrop och omräknas till det nationella nödnumret i mobiltelefonstationen. Nummer hanteras däremot som vilket anrop som helst och får följaktligen inte prioritet på radiogränssnittet. I mobiltelefonstationen omräknas till 112 och behandlas därefter på samma sätt. tel fax Org.no (37)

11 3 Användande av 078-serien 3.1 Inledning Från PTS remiss den 11 september 2003 runt operatörsspecifika tjänster i 078-serien framgår [PTS2]: Enligt den fastställda nummerplanen för telefoni (E.164) är nummerserien 078 upplåten för teleoperatörsspecifika tjänster. En operatör kan genom tillstånd tilldelas endast en nummerserie 2 för nämnda tjänster, och det är upp till varje operatör att hantera kapaciteten bakom den nummerserie som operatören får tilldelad. Operatören avgör således själv hur många sådana tjänster som ska erbjudas, och hur långa numren ska vara för dessa tjänster. I samma remiss tydliggör PTS nummerplanens ursprungliga intentioner för användande av 078- serien: Vidare framgår av nummerplanen att med teleoperatörsspecifika tjänster avses tjänster såsom t.ex. kundtjänst, felanmälan, samtalsservice, VPN etc. I nummerplanen finns inte en fullständig uppräkning av de tjänster som nummer ur denna serie får nyttjas för. Genom exempel som anges i nummerplanen är avsikten med nummerserien att den skall användas för tjänster som är kopplade till operatörernas relationer med sina egna abonnenter, dvs. tjänster som är relevanta enbart för de som är abonnenter hos den aktuella teleoperatören. Nummerserien 078 är således enligt nummerplanen endast upplåten för de tjänster som är kopplade till operatörernas relationer med sina abonnenter. PTS gjorde före remissen en tillsyn rörande beläggningen och användandet av 078-serien. Resultatet var att de flesta operatörer ännu inte använde sina tilldelade nummer i 078-serien, att några operatörer använde 078-nummer för tjänster som inte helt överensstämde med nummerplanens ursprungliga intentioner samt att det verkade vara få operatörer som använde 078- serien enligt nummerplanens definition. [PTS2] Inom ramen för den undersökning som ligger till grund för denna rapport har information rörande behov, önskemål och användande av korta nummer inhämtats från ett antal aktörer på telemarknaden. Den information som har inhämtats avseende användningen av 078-serien tyder på att situationen har förändrats. Idag använder flertalet operatörer 078-serien på något sätt och många enligt nummerplanens ursprungliga intentioner. I följande avsnitt ges ett antal exempel på användande av 078-serien idag. De kontaktade operatörerna har fått möjligheten att beskriva vilka konsekvenserna skulle vara vid en övergång till annan nummerserie. Dessa synpunkter presenteras i kapitel 4.4 Åsikter rörande 078-serien och i kapitel 6.2 Alternativ för ny användning av 078-serien. 2 Det kan dock noteras att fler serier i 078-serien finns tilldelade en och samma operatör vilket delvis kan sammanfalla med effekter som uppstår när operatörer förvärvar varandras verksamheter m.m. tel fax Org.no (37)

12 3.2 Användande i linje med nummerplanens definition Nedan ges korta exempel på användande av 078-serien som ligger i linje med nummerplanens definition. Exemplen grundas dels på information som har inhämtats i denna undersökning och dels på remissvar som inkom i samband med PTS remiss om 078-serien 2003 (se ovan). Tele2 använder idag 078-serien för access till talsvartjänster (röstbrevlåda) för fast telefoni [T2]. Tele2 anger i sitt remissvar att även Tele2-ägda Optimal Telecom använder 078-serien för talsvarstjänster. TeliaSonera har inkommit med information om att de använder 078-serien på fyra sätt varav tre (det fjärde sättet presenteras i följande avsnitt) bedöms passa under användande i linje med nummerplanens definition [TS]: o : Accessnummer för Telia Internet för Alla o : Avisering för nytt meddelande i tjänsten TeleSvar - tjänsteplattformen använder numret vid anrop mot abonnenten. Ett antal nummerpresentatörer har antagligen numret inprogrammerat för automatisk tändning av någon optisk markering men omfattningen är inte bekant. Numret kan även användas i andra riktningen, precis som *133#, genom att nummerpresentatören ringer upp tjänsteplattformen för avlyssning av meddelanden. o : Används vid avlyssning av meddelanden i TeleSvar från annan telefon än hemtelefonen på samma sätt som *137# används (exekvering från utland och växlar). Telenor svarade i remissen att de använder 078-nummer för access till VPN. Ventelo har inkommit med information om att de använder 078-nummer för access till röstbrevlåda för fast telefoni. Ventelo tillhandahåller även 078-nummer kopplat till röstbrevlådetjänster gentemot Ventelos tjänstetillhandahållare. [VEN] Följande operatörer använder enligt deras webbplatser 078-serien för röstbrevlådetjänster: o o o ACN Glocalnet Universal Telecom 3.3 Användande inte helt i linje med nummerplanens definition Nedan ges korta exempel på användande av 078-serien som inte helt överensstämmer med nummerplanens definition. Exemplen grundas dels på information som har inhämtats i denna undersökning och dels på remissvar som inkom i samband med PTS remiss om 078-serien 2003 (se ovan). tel fax Org.no (37)

13 TeliaSonera har även inkommit med information om att numren och används för styrkoder för massanropstjänster, t.ex. Megacall. Med styrkoder menas att numren används för att internt i telenätet styra samtal mot tjänsteplattformen för massanropstjänster. Ett exempel där massanropstjänster används är BingoLotto här används styrkoderna för att säkerställa att inkommande samtal verkligen gått igenom tjänsteplattformen och att inget fusk har skett. 3 Företaget Tele-P, vilket idag är kund hos operatören Ventelo, svarade i remissen att man använder 078-nummer för betalsystem för parkeringstjänster. Ventelo anger att deras företagskund som idag nyttjar 078-nummerserien för "betala parkering via telefon" (troligen Tele-P) har planer på att "någon gång i framtiden" gå över till mer lämpat 077-nummer. Banverket anger i sitt remissvar att man använder 078-serien för Järnvägens GSM-R trafik. Nätet används inte för kommersiella syften utan för de behov järnvägssektorn har. Operatören Equant anger att de använder 078-nummer för access till tjänster men anger inte vilken typ av tjänster detta avser. 3 Fullständig information har ej kunnat uppbringas från TeliaSonera. Vi tolkar informationen som att och utnyttjas som nätinterna dirigeringsprefix. tel fax Org.no (37)

14 4 Behov, önskemål och synpunkter för korta nummer 4.1 Inledning I den undersökning som har utförts för denna rapport har ett flertal aktörer på telekommunikationsmarknaden, främst operatörer, fått möjligheten att inkomma med åsikter gällande behovet av korta nummer samt vad 90-serien och 078-serien bör användas till. En vanligt förekommande åsikt är att korta nummer är lättare att komma ihåg än långa nummer och därför alltid är attraktiva. Det är rimligt att anta att de flesta företag och privatpersoner vill ha så korta nummer som möjligt. Användande av korta nummer innebär dock att nummerresurserna blir mindre jämfört med ett användande av långa nummer och tilldelning bör därför ske på ett restriktivt sätt. Detta kapitel sammanställer de svar som har inkommit. Åsikter som speciellt berör 90-serien och 078-serien behandlas i separata avsnitt. 4.2 Korta nummer Åsikter om nummerlängd hos korta nummer I stort sett alla aktörer som inkommit med svar anser att ett kort nummer är 3-5 siffror långt. En aktör anser att nummerlängden för betalnummer idag är för lång och att det vore önskvärt med siffror istället Åsikter rörande behov av korta nummer Som beskrivet ovan är en vanligt förekommande åsikt att korta nummer är enklare att komma ihåg än långa nummer och därmed alltid är attraktiva, dvs. att det alltid finns ett behov av korta nummer. Då korta nummer alltid är attraktiva är det troligt att flertalet nya typer av användande för korta nummer skulle komma att utvecklas om resurser fanns tillgängliga för operatörer och andra aktörer. Detta anger också några av operatörerna. En annan vanlig åsikt är att det, bortsett från samhällsviktiga tjänster, bara är intressant med korta nummer för tjänster som används frekvent och därmed hålls i minnet hos användarna. Nummer som inte används frekvent behöver antagligen slås upp vid användning även om de är korta. I PTS Temo-undersökning från 2003 ställdes till slutanvändare frågan hur många nummer som börjar på 11 man tror sig kunna hålla i minnet. Det vanligaste svaret var, för både korta (3 siffror) och långa (fler än 3 siffror) nummer, 3 stycken. [TEMO] En annan viktig dimension i korta nummers natur som är viktig att sätta i relation till ovan nämnda åsikter om frekvens är att de inger en seriös framtoning gentemot slutanvändarna. Nummer som inger förtroende hos slutanvändarna är något som önskas både av leverantörer för samhällsviktiga tjänster och av leverantörer för kommersiella tjänster då de är enkla att använda och attraktiva att kommunicera i informationskampanjer eller marknadsföring. tel fax Org.no (37)

15 4.2.3 Åsikter rörande tilldelning av korta nummer Flertalet aktörer anser att tilldelning av korta nummer skall ske enligt en rättviseprincip, dvs. att alla aktörer som erbjuder tjänster inom den typ av användande numren definieras för skall ha samma möjligheter att nyttja dem. En aktör anser att eventuella avgifter för kommersiell användning av korta nummer inte får vara för höga då detta kan diskriminera vissa mindre aktörer. Andra tilldelningsprinciper för korta nummer som föreslås är: Först till kvarn kan kombineras med en begränsning av hur många nummer en aktör kan få. Tilldelningen kan även kopplas till behov. 4.3 Åsikter rörande 90-serien En mycket vanlig åsikt som de flesta aktörer anger avseende 90-serien är att dagens situation där TeliaSonera som ensam aktör har tillgång till 90-serien inte är konkurrensneutral och därmed bör ändras. TeliaSonera stödjer tanken att ge andra aktörer tillgång till lediga nummer i 90-serien, t.ex. för kundtjänster, men anser det mycket viktigt både för TeliaSonera och marknaden att företaget får behålla nuvarande användning av 90-serien. Vidare anser man att servicenummer inom 90- serien är väletablerade och att nuvarande nummerlängd bör behållas för hela nummerserien samt att även krav beträffande förval och övrig trafikstyrning bör behållas. TeliaSonera anger att kundtjänstnummer är att föredra i 90-serien framför 078-serien då en operatörs kundtjänst bör kunna nås från alla telenät, vilket inte är möjligt med den definition för operatörsspecifika tjänster som är gäller för 078-serien. En annan åsikt gällande 90-serien som flera aktörer anger är att den historiska användningen av korta servicenummer i serien har skapat en situation där 90-nummer idag inger en känsla av seriositet och auktoritet. Servicenumren i 90-serien har funnits länge och har en hög igenkänningsfaktor. Vidare ger nummerserien enligt många en känsla av att innehålla servicenummer av samhällsnyttig karaktär (vilket den i viss utsträckning också gör). De tillfrågade aktörerna har fått frågan om vad man tycker att 90-serien skall användas till under förutsättning att dagens situation förändras. De vanligast förekommande användningsområdena är: Information och andra samhällsnyttiga ändamål Harmoniserade operatörstjänster Operatörsspecifika tjänster Hjälpinsamlingar i samband med 90-konton Betalteletjänster I kapitel 6 utvecklas vad en ny användning enligt dessa punkter skulle innebära. tel fax Org.no (37)

16 4.3.1 SOS Alarms åsikter rörande nödnummer I enlighet med ambitionen inom EU anser SOS Alarm att Sverige borde avveckla det parallella nödnumret Vid en mätning genomförd under en vecka i juni 1997 var uppskattningsvis 15 % av nödsamtalen genomförda med nummer och resten med nummer 112 (85 %). Det får antas 4 att andelen nödsamtal utförda med idag är väsentligt lägre. Eftersom omräknas till 112 innan det når larmcentralerna kan SOS Alarm inte se vilket nummer som använts. [SOS] Det har genomförts ett antal informationskampanjer för 112 och SOS Alarm anser att medvetenheten för numret idag är hög i Sverige. Sannolikt ser merparten av den yngre delen av befolkningen inte något behov av att behålla numret som nödnummer. Mot bakgrund av den höga medvetenheten av 112 i kombination med den sannolikt mycket låga användningen av i relation till 112 samt EU:s ambitioner om avveckling av parallella nödnummer anser man det rimligt att Sverige lägger upp en plan för avveckling av Ett sådant initiativ bör dock föregås av en mätning över användningen samt en marknadsundersökning över inställningen till [SOS] Det finns två dimensioner att betänka gällande ett initiativ för avveckling av nödnummer Vid en avveckling tar någon part själva beslutet och någon part ansvaret för detta beslut. SOS Alarm vill inte driva denna process utan vill att andra parter tar beslut och ansvar för detta. [SOS] En möjlig väg framåt är en dialog mellan PTS och regeringen där beslut- och ansvarsfrågorna löses dessa parter emellan. 4.4 Åsikter rörande 078-serien De tillfrågade aktörerna har fått frågan huruvida man använder 078-serien idag samt vilka konsekvenserna skulle vara om den typen av användande som finns i 078-serien idag skulle flyttas till annan nummerserie. Flertalet av de operatörer som inkommit med svar använder idag 078-serien på något sätt och anger att det skulle vara problematiskt och kostsamt att flytta användandet till annan nummerserie. De operatörer som inte använder serien idag anger av naturliga skäl inga konsekvenser. Slutligen anger några aktörer att 078-serien associerar till mobilnummer. I kapitel 6 utvecklas de olika aktörernas synpunkter rörande 078-serien i samband med diskussioner kring olika alternativ för framtida användande av 078-serien. 4 SOS Alarm anger att de bara kan anta detta då man inte själva har informationsansvar för nödnumren och därmed inte har mandat för att genomföra undersökningar rörande användningsfrekvens av nödnumren. Antagandet görs dock på relativt säkra grunder och med utgångspunkt från tidigare mätningar. tel fax Org.no (37)

17 5 Korta servicenummer i andra länder 5.1 Inledning Detta kapitel ger en överblick av hur korta servicenummer används i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. Fokus har legat på att identifiera och beskriva olika typer av användande för korta servicenummer som kan vara intressant ur ett svenskt perspektiv. Därmed presenteras bara kort information om de övergripande nummerplanerna i dessa länder. 5.2 Korta servicenummer i Finland Finland har en öppen nummerplan som följer ITU:s rekommendation E.164. Landet är i europeisk synpunkt unikt eftersom det i modern tid har haft flest fungerande privata telefonföreningar, operatörer, vilka nationellt sammanfogats av ett regelverk som gör det möjligt att på rimliga villkor kommunicera även utanför den egna operatörens nät. Nummerplanändringen 1996, då bland annat sjuttiofem riktnummerområden reducerades till tretton, tog två till tre år att genomföra. Förutom centrala Helsingfors berördes nästan alla abonnenter. Exempelvis ändrades accessnummer till mobiloperatörer och tjänster. [PTS1] Korta servicenummer Den stora omstruktureringen 1996, med en reducering till 13 riktnummerområden, skapade nya möjligheter för tilldelning av nummerserier till servicenummer. I Finland är servicenummer indelade i fyra grupper enligt [FI2]: Allmännyttiga tjänster (grupp I) Kundbetjäningstjänster (grupp II) Underhållningstjänster (grupp III) Vuxenunderhållningstjänster (grupp IV) Det finns ett antal nummerserier i Finland som är avsatta för användning till servicenummer inom dessa grupper. Förutom operatörsspecifika tjänster i nummerserien 100 (se nedan) är dock servicenummer normalt 7 eller fler siffror och kan därmed inte anses vara korta. Operatörsspecifika servicenummer Operatörsspecifika servicenummer inleds med 100. Tjänster som erbjuds i 100-serien kan normalt endast nås internt i telenäten men nummerplanen tillåter att operatörer sluter överenskommelser om att erbjuda tjänster som spänner över flera nät. Nummerresurserna i 100-serien står till operatörernas förfogande och det är upp till varje operatör att hantera kapaciteten. Operatören avgör således själv hur många tjänster som ska erbjudas, och hur långa numren ska vara för dessa tjänster. Normalt är nummerlängden för operatörsspecifika servicenummer 5-6 siffror men den kan teoretiskt vara så korta som tre siffror, vilket dock enbart ger ett (1) möjligt servicenummer i serien (100). Operatörerna får bara använda 100-serien till Allmännyttiga tjänster (grupp I) och Kundbetjäningstjänster (grupp II). [FI2] tel fax Org.no (37)

18 5.2.2 Korta servicenummer för nummerupplysningstjänster I Finland används ett antal nummer/nummerserier för nummerupplysningstjänster. För servicenumret 118 kan operatörerna själva bestämma vilken leverantör som får tillhandahålla nummerupplysningstjänster och operatörerna kan därmed göra det själva. Andra servicenummer för nummerupplysningstjänster är [FI2]: X (X skilt från 8) 075XY (internationell nummerupplysning) Korta servicenummer 11-serien Finland använder idag två servicenummer i 11-serien; nödnummer 112 och nummerupplysningsnummer 118. Vidare är 116-serien reserverad för eventuellt framtida harmoniserade servicenummer inom EU. [FI2] Speciella korta servicenummer i mobilnät Finland använder idag ett antal korta servicenummer enbart i mobilnäten. För samtalsspecifikation används och för SMS-tjänster används servicenummer på 5-6 siffror. SMS-tjänster inom mobilnäten är förutom de fyra tjänstegrupperna indelade i teleföretagsspecifika-, företags- och avgiftsfria tjänster. För att använda servicenummer för SMS-tjänster måste ansökan göras till Kommunikationsverket (FICORA) som beviljar tillstånd. [FI2] Operatörsprefix Utöver ovan användande av korta servicenummer används två 9-serier för operatörsprefix i Finland [FI2]: Operatörsprefix för nationell trafik 90XYZ Operatörsprefix för internationell trafik 99X(Y[Z]) 5.3 Korta servicenummer i Danmark Danmark har haft en sluten nummerplan sedan många år. Samtidigt som den slutna nummerplanen infördes låstes nummerlängden till åtta siffror. Nationellt prefix används inte och det finns ingen geografisk information i telefonnumren. Nummerserier med första siffra 0 är reserverade för framtida bruk. Korta nummer med tre till fem siffrors nummerlängd har begynnelsesiffra 1. De åttasiffriga numren finns i övriga serier, 2-9, där framförallt stora delar av 9-serien är reserverad för framtida bruk. Tjänster har inga nummer som utpekas redan på första siffran utan de är blandade med övriga serier. Nummer som används för tjänster börjar på 70 för tjänster med delad kostnad, 80 för frisamtal och 90 för betalsamtal. Dessa nummer har alla längden 8 siffror. tel fax Org.no (37)

19 Korta nummer, dvs. sådana med begynnelsesiffra 1, används bland annat för operatörsval (10XX), samhällstjänster (11X med nödnummer 112), åtkomst till andra nät såsom datanät (16XXX), övriga landstäckande samhällstjänster och nummerupplysningstjänster (18XX). Övriga serier är reserverade för framtida bruk. [PTS1] [DK1] 5.4 Korta servicenummer i Norge Norge började övergå till en åttasiffrig nummerplan den 1 juli 1992 och har sedan den 28 oktober 1993 en sluten nummerplan med åtta siffror. Det innebär att nationell och internationell nummertagning (efter landskoden) är identisk. Under den senaste tiden har nummerserier med begynnelsesiffra 0 öppnats för femsiffriga ickegeografiska servicenummer (i serierna 02-09, se nedan), vilka kan användas för tjänster åtkomliga internationellt med komplett nummertagning om den utländska operatören har öppnat sitt telenät för trafik till Geografisk information finns kvar i telefonnumren som börjar på 2, 3, 5, 6 och 7. För mobilteletjänster används nummer som börjar på 4 eller 9. [PTS1] Övriga ickegeografiska åttasiffriga nummer börjar på 8 och innehåller till största delen teletjänster. Exempelvis är 800 frisamtalsservice, serie nummer för låg prissättning, serie 820 används för informationstjänster, serie 829 för underhållning och serie 880 för personlig telefoni. [PTS1] Nummer med begynnelsesiffra 1 betraktas som standardiserade specialnummer och används bl.a. enligt följande [PTS1] [NOR1]: Korta servicenummer i den norska nummerplanen Nummer 11X Användning Nödnummer enligt: brandkår, polisen, sjukvården 115 Manuell betjäning för uppkoppling av samtal till utlandet. Tjänsten kan nås från alla operatörer. Operatörer med eget nät kan använda numret för att själv erbjuda denna tjänst till egna kunder. 117 Manuell betjäning för uppkoppling av samtal inrikes. Tjänsten kan nås från alla operatörer. Operatörer med eget nät kan använda numret för att själv erbjuda denna tjänst till egna kunder. 12X och 13X 14X 15XX(Y) 17X 18XX 19X(Y[Z]) Kustradio Specialtjänster Operatörsprefix Information om trafik och kollektivtrafik Nummerupplysningstjänster Operatörsspecifika tjänster (t.ex. för nätinterna nummer 3 till 5 siffror långa) tel fax Org.no (37)

20 5.4.1 Nya korta servicenummer i nummerserier I den norska nummerplanen är det avsatt åtta tusen femsiffriga icke-geografiska servicenummer i serien Dessa servicenummer kan användas för informationstjänster samt för kommersiella tjänster i samband med marknadsföring och försäljning av varor och tjänster. Den norska Post- och telemyndigheten tilldelar servicenummer direkt till den aktör som slutligen använder det och erbjuder tjänster därigenom. Den aktuella tilldelningen kan ses på Post- og Teletilsynets webbplats 5. Tilldelningen sker genom en ansökningsprocess där olika aktörer som operatörer, företag, organisationer och förvaltningar kan söka för tilldelning av servicenummer. Några begränsningar för vilken typ av aktör som får använda dessa servicenummer har inte kunnat identifieras. Aktören kan välja bland alla lediga servicenummer och betalar en årlig avgift för att nyttja det. Det finns ett antal olika prisnivåer vilka relaterar till hur attraktivt servicenumret anses. Exempel på servicenummer, prisklasser och aktuell innehavare är [NOR2]: Exempel på nummer, prisklasser och aktuell innehavare för korta servicenummer inom serierna i Norge Servicenummer Årlig avgift [Norska kronor] Innehavare Tele2 Norge AS Sparebank 1 SR-bank ABB Holding AS NMD Grossisthandel AS M Norge AS UNICEF Norge Avgiften för icke-kommersiell allmännyttig användning av servicenummer är satt till en speciellt låg avgift på NOK/år, UNICEF Norge är exempel på en sådan aktör. De femsiffriga servicenumren i serierna får inte prissättas med en taxa som är högre än ett normalt samtal och betalteletjänster är därmed inte tillåtna. Innehavaren av servicenumret väljer själv vilken typ av tjänster som ska erbjudas (dock inte betalteletjänster) och kan behålla servicenumret vid ett eventuellt byte till andra tjänster. Vidare kan ett servicenummer överlåtas mellan tjänstetillhandahållare. Servicenummer i serierna är normalt icke-geografiska. Om innehavaren önskar kan dock servicenumret användas för avancerade kopplingsfunktioner, t.ex. tidsberoende koppling eller geografiskt beroende koppling. På så sätt kan olika anrop till samma servicenummer kopplas olika beroende av klockslag och/eller geografisk plats för samtalets ursprung. [NOR3] 5 ternet/ressursforvaltning/nummer/serie/5sif/5sif-hovedside.html tel fax Org.no (37)

21 5.5 Korta servicenummer i Storbritannien I Storbritannien, omfattande England, Nord-Irland, Skottland och Wales, övertog 1994 OFTEL ansvaret för telefoninummerplanen från British Telecom. Idag har ansvaret tagits över av OFCOM. I den nuvarande nummerplanen beskriver förstasiffran i NDC, efter det nationella prefixet 0, typen av nummer. Ett telefonnummer är normalt 11 siffror långt inklusive den första nollan. Efter den inledande nollan innebär siffrorna 1 och 2 geografiska nummer, siffran 3 är reserverad för framtida geografiska nummer, siffrorna 4 och 6 är reserverad för framtida tjänster, siffran 5 innebär företagstelefoni eller geografisk oberoende nummer, siffran 7 används för mobiltelefoni samt personlig telefoni och personsökning, siffran 8 används för samtal med speciella tariffer, och inledande siffra 9 används för betalteletjänster. [PTS1] [UK1] I den brittiska nummerplanen specificeras tre typer av accesskoder (eng. access code) vilka utgörs av korta icke-geografiska servicenummer på 3-5 siffror som börjar på siffran 1 (utan en inledande siffra 0). De tre typerna är [UK1]: Typ A: Anvisas av OFCOM. Kan användas av alla operatörer och används för dedikerade tjänster som spänner över flera telenät. Typ B: Tilldelas för individuellt användande av aktörer genom OFCOM. Används antingen för operatörsprefix eller för nummerupplysningstjänster. Typ C: Är avsatta för att användning till nätinterna tjänster. I tabellen nedan anges vilka nummerserier detta gäller samt hur de används [UK1]: Korta servicenummer i den brittiska nummerplanen Servicenummer Användning Kod Exempel på användare 100 Operatörsassistans. Kopplas till den aktuella operatören. A Flertalet operatörer 112 Nödtjänster A Alla operatörer 110X, 111X, 113X, Avsatta för eventuellt 114X, 115, 116, framtida användning till 117X, 119X harmoniserade CEPTnummer 118XXX Sexsiffriga nummer för B Mycket stort antal aktörer som nummerupplysnings- erbjuder nummerupplysningstjänster. tjänster Nummer som börjar För att ge tillgång till B Nummer i dessa nummerserier på: tjänster enligt typ B används av alla operatörer för att , , , , prefix som slås för att ringa med annan operatör än möjliggöra användning av förvalsoperatör. tel fax Org.no (37)

22 Kan vara tre till fem abonnemangsoperatör. siffror långa Nummer som börjar Interna Nättjänster. C Används av många operatörer för på: , 142, , 154, , , 190, 191, Exempel; försäljning, kundtjänster för privatkunder och företagskunder, nätinterna tjänster. Samma nummer används i många fall av flera operatörer och för olika typer av tjänster. 193, 194, felanmälan, Kan vara tre till fem siffror långa fakturafrågor, röstbrevlåda, påminnelsetjänster, nummerupplysning, påfyllning av kontantkort 123 Fröken Ur (Speking clock) 141 Bortval av Calling Line Identification (CLI), 1470 Aktivering av CLI per samtal A A A 1471 Call Return A 1472, 1474, 1476, 1478, 1479 CLI-tjänster A 1475 Borttagning av Call Return A 1477 Automatic call trace A 155 International assistance operator och Voice text messages för döva 195 Nummerupplysning för blinda och handikappade A A A Utöver dessa korta servicenummer används nummer 999 som nödnummer. I Storbritannien används nödnummer 999 i betydlig större utsträckning än 112. [UK2] tel fax Org.no (37)

23 6 Ny användning av 90-serien och 078-serien Detta kapitel sammanväver informationen i de tidigare kapitlen om dagens användande av 90- och 078-serierna, aktörernas synpunkter, användandet av korta servicenummer i andra länder samt författarnas egna åsikter. Först diskuteras ett antal alternativ för framtida användande av 90- och 078-serierna. För de olika alternativen diskuteras vad de innebär, vilka aktörer på telemarknaden som berörs, dess för- och nackdelar, hur de kan kombineras med andra alternativ samt hur de relaterar till önskemål och synpunkter som har inhämtats från olika aktörer. Därefter presenteras ett antal kriterier som anses viktiga att betänka vi utformning av framtida användning av 90- och 078-seriena. Slutligen presenteras två exempel på hur nummerplanen för 90-serien skulle kunna utformas samt en rekommendation för framtida användning av 078- serien. De två förslagen för 90-serien är tilltänka som underlag för fortsatta diskussioner snarare än rekommendationer. 6.1 Alternativ för ny användning av 90-serien Utfasning av operatörsanvändande av 90-serien Ett återkommande önskemål från operatörer är att de servicenummer som idag endast kan nyttjas för att nå TeliaSonera (90100, 90200, och samt därtill hörande faxnummer) fasas ut. Denna lösning specificerar inte hur 90-serien skall användas i framtiden utan motiveras mer utifrån behov av konkurrensneutralitet än något konkret behov av korta servicenummer. En möjlig användning av 90-serien efter utfasning är att åter tilldela delar av den till operatörer (se nedan), men då på ett sätt som inte gynnar någon aktör framför en annan. Denna lösning frigör flera mycket attraktiva nummer och skulle kunna kombineras med tilldelning av 90-serien till flera olika typer av aktörer, dvs. inte bara till operatörer. TeliaSonera motsätter sig starkt en utfasning av sina existerande kundtjänstnummer. Detta motiveras med att dessa servicenummer sedan lång tid är mycket djupt rotade hos allmänheten Tilldelning av resurser i 90-serien till operatörer Finland, Norge och Storbritannien har i sina nummerplaner avsatt korta servicenummer för operatörsspecifika tjänster. Varianter på tilldelning till operatörer diskuteras i detta avsnitt medan diskussioner kring en mer generell utdelning av korta servicenummer till flera typer av aktörer återfinns under och Fördelning av 90-serien bland operatörer enligt rättviseprincip De operatörstjänster som bedöms ha stort behov av korta servicenummer är i första hand kundtjänst och röstbrevlåda. Flertalet operatörer har också angivit att de vill använda servicenummer i 90-serien för kundtjänst. tel fax Org.no (37)

24 Med nuvarande utformning av 90-serien, med en nummerlängd på fem siffror, finns det sannolikt tillräckligt med nummerresurser för att alla intresserade operatörer skall kunna tilldelas minst två servicenummer. För att försäkra om att bara aktiva aktörer utnyttjar den begränsade resursen kan en avgift tas ut för varje servicenummer. På dagens marknad erbjuds operatörstjänster som regel gratis eller debiteras som lokalsamtal. Vid kortare nummerlängd blir mängden nummer för liten för att dessa tjänster skall kunna realiseras för alla aktörer. Rättvis tilldelning av de mest attraktiva numren i 90-serien kan bli svår att uppnå. Ett antal olika förslag på genomförande har diskuterats: Avgift (hyra) för nummer baseras på attraktivitet Prioritetsordning vid tilldelning avgörs av antal kunder/användare Skönhetstävling. Det är dock oklart på vilka kriterier en skönhetstävling för tilldelning av nummer skall baseras. Ingen av metoderna ovan garanterar en fullständigt rättvis tilldelning av nummer och gör det besvärligt för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Ett införande av nationellt harmoniserade nätinterna servicenummer eller av nätinterna servicenummer för fri användning skulle kunna vara en lösning. Dessa alternativ diskuteras i de två följande avsnitten. Operatörsspecifika tjänster - nationellt harmoniserade servicenummer Många aktörer har angivit att de är positiva till ett användande av gemensamma servicenummer för nå samma typ av kundrelaterade tjänster hos alla operatörer. Exempelvis skulle alltid kunna dirigeras till röstbrevlådetjänst hos den aktuella abonnemangsoperatören, dvs. till den operatör abonnenten är kund hos. En sådan lösning skulle innebära en stor fördel för konsumenten som bara behöver minnas ett fåtal servicenummer oavsett operatör. Detta skulle kunna realiseras genom att delar av 90-serien avsätts för nätinterna servicenummer som genom harmonisering används på samma sätt, dvs. för samma typ av tjänster, av alla operatörer. Numren används därmed internt i telenäten men på samma sätt av alla operatörer. Både harmoniserade och icke-harmoniserade nätinterna nummer finns idag i mobiltelenäten, t.ex. i form av operatörsgemensamma servicenummer för SMS-tjänster respektive operatörsspecifika servicenummer för röstbrevlådetjänster. Här fokuseras dock diskussionen kring nätinterna nummer i de fasta telenäten. För att möjliggöra harmonisering erfordras en aktör som är ansvarig för att definiera hur de nätinterna servicenumren skall användas, dvs. typ av tjänst per nummer, samt för att kontrollera att användning av servicenumren sker enligt definitionerna. Denna roll kan innehas av PTS eller av operatörskonsortiet på liknande sätt som korta servicenummer för SMS-tjänster hanteras i mobiltelenäten idag. En användning av harmoniserade servicenummer är sannolikt relevant för ett relativt litet antal tjänster. De som diskuterats är: Kundtjänst för abonnemangsoperatör Kundtjänst för förvalsoperatör Röstbrevlåda hos abonnemangsoperatör tel fax Org.no (37)

25 Fakturainformation Sannolikt finns ytterligare tjänster som faller i denna kategori men antalet nummer förblir totalt sett litet eftersom de återanvänds för respektive operatör. Därmed öppnas möjligheten att använda kortare nummer om antalet tjänster hålls lågt och hela 90-serien reserveras för denna typ av användning är det tänkbart att använda tresiffriga nummer. Behålls istället en nummerlängd på fem siffror kommer nationellt harmoniserade servicenummer att förbruka en mycket liten del av 90-serien vilket gör att flera andra typer av tjänster, såväl existerande som framtida, också kan tilldelas korta servicenummer. Ett införande av nätinterna harmoniserade servicenummer i 90-serien utesluter inte att TeliaSonera behåller sin nuvarande användning av 90-nummer. Det finns dock en brytpunkt gällande huruvida TeliaSoneras befintliga servicenummer för kundtjänst skall användas. TeliaSonera är positiv till idén med nätinterna och harmoniserade servicenummer men under förutsättning att man får behålla sina befintliga kundtjänstnummer och att andra nummer i 90- serien väljs för den nya användningen. Samtliga andra operatörer anger att TeliaSoneras användande av ger företaget en betydande konkurrensfördel och är av åsikten att TeliaSoneras användning av dessa servicenummer bör avvecklas och att numren därefter bör läggas vilande under en längre tid. Om TeliaSoneras befintliga servicenummer för kundtjänst görs om till nätinterna harmoniserade kundtjänstnummer finns risk för att situationen blir otydlig för slutanvändarna. Vidare bedöms en användning av TeliaSoneras befintliga servicenummer istället för nummer som inte används idag innebära mer arbete i form av omkonfigureringar av telenätet. Om nummer skilda från TeliaSoneras befintliga servicenummer väljs, och om TeliaSoneras befintliga användning fasas ut, är det troligen bäst ur ett slutanvändarperspektiv att de befintliga servicenumren fasas ut under en längre tidsperiod under vilken TeliaSonera parallellt ansluter till de nya nätinterna och harmoniserade servicenumren. Operatörsspecifika tjänster fri användning för interna tjänster Några operatörer anger att man vill använda 90-serien till nätinterna operatörsspecifika tjänster. Exempel på tjänster som anges är kundtjänst, nummerupplysning och självadministration (t.ex. hantering av tjänsteportfölj). En sådan lösning skulle kunna realiseras genom att en del av 90-serien avsätts för nätintern operatörsspecifik användning. Denna typ av användning ser vi idag i 100-serien i Finland, i den 3-5 siffror långa 19-serien i Norge, samt i de 3-5 siffror långa operatörsspecifika typ C-numren i Storbritannien (t.ex. i serierna ). Samma typer av tjänster skulle kunna erbjudas som i ovan presenterade alternativ för nätinterna harmoniserade tjänster och precis som i detta alternativ skulle bara en liten del av resurserna i 90-serien behöva allokeras. Skillnaden är att operatörerna själva bestämmer vilka tjänster som skall erbjudas vilket skapar en icke-harmoniserad situation som kan vara sämre för slutanvändarna. Det som talar för en icke-harmoniserad lösning är att den kan skapa en mer flexibel struktur med större handlingsutrymme för operatörerna. Om önskemål finns för att kontrollera detta till någon grad kan i nummerplanen införas erforderliga bestämmelser vilka definierar vilken typ av användande som är tillåtet. tel fax Org.no (37)