Bo Martinsson hälsar deltagarna välkomna och samtliga presenterar sig kort.

Transkript

1 Datum Vår referens Sida (6) Nätsäkerhetsavdelningen Gudrun Thelander Minnesanteckningar från Nummerforum Datum: måndag den 7 april 2014, kl Plats: PTS lokaler, Valhallavägen Inledning Bo Martinsson hälsar deltagarna välkomna och samtliga presenterar sig kort. 2. Minnesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter eller kommentarer framfördes. 3. Strategi för telefoninummerplanen (Bo Martinsson, PTS) Många av de närvarande operatörerna har varit med hela resan inför förändringen av nummerplanen. Det finns många olika identiteter i elektroniska informationsnät men telefoninummerplanen handlar bara om telefonnummer. En kort genomgång gjordes av vad som hänt med nummerplanen sedan den fastställdes Strategin, som är baserad på remissvar från förstudien 2010 och vidare diskussioner med marknaden, är i princip klar. Den har varit ute på remiss och ska nu först dras för styrelsen för att senare i april godkännas av vår stf GD. PTS vill förändra nummerplanen så den passar verkligheten och inte är så fyrkantig som förut. Förändringarna kommer att ske i olika steg. På kort sikt, 1-3 år, kommer det att bli möjligt att använda geografiska nummer i andra riktnummerområden och i mobilnät vilket innebär att ett av de nu gällande tillståndsvillkoren måste ändras. På lång sikt >10 år kommer det inte finnas några riktnummer och samma nummerserier kommer att användas för både fastnäts- och mobiltelefoni. Se mer detaljer i bilaga 1.

2 2(6) 4. Övrigt pågående arbeten relaterat till telefoninummerplanen (Bo Martinsson, PTS) En remiss har varit ute om att öppna ny mobilserie, är på gång för mobila bredbandstjänster, undertecknas av avdelningschefen idag 7 april. En övergångslösning är gjord som säger att man får ta i bruk nya nummer i de gamla serierna under 6 månader därefter bara i De nummer som redan är i bruk får man ha kvar. Om något är oklart - hör av er. a) Ramverk för hur 118-numren för nummerupplysning får användas. (Jeanette Kronwall,PTS) Arbetet grundar sig på en kartläggning av användningen av 118-nummer sedan Var "fråga vad du vill" att betrakta som nummerupplysning. Tillsynen visar att det var en övergående trend då det blivit så vanligt med smarta telefoner med internetuppkoppling där man kan få svar på det mesta. Tillsynen omfattar bara nummerupplysningstjänster som tillhandahålls via telefon och SMS. Enligt de paragrafer i LEK och PTS föreskrifter som gäller för nummerupplysning ska personuppgifter begränsas till vad som krävs för att identifiera en särskild abonnent. Via nummer för betalteletjänster får man tillhandahålla andra typer av uppgifter. Den beskrivning av vad PTS anser utgör en nummerupplysningstjänst framgår i de förelägganden som tillsynen har lett till. Se bilaga 2. b) Numren 71XXX och 72XXX (premium-sms) (Susanne Chennell, PTS) När betaltjänstlagen infördes krävdes registrering av kunderna och då startades WyWallet av mobiloperatörerna. PTS bestämde att göra översyn då många var missnöjda. Ett antal frågor om hur man ser på problemet har skickats ut till operatörer, innehållsleverantörer, aggregatörer och övriga intressenter och myndigheter. En sammanfattning av svaren från dessa finns i bilaga 3. PTS har tagit ställning till svaren och haft möte med Finansinspektionen där man hade en allmän diskussion om betaltjänstlagen, skillnaden mellan betaltjänster och de undantagna mervärdestjänsterna och en ev. revision av direktivet. Nu planeras träffar med en eller flera operatörer och innehållsleverantörer samt en översyn vilka gränsdragningar PTS kan göra. PTS hoppas på någon typ av beslut under året. 5. Pågående arbeten relaterat till tekniska planer

3 3(6) a) Mobila nätkoder (MNC) (Susanne Chennel, PTS) Idag är 38 av 99 tvåsiffriga MNC:er tilldeldade så det börjar bli bristvara. För att eventuellt förlänga till tresiffriga i framtiden har man reserverat för att kunna göra om till En konsult har tittat på om man kan blanda två och tresiffriga för att på så sätt kunna utnyttja Om man har eget radioaccessnät är det inte lämpligt, däremot är det enklare att hantera som virtuell operatör. PTS avser komma med förslag om blandad användning under hösten. Inom CEPT håller man på att ta fram en rapport om vad man behöver i framtiden, hur det ser ut och vilka tjänster. Man tittar på harmonisering av tilldelningen då det idag är olika i olika länder. Specen E.212 kommer att behöva revideras. Länkar till rapporterna finns tillsammans med bilaga 4. På frågan om det är många som står i kö för att få nummer svarade Susanne att det inte är akut men det finns behov av fler MNC. En kommentar från en deltagare var att många diskuterar det här men det verkar vara hypotetiska resonemang och svårt att få fram det konkreta behovet. Susanne svarade att det kommer finnas en del i CEPT-rapporten kring detta och att det ser olika ut i olika länder. En annan deltagare säger att maskin-maskin diskuteras och det kommer bli problem om man måste byta. 6. Framkoppling av 020-samtal från utlandet (Per Hemrin, TeliaSonera) När man ringer 020 från utlandet har Telia av tradition spärrat och man har inte kommit fram till svarsstället. Motivet har varit att kunden inte ska behöva oroa sig för att betala till ett nummer som man tror är gratis.telia har nu noterat att det kommit in från utlandet via andra operatörer som terminerar i Telias nät. Telia vet då inte att samtalet kommer från utlandet utan har haft utgångspunkten att det är nationellt. Frågan har därför väckts om inte alla operatörer i Sverige borde göra på samma sätt. Det kan vara praktiskt att man kommer fram om man t.ex. ska spärra kort, istället för att behöva ha ett annat nummer till t.ex. banken. Om 020 inte uppfattas som frisamtal i utlandet så blir det den uppringande abonnenten som får betala. Det vore intressant att höra hur andra gör och ser på det tyckte Per. Några kommentarer från mötesdeltagare: inroamade kunder släpps fram. Gör alla andra det och det kan vara den trafiken Telia sett? mobiler som roamar in når våra 020-nummer på slutkundsidan bör kunden få bestämma om han vill betala på samtrafiksidan är det efter att PTS pressat priserna en icke-fråga

4 4(6) den mest besvärliga frågeställningen är att uppringaren kan tro att det är gratis. i en operatörs nät kan man nå alla nummer så det kan vara sådana samtal som Telia ser. Det står att det är ett national fee number inte international samsynen är det viktiga, ska det vara stängt borde alla göra likadant. om det är en mobil som har utländskt nummer måste man få veta det. Ringer man från utlandet kan det vara fast eller mobilt Bo Martinsson, PTS, sa att det finns skyldighet i LEK 5 att förmedla den typen av samtal för sina kunder om det inte finns tekniska eller ekonomiska begränsningar/hinder. Europa ska ses som en enhet. Det finns vissa begränsningar. PTS har aldrig haft något fall och prövat i ett sådant ärende. Per sa att det är nog svårt att fatta beslut nu men det är bra om alla som är intresserade av frågan diskuterar vidare utanför Nummerforum. 7. NDC 395 för dirigering på IP-nivå (Susanne Chennell, PTS) Baserat på en ansökan från Tele2 har PTS skickat ut en remiss gällande NDC 395 och dess användning för dirigering av trafik på IP-nivå. I svaren som PTS fick framkom det att det finns en otydlighet om behovet även avser extern dirigering mellan näten eller om det enbart finns behov av NDC för intern dirigering. Gustaf Ehrner, Tele2, sa att NDC 394 används för dirigering av nummer som varit porterade någon gång för att inte skapa kaos inom porteringsmarknaden. Det har uppstått behov att ha identitet även för de nummer som aldrig har porterats och det skulle då vara NDC 395. Susanne Chennell sa att PTS har uppfattat behovet av ett NDC för intern dirigering men att andra operatörer med samma behov skulle kunna använda samma NDC. Gustaf Ehrner menar att de inte ser något hinder mot att andra operatörer använder samma NDC och ska undersöka om behovet enbart gäller intern dirigering. Gustaf Ehrner samlar in info hos sig och kontaktar Susanne. 8. ecall behov av nummerresurser (Ann-Charlotte Bejerskog, PTS) ecall är en nödsamtalstjänst som ska skickas från fordon för att räddningstjänst, polis och ambulans ska komma fram snabbare. ecall ska finnas i alla nya bilmodeller från okt MSB har haft ett regeringsuppdrag kring ecall och lämnade en rapport till regeringen 28 februari. I rapporten står bl.a. att 112 ska vara mottagare av ecall, en ansvarig organisation ska utses och ett forum inrättas för införandet. Ett sim-kort ska finnas i alla nya bilmodeller. Det ska beslutas vilka nummerresurser (nationella eller globala) som ska användas. Det ska gå att motringa på det mottagna telefonnumret. Det ska gå att urskilja om det är ett automatiskt larm eller manuellt samtal.

5 5(6) Flera frågor kring om det måste vara en särskild nummerserie då det blir svårt att få vanliga nummer att räcka vilken typ av data sänds om man krockar? om larmcentralen ska ringa upp måste då bilen vara utrustad med handsfree-teknik? bygger positioneringstjänsten på 0+9 siffror? har kommissionen funderat på integritetsfrågorna när man tog beslutet? På den sista frågan svarade Ann-Charlotte att ecall bara ska väckas till liv när något sker annars ska man inte kunna spåra fordonet. Frågan om PTS tänker sätta några regler för operatörerna ställdes också. På detta svarade Bo Martinsson att PTS kommer att bli en kugge i hjulet men är lika undrande som operatörerna över direktivet och får kolla upp eventuella frågor. 9. Faktablad om vad det kostar att ringa olika typer av telefonnummer PTS får en del frågor från allmänheten om vad det kostar att ringa olika nummer, framförallt 077, och vad de är. I bilaga 6 visas de nummer PTS avser att ha med i faktabladet samt förslag på texter. Arbetet framöver är att stämma av med marknadsaktörerna, slutföra arbete och publicera faktabladet på vår webbplats. Ett förslag att operatörerna ska få faktabladet på remiss innan det publiceras framkom, vilket Bo samtyckte till. En deltagare tyckte att det är ett lovvärt initiativ men prisplaner och avgifter ändras hela tiden så det är en mycket stor uppgift att hålla faktabladet uppdaterat. 10. Information från internationellt arbete inom CEPT/ECC/NaN (Ann-Charlotte Bejerskog, PTS) CEPT/ECC grundades 1959 och har varit en regulatörsgrupp sedan Man behandlar till 90% spektrumfrågor men inom WG NaN hanteras nummer- och nätfrågor. Det är 2 möten per år och ett pågår just nu 8-10 april, där Joakim Strålmark, PTS, närvarar. PTS bevakar frågor inom området och har också möjlighet att bidra genom att lyfta/presentera en specifik fråga/problem. Det som är aktuellt just nu är bl.a. MNC-rapporten och en rapport om tjänsteportabilitet. Fler aktuella frågor finns nämnda i bilaga 7.

6 6(6) 11. Övrigt Konkurrenshinder från betaltelemarknaden (Helena Åsberg, Unicorn) Helena har tagit upp detta ämne vid två tidigare möten. Finns det någon samhällsnytta med att ha ickeregistrerade samtal till en tjänst? Har PTS något ansvar för detta, har operatörerna något ansvar? Utrymmet krymper. Ska vi ha spontan mikrobilling? Ska vi ha ny marknad som reglerar detta? PTS kan skapa en marknad och reglera om det finns behov. Bo Martinsson sa att ganska mycket styrs av EU-reglering. Helena svarade att det som hänt här i Sverige har inte hänt någon annanstans inom EU. Vi behöver trygghet och hoppas att det inte stannar i bara frågeform inom PTS utan att det blir en dialog med operatörerna. Enheten för samtrafik på PTS har fått en skrivelse med frågor om existerande reglering och information om aktörernas önskade reglering och Helena ska ha möte med PTS inom ett par tre veckor. Frågorna är kanske inte relevanta för alla mobiloperatörer men om någon vill veta mer hör av er till Helena. 12. Nästa möte Nästa möte blir 20 oktober 2014, kl Bo Martinsson tackade alla medverkande och mötet avslutades.