Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Lars Jonsson UHniö [DokumentID] [Ärendenummer]

Transkript

1 1 (32) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Lars Jonsson UHniö [DokumentID] [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Leif Lindmark UHae Dokumenttitel Bilaga 1 till Systemkrav Infrasystem Väg Dokumentation Exempel på dokumenttyper Innehåll 1 Inledning Allmänna krav på dokumenttyper Allmän dokumentation Dokument- och ritningsförteckning Mappningslista Projektstyrningsdokumentation Projektplan inklusive kvalitetsplan och miljöplan Arbetsmiljöplan Projekteringsplan Tidplan Anläggning-,System- och funktionsbeskrivande dokumentation Anläggningsnivå Systemnivå Konstruktionsdokumentation Allmänt Apparatlistor Utrustningsförteckning Kretsscheman Detaljritningar Enlinjescheman Översiktsscheman Huvudledningsschema Flödesscheman Förbindningstabeller Gruppförteckningar/-scheman Jordlineritningar Kabellistor Kabelparttabeller Kabelroutingtabeller (rapport ur databasen för routing) Kanalisationens fyllnadsgrad (rapport ur databasen för routing) Kablar i noder (rapport ur databasen för routing) Signalutbyteslista (SUL)... 14

2 2 (32) I/O-lista Anslutningslista för kommunikation Effektlistor Belastningslistor (hela anläggningen) Listor värmeavgivning och kylbehov (hela anläggningen) Lista över elektronikkomponenter som kan skadas vid isolationsmätning Relä och skyddsinställningar, inkl. inställningstabeller Selektivplaner Specifikt för belysningssytem Specifikt för telesystem Specifikt för Trafiksystem Specifikt för Styr- och övervakningssystem Specifikt för dörrar Dörrförteckning inklusive beslagsförteckning Specifikt för skyltar Skyltprogram Installationsdokumentation Allmänt Planritningar Planritningar (kanalisation), elsystem för driftutrymmen Konstruktionsritningar för portaler (skyltbärare) och fundament Apparatplaceringsritningar Montageanvisningar Montageritningar Konstruktionsritningar för stegar, gångbryggor och fasta skyddsanordningar Specifikt för belysningssystem Specifikt för Telesystem Gemensamt El-, styr-, trafik- och teleinstallation Specifikt för trafiksystem Specifikt för dörrar Specifikt för skyltar Specifikt för elsystem i teknikhus/driftutrymme och driftutrymmen Specifikt för VVS Drift- och underhållsdokumentation Drift Underhåll Förebyggande underhåll Avhjälpande underhåll... 26

3 3 (32) Utrustningsdata Kontroll- och provningsdokumentation Kontrollplan Provningsspecifikation Provningsprotokoll Typprovningsprotokoll/Typprovningsintyg/Certifikat Händelselogg Särskild dokumentation för portaler (skyltbärare) och fundament Slutdokumentation miljö CE-dokumentation Programvarudokumentation Programvaruförteckning Instruktioner för säkerhetskopiering Instruktioner för test- och diagnostikprogram Dokumentation av applikationsprogramvara Instruktioner för installation och omkonfigurering Övrig dokumentation Allmänt Krav på fotodokumentation Krav på redovisning av beräkningar Krav på redovisning av inställningsvärden... 32

4 4 (32) 1 Inledning Detta dokument är en bilaga till Trafikverket Infrasystems systemkrav (SIV) avseende dokumentation för installationer vid väg. Dokumentet innehåller exempel på dokumenttyper. Förbättringsförslag som berör detta dokument ska ställas till enheten för elkraftsystem via elkraft@trafikverket.se. Fotnoter är råd/instruktioner till den som använder dokumentet för kravställande.

5 5 (32) 2 Allmänna krav på dokumenttyper 2.1 Allmän dokumentation DOKUMENT- OCH RITNINGSFÖRTECKNING Dokument- och ritningsförteckning ska redovisa alla i dokumentationen ingående dokument. Minst följande ska framgå för varje dokument: Namn Beteckning Status Datering Fram till relationshandling ska indelning i dokumentleverans (DL) framgå av förteckningen. Av förteckning ska framgå vilka dokumentet som är produkt- respektive projektdokument samt vilken namnsättning/metadata de kommer att erhålla MAPPNINGSLISTA Om Beställare och Entreprenör överenskommer att definitioner av dokumenttyper ska frångås, exempelvis att visst sakinnehåll redovisas i annan dokumenttyp, ska Entreprenören upprätta en mappningslista som visar hur kontraktets krav på dokumentationsomfattning relaterar till projektets dokument- och ritningsförteckning. 2.2 Projektstyrningsdokumentation Projektstyrningsdokumentation omfattar dokument som används för projektplanering och projektstyrning PROJEKTPLAN INKLUSIVE KVALITETSPLAN OCH MILJÖPLAN Projektplanen beskriver hur projektet avses att bedrivas, dess mål och syfte samt regelverk och rutiner för projektets olika arbetsrutiner såsom hantering av möten, korrespondens, befogenheter, ansvar etc. Projektplan ska vara enligt {Krav avseende kvalitets- och miljöstyrning, VV Publ 2009:119} Projektplan ska inkludera: Kvalitetsplan: Ska beskriva regelverk och rutiner avseende hur kvalitén i projektet säkras. Miljöplan: Ska beskriva hur miljöfrågor hanteras i projektet, exempelvis hantering av farligt gods, farligt avfall, källsortering och avfallshantering ARBETSMILJÖPLAN Ska beskriva hur arbetsmiljöfrågor hanteras i projektet, exempelvis säkerhet, säkerhetsutrustningar och skyddsåtgärder. Se även {Administrativa föreskrifter, AFD.242} PROJEKTERINGSPLAN Se även {Administrativa föreskrifter, AFD.2421}

6 6 (32) Projekteringsplan ska inkludera Projekteringstidplan och Kontrollplan projektering enligt nedan Projekteringstidplan Projekteringstidplan (benämns ibland även dokumentationstidplan/dokumentationsplan) ska ange tider för samtliga dokumentleveranser i projektet och ska byggas upp med hänsyn till Beställarens granskningstider samt vara kopplad till projektets kontroll och provning. Avstämningar mot och leveranser till sidoentreprenörer ska framgå Kontrollplan projektering Kontrollplanen ska användas för att hantera kontroll och uppföljning av projektering samt produktion av dokument. Kontrollplanen ska redovisa: Entreprenörens egenkontroll/granskning avseende projektering och dokumentproduktion. Entreprenörens samgranskning av sina dokument, dels internt mellan olika teknikområden inom projektet och dels gentemot externt producerade dokument. Rutiner för hantering av uppdateringar, vilka ska innefatta anvisningar för införande av kompletterande dokument och utbytesdokument. Rutiner för hantering av underrättelser TIDPLAN Tidplan ska redovisa i projektet ingående aktiviteter och deltider på sådan detaljeringsnivå att uppföljning kan ske. Tidplan kan vid behov neddelas i Huvudtidplaner och Deltidplaner samt Projekteringstidplan Huvudtidplan Huvudtidplan ska utgöra en sammanställning av projektets alla faser från början till slut. Varje fas beskrivs detaljerat med uppgifter om dess start, slut och omfattning. Milstolpar ska vara tydligt utmärkta Deltidplan Deltidplan ska utgör en detaljerad redovisning av en fas i Huvudtidplan. 2.3 Anläggning-,System- och funktionsbeskrivande dokumentation ANLÄGGNINGSNIVÅ Dokumentation på anläggningsnivå upprättas endast för komplexa projekt, där flera olika system ingår i en och samma anläggning. Till komplexa anläggningar hör tunnlar och rörliga broar. Av beskrivningarna på anläggningsnivå upprättas anläggningsbeskrivningen först. Dokumentet ska sedan som godtaget dokument vidareutvecklas till anläggningsspecifikation. Anläggningsbeskrivningen behöver inte gå vidare till slutdokumentationen såvida inte Entreprenören avser att använda den under utbildningen Anläggningsbeskrivning Anläggningsbeskrivningen ska innehålla en övergripande beskrivning av hela anläggningens uppbyggnad, systemstruktur och funktionssamband. Anläggningsövergripande och teknikövergripande funktionalitet ska vara dokumenterat i ett sammanhang.

7 7 (32) Funktion och utformning av de system som ingår i anläggningen ska beskrivas kortfattat Anläggningsspecifikation Anläggningsspecifikationen ska i detalj specificera anläggningens uppbyggnad med alla funktioner, prestanda, möjligheter och begränsningar. Anläggningsspecifikationen ska vara övergripande på alla enskilda system och sammanhållande för hela anläggningen. Anläggningsövergripande- och teknikövergripande funktionalitet ska vara dokumenterat i ett sammanhang.

8 8 (32) Anläggningsspecifikationen ska minst innefatta följande huvudrubriker och innehåll: RUBRIK INNEHÅLL 1. Anläggningens uppgifter Kortfattad beskrivning av den allmänna tekniska funktionaliteten i anläggningen. 2. Allmän beskrivning av anläggningen Allmän och sammanfattande beskrivning av anläggningen. Uppgifter om väsentliga delar och komponenter. Beskrivning av den principiella uppbyggnaden 3. Konstruktions- förutsättningar Uppgifter om huvudsakliga tekniska förutsättningar för anläggningens dimensionering samt normer och kriterier 4. Anläggningens funktion Övergripande beskrivning av anläggningens funktion för alla drift- och funktionslägen 5. Anläggningens utformning Beskrivning av anläggningens fysiska utformning samt uppgifter om materialval, huvud- komponenter och anslutande system. Systemlayout, översiktsschema på systemnivå 7. Kommunikationsprinciper Övergripande nivå SYSTEMNIVÅ Av beskrivningarna på systemnivå upprättas systembeskrivningen först. Dokumentet ska sedan som godtaget dokument vidareutvecklas till systemspecifikation. Systembeskrivningen behöver inte gå vidare till slutdokumentationen såvida inte Entreprenören avser att använda den under utbildningen. För projekt där separata funktionsspecifikationer ej upprättas gäller att krav avseende funktionsspecifikationer ska uppfyllas i systemspecifikation Systembeskrivning Systembeskrivningen ska innehålla en beskrivning på övergripande nivå av hur slutgiltig systemlösning avser att se ut och fungera. Dokumentet ska ha en rubrikstruktur enligt dokumenttypen Systemspecifikation Systemspecifikation Systemspecifikationen ska på en detaljerad nivå beskriva hur slutgiltig systemlösning ska fungera. Systemspecifikationen ska ge en fullständig detaljbeskrivning av systemlösningens uppbyggnad, ingående delsystem, prestanda, begränsningar samt dess olika funktioner inklusive funktioner för administration och konfiguration. Med utgångspunkt från systemspecifikationen ska det vara möjligt att fullt ut beskriva funktionella testfall i provningsspecifikationer. Systemspecifikationen ska innehålla information om fabrikat, typ och antal för i systemlösningen ingående utrustningar och delsystem. Systemspecifikationen ska minst innefatta nedanstående huvudrubriker och innehåll samt hänvisningar till de ritningar och scheman som beskriver systemlösningen: RUBRIK INNEHÅLL 1. Systemlösningens uppgifter Kortfattad beskrivning av systemlösningens uppgifter och omfattning.

9 9 (32) 2. Allmän beskrivning av systemlösningen Allmän och sammanfattande beskrivning av systemlösningen. Uppgifter om väsentliga delsystem och utrustningar. 3. Konstruktionsförutsättningar Uppgifter om huvudsakliga tekniska förutsättningar för systemlösningens dimensionering samt normer och kriterier. Redovisning av de olika delsystemens reservkapacitet. Hänvisningar till viktiga beräkningsunderlag, utredningar, typprov och dylikt. 4. Systemlösningens funktion Beskrivning av systemlösningens funktion för alla normala och onormala driftfall samt eventuella funktionssamband med andra system. Detaljerade beskrivningar av samtliga funktionslägen, driftlägen och manövreringsmöjligheter. Beskrivning av administrations/konfigurationsfunktioner. Som utgångspunkt för beskrivningen presenteras i förekommande fall systemflödesscheman eller motsvarande. I de projekt där separata funktionsspecifikationer ej upprättas ska sakinnehållet i dessa återges i detta kapitel. 5. Systemlösningens utformning Beskrivning av systemlösningens fysiska utformning och gränser mot anslutande system. Uppgifter om materialval. Uppgifter om fabrikat och typ på utrustningar och delsystem. 6. Systemlösningens drift och service Beskrivning av systemlösningens åtkomlighet i olika situationer. Uppgifter om provning, inspektion och underhåll. 7. Teknisk specifikation Sammanfattning av viktiga data samt uppgifter om huvuddimensioner hos layoutstyrande utrustningar. Uppgifter om driftdata Funktionsspecifikation Funktionsspecifikationer ska i detalj redovisa hur varje funktion ska realiseras. Redovisningen ska ske med text, figurer/ritningar, funktionsschema eller som en kombination av dessa. Funktioner får ej enbart redovisas i form av programkod eller liknande. Funktionsspecifikationer ska bl.a. innehålla beskrivning av: Sammansatta utrustningar vars funktion har anpassats och utformats enligt projektets behov. Samtliga styr- och övervakningsfunktioner för respektive delsystem.

10 10 (32) Funktionsspecifikationen ska redovisa samtliga normala och onormala driftfall. Funktionsspecifikationer avseende styr- och övervakningsobjekt ska även innefatta: Reglerscheman med logiksymboler som anger hur regleringar är uppbyggda Logikschema med förenklad kretsfunktion i logisk form med redovisade förreglingar. (logikscheman är mer detaljerade än reglerscheman) Sekvensschema som visar ordningsföljd MMI-beskrivning Samtliga MMI (Människa-maskin gränssnitt), såsom exempelvis processbilder i operatörsstationer, operatörspaneler, webinterface etc., ska redovisas. MMI-beskrivning kan inkluderas i systemspecifikation. MMI-beskrivning ska innehålla: Beskrivning av vilken information som presenteras för användare och hur det sker (exempelvis betydelse av färger, symboler, texter etc). Beskrivning av vilken interaktion olika användargrupper kan utföra och vad den innebär och medför. 2.4 Konstruktionsdokumentation ALLMÄNT Utrustningar som ingår i scheman och specifikationer ska vara försedda med komponentidentitet så att utrustningens geografiska placering kan utläsas. Alla elschemor, oavsett teknikområde, ska vara utförda på ett enhetligt sätt så att det bl.a.: Enkelt går att följa en signal hela vägen från plint i ett apparatskåp till ingångsmodul för en PLC i ett annat apparatskåp. Enkelt går att följa en signal till/från PLC genom underliggande delsystem och/eller apparatskåp ut till signalkällan (givare, tryckknapp, motor, ställverk etc.) genom hänvisningar till alla dokument som dokumenterar den aktuella signalen (undantaget övergripande gemensamma dokument). Apparatskåpsdokumentation framtagen speciellt för projektet ska vara utförd med ett programvara med öppen tillgänglighet och som är av ett accepterat fabrikat med stor spridning och marknadsandel i Sverige så att Beställaren i egen regi kan utföra framtida revideringar. Med apparatskåp avses alla skåp, stativ, centraler, lådor, boxar etc. som sätts samman eller byggs specifikt för projektet APPARATLISTOR Apparatlistor ska tas fram för alla apparatskåp. Apparatlistor ska innehålla minst följande information: Komponentidentitet Tillverkare Återförsäljare Benämning Data Fabrikat

11 11 (32) Typbeteckning Beställningsnummer E-nummer eller motsvarande Bladreferens Anmärkning UTRUSTNINGSFÖRTECKNING För varje tekniskt system skapas en utrustningsförteckning som anger de utrustningar som omfattas av det tekniska systemet. Apparatskåp kan utgöra en utrustningsdetalj för ett tekniskt system. Likaså kan en utrustning placerad i ett apparatskåp utgöra en utrustningsdetalj, och skall således tas med i utrustningsförteckningen, samtidigt som den finns med i apparatskåpets apparatlista KRETSSCHEMAN Kretsscheman ska ha ett innehåll som motsvarar SS-EN och SS-EN Outnyttjade kontaktfunktioner ska redovisas. Nollnummer ska vara inarbetade i kretsscheman DETALJRITNINGAR Detaljritningar ska visa placering av levererade/installerade utrustningar och delsystem ENLINJESCHEMAN I enlinjeschema ska en enda symbol representera två eller flera objekt som har likartad funktion, t.ex. tre fasledare eller tre strömtransformatorer i en trefasanläggning (SEK handbok 417) ÖVERSIKTSSCHEMAN Översiktsscheman ska övergripande visa systemets utbredning och omfattning i anläggningen. Översiktsscheman ska redovisas för Högspänningssystem, Jordningssystem, lokalt processnät, för PCMS inom ett DO samt anläggningsövergripande HUVUDLEDNINGSSCHEMA Huvudledningsschema ska redovisa den schematiska uppbyggnaden av LSP-distributionen i form av ett blockschema för respektive spänningsnivå FLÖDESSCHEMAN Flödesschema ska strikt redovisa mediaflöde (exempelvis vatten, luft) samt kopplingsordning mellan förekommande utrustningar såsom värmeväxlare, pumpar, kylmaskiner, ventiler, övrig armatur och styrutrustning i kretsen. Flödesscheman ska utformas så att det blir överskådligt och att kopplingsprincipen för systemlösningen klart framgår. Detaljutformningar och måttuppgifter ska inte redovisas på flödesscheman. Av flödesscheman ska vidare framgå: Varje apparats beteckning, ska överensstämma med beteckning på plats i anläggningen. Tekniska data såsom exempelvis effekter, flöden, tryck och temperatur. Redovisas i tabeller eller i anslutning till varje apparat.

12 12 (32) Rätt placering av styrutrustning såsom styrenheter, I/O enheter, kommunikationsenheter inklusive givare och motoriserade styrventiler i förhållande till övriga utrustningar FÖRBINDNINGSTABELLER Förbindningstabeller, kan även benämnas förbindningsscheman, ska innehålla förteckning av inre/yttre kopplingar i apparatskåp. Yttre förbindningstabeller används för allt kablage som passerar in/ut ur apparatskåp. Inre förbindningstabeller används för att beskriva kablage som endast hanteras internt i apparatskåp och då informationen inte entydigt kan utläsas ur kretsscheman GRUPPFÖRTECKNINGAR/-SCHEMAN Separata gruppförteckningar/-scheman ska göras för respektive delsystem JORDLINERITNINGAR Jordlineritningar ska redovisa det kompletta jordningssystemet KABELLISTOR Kabellista ska innehålla förteckning över anläggningens kablar med angivande av bl.a. typ och dimension samt med början och slut på kabeln angiven. Följande kolumnrubriker ska finnas: KABEL Systemtillhörighet Kabeltyp och dimension Kabellängd Ansluten effekt och inställning av effektbrytare ANSLUTNINGSPUNKT A Kabelbeteckning Kabelnummer Placering/funktion Fack Modul Post ANSLUTNINGSPUNKT B Kabelbeteckning Kabelnummer Placering/funktion Fack Modul Post ANMÄRKNING KABELPARTTABELLER Kabelparttabeller ska innehålla följande: KABEL Systemtillhörighet

13 13 (32) Kabeltyp och dimension Kabelpart ANSLUTNINGSPUNKT A Kabelbeteckning Kabelnummer Placering/Funktion Fack Modul Post ANSLUTNINGSPUNKT B Kabelbeteckning Kabelnummer Placering/Funktion Fack Modul Post ANMÄRKNING KABELROUTINGTABELLER (RAPPORT UR DATABASEN FÖR ROUTING) Routingtabeller ska med nedanstående undantag ange samtliga kablars sträckning i anläggningen, mellan matande central och ansluten apparat, med angivande av beteckningar för knutpunkter som passeras och med följande undantag: Apparat eller apparatkedja med komponentidentitet och kabel med kabel- typ och adress som redovisas fram till sista noden på planritningar, därifrån och in till matande central/ställverk ska redovisning ske i kabelroutingtabeller Passerkontroll 10 kv kabel ska inte redovisas i tabell Installationer i räddningstunnel ska inte redovisas i tabell. Matning till central i utrymningsvägar ska dock redovisas i routingtabell Rapporten ur databasen ska delas upp per teknikområde.

14 14 (32) Kabelroutingtabellen ska innehålla följande kolumnrubriker: Kabelnummer Teknikområde Område Typ och dimension av kabel Område 1 (kabelns utgångspunkt) Matande central Apparatplacering Apparatens komponentidentitet Längd Placering (Längdmätning, DU etc., andra änden på kabeln) Typ av ansluten apparat t.ex.: Spänning Förläggning NOD 1, NOD 2, NOD 3, NOD N Rev mark Rev datum Rev text Kabel dragen (avbockningskolumn) KANALISATIONENS FYLLNADSGRAD (RAPPORT UR DATABASEN FÖR ROUTING) Kanalisationens fyllnadsgrad på kabelstegar, i rör etc. ska redovisas i en rapport ur databasen som visar beläggningen av kanalisationen i resp. nod. Redovisningen ska ange hur stor del av kanalisationen som är utnyttjad resp. hur mycket som finns i reserv. Rapporten ur databasen ska kunna delas per teknikområde KABLAR I NODER (RAPPORT UR DATABASEN FÖR ROUTING) Rapporten ur databasen ska visa alla kablar i en nod. Rapporten ur databasen ska kunna delas per teknikområde SIGNALUTBYTESLISTA (SUL) SUL ska innehålla erforderlig information för att beskriva det totala signalutbytet mellan olika utrustningar och delsystem, mellan delsystem samt mellan delsystem och externa system. SUL skall för varje signal bl.a. innefatta uppgifter om: Beteckning Benämning Objekttyp Mätområde Ingenjörsstorhet (enhet) Överföringssätt, t ex I/O, ProfiBus, seriell protokoll Mellan vilka utrustningar /delsystem signalen överförs För signaler till/från utrustningar, delsystem och externa system med datagränssnitt anges även enligt vilken version av kommunikationsgränssnitt/protokoll som signalerna är konfigurerade.

15 15 (32) I/O-LISTA I/O-listor (signallistor) ska visa till vilka in- och utenheter som fysiska signaler från exempelvis mätoch ställdon är anslutna till, samt hur signalerna är konfigurerade. I/O-listan ska för varje signal bl.a. innefatta uppgifter om: Beteckning Benämning Objekttyp Mätområde Ingenjörsstorhet (enhet) Apparatskåp Plintnummer I/O-kort eller modul Larm Hänvisning till dokumentation ANSLUTNINGSLISTA FÖR KOMMUNIKATION Anslutningslista för kommunikation ska innehålla detaljerad information om kommunikationsgränssnitt mellan de i systemlösningen ingående delsystemen samt mellan delsystem och externa system. Exempelvis uppgift er om IP-adresser, ProfiBus-noder etc EFFEKTLISTOR Effektlistorna ska levereras i databasform, t.ex. Excel som går att sortera och är sökbara. Effektlistorna ska redovisa effekterna uppdelat på 690 V, 400 V respektive 400 V och UPS. Effektlistorna ska redovisa installerad effekt. För tunnlar gäller att i effektlistorna ska anges: Impulsfläktar Vägbelysning per tändsteg Infartsbelysning per tändsteg Belysning per ledningskulvert/mittgalleri Effekt per central i utrymningsvägar och TDK-platser Effekt per avstängningsanordning VVS i DU Effekt per central för EL i DU VA separerad per apparatskåp

16 16 (32) BELASTNINGSLISTOR (HELA ANLÄGGNINGEN) Belastningslistorna ska levereras i databasform, t.ex. Excel som går att sortera och är sökbara. Belastningslistorna ska redovisa effekterna uppdelat på 690 V, 400 V respektive 400 V UPS. Belastningslistorna ska redovisa uttagen effekt (installerad effekt x sammanlagring): Impulsfläktar Vägbelysning per tändsteg Infartsbelysning per tändsteg Belysning per ledningskulvert/mittgalleri Effekt per central i utrymningsvägar och TDK-platser Effekt per avstängningsanordning VVS i DU Effekt per central för EL i DU VA separerad per apparatskåp LISTOR VÄRMEAVGIVNING OCH KYLBEHOV (HELA ANLÄGGNINGEN) Lista som anger värmeavgivning och kylbehov i teknikhus/driftutrymme ska levereras i databasform, t.ex. Excel som går att sortera och är sökbar. Listan ska även omfatta, av beställaren tillhandahållna, uppgifter beträffande mobiloperatörernas värmeavgivningar och kylbehov LISTA ÖVER ELEKTRONIKKOMPONENTER SOM KAN SKADAS VID ISOLATIONSMÄTNING För varje central eller apparatskåp ska upprättas en förteckning över alla elektronikkomponenter som ska kopplas bort vid isolationsmätning. Listan ska innehålla information om: Placering av komponenten Komponentidentitet Kabelidentitet RELÄ OCH SKYDDSINSTÄLLNINGAR, INKL. INSTÄLLNINGSTABELLER Alla inställningsparametrar till valt relä ska redovisas. Ej använda parametrar ska anges. Konfigurationen och programmeringen av logiken ska anges. Redovisningen ska ske samlat SELEKTIVPLANER Total selektivplan ska omfatta alla apparater via 230V/400V/690V/10kV/. Selektivplanen ska innefatta alla elektriska utrustningar oavsett vilken entreprenad de ingår i. Selektivplanerna ska omfatta ner till största säkringen i sista centralen eller ställverket. Selektivplaner ska göras grafiska och ge en överskådlig bild över berörda reläskydd och säkringar i nätet. Med hjälp av selektivplanen ska det gå att utläsa om det råder selektivitet i anläggningen samt om man uppfyller de myndighetskrav som finns.

17 17 (32) SPECIFIKT FÖR BELYSNINGSSYTEM Armaturförteckning (belysningsarmaturer) Armaturförteckningen ska innehålla följande data för respektive armaturtyp: Pos. beteckning(littera) Tillverkare Återförsäljare Artikelnummer för komplett armatur Artikelnummer för stomme/bländskydd/glas+ram/driftdon/reflektor Mått Uppgifter om ljuskälla (Typ, effekt, ljusfärg, RA-index, fabrikat, livslängd) Montageanvisning (t.ex. för asymmetriska armaturer) Speciella infästningsanordningar Anslutningsbar area till kopplingsplint Armaturtabell/lista (belysningsarmaturer) Armaturtabellen ska för varje armatur innehålla: Armaturtyp (Littera enligt armaturförteckning) Ljuskälla Effekt Komponentidentitet Typ av utrymme som den monteras i SPECIFIKT FÖR TELESYSTEM Blockschema Principschema, telesystem Blockschema Principschema för telesystem ska visa den schematiska strukturen och uppbyggnaden av telesystemet i form av block- schema för respektive telesystem samt som ett gemensamt blockschema för samtliga telesystem som redovisar kopplingen och sammanhangen mellan telesystemen Apparatlista, telesystem Apparatlista ska vara utformad enligt SS Apparatlista ska uppta samtliga i respektive system ingående apparater och komponenter Apparatschema - Datablad, telesystem Apparatschema-Datablad för telesystem ska tydligt beskriva och ange utseende/utformning, tekniska data och funktion på aktuell apparat/komponent Förbindningsschema, telesystem Förbindningsscheman ska vara utformade enligt SS

18 18 (32) Förbindningstabell, telesystem Förbindningstabell ska vara utformad enligt SS Nätschema eller nätkarta telesystem Nätschema ska avse ett schema med inritade plats- och centralutrustningar enligt exempel i SS Panelkort, telesystem Panelkort ska vara utformade enligt SS Plintkort, telesystem Plintkort ska vara utformade enligt SS Utskarvningsplan för processnät Utskarvningsplan ska redovisa fiber, skarvningar och termineringar av fiberkabel för lokalt processnät SPECIFIKT FÖR TRAFIKSYSTEM Instrumenteringslista, trafiksystem Instrumenteringslistan ska utgöra underlag för Beställarens konstruktion av MCS-systemets konfigureringsfiler CGGOSALL och CGGTOP. Instrumenteringslistan ska innehålla följande uppgifter: Driftområde Komponentidentifikation för utestationer, detektorstationer, portaler och skyltbryggor Vägnummer samt längdmätning Hårdvaru-ID Antal körfältssignaler Antal detektorer US (Utestation) DS (Detektorstation)-samband Leverantörsspecifika uppgifter SPECIFIKT FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Under rubriken Scheman och specifikationer, styr- och övervaknings- system behandlas utökade krav för det övergripande styr- och övervakningssystemet ASÖ I/O-lista Signaler i I/O-listan ska kunna följas från ASÖ genom underliggande system ut till signalkällan (givare, tryckknapp mm) Kommunikationsschema Kommunikationsschema ska beskriva hur samtliga bussystem är uppbyggda, hur NTS, ASÖ, ICS med MCS och VMSS är förbundna samt ASÖ egna buss- och modemförbindelser Underlag till NTS (RFI) Underlag till NTS ska ske i form av Excel-filer. Utformning för NTS ska utföras enligt överenskommelse med beställaren.

19 19 (32) Utformning av NTS objekt och larmdata ska utföras enligt överenskommelse med beställaren Uppgifter för anslutning lokalt globalt processnät Uppgifter för anslutning lokalt globalt processnät omfattar bl.a. routerkonfiguration Styr- och övervakningsdokumentation för kommunikation med NTS och processnät Styr- och övervakningsdokumentation för kommunikation med NTS respektive processnät Protokoll för gränssnitt NTS-ASÖ Protokoll för datagränssnitt mellan NTS och ASÖ Protokoll för gränssnitt ASÖ-ITV (VMX) Protokoll för datagränssnitt mellan ASÖ och globalt processnät Kameralista Data ska bestå av förteckning över kameror i anläggningen 2.5 Specifikt för dörrar DÖRRFÖRTECKNING INKLUSIVE BESLAGSFÖRTECKNING Dörrförteckning och uppställningsritningar för dörrar ska redovisa komponentidentifikation, dörrstorlek, ytbehandling och beslagning. 2.6 Specifikt för skyltar SKYLTPROGRAM Skyltprogram ska ha utformning och innehåll enligt överenskommelse med beställaren. Skyltar för utrymmen och rum, varselskyltar, informationsskyltar, utrymnings- planer och orienteringsskyltar ska dokumenteras med skyltprogram. 2.7 Installationsdokumentation ALLMÄNT Ritningar ska vara tydliga och upprättas med hög detaljeringsgrad. Ritningarna i halvskala ska vara läsbara/tydbara. uppdta ritningar ska vara försedda med skallinjal. På samtliga planritningar ska anläggningsidentitet och benämning på anläggningen anges. Ritningar ska vara separata för varje anläggning, där ej annat anges (exempelvis samordningsritningar och vissa planritningar). Alla referenser ska göras till rätt ritningsnummer. Om en ritning består av flera blad så skall referensen även omfatta bladnummer. På samtliga ritningar ska komponentidentitet för ingående utrustningar ingå.

20 20 (32) PLANRITNINGAR Av planritningar ska systemlösningens, inklusive dess delsystems, utbredning i anläggningen och i förekommande fall på angränsande ytvägnät framgå. Planritningarna ska även visa placering av utrustningar och kabelvägar PLANRITNINGAR (KANALISATION), ELSYSTEM FÖR DRIFTUTRYMMEN Planritningar avseende kanalisation för elsystem i driftutrymmen ska redovisa eventuella erforderliga kabelstegar och linspänn samt ska vara redovisade i skala 1:50. Höjdläge anges med plushöjder över färdigt golv för kanalisation eller med lämpligt snitt genom aktuell kanalisation KONSTRUKTIONSRITNINGAR FÖR PORTALER (SKYLTBÄRARE) OCH FUNDAMENT Konstruktionsritningar ska redovisa utförande av portaler samt fundament för portaler APPARATPLACERINGSRITNINGAR Apparatplaceringsritningar ska visa apparatplaceringar i skåp, lådor, kopplingsboxar etc MONTAGEANVISNINGAR Montageanvisningar ska upprättas för resp. entreprenad och teknikområde och i detalj redovisa hur montage ska utföras. Montageanvisningarna ska behandla alla risker som är förknippade med den personliga arbetsmiljön och yttre miljöpåverkan genom buller, vibrationer, kemikalieutsläpp och luftföroreningar. Montageanvisningarna ska vända sig till montageledare och montörer. Montageanvisningar omfatta minst följande (i den omfattning som är relevant för aktuell anläggning): Ämne Miljöklassning Fria rummet Miljöbetingelser med beskrivning av materialval och kapslingsklasser i olika utrymmen Märkning, praktiskt utförande och populär tolkning av TRV:s kabel/partmärkningsanvisningar och skyltning Detaljerade montageanvisningar för kabelstegar och rörkanalisation Detaljerade anvisningar för montage av utrustning i utrymningsvägar Detaljerade anvisningar för montage av utrustning på TDK-platser Detaljerade anvisningar för montage av utrustning i teknikhus/driftutrymme Detaljerade anvisningar för montage och inkoppling av armaturer Detaljerade anvisningar för montage och inkoppling av teleutrustningar Detaljerade anvisningar för montage och inkoppling av miljömätargivare Detaljerade anvisningar för montage och inkoppling av trafikutrustningar Detaljerade anvisningar för montage och inkoppling av kraftsystem För övriga typer av an anläggningar ska anvisningar omfatta relevanta delar MONTAGERITNINGAR Montageritningar ska redovisa montagelösningar och montagedetaljer. Både lösningar och detaljer som förekommer i skåp, lådor, kopplingsboxar etc. samt i andra utrymmen, tunnlar eller på ytvägnät.

21 21 (32) KONSTRUKTIONSRITNINGAR FÖR STEGAR, GÅNGBRYGGOR OCH FASTA SKYDDSANORDNINGAR Konstruktionsritningar ska redovisa utförande av stegar, gångbryggor och liknande skyddsanordningar SPECIFIKT FÖR BELYSNINGSSYSTEM Planritningar (belysningsritningar), belysningssystem Ljusarmaturer ska ritas i skalenlig längd. Av ritningar ska tändsteg samt matande grupper för respektive armatur framgå SPECIFIKT FÖR TELESYSTEM Planritningar optofiber, Telesystem Planritningarna ska innehålla optofiber processnät Ställförteckning, telesystem Ställförteckning ska utformas enligt SS Monteringsritning (ställ), telesystem Monteringsritning ska utformas enligt SS Orienteringsritningar (brandlarm), telesystem Orienteringsritningar för brandlarmssystemet ska vara upprättade enligt SBF110:6, utformning och leveransomfattning ska ske i samråd med beställaren Serviceritningar (brandlarm), telesystem Serviceritningar för brandlarmssystemet ska upprättas enligt SBF 110:6, och utföras enligt OR10- OR139 i SBF 1021: GEMENSAMT EL-, STYR-, TRAFIK- OCH TELEINSTALLATION Planritningar (kanalisation), gemensamt el-, styr-, trafik- och teleinstallation Planritningar (kanalisation), gemensamt El-, styr-, trafik- och teleinstallation ska visa antal kablar per kabelstege och kabelskyddsrör. Ledigt utrymme på kabelstegar och i kabelskyddsrör etc. ska redovisas med erforderlig information Specifikt för belysningssystem Planritningar (belysningsritningar), belysningssystem Ljusarmaturer ska ritas i skalenlig längd. Av ritningar ska tändsteg samt matande grupper för respektive armatur framgå.

22 22 (32) SPECIFIKT FÖR TRAFIKSYSTEM Planritningar, trafiksystem Trafikutrustningars läge ska redovisas. Utrustning monterad på respektive portal eller skyltbrygga ska tydligt framgå. Kopplingen till skyltritningar ska vara tydlig Skyltritningar, trafiksystem Skyltritningar, trafiksystem ska vara redovisade på ritningar i skala 1:20. Skyltritningar redovisar varje skylts totala byggmått inklusive kapsling. Varje driftfall ska redovisas SPECIFIKT FÖR DÖRRAR Planritningar, dörrar Planritningarna dörrar ska visa dörrslagning och komponentidentitet SPECIFIKT FÖR SKYLTAR Planritningar, skyltar Planritningar skyltar ska visa nödskyltar i utrymningsvägar som redovisas tillsammans med utrymningsskylt med belysning, utrymningsmarkering och utrymningsbelysning på en samordnad planritning SPECIFIKT FÖR ELSYSTEM I TEKNIKHUS/DRIFTUTRYMME OCH DRIFTUTRYMMEN Planritningar (kanalisation), elsystem för driftutrymmen Kanalisationsritningar för elsystem ska redovisa kabelstegar och linspänn. Planritningar (kanalisation), elsystem för driftutrymmen ska vara redovisade i skala 1:50. Höjdläge anges med plushöjder över färdigt golv för kanalisation eller med lämpligt snitt genom aktuell kanalisation Planritningar för lokal kraft, belysning och elvärme, elsystem Planritningar för lokal kraft, belysning och elvärme, elsystem för teknikhus/driftutrymme och driftutrymmen ska vara redovisade i skala 1:50. Invid lokala komponenter (armaturer, eluttag, etc.) anges nummer på matande grupp. Kablar och ledningar redovisas på planritningarna där även förläggningssättet t.ex. utanpåliggande, linspänn, etc. anges SPECIFIKT FÖR VVS Planritningar,VVS Planritningar, VVS-system för teknikhuset/driftutrymmet ska vara redovisade i skala 1: Montageritningar, VVS Montageritningar ska upprättas för all utrustning ingående i VVS-system i teknikhuset. Där så är möjligt ska typritningar användas, montagedetaljer och montageföljd ska redovisas.

23 23 (32) Detaljritningar, VVS Detaljritningar för alla specialtillverkade detaljer, infästningsanordningar etc. för VVS-system i teknikhuset/driftutrymmet ska vara redovisade i skala 1:20 eller 1: Sektionsritningar, VVS Sektionsritningar, VVS-system i teknikhuset/driftutrymmet ska vara redovisade i skala 1:20 eller 1: Uppställningsritningar, VVS Uppställningsritningar, VVS-system i teknikhuset/driftutrymmet ska redovisa tillufts- och frånluftsfläktar, spjäll, ljuddämpare etc. redovisade i skala 1: Drift- och underhållsdokumentation Drift- och underhållsdokumentation ska innehålla alla uppgifter som erfordras för drift- och underhåll av anläggningen/systemlösningen. Hänvisningar till annan dokumentation ska undvikas. Drift- och underhållsdokumentation ska vara rensad från information som inte är nödvändig för driftoch underhåll av anläggningen / systemlösningen samt information som rör andra utrustningar än de som finns i anläggningen / systemlösningen. Standardinstruktioner ska anpassas till de utrustningar som ingår i anläggningen DRIFT Handhavandemanual/-beskrivningar Handhavandemanualer/-beskrivningar ska i detalj redovisa hur anläggningen och dess delsystem hanteras vid normal drift och i samband med uppkomst av onormala driftfall. Handhavandemanualer/-beskrivningar ska även kortfattat informera om hur installationerna fungerar, såväl enskilt som i samverkan med varandra samt ange erforderliga anläggnings- och systemdata. Handhavandemanualer/-beskrivningar ska vara inriktade gentemot de användargrupper de vänder sig till Driftkort Driftkort kan användas för att beskriva driftfall för tekniska system av typen VA och VVS. I de fall driftkort används ska de innefatta: Beskrivning av driftfall för aktuellt delsystem. Definition av utgångsläget (basläget) för delsystemet. Begränsningar specificeras. Sekvenslista, steg-för-steg-instruktion, uppställd punktvis UNDERHÅLL Säkerhetsinstruktion Säkerhetsinstruktioner ska innehålla: Allmän instruktion för säkerhet Instruktion för personsäkerhet Instruktion för anläggningssäkerhet

24 24 (32) Säkerhetsinstruktioner ska omfatta alla utrustningar och delsystem där personsäkerhetsrisk, anläggningssäkerhetsrisk eller allmän säkerhetsrisk föreligger Verktygs- och underhållsutrustningsförteckning Verktygs- och underhållsutrustningsförteckning ska omfatta alla verktyg eller annan utrustning som erfordras för underhåll, utbyte, montage, inkoppling och provning av samtliga i anläggningen ingående utrustningar och delsystem. Följande verktygs- och underhållsutrustning ska minst förtecknas: Specifikation på maskiner och annan utrustning för in- och uttransport av större och/eller tyngre utrustningar. Specifikation på maskiner och annan utrustning för lyftning av större och/eller tyngre utrustningar. Specifikation på maskiner och annan utrustning för montage och kontroll av större och/eller tyngre utrustningar. Specifikation på alla specialverktyg och instrument som erfordras för anläggningarnas drift och skötsel Leverantörsförteckning Leverantörsförteckningen ska innehålla uppgifter om samtliga huvud- och underentreprenörer och samtliga leverantörer. För varje entreprenör/leverantör anges adress, telefonnummer, e-postadress och kontaktperson samt uppgift om vad för tjänster/produkter de har levererat inom ramen för projektet Reservdelsförteckning Reservdelsförteckning ska omfatta reservdelar och förbrukningsmaterial som ska hållas i reserv efter drifttagning av anläggningen för att kunna upprätthålla garanterad säkerhet och tillgänglighet. Reservdelsförteckningen ska för varje reservdel innefatta följande information: Komponent-ID Namn Artikel Komponentidentitet Klartext för läge, delområde eller helt system Kod och benämning i klartext för respektive artikel Artikelnr Förvaring Mängd Enhet Beställningspunkt Leveranstid Fabrikat Beteckning RSK-kod (rördelar), E-nr (el-detaljer) eller annan tillämpbar standardkod Förvaringsplats Antal artiklar Anges som styck, m, m², l, m³, kg eller annan fysikalisk enhet som är relevant Beställningspunkt, d.v.s. det lägsta antal artiklar, som ska finnas i förråd när beställning ska sändas till leverantör. Hänsyn tas även till leveranstiden. Leveranstid för artikel. Namn, adress, telefonnummer och Internet-adress för tillverkande företag Tillverkarens benämning på artikeln inklusive typbeteckning och beställningsnummer

25 25 (32) Miljöfarligt gods Leverantör Kontaktperson Notering om leveransen innehåller miljöfarligt gods eller resulterar i miljöfarligt avfall. I sistnämnda fall anges typ, mängd och enhet. Namn, adress och Internet-adress för levererande företag Leverantörens kundmottagare med uppgift om telefon- och faxnummer FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL Underhållsplan För respektive utrustning och delsystem ska underlag för en underhållsplan redovisas Underhållsplanen ska levereras i databasform (t.ex. i Excel) så att den är sorterbar och sökbar. Underhållsplanen ska innehålla periodiciteten för aktiviteter för genomförande av förebyggande underhåll med hänvisning till berörda underhållsinstruktioner för utrustningen/delsystemet. Komponentidentitet ska anges. Underhållsplanen kommer att inarbetas i Beställarens underhållssystem Maximo av Beställaren Underhållsinstruktioner Underhållsinstruktioner ska omfatta alla de instruktioner som erfordras för förebyggande underhåll av anläggningens alla utrustningar och delsystem. I underhållsinstruktionerna ska hela den aktuella arbetssekvensen beskrivas, såsom: Rengöring, avtorkning. Kontroll, provkörning, mätning, testning före åtgärd. Avstängning/brytning av spänning vid behov. Demontering Ev. byte av aggregat/komponent/förslitningsdetalj/slitdelar (förbrukningsmateriel). Montering Igångkörning Kontroll, provkörning och/eller mätning efter åtgärd. I respektive underhållsinstruktion ska vidare anges erforderliga: Specialverktyg, förbrukningsmateriel samt utbytesdelar med materialspecifikationer. Mätningar, kontroller (toleranser) och kalibreringsmetoder. Särskilda skyddsåtgärder. Montageanvisningar och montageinstruktioner. I de fall en del av arbetet utförs på verkstad ska det framgå vilka arbetsmoment som ska utföras på plats före och efter demontering respektive montering samt vad som ska utföras på verkstad. Instruktioner för förebyggande underhåll ska vara indelade i två grupper Åtgärder respektive Kontroller. Till grupp Åtgärder hör: Typ 1. Periodiskt styrda åtgärder.

26 26 (32) Typ 2. Drifttidsstyrda åtgärder. Typ 3. Tillståndsbaserade åtgärder. Typ 4. Utbytesåtgärder Till grupp Kontroller hör: Typ 5. Periodisk provning Typ 6. Myndighetskontroller För periodisk provning ska utarbetas instruktioner som anger provningsintervall (ska även framgå av underhållsplan) och för varje intervall anges provningens omfattning. För respektive provning ska ingå en sekvenslista som steg för steg beskriver hur provningen genomförs AVHJÄLPANDE UNDERHÅLL Felhanteringsmanual Felhanteringsmanualen ska på ett strukturerat och tydligt sätt beskriva alla de larmtyper som förekommer i anläggningen samt hur de olika användartyperna, främst med fokus på drift- och underhållspersonal, skall hantera situationer som uppstår i händelse av larm. För varje larmtyp beskrivs följande: Larmtyp: Larmtypens namn. Allvarlighet: Larmtypens allvarlighet (prioritet/kategori) Primära åtgärder: Beskrivning av de åtgärder som skall vidtas omedelbart, vem som ska utföra dem och inom vilken tidsrymd de ska utföras. Sekundära åtgärder: Beskrivning av de åtgärder som kan vidtas i ett senare läge, vem som ska utföra dem och inom vilken tidsrymd de ska utföras. Tänkbara följder: Beskrivning av de följder, konsekvenser och problem som larmet kan tänkas orsaka på kort och lång sikt för anläggningen, dess delsystem och dess användare. Tänkbara orsaker: Beskrivning av tänkbara orsaker till larmet. Felsökning: Beskrivning avseende hur felsökning bör gå till och/eller referens till var man finner sådan information. Återställning: Beskrivning av vilka åtgärder som måste utföras för att kunna återställa larmet. Referenser: Referenser till dokument där man kan finna ytterligare information, t ex felsökningsinstruktioner, manualer, datablad, operatörsmanualer etc Felsökningsinstruktioner Felsökningsinstruktionerna ska omfatta förtydligande felsökningsscheman och ska innehålla uppgifter om arbetsgången för utbyte av felaktig del samt för provning och drifttagning efter att fel åtgärdats. Felsökningsinstruktioner används i de fall där en tydlig instruktion, utöver vad som framgår av felhanteringsmanualen, är lämplig för att säkerställa snabbt och säkert avhjälpande underhåll UTRUSTNINGSDATA Utrustningsbeskrivningar Utrustningsbeskrivningar ska tydligt beskriva och ange data för alla ingående utrustningar.

27 27 (32) Manualer och Produktblad Alla manualer och produktblad ska vara relevanta för de levererade utrustningar och delsystemen och ej innefatta leverantörens hela produktutbud. Dokument av typen produktkatalog tillåts ej. Om produktblad anger olika varianter (tillval etc.) av den levererade utrustningen ska det anges tydligt på produktbladet vilka utrustningar som finns installerad i anläggningen Konfigurationsdata Instruktioner avseende hur en ersättningsutrustningar, t.ex. en reservdel, konfigureras hård- och mjukvarumässigt för att kunna fungera på förväntat sätt i anläggningen. Ska omfatta instruktioner för hur man går till väga samt vilka inställningar som gäller. Instruktioner ska även finnas för all uppdatering av programvara, vare sig det är uppgradering av systemprogram, ändring av applikationsprogram eller ändring av konfigurering Parameterlistor och regulatorinställningar Parameterlistor och regulatorinställningar beskriver i listor/tabeller alla de, av behöriga användare, påverkbara injusterade parametrar och inställningar som utförts på en utrustning, delsystem eller system för att den skall fungera på förväntat sätt i anläggningen. Exempelvis börvärden, gränsvärden, tider och regulatorers inställningsvärden Inledningsmall för placeringar (Laddmall Maximo) Se {Systemkrav Infrasystem Väg - Dokumentation} 2.9 Kontroll- och provningsdokumentation KONTROLLPLAN Information som ska ingå i kontrollplanerna framgår av {Systemkrav Infrasystem Väg - Kontroll och Provning} PROVNINGSSPECIFIKATION Information som ska ingå i provningsspecifikationerna framgår av {Systemkrav Infrasystem Väg - Kontroll och Provning} PROVNINGSPROTOKOLL Information som ska ingå i provningsprotokoll framgår av {Systemkrav Infrasystem Väg - Kontroll och Provning} TYPPROVNINGSPROTOKOLL/TYPPROVNINGSINTYG/CERTIFIKAT Information som ska ingå i typprovningsprotokoll/typprovningsintyg/certifikat framgår av {Systemkrav Infrasystem Väg - Kontroll och Provning} HÄNDELSELOGG Information som ska ingå i händelseloggen och framgår av {Systemkrav Infrasystem Väg - Kontroll och Provning} SÄRSKILD DOKUMENTATION FÖR PORTALER (SKYLTBÄRARE) OCH FUNDAMENT I relationshandlingarna för portaler och fundament ska relations- och kvalitetsdokumentation enligt BKR och BSK ingå. För stålkonstruktioner ska följande kontrollintyg ingå:

28 28 (32) bekräftelse av utförd grundkontroll redovisning av resultat från tillverkningskontrollen uppgifter om förekommande avvikelser från konstruktionsredovisningen uppgifter om fel och vidtagna åtgärder Bilagor som ska sändas med är sammanfattande dokumentation avseende grundkontroll av verkstadsarbeten sammanfattande dokumentation avseende grundkontroll på montageplats kopior av materialintyg (skruvar, plåtar, rör, tillsatsmaterial m.m.) protokoll och rapporter från förekommande tilläggskontroll förekommande avvikelserapport över kvarstående avvikelser SLUTDOKUMENTATION MILJÖ Omfattning av slutdokumentation miljö ska vara i enlighet med vad som anges i Administrativa föreskrifter CE-DOKUMENTATION Allmänt I entreprenaderna ingår utrustningar för vilka aktuella direktiv är Lågspänningsdirektivet (LVD), Maskindirektivet (MD) och Direktivet om elektromagnetisk kompabilitet (EMC). Direktivens krav är inarbetade i Elsäkerhetsverkets föreskrifter resp. Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nedan används förkortningarna LVD, MD och EMC som gemensam benämning för resp. direktiv med sammanhängande svenskt regelverk. Utrustningarna i anläggningen faller under EG:s direktiv avseende CE-märkning varför en genomgång av anläggningarna ska utföras mot dessa. Nedan anges ansvarsfördelningen och krav/ direktiv som gäller för att utföra CE-märkning Sammanställning av CE-dokumentation Omfattningen av dokumentationen, försäkran om överensstämmelser, omfattningen av risk- analyser som ska utföras m.m. framgår av respektive direktiv, anvisningarna för dessa samt därmed sammanhängande svenskt regelverk. Principen för ansvar avseende CE-dokumentationen redovisas översiktlig i nedanstående tabell. DIREKTIV LVD EMC MD UTFÖRS AV El-, styr-, trafik- och CE CE Tillverkare telekomponenter Elinstallationsmaterial CE CE Tillverkare Belysningsarmaturer CE CE Tillverkare Vägbelysningsarmaturer CE CE Tillverkare Trafikutrustning inkl. skyltar CE CE Tillverkare Ställverk, centraler, apparatskåp CE CE Tillverkare Styrsystem CE CE CE Entreprenör

29 29 (32) VVS-apparater i teknikhus/driftutrymme CE CE CE Tillverkare (el och styr) 2.10 Programvarudokumentation Med programvara avses bl.a: Systemprogramvara: Programvara som utgör kärnan för ett delsystem och som krävs för att delsystemet överhuvudtaget skall kunna fungera. Som systemprogramvara betraktas bl.a. firmware och operativsystem. Standardprogramvara: Programvara som kan köpas över disk, exempelvis Office, Acrobat reader och utvecklingsverktyg för applikationsprogramvara. Applikationsprogramvara: Programvara som utvecklas specifikt för projektet, exempelvis logik i styrsystem, logik och bilder i operatörspaneler, logik och bilder i SCADA, web-lösningar etc PROGRAMVARUFÖRTECKNING Programvaruförteckning ska lista och beskriva vilka programvaror som används var i anläggningen. För varje programvara skall det anges namn, version, leverantör, licensuppgifter, typ (system, standard eller applikation) samt i vilka delsystem och utrustningar programvaran exekverar. Om programvaran betraktas som applikationsprogramvara ska uppgifter om utvecklingsverktyg anges INSTRUKTIONER FÖR SÄKERHETSKOPIERING Instruktionerna ska beskriva hur säkerhetskopia kan tas och återläsas avseende alla enskilda applikationsprogramvaror och datafiler, hur komplett backup kan tas av ett system samt hur s.k. image-backup kan tas av såväl virtuella såsom fysiska datorer INSTRUKTIONER FÖR TEST- OCH DIAGNOSTIKPROGRAM Instruktionerna ska beskriva vilka test- och diagnostikprogram och kontrollutrustningar som ingår i leveransen samt omfatta instruktioner för hur de kan användas både under normal drift och då anläggningen är tagen ur drift DOKUMENTATION AV APPLIKATIONSPROGRAMVARA Dokumentation av applikationsprogramvara för PLC skall följa IEC1131. Dokumentationen ska beskriva programvaran både översiktligt bl.a. i form av struktur, omfattning, uppbyggnad och filosofi, samt på detaljnivå bl.a. moduler, funktionsblock och programdelar. All programkod skall vara väldokumenterad och välstrukturerad så att dess funktion enkelt kan förstås av läsaren. Dokumentationen i form av säkerhetskopia ska levereras för all applikationsprogramvara på för Beställaren lämplig databärare INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION OCH OMKONFIGURERING Instruktioner för installation och omkonfigurering ska avse all uppgradering, uppdatering, servicepack och omkonfigurering av alla typer av programvara. Även instruktioner avseende ändringar och vidareutvecklingar av applikationsprogram ska beskrivas.