Systemkrav Infrasystem - Dataleverans för anslutning till NTS

Transkript

1 1 (6) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Lars Jonsson UHniö [DokumentID] [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Leif Lindmark UHae Dokumenttitel Systemkrav Infrasystem - Dataleverans för anslutning till NTS Innehåll 1 Inledning Tillämplighet Krav Objektinformation Klartextnamn Bästa kamera komponent-id Krav på Larminformation Krav på Leverans av data... 5

2 2 (6) 1 Inledning Detta dokument definierar Trafikverket Infrasystems systemkrav avseende dataleverans vid anslutning av anläggning till NTS. Systemkrav är riktade mot entreprenör, och avsedda att åberopa i förfrågningsunderlag avseende entreprenad. Förbättringsförslag som berör detta dokument ska ställas till enheten för elkraftsystem via elkraft@trafikverket.se. Fotnoter är råd/instruktioner till den som använder dokumentet för kravställande. 2 Tillämplighet Detta dokument är tillämpligt vid anslutning an anläggning till NTS. 3 Krav 3.1 OBJEKTINFORMATION För varje NTS-objekt ska nedanstående information anges, icke-relevanta fält lämnas tomma. Objektfilers kolumner Klartextnamn Alternativt Namn Alternativt Namn 2 Komponentid Övrigt Bästa kamera komponent-id External ID X Y Förtydligande Det namn på NTS-objektet som kommer att användas av operatörerna på Trafikledningen. Se även nedan. Ett alternativnamn, som används för orientering. Option enligt överenskommelse med Trafikverket. Alternativt Namn 2 Ett alternativnamn, för övrig orientering. Option enligt överenskommelse med Trafikverket. NTS-objektets komponent-id enligt VV Publikation 2007:54. Övrig text för NTS-objektet enligt överenskommelse med Trafikverket. Komponent-ID för den kamera som bäst ser NTSobjektet. För ett NTS-objekt som är en gruppering av objekt som täcks av flera kameror antas den bästa kameran vara den första kameran i det berörda NTSobjektets utbredning. Identitet för NTS-objektet i gränssnitt mellan anläggning och NTS. Detta identifierar objektet i kommunikationen mellan anläggning och NTS. Objektets identitet ska vara ett numeriskt värde enligt specificerat gränssnitt. X-koordinat enligt SWEREF 99 TM Y-koordinat enligt SWEREF 99 TM

3 3 (6) DU Det eller de eldriftutrymmen som kraftmatar NTSobjektet KLARTEXTNAMN Alla NTS-objekt behöver ett klartextnamn som används av operatörerna i Trafikledningen när de arbetar med objektet. Ett klartextnamn byggs upp enligt principen: Vägnummer + Objektnamn + Geografisk plats + Ev. längdmätning I {Tabell 1 Definition av de olika delarna i klartextnamnet}och exemplen nedan {kapitel Exempel på namnsättningar av objekt} förklaras och visas hur namnsättningen i de centrala systemen byggs upp Definition av de olika delarna i klartextnamnet Tabell 1 Definition av de olika delarna i klartextnamnet Klartextnamn Vägnummer Objektnamn Geografisk plats Ev. längdmätning Beskrivning Numret på den väg där utrustningen finns eller tillhör enligt Trafikverkets vägdatabas (NVDB). Finns inget vägnummer går det lika bra att ange ett vägnamn istället. Se exemplen nedan. En närmare beskrivning av objekttypen. Vissa objekttyper har flera olika objektnamn, beroende på var de är placerade geografiskt. Se exemplen nedan Här beskrivs var objektet finns lokaliserat i anläggningen. Ligger objektet på ytvägnätet anges närmaste trafikplats eller liknande. Ligger objektet i en tunnel redovisas den geografiska platsen mellan två stycken hjälprum. Notera att objekt inom samma objekttyp kan ha olika namnsättning beroende på var de befinner sig geografiskt i anläggningen. För flertalet objekt ute längs vägnätet räcker det inte att redovisa vilken som är närmaste trafikplats eller för en tunnel mellan vilka hjälprum det ligger. Då måste den geografiska platsen kompletteras med objektets längdmätning. Trafikverket använder sig av officiella längdmätning för väganläggningar (enligt NVDB). Längdmätningen redovisas i formatet och står för kilometerantalet från vägens startpunkt i det län objektet finns lokaliserat Exempel på namnsättningar av objekt Nedan följer exempel på namnsättningar av objekt efter vilken avsnittsindelning som objekttypen använder för gruppering. Objekttypernas grupperingsprinciper finns i Riktlinje Avsnittsindelning Trafikverket Väg

4 4 (6) Trafikavsnitt Väg 75 Nödbelysning Årstatunneln Väg 75 Belysning Hammarbytunneln Väg 75 Infartsbelysning Hammarbytunneln Ventilationstekniskt avsnitt i tunnel Väg 265 Tunnelventilation Löttingetunneln Väst avsnitt Driftområden Väg 75 Högspänningssystem DU Väg 75 Avsättningsmagasin Klaratunneln, Tunnelventilation WS Hela anläggningen Väg 265 Törnskogstunneln Radioutsändningssystem Väg 75 Södra Länken PCMS Geografiska objekt Väg 75 Oljeavskiljare 2748m Väg 265 Avloppspumpar vid Rosenkälla Väg 75 Branddetektor Talltunneln ,625 Väg 75 Branddetektor räddningsrum Talltunneln 01 Väg 75 Branddetektor infiltrationsanläggning Väg 75 Tunnelinfoskyltar Nackatunneln , Ingen gruppering Väg 75 ITV-kamera TPL Farsta Väg 229 UMS Skarpnäck BÄSTA KAMERA KOMPONENT-ID För ett NTS-objekt som representerar flera objekt i ASÖ antas den bästa kameran vara den första kameran i det berörda NTS-objektets utbredning. 3.2 KRAV PÅ LARMINFORMATION För varje larmkod ska nedanstående information anges:

5 5 (6) Larmkodslistans kolumner Larmkod Objekttyp Larmtext Förtydligande Unik och numerisk enligt specificerat gränssnitt mot centralt system. Samma larmkod kan användas för fler än ett NTS-objekt. T ex ska larmkoden för öppen dörr användas på alla dörrar som ingår i en anläggning. Den objekttyp i centralt system som larmkoden tillhör. En beskrivning i text av vad som utlöst larmet Larmkategori En bokstav, antingen T eller D. Ett larm tillhör en av två kategorier: T. Trafikala larm D. Drift/Tekniska fellarm Trafikala larm: Utöver tekniska fellarm så finns larm som indikerar händelser i Trafiksystemet eller de tekniska processerna i en anläggning som har trafikpåverkan. Nedan exempel från en tunnel: Stillastående fordon Brandlarm Fel på budskap till trafikant Fel på bom i nedfällt läge Hög CO2 nivå i trafikrum Hög nivå i VA-anläggning Etc. Drift/Tekniska fellarm: Skickas när det blir fel i anläggningen som inte direkt påverkar trafiken. Ett exempel på ett tekniskt fellarm är när en fläkt slutar att fungera. Prioritet Prioritet 1 - larm som kräver omedelbar åtgärd. Prioritet 2 - larm som inte kräver omedelbar åtgärd, men som planeras in under nästföljande arbetspass. Prioritet 3 - larm som kommer att åtgärdas vid nästa planerade underhållsinsats. 3.3 KRAV PÅ LEVERANS AV DATA Dataleveransen ska ske via en RFI-mall i excel som tillhandahålls av Trafikverket. Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Första fastställda Joakim Frank UHaen version

6 6 (6)