Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (13) Projektnamn Arbetsplatslärande i fokus - Kravmärkt Yrkesroll Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Arbetsplatslärande i fokus Kravmärkt yrkesroll Processerna i modellen Kravmärkt yrkesroll har utvecklats sedan Målgruppen är personal inom äldreomsorg och området funktionsnedsättning. Utifrån vår redan utarbetade metod att validera medarbetare mot yrkeskrav och kriterier, har vi sett behov på arbetsplatserna att kunna komplettera kunskap där sådan brister. Med en metod för arbetsplatslärande kompletteras modellen Kravmärkt Yrkesroll och blir ett sätt att möta framtidens behov av kompetens inom vård och omsorg. Modellen har under projektet också anpassats till personal inom området funktionsnedsättning. I projektet har Kravmärkt Yrkesroll utvecklat en metod för arbetsplatslärande, som kan förena konkreta behov av kompetensutveckling med verksamheters långsiktiga och strategiska mål. Verksamheterna har behov av att nya kunskaper ska ge utdelning i det direkta omsorgsarbetet med brukaren. Därför bygger metoden på ett lärande i små steg, där reflektion och dialog är viktiga hörnstenar. Genom att dra nytta av de många kompetenta medarbetare, som finns inom i olika professioner på arbetsplatserna, blir också lärandet mer kostnadseffektivt. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 För att ge inspiration till chefers planering och upplägg av arbetsplatslärande i den egna verksamheten har en särskild vägledning tagits fram. Engagerade och kunniga chefer samt de medarbetare som får nyckelfunktioner fungerar som ett stöd för medarbetare och arbetsplats. Nyckelfunktionerna samtalsledare och yrkesbedömare för validering samt kompetenshandledare och kompetensstödjare för arbetsplatslärande utbildas av Kravmärkt Yrkesroll. Delaktighet och engagemang hos nyckelfunktionerna bidrar till att processerna på arbetsplatsen blir långsiktigt hållbara. Metoden för bedömning och validering i arbetsplatslärandet har granskats och kvalitetssäkrats enligt de nationella riktlinjerna från Myndigheten för yrkeshögskolan. Dessa riktlinjer ligger också till grund för de yrkesstandarder som utarbetats för yrkesbedömare och kompetenshandledare, vilka bedömer kompetens. Båda nyckelfunktionerna blir certifierade. Projektets arbete med anpassning till tydligt definierade läranderesultat, enligt NQF National Qualification Framework, har varit ett led i att stärka värdet på den kunskap och kompetens som medarbetare visar under valideringsprocessen och arbetsplatslärandet. Som social innovation står Kravmärkt Yrkesroll för nya strategier, metoder och initiativ som syftar till att möta samhällets utmaningar avseende framtidens kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Något som också gagnar brukarna. Genom Kravmärkt Yrkesrolls samverkan med skolan utvecklas fördjupade kunskaper hos medarbetare. Kombinationen av de två systemen arbetsplats och skola har också ett gemensamt och samhällsnyttigt mål. Kravmärkt yrkesroll har i samarbete med CentrumVux och SFI i Haninge kommun utvecklat material för språkstöd. Materialet används av språkstödjare för SFI-elever som ska träna

2 Sid 2 (13) svenska språket i en reell arbetsmiljö och samtidigt få insyn i ett eventuellt framtida yrke. Språkstödjarna utbildas av Kravmärkt Yrkesroll och har till uppgift att stödja och följa upp eleven på arbetsplatsen. SFI-läraren handleder och ansvarar för den teoretiska delen av språkutvecklingen. Vi ser att man i Europa står med liknande utmaningar i äldreomsorgen som i Sverige brist på personal och kompetens, låg status för yrket och likheter kring professionell omsorg och omsorg av anhöriga. Under besök i Tyskland och England har vi funnit ett stort intresse för Kravmärkt Yrkesrolls arbete. Vi ser goda möjligheter att hitta bra samarbeten för framtida projekt. Gemensamt är vikten av att bygga broar mellan det formella och informella lärandet och att man också utomlands ser arbetsplatsen som en självklar miljö för lärande. Kravmärkt Yrkesroll erbjuder en komplett modell för kartläggning, validering och komplettering av kompetens inom vård och omsorg. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Inledning Processerna i modellen Kravmärkt Yrkesroll har utvecklats sedan Till modellen hör sedan tidigare en valideringsprocess med nyckelfunktionerna samtalsledare och yrkesbedömare samt tillhörande material. Målgrupper är personal inom äldreomsorgen (ÄO), och från och med detta projekt personal i omsorgen om funktionsnedsatta (FO). Resultat Utifrån modellens metod att först validera medarbetare mot yrkeskrav och kriterier för validering har vi sett behov på arbetsplatserna att kunna komplettera kunskap där sådan brister. En metod för arbetsplatslärande skulle bygga på verksamheternas efterfrågan om lärande i små steg, att lärandet är kostnadseffektivt och kunna ge omedelbar nytta. Ett sätt att tillmötesgå detta är att kunna dra nytta av de många kompetenta medarbetare i olika professioner som finns på arbetsplatserna. I projektet har roller och metoder för lärande på arbetsplatsen utvecklats. Med arbetsplatslärande kompletteras modellen Kravmärkt Yrkesroll, och blir samtidigt ett sätt att möta omsorgens framtida behov av kompetens. När varje medarbetare får sina unika förutsättningar tillvaratagna i arbetsplatslärandet, får dennes känsla av engagemang och delaktighet en självklarhet. Samtidigt ökar professionaliteten och yrkesstoltheten hos enskilda medarbetare, något som i sin tur påverkar kvaliteten i verksamheten. Med den kompletta modellen Kravmärkt Yrkesroll får också omsorgstagarna sina behov tillgodosedda. Projektet avsåg vidare att granska och kvalitetssäkra Kravmärkt Yrkesrolls metod för validering samt även granska och kvalitetssäkra bedömning i arbetsplatslärandet. För att den individuella medarbetaren ska få sina kunskaper erkända och dokumenterade samt ges möjlighet till kompetensutveckling är vår ambition att arbetsplatslärande ska värderas likvärdigt med det formella lärandet som skolan erbjuder. Kravmärkt Yrkesroll bidrar till att bygga broar mellan arbetsplatserna och det formella utbildningssystemet. Med en gemensam projektansökan ville Kravmärkt Yrkesroll och OCN Sweden AB undersöka på vilket sätt våra två modeller kunde ge varandra ett mervärde. Kravmärkt Yrkesroll med

3 Sid 3 (13) processer för validering mot yrkeskrav och arbetsplatslärande samt OCN:s modell för att kvalitetssäkra lärande. Båda organisationerna står för att lärande som sker utanför det formella systemet ska ges ett värde. Projektet har finansierat en heltidsanställd projektledare från OCN som bidragit med expertkunskap gällande: EQF-anpassningen av yrkeskravens kriterier för områdena ÄO och FO. Framtagning av yrkesstandard för yrkesbedömare och kompetenshandledare. Genomförande av tre OCN-paneler, med intressenter och sakkunniga inom det aktuella området. Extern kvalitetsgranskning. Transnationella resor. För den externa kvalitetsgranskningen valde vi att arbeta med ett Kvalitetsråd, vilket ska bidra med erfarenhetsutbyte, rådgivning och granskning vid den kontinuerliga uppföljningen av modellens processer. OCN:s metod, med endast en person som extern kvalitetsgranskare, ansåg vi vara sårbar för ett så komplext uppdrag I samverkan med vår styrelse är fyra personer nu utsedda ledamöter till kvalitetsrådet, vilka representerar akademin och för oss viktiga discipliner som arbetsterapi, gerontologi, sjukgymnastik och sociologi.. Lärande miljöer Bärande för Kravmärkt Yrkesrolls processer är reflektion och dialog för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Detta praktiseras redan i de kreativa läromötena som inleder valideringsprocessen. Med reflektion och dialog görs arbetsplatsen till en lärande miljö i vardagen, något som vi också drar nytta av i arbetsplatslärandet i praktiken. Arbetsplatslärandet planeras utifrån verksamhetens behov och deltagarnas förutsättningar. Nyckelfunktionerna, kompetenshandledare och kompetensstödjare, hämtas från verksamheten och besitter redan den kompetens som ska kompletteras. Kompetensstödjaren finns på arbetsplatsen för att individanpassa lärandet och kompetenshandledaren, med spetskompetens, är huvudansvarig och bedömer att lärande skett efter komplettering. Utformningen av lärandet sker genom att kompetenshandledare skapar ramar och innehåll, medan kompetensstödjaren bland annat kan ta exempel från arbetsplatsen som utgångspunkt för lärandet. Samverkan Med sina sex ägare tillika medlemmar (fem kommuner och ett vårdbolag) är föreningen Kravmärkt Yrkesroll en unik samverkan, med Centret som ett gemensamt nav och en mötesplats för erfarenhetsutbyte och gemensamma ställningstaganden för utveckling och kvalitetsgranskning av modellen och dess metoder. Det är i denna samverkan och med olika kommuners egna insatser utvecklingsarbetet i projektet drivits framåt. Föreningens organisation har under projektet utvecklats och anpassats för att bättre kunna ta tillvara alla aktörers erfarenheter och behov av utveckling. Ett nytillsatt Råd för verksamhetsutveckling blir ett naturligt forum för cheferna hos våra medlemmar, där de kan ge impulser och samla perspektiv kring trender och nya riktlinjer inom omsorgen. En arbetsgrupp för validering finns sedan tidigare för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemskommunerna. En motsvarande finns nu också för arbetsplatslärande, vars uppgift blir att följa upp och underlätta processerna samt utveckla metoden arbetsplatslärande tillsammans med våra medlemmar. Innovativ verksamhet Kravmärkt Yrkesroll som social innovation står för nya strategier, metoder och initiativ som syftar till att möta samhällets utmaningar när det gäller framtidens kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Något som också gagnar brukarna. Genom att validera medarbetare mot yrkeskrav och kompetensutveckla direkt på

4 Sid 4 (13) arbetsplatsen får verksamheten ett kostnadseffektivt lärande som direkt avspeglar sig på arbetsplatsen och i verksamheten. Genom samverkan med skolan utvecklas fördjupade kunskaper hos medarbetare. Kombinationen av de två systemen arbetsplats och skola har också ett gemensamt och samhällsnyttigt mål. Påverkan och genomslag på individnivå Under valideringen har vi sett hur medarbetare får sina kunskaper tydliggjorda och att de får en tydlig och direkt bekräftelse på vad de kan. Efter valideringen får medarbetaren ett individuellt kompetensutlåtande, i vilket medarbetare, chef och verksamhet tydligt ser inom vilka områden kompetens finns eller saknas. Vi ser också att medarbetare som redan besitter kunskap och utses till kompetensstödjare blir ytterligare bekräftade i sin kunskap. Deras engagemang och delaktighet ökar när de får bidra till utvecklingen av arbetsplatsen. Detsamma gäller modellens övriga nyckelfunktioner samtalsledare, yrkesbedömare och kompetenshandledare. Påverkan och genomslag på organisationsnivå Metoden arbetsplatslärande ökar kontaktytorna mellan olika aktörer i verksamheten. Å ena sidan blir kontakterna flera och å andra sidan ökar kontakterna mellan olika nivåer, eftersom nyckelfunktionerna ofta representerar olika professioner och olika placering i organisationen. Arbetsplatslärande gör det möjligt att förena konkreta behov av kompetensutveckling med verksamheters långsiktiga och strategiska mål. Genom att kompetensstödjarna är väl förankrade på arbetsplatsen kan arbetsplatslärande anpassas dels utifrån verksamhetens behov, dels till medarbetaren för att stärka hennes eller hans förmåga att använda sig av kunskaperna så att det i slutändan ökar kvaliteten för brukarna. På så sätt kan sägas att den individuella brukarens behov också kan vara med och styra ordningen på lärandet. Påverkan och genomslag på system-/och strukturnivå Föreningen Kravmärkt Yrkesroll är en ideell organisation och avtalen med våra medlemmar (fem kommuner och ett kommunägt vårdföretag) sträcker sig över flera år och är väl förankrade i den politiska organisationen i respektive kommun. I ett nationellt perspektiv är vårt arbete långsiktigt, det har överlevt flera projekt sedan 2000-talets början och det lever fortlöpande ute hos våra medlemmar. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Yrkesstandarder Två av modellens nyckelfunktioner bedömer kompetens yrkesbedömare, i valideringen, och kompetenshandledare, i arbetsplatslärandet. I projektet har vi förfinat yrkesbedömarutbildningen samt utvecklat en ny utbildning för kompetenshandledare. Yrkesstandarder för dessa finns framtagna och dokumenterade. Utbildningarna är anpassade efter en lärandemodul som sedan kvalitetsgranskats och godkänts i paneler. De första yrkesbedömarna och kompetenshandledarna har certifierades i februari 2013, 20 yrkesbedömare och 12 kompetenshandledare.

5 Sid 5 (13) Tydligt definierade läranderesultat Kravmärkt Yrkesroll följer Myndigheten för yrkeshögskolans nationella riktlinjer för validering av reell kompetens, vilka består av kriterier och anvisningar för validering, dokumentation och kvalitetssäkring. Myndigheten har på regeringens uppdrag utvecklat ett nationellt ramverk för kvalifikationer NQF. De centrala begreppen för kvalifikationer, i ramverket, är så kallade learning outcomes, läranderesultat, vilka innefattar kunskaper, färdigheter och kompetens. (NQF står för National Qualification Framework och utgår från EQF European Qualifications Framework.) Yrkeskraven och kriterierna för både äldreomsorg och funktionsnedsättning är kvalitetsgranskade och godkända i paneler enligt OCN-metoden. Anpassningen till tydligt definierade läranderesultat enligt NQF har varit ett led i att stärka värdet på den kunskap och kompetens som medarbetare visar under valideringsprocessen och arbetsplatslärandet. Kvalitetssäkring och kvalitetsgranskning Metoden för kvalitetssäkring har förfinats för att förenkla och förtydliga granskningen av valideringsprocessen. Kvalitetssäkringen omfattar alltifrån rutiner kring rekrytering och utbildning av yrkesbedömare till genomförande, uppföljning och utvärdering och dokumentation av själva valideringsinsatsen. Processtödjarna, i våra kommuner, fungerar som interna kvalitetsgranskare. Den nämnda förfinade metoden är därför väl förankrad hos dem, liksom ett nytt särskilt protokoll för dokumentation av de reflekterande mötena som ska hållas med yrkesbedömare för löpande utvärderingar av valideringsinsatser. Metoddagar för arbetsplatslärande Metoddagar har anordnats under hela projekttiden, arbetsplatslärandets processer förankras hos dess nyckelfunktioner chefer, kompetenshandledare och kompetensstödjare. Syftet är att nyckelfunktionerna arbetar tillsammans med att sätta sig in i och planera lärandet som ska ske på arbetsplatsen. Fördjupning och spets I alla medlemskommuner pågår arbete med fördjupningskunskaper inom olika områden, exempelvis demens, psykiatri och geriatrik. Projektet har i samarbete med Haninge kommun tagit fram en utbildningsplan för hot och våld i nära relationer. Planen finns färdig att börja användas och fungerar för både äldreomsorgen och funktionsnedsättningsområdet. Ledares kompetens APeL FoU, vår externa utvärderare, genomförde intervjuer och enkätundersökningar, vilka gav oss input om chefers behov av stöd för att kunna planera och genomföra arbetsplatslärande i sina verksamheter. I ett analysseminarium med APeL, projektets referensgrupp (processtödjarna) och styrgrupp fångades ytterligare relevanta synpunkter. Projektledningen bjöd in till särskilda dialogseminarier med chefer, då vi tillsammans kunde reflektera över idéer, erfarenheter och svårigheter med arbetsplatslärande. Samverkan med skolan I projektet har vi flera exempel på lyckad samverkan med det formella lärandet och skolan. Sedan lång tid finns ett fungerande nätverk med utbildningsanordnare i våra olika medlemskommuner. Under projekttiden har vi haft regelbundna träffar för kunskaps- och erfarenhetsutbyten och möjlighet för skolan att få fördjupad insikt i vårt arbete. Metod med material för språkstöd i arbetet har vi utvecklat med SFI i Haninge kommun: Så kallade språkstödjare, utvalda vårdbiträden och undersköterskor, utbildades på en särskild metoddag hos Kravmärkt Yrkesroll. Syftet var att sätta in de blivande språkstödjarna i de olika verktygen och stödmaterialen. Under tiden har eleven/praktikanten testats i sina

6 Sid 6 (13) språkkunskaper, utifrån vilken sedan en lärandeplan kan läggas upp för språkinlärningen som ska ske på arbetsplatsen. När programmet satts igång hölls kontinuerliga avstämningsträffar med språkstödjarna, då materialet följdes upp och utvecklades tillsammans med projektledare från Kravmärkt Yrkesroll och läraren i SFI. En efterföljande enkätundersökning till språkstödjarna visade att man upplevt att både metod och verktyg fungerade väl. Även eleverna/praktikanterna var positiva, genom träning av språket hade de fått flera spännande möten med brukarna. Vissa brukare visade också ett stort engagemang och att de fått ett verkligt utbyte med eleven/praktikanten. Området funktionsnedsättning I projektet har modellen anpassats till området funktionsnedsättning (FO), främst genom samverkan med Huddinge kommun och Enköpings kommun. Efter anpassning av yrkeskrav och kriterier blev de kvalitetsgranskade och godkända i en panel. I Huddinge har mer än 100 medarbetare validerats: Arbetsplatslärande har startats på flera håll, exempelvis om social dokumentation. Enköping arbetar med ett eget ESF-projekt, Enköpingsmodellen. Våra parallella projekt har givit mervärde för båda med intressanta erfarenhets- och kunskapsutbyten. Övriga resultat, i korthet: en skriftlig vägledning för samtalsledare till de kreativa läromötena, anpassning av metod och material för yrkesbedömare till FO, planering upplägg, innehåll och material till utbildningar för nyckelfunktionerna samtalsledare och yrkesbedömare, genomförande av utbildningar för nyckelfunktionerna i Huddinge kommun. Arbetssätt Transnationellt samarbete I Europa står man med liknande utmaningar som Sverige i äldreomsorgen gällande brist på personal och kompetens, låg status för vårdyrket samt likheter avseende professionell omsorg och omsorg av anhöriga. Utifrån detta, och för att kunna sprida kunskap om vår modell, planerade och genomförde vi tre studiebesök utomlands tillsammans med OCN. Yrkeskraven och dess kriterier översattes till engelska. Vårt erfarenhets- och kunskapsutbyte kom främst att handla om äldreomsorgen. I Finland besökte vi Omnia, ett lärosäte med yrkesutbildningar, i Berlin besökte vi WertArbeit, en organisation som verkar för att stärka lågstatusyrken, och en verksamhetschef från Caritas, katolska kyrkans biståndsorganisation, i Nottingham i England träffade vi Vince Ion, konsult inom vård- och omsorgssektorn och ägare till True Blue, och Jill Blunt, utbildningschef för Pearsons, ett multinationellt företag med uppdrag att utföra sociala insatser. Vi fann stort intresse för vårt arbete, exempelvis kring vikten av att bygga broar mellan det formella och informella lärandet, samt att man också ser arbetsplatsen som en självklar miljö för lärande. Med våra kontakter i Tyskland och England finns goda möjligheter att hitta bra samarbetspartner i för ett eventuellt framtida projektsamarbete. Det fanns planer att söka internationella projektmedel, men detta får senareläggas, på grund av OCN:s konkurs februari Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Som redan konstaterats är reflektion och dialog för erfarenhets- och kunskapsutbyte ett bärande arbetssätt i modellen Kravmärkt Yrkesroll. Detta finns också med i projektarbetet, såväl internt i projektledningen som i olika externa konstellationer.

7 Sid 7 (13) I vår referensgrupp våra processtödjare, en från varje medlemskommun har både utvecklingsarbete och förankring av våra processer kunnat ske. Möten, med kunskaps- och erfarenhetsutbyten, och olika konstellationer av samarbeten har givit ett verkligt mervärde både för projektet och ute i verksamheterna. I arbetsmöten med processtödjarna samlade har vi exempelvis kunnat utveckla vägledningen om arbetsplatslärande till chefer. Enskilda processtödjare och andra representanter från medlemskommunerna har haft olika uppgifter i projektet, exempelvis det ovan beskrivna om språkstödjare i Haninge kommun respektive omställningen av modellen till att också omfatta området funktionsnedsättning. Projektledningen har också erbjudit särskilt stöd för att starta arbetsplatslärande ute i verksamheterna. Exempelvis har vi tillsammans med medarbetare i Huddinge kommun skapat ett upplägg kring social dokumentation. Övriga arbetssätt under projektet, i korthet: Kreativa läromöten, vilka inleder valideringsprocessen, och dess metod med reflektion och dialog är ett arbetssätt som bygger hela modellen Kravmärkt Yrkesroll Paneler Metoddagar Samverkan med skolan Möten i projektets styrgrupp Lärande utvärdering av och med APeL FoU. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Haninge kommun har varit projektägare. Projektets deltagande aktörer, förutom dem, har varit Föreningen Kravmärkt Yrkesroll Sverige (tidigare Föreningen för yrkesroller och lärande FYL), kommunerna Huddinge, Nynäshamn och Södertälje samt Vårdbolaget TioHundra. Medarbetare på centret och både processtödjare (referensgruppen), chefer och medarbetare från nämnda kommuner har deltagit i projektaktiviteter, vilket beskrivits ovan. Projektets samverkande aktörer har varit Enköpings kommun, vilka också deltagit exempelvis i referensgrupp, CentrumVux i Haninge, med programmet för språkstödjare, fackförbundet Kommunals avdelning Stockholm, med representant i Kravmärkt Yrkesrolls styrgrupp, Uppsala Kommun, Vård och bildning/arbete och sysselsättning, erfarenhetsutbyte. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Redan i projektansökan nämndes att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är könssegregerad och att det arbetar många ensamstående mammor i äldreomsorgen, ett av de två områden Kravmärkt Yrkesroll omfattar. För att titta närmare på och analysera kvinnors och mäns villkor ur ett arbetsmarknadsperspektiv gjordes i projektets mobiliseringsfas, februari 2011, en SWOT-analys av modellen Kravmärkt Yrkesroll. Utifrån chefernas nyckelposition i verksamheterna och resultaten i ovan nämnda första utvärdering (Intervjuer med chefer, utförd av APeL FoU) arbetade vi fram en jämställdhetsplan hösten Jämställdhetsplanen och utvärderingen utgjorde en grund för

8 Sid 8 (13) projektets fortsatta arbete med jämställdhet: i mars 2012 hölls en tvådagarskonferens med våra medlemskommuner med fokus på strategier för att hjälpa cheferna att använda Kravmärkt Yrkesrolls metoder, framför allt arbetsplatslärandet. Under hela projekttiden har frågan om jämställdhet diskuterats. Frågan har funnits och finns med i både modellen Kravmärkt Yrkesroll och projektens olika möten. Några exempel på det är Utifrån vetskapen att våra yrkesgrupper av tradition är kvinnodominerade ville vi i projektet säkerställa att våra processer och metoder är både inkluderande och kvalitetssäkrade. Arbetet med att förfina våra processer och metoder bidrar exempelvis till att yrkesgruppernas synlighet ökar och deras status höjs, vilket gynnar både kvinnor och män. När nu våra processer och metoder också används inom området för funktionsnedsatta där flera män arbetar än inom äldreomsorgen anser vi att det kan bidra till att fördomar kring vårdyrken bryts och istället locka fler män till vård- och omsorgsarbeten. Frågor om jämställdhet beaktades också särskilt i panelen om moduler och kriterier för nyckelfunktionerna yrkesbedömare och kompetenshandledare. Vi deltog i ett heldagsseminarium anordnat den 5 november 2013 av processtödet ESF Jämt. Detta gav en delvis ny infallsvinkel till vårt projekt utifrån gällande diskrimineringslag och dess samtliga diskrimineringsgrunder (med lagens terminologi) förutom kön är dessa etnisk tillhörighet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Om vi tidigare tittat på jämställdhet i termer av kön, börjar vi också beakta de övriga diskrimineringsgrunderna: Uppgifterna på våra arbetsplatser och modellen Kravmärkt Yrkesroll inkluderar alla: men hur ser man på sig själv i verksamheterna, som individer eller en typisk medarbetare? Och vad gör denna syn med hur vi arbetar och samarbetar? Samma infallsvinkel använde vi sedan på konferensen i februari 2013, för yrkesbedömare och kompetenshandledare. Vi bjöd in Bengt Nilsson från Gender-CoP och Ida Gulbrandsen från Arbetsmiljöforum att föreläsa om lärande och tillgänglighet och jämställdhet. Deltagarna fick sedan tid att reflektera över och diskutera dessa frågor. Både jämställdhet och tillgänglighet har beaktats vid bearbetning av våra material vägledningar, faktablad, protokoll för reflekterande möten m.m. Detsamma gäller vid utveckling av nya material såsom verktygen Bedömningsunderlag och Samlad bedömning (som används av yrkesbedömare under valideringsprocessen) samt Intyg och dokumentation vid arbetsplatslärande (som används efter genomförda kompletteringar av kompetenshandledare). Aspekter på jämställdhet har naturligtvis också beaktats i under hela utvecklingen av metoden arbetsplatslärande, exempelvis metoddag, workshop och vägledningsmaterial till chefer. I Huddinge kommun, där projektledningen kunnat erbjuda särskilt stöd vid utveckling av arbetsplatslärande kring exempelvis Social dokumentation, beaktades sålunda aspekter av både jämställdhet och tillgänglighet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Ett av projektets viktigaste syften har varit att alla deltagare i projektet och anordnade aktiviter oavsett eventuell funktionsnedsättning ska kunna arbeta, delta i aktiviteter och ta del av information på lika villkor. En särskild handlingsplan för tillgänglighet utformades 2011 med detta mål. Handlingsplanen gav en bild över vilka hinder som kan finnas. Därefter tydliggjordes vilka behov avseende fysisk, kommunikativ och informativ tillgänglighet som projektdeltagarna. Vid sidan om vissa faktiska insatser har projektet löpande sökt skapa medvetenhet om detta till deltagande aktörer och projektdeltagare. Den fysiska tillgängligheten har belysts ur två aspekter: dels på arbetsplatserna som deltar i

9 Sid 9 (13) projektet, dels projektledningens lokaler. Det är viktigt att där arbetsplatslärande sker är lokalerna tillgängliga och att efter genomfört arbetsplatslärande ska alla individer ges möjlighet att få bevis för sitt lärande oavsett funktionsnedsättning eller inte. Vissa brister i projektledningens lokaler har avhjälpts under projekttiden, men varit utformade med stor tillgänglighet. Den kommunikativa aspekten av tillgängligheten har beaktats genom om att vi löpande utformat och anpassat Kravmärkt Yrkesrolls hemsida, vägledningar och informationsmaterial och annat lättläst och överskådligt. Här har vi exempelvis haft god nytta av att kunna anlita en och samma leverantör för den grafiska formgivningen av våra material. Den informativa tillgängligheten kan exemplifieras med hur arbetsplatslärandet som process ska planeras och läggas upp i verksamheten utifrån den enskilda medarbetarens sätt att lära. De individuella behoven ska synliggöras och beaktas, men de individuella förutsättningarna för att sedan visa sin (kompletterade) kunskap och kompetens behöver beaktas ur perspektivet tillgänglighet. Särskilt viktigt har därför varit att skapa insikt och kunnande om tillgänglighetsperspektivet hos våra nyckelfunktioner i arbetsplatslärandet kompetensstödjare och kompetenshandledare. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Föreningens medlemmar och därmed projektet har haft sin bas i Stockholms län och Uppsala län. För att sprida vår modell ytterligare i landet förlade vi den avslutande spridningskonferensen till Örebro. Där samlade vi de tolv kommunerna som ingår i region Örebro och dess representanter för vård och omsorg. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Ett större externt spridningsarbete inleddes hösten 2011, med att utveckla en hemsida för Kravmärkt Yrkesroll. Fokus på flera funktioner, löpande aktualiseringar av innehåll och hemsidans utseende har utvecklats sedan hösten 2012 då en kommunikatör anställdes i projektet. I projektet har också ett antal trycksaker producerats med extern formgivare och tryckeri, såsom en allmän informationsfolder, en roll up och en vägledning i arbetsplatslärande till cheferna för respektive omsorgsområde. Som nämnts under rubriken Arbetssätt har våra grundmaterial vid valideringen nyutvecklats resp. reviderats, för att sedan tryckas upp i mindre upplagor. Ytterligare material som projektledningen utvecklat själva är en yrkesbedömares bedömningsunderlag under pågående validering, samlad bedömning som sammanställer bedömningsunderlagen för varje validering, protokoll för yrkesbedömares reflekterande möten med processtödjare för vår kvalitetsgranskning se ovan. För dokumentation av arbetsplatslärande har vi också utvecklat en mall för intyg och dokumentation av genomförda kompletteringar. Riktade aktiviteter Vi menar att mycket av projektarbetet i sig, exempelvis referensgruppsmöten och APeLs aktiviteter för lärande utvärdering, kan sägas vara riktade aktiviteter, vilka syftar till ytterligare påverkansarbete. På samma sätt var träffarna med politikerna från våra

10 Sid 10 (13) medlemskommuner ett viktigt påverkans- och förankringsarbete, inte bara för projektets utveckling utan för fortsatt arbete med modellen i dessa kommuner. Vi har under projekttiden vid två tillfällen bjudit in till särskilda möten med politiker från våra medlemskommuner. Syftet har varit att ge politikerna en djupare förståelse för vår modell och dess utveckling. Närvarande politiker har uttryckt ett stort intresse för att fortsätta att följa vårt arbete. I och med arbete med fortsatt spridning ser vi betydelsen av fortsatta kontakter också med politiker i nya kommuner som vill arbeta med vår modell. Vintern 2012 publicerade tidningen tre artiklar i tidningen Äldreomsorg, författade av projektledningen. Artiklarna presenterade projektet och vårt arbete med betoning på arbetsplatslärandet. Våren 2013 anordnade vi en heldags spridningskonferens med regionförbundet Örebro, riktad till dess 12 kommuners chefer och utvecklingssamordnare. Aktuella forskningsresultat presenterades: Maria Bennich berättade om hur en kommun som använt sig av vår modell för kompetensutveckling fått positiva resultat. Kjerstin Larsson talade om hur Kravmärkt Yrkesroll kan stärka chefen att arbeta mer utvecklingsinriktat. Vi bjöd därefter på upplevelsebaserade presentationer av kreativa läromöten, validering och arbetsplatslärande. APeL FoU presenterade också resultat av deras lärande utvärdering av vårt projekt. Deltagarna visade uppskattning och stort intresse för vårt arbete. Vi knöt också viktiga kontakter med kommuner som är intresserade av att börja arbeta enligt vår modell. Andra målgrupper Projektledningen har också fått möjlighet att delta i sammanhang som vi inte själva arrangerat. Då har vi tagit tillfälle informera om modellen och dess delar, för andra målgrupper än våra egna: Almedalen 7-8 juli 2011: Seminariet Livslångt lärande när vård och omsorg ställer om hur arrangerar vi lärande i verksamhet och yrkesroll arrangerat av ESF. Arbetsmiljöforums årliga event, Working Life oktober 2011: Kravmärkt Yrkesroll deltog med en egen mötesyta och representanter för medlemskommunerna i form av processtödjare, yrkesbedömare och språkstödjare. Många aktörer inom svenskt näringsliv besökte mässan och vi fick tillfälle att informera om våra metoder och processer för helt nya målgrupper. Working Life oktober 2013: Projektledningen deltog som besökare. Vi lyssnade på spännande seminarier och kontakter knöts bland annat med 1,6-miljonersklubben och Alexandra Charles. Projektledningen medverkade i så kallad speed dating i Luleå i november 2012 där flera ESF-projekt fick möjlighet att träffas, informera om sina projekt och utbyta erfarenheter. Bland annat lyssnade vi då på en föreläsning om enkönade arbetsplatser, och om hur dessa också kan vidmakthålla gamla strukturer. RegLab årskonferens i februari 2013, i Luleå, presenterade projektledningen utvecklingsarbetet bakom och den nu med arbetsplatslärande kompletterade modellen Kravmärkt Yrkesroll. Förlängt projekt Våren 2013 förlängdes projektet två månader för spridnings- och påverkansarbete. Vi färdigställde då följande kring arbetsplatslärandet metoddag, kompetensstödjare, utbildning, kompetenshandledare, vägledning för chefer. De material som färdigställdes var Intyg och dokumentation av arbetsplatslärande, för kompletteringar, fylls i av

11 Sid 11 (13) kompetenshandledaren, Mall för hur exempel för arbetsplatslärande ska tas fram till en framtida exempelsamling, Underlag för Kvalitetssäkring av validering, Granskning och revidering av referenspärmar inför yrkesbedömarutbildningar. Fortsatt spridning Genom vår modell och organisation finns ett antal naturliga fora för spridningsaktiviteter, exempelvis i våra medlemskommuner och dess privata utförare samt i nämnda skolnätverk. Vi ser också hur vår nya organisation kommer att kunna bidra på olika sätt för mer externa aktiviteter, exempelvis ledamöterna i Rådet för verksamhetsutveckling respektive Kvalitetsrådet. Arbete pågår med en plan för fortsatt spridning efter projektet. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Löpande under projekttiden har APeL FoU genomfört en lärande utvärdering som syftat till att ge en bild av hur projektet utvecklats, tjänat sitt syfte och uppfyllt uppsatta mål. Uppdraget har varit att ge projektledning och styrgrupp underlag för att successivt förbättra i det pågående projektarbetet, något som också ska ge förbättrade förutsättningar att styra projektet mot långsiktiga effekter. De huvudsakliga inslagen i APeLs utvärdering kan listas som följer Intervjuer med chefer (från olika organisationer/kommuner), för projektet strategiskt viktiga personer och processtödjare. Enkätundersökningar med chefer i samtliga berörda organisationer och kommuner. Analysseminarier med i tur och ordning chefer, projektets styrgrupp och processtödjare. Processtöd, dvs medverkan och efterföljande enkät, vid spridningskonferensen i Örebro. Något kort om innehållet i rapporterna: Vi fick stöd för projektets fortsättning i de två delrapporterna. I chefsintervjuerna gavs vi exempelvis tydliga indikationer på behovet att koppla Kravmärkt [läs: processer för arbetsplatslärande] till lokala lär- och utvecklingsprocesser. I chefsenkäten kunde vi också ta till oss chefernas önskemål om förenkling, förtydligande och förankring av strukturen och rollfördelningen kring för arbetsplatslärandet. I slutrapporten ges följande slutsatser, här i korthet: Projektet har bidragit till att stärka Kravmärkt Yrkesrolls modell och modellens olika delar har kvalitetssäkrats och strukturen blivit tydligare. Modellen behöver kommuniceras på samtliga nivåer i berörda organisationer för att arbetsplatslärandet ska få genomslag och betydelse för kompetensförsörjningen. Deras analys visar att Kravmärkt Yrkesroll är en social innovation. För en långsiktig hållbarhet behöver både spridningen och den strategiska påverkan ta kliv framåt. Resultat eller utvärdering som inte direkt rör vårt projekt är den medarbetarenkät som genomfördes i Enköpings kommun under vintern/våren 2013: Som nämnts är Enköping en av våra deltagande aktörer, man arbetar enligt vår modell som de utvecklar vidare i ett eget ESF-projekt. Enkätresultaten visar positiva resultat från medarbetare på Vård- och omsorgsförvaltningen. Runt 75% av de drygt 700 som svarat menar att deras yrkesstolthet har ökat genom Kravmärkt Yrkesroll. Lika många tycker att deras kompetens har synliggjorts genom valideringarna.

12 Sid 12 (13) Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Utvärderingar, både i projektet och Kravmärkt Yrkesrolls ordinarie arbete, sker löpande både på Centret och hos våra medlemmar. Utvärderingarna sker både kvantitativt och kvalitativt, med syfte att kvalitetssäkra men också utveckla vår modell och dess olika processer. Enkäter delas alltid ut efter genomförda utbildningar, dvs. centrets anordnade utbildningar för samtalsledare, yrkesbedömare och kompetenshandledare. Så får deltagarna möjlighet att lämna synpunkter och värdera utbildningens innehåll och upplägg. Efter själva valideringen fyller deltagarna i en enkät, för synpunkter på själva valideringen. Dessa enkäter samlas och sammanställs kommunvis och vidareförmedlas till Kravmärkt Yrkesroll. Resultatet av valideringen, dvs. var eventuella behov av kompletteringar finns, sammanställs också kommunvis för total sammanställning på Centret. Också de reflekterande samtalen menar vi möjliggör en slags utvärdering. Som nämnts används dessa samtal i modellens olika processer ute i verksamheterna, men också internt som exempel i nämnda arbetsmöten med vår referensgrupp. Samtalen bär arbetet med modellen, både i praktiken och i dess utvecklingsarbete. Projektledningen har också vid några tillfällen tagit hjälp av en konsult för att reflektera över olika projektaktiviteter och för att driva dessa framåt. Bland annat under seminariet med chefer för utveckling av vägledningsmaterialet samt inför och under konferensen i Örebro. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Antal deltagare i rapporterade aktiviteter I projektansökan angav vi 300 personer som projektdeltagare. Vi räknade då att cirka 200 skulle genomgå kompetensutveckling exempelvis genom nämnda metoddagar för att planera arbetsplatslärande, men att projektets arbete skulle komma att beröra många fler genom det faktiska genomförandet av exempelvis arbetsplatslärande i verksamheterna. Enligt den sista återrapporteringen från SCB nådde projektet totalt 299 deltagare(!). Vi menar att det totala antalet är högre. Orsakerna finns dels i det inledande resonemanget, dels har vi samlat in deltagarlistor där det förekommer ofullständiga personnummer. Totalt under projekttiden rör det sig åtminstone om cirka 20 personer. (I de fall personnummer saknas kan dessa inte rapporteras till SCB, varför totala antalet deltagare som återrapporterats från SCB naturligtvis blir färre!) Däremot har vi med hjälp av deltagarlistorna och det totala antalet deltagare för olika aktiviteter kunnat rapportera både aktiviteter och korrekta antal deltagare i de löpande lägesrapporterna till ESF. Chefers begränsade tid Vi har sett att chefer som grupp är överbelastade med olika slags arbetsuppgifter. Man har generellt sett svårt att frigöra tid för projektarbete. Samtidigt upplever vi att cheferna hos våra medlemmar är delaktiga och engagerade i våra processer som pågår ute i verksamheterna. Något som är viktigt för ett fortsatt framgångsrikt arbete med modellen och för verksamheternas och medarbetarnas bästa. Deltagarredovisningen till SCB På ESF:s uppdrag ska SCB, Statistiska centralbyrån, månadsvis samla in uppgifter om deltagarna i projekt. Våren 2012 uppdagades felaktigheter i rapporteringen, vilket innebar att all rapportering månad för månad från årets början fick göras om i september Korrigeringarna underlättades av det tekniska stöd projektledningen fick av ESF. Kontakter och samarbete med ESF

13 Sid 13 (13) Genom hela projektet har vi haft förmånen att ha ett gott samarbete med vår handläggare Mary-Anne Berglund. I regelbundna möten och kontakter har vi upplevt ömsesidigt förtroende och respekt. En särskilt uppskattad insats var när deltagarredovisningen till SCB behövde göras om, se ovan. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? För mera information om projektets innehåll och resultat, vänligen kontakta Marie Ardström, huvudprojektledare tillika verkställande ledamot Föreningen Kravmärkt Yrkesroll Sverige marie@kravmarktyrkesroll.se eller eller kommunikatör i Föreningen Kravmärkt Yrkesroll Sverige Charlotte Birgerson charlotte@kravmarktyrkesroll.se eller