:e årgången. Häfte N:r 5

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 5

2 -415- Sj ösaget utanför Horns Rev den 31 maj och 1 juni \'id värdskrigets början väntade man förgäves på den stora Nordsjödrabbningen, varom så mycket förut profeterats. Varke n Tyskand eer Engand våga de ännu ris<era sin fotta i öppen kamp. Den underägsna tyska fottan hös tibaka i en strategisk defensiv, och Engand, som då ännu icke hade någon arme av den styrka, att den kunde anförtros avvärjanejet av den atid spökande invasionsfaran, såg sig n ödsakat a skydda sitt förnämsta krigsredskap bakom Scapa F ows kip pmnn1 r. Ti sagfottornas ringa aktivitet bidrog också i hög grad det energiska utnyttjandet från båda sidor av U-båtar och minor, som gjorde farvattnen ytterst osäkra. Unee r reativ overksamhet förföto så 22 krigsmånader, en fii r de stiaigga nde fottornas besättningar utomordentigt tåamodsprövande och förhatig väntetid. Den tyska marinens persona hörde hur systervapnet armen, fyde värden m ed segerb ud. Sme man då sjä v adrig få visa vad man dugde ti Engesmännen åter hade att anteckna m å nga nedsående 1110 tgangar och missyckanden: Antwerpen, Dardaneerna, K utei: Amara, bundsförvanterna Serbiens och Montenegros under gang, ivanget att införa amän värnpikt, de tyska raiderna 1110 L ostkusten, U-bitskriget, Zeppeinanfaen. Skue den Jäkti ga engeska fottan då adrig få gå ti sjöss och skaffa 1 ' nga n<l det segerbud, varpå man så änge väntat? Ti örssh esättni n ga rnas at otåigare ängtan efter att också Hi 1 _a ett sag säade sig så småningom också en i samma rikt g gående fokmening, icke minst band Engands aierade. Tidskrift i Sjöväscndet. 27

3 - 4Hi - U n der den ånga vänteiden förändrades i väsentig de förhåanden, som främst varit anedning ti fottornas g;.d bakahåande. Engand sk::ffade sig en stormaktsarme i. invasionsfaran tedde sig icke ängre hotande. Man bev idoch å båda sidor atmera förtrogen med sättet att undvika e hu anre farorna från U-båtar och minor. De träningsfärd e. er eer raider, som ofta företogas för att håa besättningarna i hög stridsberedskap, utsträcktes också efter hand at ängre och avsåga atmera samtidigt att söka strid. Den innersta anedningen ti, att den stora Nords.iödrabb. ningen äntigen kom ti stånd, får nog sökas i ovanstående, ehuru en de andra omständigheter även ståits i samband därmed, såsom engeskt försök att intränga i Östersjön, tyska strävanden att komma åt en större engesk ammunitionstransport ti Ryssand, ord Kitcheners resa m. m. I dc båda officiea berätteserna över saget fram håes emeertid, att vardera fottan befann sig på en av sina sedvaniga kryssningar, då densamma mötte sin änge sökta motståndare i den vädiga sammandrabbning, som av tyskarna kaats >> die Seeschacht vor dem Skageraco och av engesmännen, the Batte of Jutand Bank,. I. De stridande fottornas sammansättning. 1. Tyska fottan. Den tyska fottans sammm\sättning är endast mycket ofuständigt bekant, men torde densamma ha varit indead ungefärigen enigt föjande: Amim Scheers förband. Faggskepp: Friedrich der Grosse. N kjas 1., Geschwaden: 8 s::tgskepp av Hegoand- och assat-. serna (viceamira Ehrhardt-Sch:ndt 2., 6 sagskepp av Deutschand-kassen ' (' on ter amira (Mauve). " 3. 7 sagskepp av König- och Kaiser-dasse (wnteramira Behncke). rjw _»Au fkänmgsgruppe, : 5 (') ätta kryssare. 3 J. 5 (?) ätta kryssare, ädre, b. a. Francniob!Kapitän zur See von Reuter).,Torpedohoote»: obekant anta jagare, fördeade på fottijer O-båta r: obekant anta. om 11 båtar. 1' icewnira J- i p pers f ör band. 1., Aufkii rungsgruppe»: 5 s1agkryssare: Liit::ow/') Derff!in 2. )) ger, Seydiz, Motke, von der Taun. 10 (?) ätta kryssare, h. a. sannoikt Graudenz, Frankfurt, "Wiesbaden, Rostodz, E1bing (konteramira Boediekcr). Toqwdohootc, : obekant anta jagare, förcpade på fottijer om 11 båtar. 2. Engeska fottan I d'n engeska rapporten får man Yeta en hej de detajer angi1en de den taktiska indeningen, och en sammanstäninn av cess t ft ", uppg1 er g1ver VJd haneen föjande sannoika indening: Amim Jeicoes förband..»b a tic Sc1uadr or1,,. 1-8 J J J 2. s ags zepp, )]. a. 3 av Resoution- kassen samt Mctrborough och Coossus (viceamira Burney och konteramira D uff) sagskepp (viceamira Jerram, konteramira Leveson J. 7-8 sagskepp, b. a. Jeicoes faggskepp, Iron Dke (viceamira 3., B. Stnrdee, konteramira Gaunt). atte Crmser SquacrOJH: Inuincibe, Infexibe, Indomi- 1\ePet.. tabe (konteramira Hood). : ätta kryssarna Boadicca, Active, Banche, Beona. '') Kursiverade namn angiva faggskepp, fottijchefsfartyg o. s. v.

4 .»Cruiser Squadron >> : 4 pansarkryssare, Defence, Bia 1 - )) )) r. e\ Prince, \\ arnor Duk ' e of Edinburgh (konteramira A nrbuthnot) pansarkryssare (konteramira IIeath). (Detta förband kom e strid). J 4.»Light Cruiser Squadro11»: 6 ätta kryssare, b. a. Ca/iope (commodore Mesurier). 4.»Fiottia >> : 20 jagare, b. a. Tipperury, Ardent, Ambuscade, Garand, Spitfire (captain \Vintour) jagare, h. a. Castor (conunodore Hawksey) jagare, b. a. M::enad, Onsaught (captain Stiring). Dessutom antagigen ytterigare jagare som bevakning mot U båtar. U -båtar: obekant anta, dä1 iband E 2, smn är hava ram Viceamira Beattys förband..»batte Cruiser Squadron»: 2. )) )) mats av en engesk? jagare). 4 sagkryssare, Lian, Princess T"er Roya, Queen Mary, 1 o (konteramira Pakenbam) 2 sagkryssare, Ne w Zea/an d. Indefatigabe (Austria de_to.. er t) (Konterannrn ej 1 s a 0 e. Brock.) Vaian. 5. >> Batte Squadron» : 5 sagskepp, Borwm, Maaya,. < b th \Varspite Queen Ehza e) '. ornns. (konteramua Evan-Th Gata 1.» LiZht Cruiser Squadron»: 4--5 ätta kryssare, b. a. der tea (commodore v Aexa Sincair) , J...,ight Cruiser Squadron»: 4-5 ätta kryssare, b. a. 3 Soutwmpton, Dubin, Birmingham (commodore Goodenough). )) 4-5 ätta kryssare, b. a. Famouth, Y armouth (kon teramira Napier). 9. to Fi ntia: O (?) jagare med ätta kryssaren Fem ess (captain Roper). '!odcr 'arty g för fygbåtar: Engadine. 10 (? ) jagare, b. a. Turbuent, Termagent, Landrai, Lydiard. 10 (?) jagare, b. a. Moorsom, Morris. 10 (?) jagare, b. a. Nestor, Nomad, Nicator, Narborough, Peican, P eta rd, Ohdu rate, Nerissa, Moreshy, med iitta kryssaren Champion (captain Farie). Enigt en tysk uträkning utgjorde det sammanagda engeska fa rtygstonnaget i Nordsjösaget 1,184,450 ton gentemot 639,200 ton å tysk sida. II. Spaningsstyrkornas röreser före saget. De n 30 maj 1916 utöpte från oika engeska hamnar de h enn c sjöstyrkor, vikas sammansättning ovan är angiven. AnJira Jeicoe med huvudstyrkan torde hava styrt kurs m.ot Sdku stt> n a v N or ge, under det att viceamira Beattys förband, :ka voro utsända på spaning sjömi säderom högste efah <n aren, styrde i ungefärig riktning mot Skagen..,..\vpn den tyska fottan hade en av de sista majdagarna IL ti sjöss. Den styrde den 31 maj NNV-kurs med spa- 8n g ssty rk a n under viceami ra Hipper även edes framskjuten..._90.iö mi framför huvudstyrkan.

5 Dc Lyskn sagkryssarna hefunno sig vid 1 1, 4 tiden på e. 1 omkring 90 sjömi vist" Hansthomen. Vädret var k art, 0 ; 1. o t f o N\' " å o -h en svag Jns J as c.ran,, sa sm< mngom overgaende ti SV Sjön var ugn, m : n så småni1.:gom uppstod en ångsam dyning: orsakad a v de m a nga m ed hog fart framrusande fartygen. 1\1. 8,"" e. m>) den 31 maj mottager amira Beatty gnist. meddehnde från Hit; kn ssaren Gaaten, att fientiga fart 1. N' o. Yg aro 1 s1 de. agrn mmuter senare sänder tyska kryssaren Frankfurt, som befinner sig på vänstra fygen av den tyska sökinjen framför sagkryssarna. en motsyarande signa ti amira 1-!ipper. Denne ge r sina ätta stridskrafter order att anfaa fienden, som Lisvicare befinnes 11tgöras av 8 ätta krys. sare med 3 skorstenar samt ett ferta jagare. De engeska fartygen draga sig undan å t NV, och en edstrid på ångt avstånd 11 tspinner sig. Sednn Beatty motagi G:1a tcas rapport, åter han sin styrka ändra kurs ti SSO, mot Horns rey, i avsikt att komma mean fien den och hans bas. Snart synes emeertid en rökmassa i ostig riktning, viket ÖYcrtygar Beatty om, att fienden omöjigt kan komma fö rbi Horns rev utan att tvingas ti strid. Föjaktigen ändras kursen k. 3,,." e. m. mera bajord hän ti NO.. och 3. ätta kryssarcskadm rna sprida sig utan att in vänta order därom i en skärm framför de stora fartygen. Så småningom wmmer iven 2. Hitta ;:ryssareskacern upp och intnger pats förut. För att utröna fiendens styrka, beordrar Beatty k. 3,45 e. m. Eng:1dine att u ppsända en fygbåt. 23 minuter senare är fygöjtnant Rutand med en "assistant paymaster» som spa nare på väg. Han r åkar ut för beskjutning från 4 fientiga ätta kryssare, men kan det oaktat redan JJ 4-,,, 0 e. m. sända in sina första rapporter, därmed visande att»fygbåtar under dy ika omständigheter äro utmärkt värdefua >> (B eattys rapport). Att märka är, att ingen tysk uftspaning ägde rum denna dag j) n tyske viceamiraen har under tiden ändrat kurs mot fienden. Omkring k. 4-,:, 0 e. m. siktar h an 6 större fartyg, rornwrade på två koonner. Ungefär samtidigt har Beatty fått sikh' pi'1 dc 5 tyska sagkryssarna samt ökar farten ti 25 knop och åter sin styrka intaga stridsformering, först enk e koonn od diirefer, för att undvika obehag av röken, sma fankfor- 1nering.. sagkryssareskadern eder, föregången av jagare från 1:3. och 9. f ottijerna. Den engeska styrkan girar ti OS O- kurs, och amira Hipper Higger sina fartyg på en med fiendens parac kurs. Avståndet ä r 21,000 meter. f NNV på omkring 9,000 m. avstånd synes konteramira Evn n-tbomas' snnbbgående sagskeppseskader, som med högsta h r föjer efter sagkryssarna för att medverka vid krossaned H\' fienden. De håda motståndarna från den 24 januari 1915 stå åter emot varandra, färdiga ti ny strid. En oerhörd spänning råct>r å båda sidor. Man vet, att nu kommer det icke att endast biva fråga om en kraftmätning mean sagkryssarförbanden. Båda huvudstyrkorna iiro i antågande därbakom, och man k n n ske står inför ett värdshistoriskt avgörande, ödesdi ger t fö r een, som åter fienden vinna övertaget. Ami ra Beatty har anedning att med vägrundade föri!oppningar om framgång börja drabbningen. Hans motståndan ii r i artieristiskt avseende avsevärt underägsen. Den samma nagda vikten av de tyska bredsidorna förhåer sig ti 11ob,, arande siffra å engesk sida som :,r.,;- Och efter 5. sagskeppseskaderns ingripande kommer samma förhåande at hiva : 3, 8, d. v. s. nära fyradubbe överägsenhet för engesmännen. Beatty kan dessutom avskära tyskarnas återtågs inje, och han säg r också m ed fut berättigande i sin rap port, att»our situation was both tacticay and strateticay good, *) Mcancmopcisk id. ej sommartid.

6 III. Striden mean sagkryssareskadrarna. De första savorna från det svåra artieriet braka 1 k. 4,. 8 e. m., då båda styrkorna öppna ed ungefär samtidi os Rörande avståndet vid detta tifäe råda oika meningar. g Beattys rapport uppges detsamma ti 18,500 yards (1 6,900.) då däremot een tyska berättesen nämner siffran 13,000 meter: Avståndet mean sagkryssareskadrarna varierade sedan mean 16,5 00 och 13,000 meter; medekursen var SS O. På engesk sida ccogo i drabbningens rörsta skede 48 grova kanoner av 34," cm. och 30, 5 cm. 1-:aiber gentemot 44 st. 30, 5 cm. och 28 cm. kanoner hos tyskarna. Engesmännen torde ti en början ha haft de gynsan,. maste beysningsförhåandena, med soen bakom sig. Denna förde försvann dock så småningom med det senare inträdande diset. Amira Hippers fartyg hade fördeen av vinden, i det de sköta åt ovart, varigenom röken från kanonmynningarna drev bort. För engesmännen hängde röken däremot änge kvar i ä om fartygen, försvärande riktningen. Ededningen och skjutskickigheten äro sä<erigen först kassign å båda sidor. I snabb föjd då na mäktiga savor, de grova projektierna uppriva jätteika vattenpeare och sprida död oeh förödese å fiendefartygen. Redan efter 16 minuters edgivning har det svåra artieriet kräft sitt första offer. På den engeska sagkryssaren Indefatigabe uppstår k. 5,o4 e. m. en fruktansvärd exposion, som fujkomigt förintar fartyget. Av 780 mans besättning bivn 2 senare räddade av tyskarna. N u stå ika m å nga sagkryssare emot varandra, 5 å vardera sidan. Men dettn jämviktsäge består icke änge. Den med 38 cm. kanoner bestyckade 5. engeska sagskeppseskadern ar nu 1< kommit på stridsavstånd och ingriper k. 5, 08 e. m. i s trie på 18,300 m eters avstånd. Med denna kraftiga förs tä r' 01 på fiendesidan bir övermaden de tyska sagkryssarna atf; kännbar, häst som de nytiwmna fartygen även äro försed n m ed betydigt svårare pansar...,,... I I :, ' '

7 -4:24- Ami ra Hipper besuter sig för att genom ett torpedanfa söka ätta trycket och åtminstone för en stund minska. de fientiga edens hiftighet. 15 tyska.iagare, edda av ätta krys. saren Regensburg, bryta k. 5, 30 e. m. fram för om sagkrys. sarna och rusa emot den fientiga injen. De mötas av ett mördande granatregn samt av motanfa från engeska jagare 12 engeska jagare (Nestor, Nomad, Nicator, N arhorough: Peican, Petard, Obdurate, N erissa, Moorsom, Morris Tur. Jment och Termagent) hade nämigen erhåit order att vid ägigt tifäe angripa m ed torped. De kasta sig nu emot de anstormande tys k a båtarna och närma sig dem inti 1,000 m. avstånd. En förbittrad artieristrid uppstår, varunder två tyska jagare sjunka. Besättningarna räddas dock mitt under fiendens ed. En engesk jagare sänkes genom artieried, en annan genom torpeds kott. Nestor och N o mad (1,900 ton) kvarigga på stridspatsen såsom vrak. Deras besättningar härgas sedermera av tyskarna. A engesk sida detog ingen ätt kryssare i anfaet, viket möjigen kan hava varit anedningen ti de större engeska förusterna. Emeertid brötos båda torpedanfaen på hava vägen genom fiendens motangrepp. Tyskarna säga ingenting om resutatet a v torpedskjutningen mot de större fartygen; enigt den engeska rapporten skoa fera torpeder åtminstone ha passerat den tyska formeringen. Sannoikt var träffresutatet från båda sidor = O. Artieristriden når efter detta sin höjdpunkt. Ett stän digt manövrerande äger rum för att försvåra fiendens avståndsbestämning och hindra honom att skjuta in sig. I rege torde detta ha skett genom små samtidiga girar (»abstaffen» ) åt endera sidan. Konteramira Evan-Thomas' eskader koncentrerar eden mot den fientiga kön. K. 5, 18 e. m. iakttages det tredje tys<h fartyget (Motke) råka i brand. Sikten börjar att försänfh 5 ' särskit de tyska fartygens konturer bi otydiga. JO. 5,:: 0 e. m. höres åter uraket av en oerhörd espjo <1Cf sion. Det är 30,000-tons-kryssaren Queen Mary, som spr!ö u ft en, efter att ha träffats av f era savor. Ett ögonvittne 1 o '['jo er skidrar denna händese på fö j ande sätt: >> varenda pu Q 'j " t " t o ' tys k pro.je t.. tf d1 tyc zte: p o 1g pa en gang r. a s_. ag uyssaren. De var som när en VIrvevmc kastar. en skog over anda. Queen far Y ruade över åt styrbord, mast och skorstenar voro horts<jn j na, och i sidan såg man ett vädigt hå. Efter havannan ut var köen det enda, som syntes av Queen Mary, och så försvan n även den>>. 2 överevande räddades sedermera av tyskarna, 4 av engesmännen. En japansk prins (marinattach{: i London?) omkom med sagkryssaren. J\1. 5,::, e. m. får den engeske vieeamiraen ett oväkommet meddeande. Från faggskeppet j. 2. ätta kryssareskadern. som va r framsänd på spaning sydvart, rapporteras, att den tysk: h uvudstyrkan är i sikte förut. Jagarna återkaas, och då de tysk:1 sagskeppen 4 minuter senare biva syniga i SO, åte r Heatty sina sagkryssare gira 16 streck styrbord hän och forts iiiter på en nordig kurs för att eda fienden upp mot egen huv udstyrka. ' n der ticen närma sig Evan-Thomas' sagskepp norrifrån, häftigt beskjuande de tyska sagkryssarne. Beatty meddear hon om een tyska fottans äge och beordrar honom att föja eftn nordvart. Secan Beatty vä kommit i ordning på den nya kursen, girar 5. sagskeppseskadern k. 5,s, e. m. upp akter om honom. Fearess med. fottijen intager pats för om Beatty,. och 3. ätta kryssareskadrarna på sagkryssarnas styrbor d h og och Champion med 13. fottijen vid Evan-Thomas' e kader. So utbampton med 2. ätta kryssareskadern fortsätter sydvart 'ör att närmare utspana fiendens styrka. Nämnda spanin gsfö rhand närmar sig inti 13,000 m. och väneer nordvart, :å ck tyska sagskeppen öppna ed med svårt artieri, samt 1 11tager så småningom pats på de engeska sagkryssarnas babords åring. Då amira Scheers styrka närmar sig, girar een tyska sagkryssareskadern successivt 16 streck styrbord hän och sätter 'ig i täten av sagskeppskoonnen.

8 Kryssarstriden är sut, efter att ha pågått n ågot ner.. timme. Under de första 20 minuterna har kampen förts au sutande mean sagkryssarförbanden, under den övriga tiute. däremot hava även de 5 sagskeppen detagit å engesk sf en Förusterna äro 2 engeska sagkryssare och 4 jagare ge nt ea. 2 tyska jagare. Med största sannoikhet har ick e något stör! tyskt fartyg under denna period gått under, enär detta i s: fa säkerigen hade a ngivits i den engeska rapporten. Sikten hade ju ännu icke bivit så dåig, att en dyik händese kunnat förbi obemärkt för engesmännen. Sagkryssarstriden ha r såedes, trots fiendens överägsen. het, resuterat i en betydande framgång för de tyska vapnen. Viceamira Hipper har fått en vacker revanche för den 2t januari s-o IV. Tyska huvudstyrkans ingripande. K. 3, 40 e. m. har amira Scheer fått veta, att spaningsförbanden stött på fientiga stridskrafter, och han håes därefter genom gnistsignaer kontinuerigt underrättad om händesernas gång. Huvudstyrkan å ngar med högsta fart mot stridspatsen, och innan man når fram dit erhåa besättningarna en sista skaffning före saget. De fem sagskeppen av Queen Eisabeth-kassen vände, som ovan nämnts, k. 5," 7 e. m. nordvart efter Beatty. De intagn fankformering för att undvika beskjutning ängs formeringen och komma ornedehart därefter under ed från de främsta tyska sagskeppen på 18,000 m eters avstånd (3. tyska s ags k ep s es kadern gick i täten). De engeska sagkryssarna däremot ar utom räckhå för een tyska huvudstyrkans kanoner. Amira Scheer överta 0 aer från k. 6 e. m. det ome d eb ar< befäet över hea fottan. Drabbningen fortgår nu under kring timmes tid på nordiga kurser, med avståndet me f. de närmast varandra varande styrkorna omkring 13, ete J] >> ::- T'sk t.urs!.i?ye. = e ''2..j. -,, -- "' Tor;oe.-a a.njo..

9 engeska sagskeppseskadem är i början utsatt för öv ägsen fientig ed. Enigt en tysk uppgift skoa de i strider. detagande tyska sagskeppen ha varit inskjutna mot 11 e 11.. d 1. d. Yss. namn a cs Gf er rec an v1 tredje savan. Ur detta ogynsa äge rädda sig emeertid engesmännen ganska snart ae 1 11 ' 1, o, sin ti 'era knop uppgående fartöverägsenhet, som sätter dej i. ståtd att så småningom skjuta fram sina fartyg för om de f1ent1ga täten, samtidigt ökande :n ståndet ti den tyska hu. vudstyrkan. Eftersom a\'stånde ti sistnämnda styrka redan från början uppgick ti 18,000 meter, torde detsamma snart ha bivit at för stort fiir en verkigt ef'ektiv edgivning. Det bir nu i stäet amira Hippers sagkryssare, som återigen få uppbära den tyngsta beastningen. De ansättas hårt av Queen Eisabeth-kassens 38 cm. kanoner och bi endast då och då svagt understödda av egen huvudstyrkas främsta fartyg. De tyska sagkryssarna giva så småningom efter för det fientiga trycket och gira atmera ostvart hän. En av dem synes Jämna sin pats i formeringen på grund av idna sador. Men även ett av de engeska sagskeppen går ur formeringen med stark sagsida (c. 6, 2 0 e. m.). Förkaringen ti att Hippers fartyg icke adees krossas av den engeska eden får huvudsakigen sökas i een dåiga sikten. Denna har nämigen bivit at sämre genom i NO uppstigande tjocka, som skymmer undan de tyska fartygen. I väster är horisonten däremot ännu kar, och de engeska fa r tygen a v teckna sig tydigt mot denna bakgrund. K. 6,"" e. m. är Beattys kurs NNO, och enigt på faggskeppet fört bestick bör Jeicoes huvudstyrka befinna sig i bäring N 16 V. De engeska ätta kryssare och jagare, som befinna sig i Beattys närhet, framsändas av honom k. 6, 4 5 e. m. ti torped: anfa mot dc tyska sagkryssarna, enigt tyskt antagande 1 avsikt att förhindra de sistnämnda att oroa föreningen mejan den engeska huvudstyrkan och de i strid varande förbanden Liksom vid föregående torpedanfa mötes även detta genoj ett motanfa av fiendens ätta stridskrafter. Dc tyska sag J;ryssnnw undvika de avfyrade torpederna genom en samtidig styrbordsgir och fortsätta sedan giren runt tibaka ti den 6, a k ursen. Ingen torped torde hava träitat sitt må. I samband härmed utmärkte sig särskit de båda engeska -crarnn Onsow och Defender. Onsow iakttog k. 7, 0 0 e. m.!'n" tysk ätt kryssare, som tydigen ämnade skjuta torpeder (Ot Lion. Utan tvekan går Onsow ti anfa mot kryssaren och Jwskjuter den med 58 artierisavor på avstånd mean 3,700-1,800 m. ävensom med torpedskott. Oaktat nästan maniin'rodugig på grund av den fien iga eden går jagaren seean ti torpedanfa rakt nwt de fientiga sagkryssarna och sagskeppen samt fuföjer anfaet ända tis maskinerna på grund nv!w vcrier måste stoppas. Den äveneees svårt skadade Defend er tog k. 8, 1 0 e. m.' uneer beskjutning Onsow på säp och bogserade een sedan i 17 timmar hemåt, oaktat svårt väder under natten tvänne gånger kom bogserkaben att springa. Onsow övertogs sedan av bogserbåtar. De båda hjätemodiga jagarcheferna föresås i Beattys rapport ti särskid utmärkese. Un der den nu skidrade perioden av drabbningen har sikten atmera försämrats i nordig och nordostig riktning, och osiktbarbeten på\'erkar äyen tyskarnas operationer ogynsamt. V Jeicoes framskjutna förband anända ti stridspatsen. Då högste befähavaren över»the grand feet>> genom gnis higna underrättats om att fienden kommit i sikte, sätter han kurs SO t. S samt högsta fart. Under omkring 2 timmars id ansträngas maskinerna ti det yttersta. Maskin- och ed'nspersonaen erhåer i amiraens rapport ampa ovord för sina prestationer vid detta tifäe, enär fottans m.ecefart översteg provtursfarterna för några av de ädre fartygen. Föreningen med Beatty bir emeertid avsevärt fördröjd J<t grund av den sydiga kurs, som styrdes av B ända ti dess han siktade tyska huvudstyrkan. Jeicoe detacherar därför 3 sagkryssareskadern uneer konteramira Hood med order

10 -430- att gå i förväg och förstärka de i strid varande sagkrvssa.. ' rna A ven. och 2. kryssareskadrarna under konteramiraerna A. buthnot och Heath äro framsända för om huvudstyrkan. r. K. 6, 30 e. m. är Hood så nära stridspatsen, att btix.ta från artierieden synas i SV. Läta kryssaren Chester fram sändes på spaning, men råkar i strid med fera fientiga ätta k ryssare samt måste återvända med oförrättat ärende. Arbuthnots pansarkryssare råka oförmodat på de tyska ätta kryssare och jagare, vika insatts ti motanfa mot det av Beatty k. 6,. 0 e. m. igångsatta torpedanfaet, samt beskjuta dessa med överraskande ed. De tyska fartygen retirera skynd. samt för att återförena sig med sagkryssarna. Lätta kryssaren \Viesbaden får emeertid k. 6, 50 e. m. en trätf i maskinrummet och bir kvariggande, trots försök att bogsera undan den. Fartyget skadas ytterigare av den fientiga eden samt sjunker sutigen med faggan i topp. Endast man av besättningen bir räddad. I sin iver att förföja de retirerande tyska Hitta fö rbanden råkar emeertid Arbuthnots eskader jämte densamma åtföjande ätta kryssare och jagare oväntat ut för övervädigande ed från den tyska huvudstyrkan. En mindre engesk kryssare sjunker omedebart. Pansarkryssarna Defence, Back Prince och \Varrior sättas ur stridbart skick; de b åda förstnämnda gå inom kort ti botten, utan att någon av besättningarna kan räddas, under det att vvarrior tisvidare k an håas fytande. Den tages k. 9, 4 0 e. m. på säp av Engadine, men måste k. 8, 15 f. m. dagen därpå övergivas, efter att h a bogse rats en distans av 7 5 sjömi. Omkring k. 7 e. m. hava några tyska jagarfottijer frangått ti torpedanfa mot stora fientiga fartyg, som sk ymtade fram i dimbankarna i NO. De finna här den engesk a huvud styrkan, en ång rad av 23 sagskepp, vika först synas str kurs västvart, men sedan gira ti kontrakurs. Som vanhg mötes torpedanfaet av ett motanfa. Lätta kryssaren can terbm y detager i detsamma och råkar i strid m ed fera tysk; ätta kryssare, vika hårt ansätta jagarna Shark, Acasta oc Christopher. Shark har fått däcket rensopat av fiendens ed så niir som på kanon, vid viken den tappre fartygschefen, con 11 nander Jones, och några man arbeta i det sista. Shark oc 1 en jagare m ed beteckningen O 4 sänkas. 1\1. 6, 0 0 e. m. h ar man från Lion på babords bog siktat engeska kryssare, och 6 minuter därefter komma de främsta sagske ppen av Jeicoes fotta inom synhå på 5 sjömis distan s i nordig riktning, atså ostigare än som beräknats. ]3eatt \ i1ndrar föjaktigen kurs ostvart hän och ökar farten ti hiigsa möjiga. Avståndet ti fi enden nedgår nu ti 11, etN. Vid denna tid gira de tyska sagkryssarna så småningom ti SO-kurs, och enigt den engeska rapporten voro endast 3 av dem syniga. Dessa föjas tätt av König-kassens fart yg. E f cr si missyckade försök at.l påträffa de övriga sagkryssa rna i sydvåstig riktning har konteran1ira Hood Jett sin eskade r åt NV. Han siktar nu BenHys styrka k. 7, 1 0 e. m. och beordras intaga pats för om densamma. 11 minuter senar(' ir ordern utförd,»rear-admira Hood bringing his squadron into action ahead in a most inspiring manner, worthy of his great nava ancestors >>. Hood närmar sig djärft den fien t iga ti.iten inti 7,300 meters avstånd, tvingande den fien t iga edaren, sagkryssaren Liitzow, att gira undan ti väst om syd. Tyskarna koncentrera eme ertid eden på Hoods fa ggskepp, Invincibe, som inom kort svårt skadat sjunker i djnp'l. Eskaderchefen går under med sitt faggskepp, endast chefen och sekonden biva räddade. Beatty har nu ändrat kurs it! OSO för at understödja de båda kvarvarande fartygen av 3. sh1gkryssareskadern. 1\ 1. 7, 2, e. m. går även konteramira Napier ti a nfa mot een tyska täten med sin ätta kryssareskader. Famouth och Yannouth avskjuta sina torpeder mo den edande sagkryssarrn, som enigt engesk uppgift t6ijtas a v en torped. Tidskrift i Sjöväsendet. 28

11 VI. Jeicoes sagskeppseskadrar gripa in i striden. Under dåiga siktförhåanden anänder den engeska hu. vudstyrkan k. 6,ö s e. m. så nära patsen för den pågående drabbningen, att bixtarna vid edgivningen kunna iakttagas. Inga fatiyg kunna däremot ännu urskijas, och man vet icke om man först ska möta vän eer fiende. Situati.onen är så. edes mycket osiiker, särskit som Iron Dukes och Lions räk. nade at. och ong. icke stämma överens på grnnd av de många kurs- och fartändringar Beatty vidtagit. /(/. 7 e. m. siktas emeertid Beattys sagkryssare förut om styrbord från sagskeppet Marborough, och Id. 7,oo e. m. får konteramira Evan-Thomas på Barhams babords bog i sikte»the starbord wing-division of the batte feeb. Detta uttryck synes tyda på, att den engeska sagfottan innan den utve ck ades i stridsformering befann sig i någon bred formering. U n der häftig fi entig ed manövrerar 5. sagskeppseskadern så, att een kommer att intaga pats akter om de övriga sagskeppen. Warspite erhåer därvid roderskada och går rakt emot een fientiga formeringen, varuneer sagskeppet träffas av upprepade savor. Roderskadan bir emeertid åter reparerad. Under denna period, då de oika engeska förbaneen skue förenas under högste befähavarens edning, var stor försiktighet av nöden för att förhindra vådabeskjutning av egna fartyg. K. '7,H e. m. rapporterar emeertid Beatty een fientiga sagfottans äge, varefter J eicoe utveckar sin styrka i stridsformering. Under det denna manöver pågår kommer huvudstyrkan i strid på 10,000-11,000 meters avstånd, först med de tyska sagkryssarna och snmi därefter även med sagskepp av t. t 'd fort Könia- och Kaiserkasserna. Den svara ar 1 ens n en P ant:r si! sedan at ängre akteröver i de bägge ångsträeda koonnerna. Kanondundret höres ångt in i Norge och ano v v r "s hea Jyands västkust. Engesmännens artierisiska överägsenhet är högst b: dande (omkring 330 svåra kanoner av 38,1 cm., 34,3 C ,, cm. kaiber, gentemot omkring ,;; och 28 cm. kanon er å tysk sida). De skjuta också utmärkt, och de tyska rnrtygen äro tidvis inhöjda i vattenuppkast och krevadmon. särskit faggskeppet, Iron Duke, får i amiraens rapport beröm fiir god skjutning: på 11,000 m. m stånc erhöos träffar redan i 2. savan mot ett tyskt sagskepp. Tyskarna besvara emc!rrtid eden energiskt och särskit mean k. ',"o-'1,,)0 e. m. iakttagas många träffar å de fientiga fartygen. Ett sagskepp av Quce n Etizabeth-dasscn fyger enigt tysk uppgift i uften k. 7,,,,, c på iknande sätt som förut Indefatigabe och Queen ifar y. Särskit icer 1. engeska sagskeppseskadern av fiendens e d, och sagskeppet Coossus träffas upprepade gånger. J(. 7, 4 s e. m. kan Liitzow icke ängre håa sin pats so1n edare av den tyska wonnen. Träffad av 15 svåra projektier måste een minska farten och sackar efter samt måste sedan uneer natten övergivas. Amira Hipper embarkerar under fiendens ed på en torpedbåt och sättes ombord på Motke, där hans fagga hissas. Innan detta hinner ske, är Derfiinger under en stund edare. Beatty har k. '7, 50 e. m. pressat sig fram för om den engeska huvudstyrkans främsta eskader, 3 fartyg av Resoutionkassen, som vid sagda tidpunkt befunno sig i NNV på :3 sjömis avstånd. Dc förut i täten gående nfexibe och Indomitabe hc01 das av Beatty att intaga pats akterut i kön, och B. sätter sig i stäet för dem i. täten av een engeska formeringen san1t minskar farten ti 18 knop. Sikten var vid denna tid mycket inskränkt, ej mer än 01 1kri ng 4 sjömi, och de stridande förora varandra under kortare perioder ur sikte. Avståndet nedgick emeertid i c k e 1111 cer omkring 8,000 meter, detta förnämigast beroende på, att tyskarna i känsan.av sin materiea underägsenhet icke Vie siippa fienden at för nära in på ivet. Engesmännen ändra så småningom. kurs från SO t. O ti V för a tt minska avståndet. Tyskarna gira emeertid oupp Öt i gt undan och föränga avståndet med tihjäp av torped fa] och rökskärmar. Dessa J.;ursändringar hava ti föjd,

12 at den engeska fottan, som i början av striden befann si fiendens bog, så småningom konune r i ett akterigt äge i gf"pu Vädret var gynsamt för den ovannämnda tyska taktiken s. öka a v ståndet. så snart fiendens ed bev för besvärande 'at[ en samtidigt övergiek fördeen ay beysningsförhåandena at. mera ti engesmännen, ju mera de drogo sig ostvart om mot. ståndaren. Jeieoe kagar i sin rapport över, att adrig mera än en de av den fientiga styrkan var synig samtidigt, iband endast 4-5 fartyg. Vid de tifäen, då dimman ättade, skoa emej. erid tyskarna ha bivit ia åtgångna, några av deras fartyg sågos gira ur formeringen och åtminstone ett sjunka. Den tyska eden uppgives ha bivit at svagare och av minskad verkan. III håande ti honom, men doek mean tyskarna och deras b:t at f\/. i.. -,o c. m. riktar amira Scheer ett torpedanfa mot fiens nntdstyrka. Fera detonationer åta förmoda träffar -. J s,,,.5],cppet Marborough träffas enigt een engeska rapporten h /. 7,,4 c. m. av en torped och får svår sagsida, men kan inom J or äter öppna ed. I striden med de torpedanfaet mötande ;ngeska jagarna sjunker en av dessa, träffad av torpecskott..h en en tysk jagare går förorad. Eft'r nämnda torpedanfa förora motsåndarna varandra i rökmon och dimma ur sikte, och artieristriden dör för en kort stund adees ut. Sirax efter k. 8 c. m. öppnas ånyo häftig ed mot een 1ysk:1 tät< n. B. a. avossar Marborough, trots det een nyigen riiffats av en torped, 14 snabba savor mot ett fartyg av Königkassen, som tvingas gira ur formeringen. De engeska sagkryssa rn : deaga k. 8, 17 e. m. i striden. Från dem äro då av yska fi oa n syniga endast 2 sagskepp och 2 sagkryssare på 13,7 00 m. Jeicocs kurs är stn1x efter k. 8 e. m. S, oeh Beaty stiivar samtidigt SV t. S. B'n tt säter nu 22 knops fart oeh söker pressa sig framför een L s ka täten. Synbarigen yckas han här för en stund intaga dd eftersträsace T-äget, enär enigt tysk uppgift een yskn ien vid denna tid utsattes för ed från båda sidor.. För att befria sin fotta ur detta otviveaktigt ganska krihska äge insätter amira Sehecr omkring k. 8, 30 e. m. et hänsyn siis t torpedanfa mot fienden. Icke eneast de ätta fartygen utan även sagkryssarna detaga i detsamma. Dessa n sa e< högsta fart mot den engeska formeringen, ätt föjda ;".iaga ri'jo ttijer och ätta kryssare. Inti 6,000 meter från endt n g år anfasstormen fram på detta sätt. Där vända sag- )ryssarnn, framsäppande de ätta fartvgen ti torpedanfa. 'acta - v L, 0 ' rna ut sända på återvägen massor av rök. En tysk J amre,{,tr f"... v r,., 01 o rad, men den tyska anuraen har yckats frigöra sig an ". få Jendens grepp. Efter anfaet förstummas artierieden ä nytt, orh en ny framstöt av tyska fottijer finner ieke '1gre ' nagon fiende bakom dimbankarna.

13 - 43G VII. Dispositioner för natten. Bcatty har k. 8,," e. m. konstaterat, att fiendens edare befinner sig i NV L. V samt att fera tyska fartyg äro skadade. Då fienden kort därpå föroras ur sikte, utsändas. och 3. ätta kryssareskadrarna på spaning efter den t yska täten. K. 9, 20 e. m. anträffas densamma åter, och en kort men häftig strid på 9,000 m. uppbossar ännu en gång m ean _de båda för varandra så väkända motståndarna Beatty och I-bpper. K. 9, 3 8 e. m. skijer m örkr et och diset dem sutgitigt å: K. 9, 1 8 e. m. har 11. engeska jagarfottijen satt i gån t. un et torpedanfa mot den tyska huvudstyrkan. FottiJen 1 d C 11 1 d r svåra derstodes av 4. atta -.ryssares w ern. a wpe 1 e. r }assen föruster, men i gengäd synes ett siao-skepp av h.mser ' ' träffas av en torped k. 9, 40 e. m. varjnte 4 tyska jagare upp givas hava sänkts i dessa strider. Dagstriderna äro härmed avsutade. F ni!c10t k. 10 e. m. styr Jeieoe kurs SV. Då fienden!jet och hået försvunnit ur sikte och det atmera mörknar, ];iter den engesk e amiraen sin huvudstyrka ändra kurs ti S t. O. Med denna kurs och de ättare förbanden väster om sig, hoppas han des kunna skydda egen styrka för nattiga torpedanfa, des möjiggöra egna sådana attacker mot fienden samt eds sutigen åstadkomma drabbningens förnyande dagen diirpå. ](/. 10, 24 e. m. ägger Beatty sin styrka på samma kurs so högs te befähavaren, fastän ängre västerut. Lii tta kryssare och jagarefottijer heorcas håa sig ännu ängre västvart och håa känning med een fientiga fottan, anfa a densamma n:j.ed torped samt förhindra tyska torpedanfa. \'ika order een tyske högste befähavaren utfärdat för natten känner man ieke. Men med största sannoikhet har han e sin fotta i en stor håge väster om engesmännnen för at vi d dagningen kunna inträffa utanför Hegoanc. De ätta re stridskrafterna hade givetvi - erhåit iknande order som de eng'ska. VIII. De nattiga striderna. DP engeska.ätta förbanden hade under natten otviveaktigt en viss förde över motståndaren. De engeska jagarna "o ro iivprägsna i såvä anta som storek. Deras fottijchefer,.tss te, 1tt een tyska huvudstyrkan med största sannoikhet var att sö ka på en sydig kurs, och de kunde därför möta een på ont ra kurs, d. v. s. i fördeaktig riktning för torpedskjutning..e tyska fottijerna hade däremot svårare att avgöra, i viken 'tktn. d b d.. ' r. t e g e or e so {a ma en or sma orpe er. De> cn!zeska stora fartv!zen biva h eer icke under natten 't f u u n a n a. Däremot verkstäa 4., 11. och 12. engeska fotti- ;. Un der,den nörka. och muna natten en rad djärva och t s ramgangsn k a anfa mot den tyska huvudstyrkan.

14 '/& -em,, Nå:ttstrz aerna..,'. t "'\ JO e.wt. y /o.z.t/(en\ \ i ' ' \ ' \ \,. \ ' \)'. \ ', '"'et'e.. ' ' \ ' ' ::Be41i:y \ ' 1 ' ' ' '' ' ' ' ' ',. ' ' ' \ ' ' \ ' 1 \ \, \ I..! aa.g"'i n_9e11 16 us ter. riif'<. jagare J. fotijen Jec enigt den engeska rapporten svåra förditriband Tipper1ry. 2 av dess torpeder observeras J. f ottijens Jedarbåt, Castor, sänker på nära hå en tysk 12. fotijen anfaer en es;accr nv 6 stora fartyg av Kaiseridasscn. och upptäckes först på nära hå. En stor mängd 101-pedcr avskjutas, och det tredje och fjärde fartyget i fonne ringen iakttagas biva trmtace. Fottijen beskjutes hi.i.ftigt av ysw iitta kryssare. \[can J..:/ äga jämikt tysk beriittese tarika torpcdanf:i rum mot. eskadern. Det tyska medesvåra artieriet fu ngerar emeertid storartat och härjnr svårt band de anfaande jagarna, av vika fera på några få sekunder förintas i granatregnet Såsom förstörda uppgivas fottijedaren G 60, _jagarna G 3, 78, G 015 och 27, tider det ntt 7 andra jagare skoja ha svårt skadats. En jagare rammas i 2 dear av \'assnu. Band de många brinnande vraken igenkännas iircn Tippcrary och Turbuent, vikas besättningar räddas av tyskarna. Tyska kryssaren Pia u undviker 8 mot eensamma ayskj utna torpeder. Rostoc.k träffas av en torped. Vid en gir för at t undgå torpedträff kom mer E bing i koision med ett sagsih pp och rammas av detta. Både Rostock och Ebing måste e de rmera övergivas, sedan besättningarna cock räddats. Senare på morgonen sänkes sagskeppet Pommern av ett tor Pedskott. En tysk jngare föroyckas på av fienden utagda ström i no r. Uneer dessa strider, varvid i ge nkinningssignaer varit i 011 Pph ii rig användning för at förebygga våcaheskjutning, sikas Pii s i.2t en en 0 nesk I)::tnsarkrvssare av Cressvkasscn i närh. u -.. eten av dc tyska sagskeppen. Den beyses med jusraketer, f:utas m stråkastarnas juskoner och beskjutes omedebart av 1 htiri ngen, Friedrich der Grosse oeh Ostfries.nd. Sava efter sa J "'! o e o. o h. c s a r n e pa pansar.;:ryssaren, smn 1c \.C en gang mner 0 PPna r id, innan een är ur stridbart skick och i brand från

15 för ti akter. uften Efer 4 minuters beskjutning springer den i En mängd andra särstrider förekomma också under 11 t ten, under vika b. a. tyska ätta kryssaren Frauenob sänkes och de engeska Souh::unpton och Duhin ida svåra föruster i döda och så rade. IX. Dagen efter. I dagningen den juni finna tyskarna ti sin fö rvåning att intet fientigt fartyg är synigt. Den engeska fottan befinner sig samtidigt syd- och västvart från Horns rev. Jeicoe Yänder nordöver, söka nde efter fientiga fartyg och.samande egna ätta stridskrafte r. Sikten är fortfarande dåig, och jagarna biva icke samade förr än k. 10 f. m. K. 3,, 1 o f. m. fyttar viceamira Burney sin fagga från Ma borough ti Revenge, enär det förra sagskeppet har svårt att håa farten. Marborough detacheras hemåt och ska enigt tysk uppgift ha sjunkit i Themsenmynningen. Tyskarna skicka denna dag ut Zepp(O!inare på spaning. En sådan siktar en fotta av b. a. 12 ädre engeska sagskepp, som m.ed hög fart styr nordvart, men på 60 sjömis avstånd från tyska fottan vänder västvart hän. Ett annat ufts<epp upptäcker engeska huvudstyrkan och tages därifrån under edgivning k. 5 f. m. K. 2, 1 0 e. m. sätter Jeicoe kurs mot hem andets hamnar, dit ankomsten äger rum den 2 juni. Den tyska fottan har dessförinnan ikaedes ingå tt ti sin bas..man kan icke underåta den refexionen, att ingendera högste befähavaren tydigen med någon större iver sökte efter fienden för att förnya saget. Jeicoe borde ju av sina torped fartyg ha erfarit den tyska fottans ungefäriga kurs under natten, iksom han s motståndare genom uftskeppsspaningen kände ti den engeska fottans äge. 'en sannoikt voro båda fottorna ti stor de i sådant skick, att man here gick ti reparationshamn än ti nya strider. a X. Förusterna.. Tys.:a fartygsföruster. a) Erkända från tysk sida: Pommern J-i."tzow \Y iesbaden Rosock Ebing Frauenob ;J jagare (b. d. Y L18) ,200 ton. 28,000 4,900 4,900 4,900 2,700 )} 2,900 )} Sum.ma 11 fartyg, 61,500 ton. b ) av engesmännen ytterigare uppgivna: '2 sagskepp, Kaiserkass sngskepp, Königkass t sagkryssare t ätt kryssare jagare U-båt ,400 ton. 25,800 26,600 4,900 2,320 1,000,, Sununa 10 fartyg, 110,020 ton. Sam managt 21 fartyg, 171,520 ton. I. Engeska fartygsföruster. a) Erkända från engesk sida: Queen Mary Indefatigabe I n vincibe Defence ; Back Prinee \V m-rior T urbuent Tipperary Nestor ,000 ton. 19,050 20,300 14,800 13,750 13,750 )} 1,900 1,900 1,900

16 Nomad Shark Sparrowhawk A.rdent Fortune 1,900 ton Summa 14 fartyg, 123,150 ton. b) Av tyskarna ytterigare uppgivna: \Varspite ,000 ton. Iarborough 28,000 Princess Roya ,000 Euryaus ,200 Birmingham ,530 ätt kryssare ,530 Aeaster ,900 3 jagare ,850 2 U-båtar ,000 Summa 12 fartyg, 116,010 ton. Sommonagt 26 fartyg, 2:J9,160 ton. III. Personaföruster (e nigt i pressen offentiggjorda uppgifter). a ) Tyska: Döda och saknade Sårade offeerar e m. f. 172 i.1 manskap. 2, Fångna Summa 213 2,863 b) Engeska: Döda och saknade Sårade Fångna Summa 350 6, ±35 6,78 1 XI stagets betydese. Den första stora kraftmätningen mean Tyskands och Engands sagfottor bev oavgjord. Ingendera motståndaren 1 rcu 1des tikämpa sig en avgörande seger, och krigsäget ti söss bar därför icke 1ned denna drabbning undergått någon J11era avsevärd förändring i strategiskt avseende. S:1get har däremot utan tvive vm'it av stor betydese moraisk t avseende. Den första of'iciea engeska rapporten var håen i ganska pessimistisk ton och taade huvudsakigast om de stora engeska förusterna. Densamma orsakade också djup nedstämdhet, viken devis kom ti synes i pressen. Senare utsändes (m eer ti c nya mera optimistiskt färgade meddeanden, vari saget framstädes såsom en framgång och t. o. m. en seger fiir de brittiska vapnen. Särskit påpekades, att den engeska fottan behö sagfätet, seean den tyska sökt hamn. Tyskand väckte underrättesen om saget genast de största jube, och man triumferade över, att den dubbet över ägsn a engeska fottan tifogats så avariga föruster och att dess nimbus av oövervinneighet bivit een frånryckt av den unga tyska sjömakten. sjökriget är det givetvis av föga praktiskt värde att behåa sagfätet några timmar ängre än motståndaren; fastmera kommer det an på att tifoga fienden så stora föruster som m ii j igt för att minska hans miitära styrka.. Och i detta avseen de h ar framgången otviveaktigt varit på tyskarnas sida. Med hiinsyn ti engesmännens stora överägsenhet borde nor1at de tyska förusterna ha varit ungefär dubbet så stora so111 de engeska. I stäet var det engesmännen, som efter förustsiffrorna att döma bevo värst åtgångna. Och en sådan uto ån. f't.. t. h d "] t. o ts g av ua ma mngen a e sa (er mgen enge sman nagon Sin tänkt sig. Nog hade man väntat en hård kamp med Yska rna, men att >>the grand feet» skue ia titygad behöva \ter.. Yanca hem utan att ha kunnat besegra sin riva, det var utan 1Yive en mycket bitter missräkning. Och hade enges-

17 männen verkigen 11aft någon särskid avsikt med utsändand uppåt Skagerack av nästan hea sin fotta, så bevo dessa et ner omintetgjorda genom sammanträffandet med den tvpka.. s a fottan. Engesmännens bergfasta förtroende för sin fotta, örikets trygga båverk, har genom N ordsjösaget fått en avarig knäck samtidigt som den förut oprövade tyska fottan erhåit et värdefut bevis på sin egen inneboende kraft. XII. Refexioner. Som av ovanstående redogörese framgår, känner man ännu så änge föroppet av den stora N ordsjödrabbningen endast mycket ofuständigt. Det är därför för tidigt att redan nu söka kargöra, vika ärdomar man kan draga av detsamma. Några korta refexioner må ikvä vara på sin pats, innan denna uppsats avsutas. Att saget bev oavgjort berodde tydigen i hög grad på, att ingendera motståndaren yckats vidtaga sådana strategiska dispositioner1 att han vid ankomsten ti stridspatsen ägde någon avgjord förde över fienden. Avstånden mean huvudstyrkorna och deras framskjutna spaningsförband voro påfaande stora å båda sidor. Den bästa chansen hade nog Beatty och Evan Thomas, då de med förenade krafter beredde sig att krossa Hippers 5 sa.gkryssare. Men tack vare att striden förfyttade sig sydvart kunde den tyska huvudstyrkan uppträda på patsen i rätt tid för att förhindra en dyik katastrof. Det har mycket taats om, att de stora engeska föruster skue berott på en skickigare tysk taktik, som möjiggjorde, att en de av den engeska styrkan överfös med överägsna krafter, innan den hann få undsättning. Denna teori håer emeertid knappast streck, ty såsom m,-an framhåits knnde Beatty och Evan-Thomas tack vare fartöverägsenhet ti största deen undandraga sig eden från den tyska sagfottan, då denna ingrep i sagkryssarstriden. Det var under detta skede de -445-, 5 J;:a sag kryssarna, som voro mest ansatta av överägsna fien- cer, oeh dc kunde endast få ringa understöd av den på ångt avst:]nd akterut föjande sagfottan. De i saget detagande högre befähavarna hade att ösa ta,tiska probem av ytterst krävande art, på grund av det stora anta et underydande fartyg och förband, den hastighet med viken händeserna utveckade sig och de många överraskande sitnntioner, som med den dåiga sikten uppstodo. Inför en särskit svår uppgift städes den engeske högste befähavaren, då han under betydigt inskränkt sikt skue verkstäa sin förening med de i strid varande egna styrkorna. Ännu är dock ingenting närmare bekant om vika manövrar de engeska sagskeppseskadrarna här vidtogo och som edde ti, att stridsformeringen bev intagen i samma ögonbick, som den främsta eskadern kom. i strid med tyskarna. En icke mindre svår uppgift väntade amira Scheer, då han påtagit sig det vädiga ansvaret att inåta sig i en så ojämn strid med den engeska huvudstyrkan. Men tack vare de skyddandp dimbankarna och de vid :ritiska tifäen insatta torpedanfaen kunde han kämpa striden ti sut ti dess mörkret skide de båda motståndarna. Vid sistnämnda tidpunkt hade engdsmännen tikämpat sig det gynsammaste taktiska äget, och det var nog yckigt för tyskarna att dagstriden då upphörde. De t framgår av skidringar av saget, att de underydande befähavarna ämnats en hög grad av handingsfrihet och i rege opererade sjävständigt enigt förut erhåna direktiv.. Beträffande befähavarens pats under drabbning må er Inras om, att amira Jeicoes faggskepp, Iron Duke, ingick i 4. s agskeppseskadern och föjaktigen icke torde ha varit edare. Risken av att g i täten beyses tydigt av Invincibes och Liitzows öde. Fartygs- och förbandschefer ära ha fört befäet från edä På bryggan och icke från stridstornen. Den höga farten visade sig återigen vara en faktor av oskattbar[ värde i såvä strategiskt som taktiskt avseende. Snart

18 sagt under varje fas av den ånga kampen framyser den sn 1 ba förfyttningens utomordentiga betydese. a - Dagen var artieriets, som här fiek en gänsande upprä tese för den skymundanstäning, vari det förut under kri "t t tt o d.. " u b o b. g t van orsa pa grun. av sars u t - a ta rnas ednfter. Det förefaer a v fera uppgifter att döma som om tyskarna använt sig av en artieritadik, gående ut på att koncentrera eden '11ot ett fientigt fartyg i sänder och att därvid skjuta samtidiga savor från samtiga de samma må beskjuande fartygen. Det tyska pansaret ska hava varit det engeska överäg. set och bivit mera säan genomsaget än det sistnämnda. Torpedvapnet å övervattensfartyg hade i saget rikiga tifäen att göra sig gäande, i motsats ti vad faet varit förut under kriget. Med avseende å träffresutaten synas emeertid torpedanfaen under dager hava varit tämigen fruktösa. För att sådana anfa skoa yckas fordras nog, att de anfana fartygen äro mera skadade av artierieden, än vad här var förhåandet. Särskit bör ju om möjigt det fientiga medesvåra artieriet vara försatt ur stridbart skick, innan man kan påräkna ett gott träffresutat av dyika anfa. För att störa den fientiga eden och tifäigt ätta tryeket för den underägsne torde dock torpedanfa vara av stort värde, om. än motangrepp med fiendens ättare fartyg visat sig vara etj;. ämpigt mede att förminska hotet av anfaet. En god hjäp vid torpedfartygens nu berörda skyddande av egna större fartyg voro de röksöjor, varav de tyska jagarna på ett så effektivt sätt begagnade sig. De av engeska fottijer företagna torpedanfaen under mörker voro säkerigen mycket obehagiga för de tyska fartygen, av vika fera bevisigen därunder gingo förorade. Nfen förusterna band de anfaande jagarna voro mycket betydiga, och det kräves tydigen ett synnerigen stort anta tor pedfartyg, om desamma gentemot ett väorganiserat antitor pedartieri och en god stråkastartjänst skoa nå fram ti fran gångsrika anfa. Striderna under mörker samt under dåig sikt giva en er inran om, huru viktigt det är, att praktiska och tydiga igen ;änn ingssignaer ti förhindrande av vådabeskjutning snabbt 1 och siikert kunna avgivas under såvä dager sm mörker. Undervattensbåtar torde näppeigen hava aktivt detagit i drabbningen. Visserigen siktades enigt den engeska rapporten under sagkryssarstriden U-båtsperiskop av såvä jagaren Landrai som ätta kryssaren N ottingham, och utan tvive försökte man å båda sidor insätta även detta värdefua vapen i striden. Det finnes emeertid ingenting i någon av de båda 0f'ieiea berätteserna, som ger stöd åt den uppfattningen, att något av de i saget sänkta fartygen bivit torpederat av U -båt. Det iir också ganska naturigt, att U-båtar hava föga tifäe att ingripa i ett rörigt sjösag, där de stora fartygen röra sig med hög fart och ofta ändra kurs och formering samt omgivas och bevakas av tarika jagare. Däremot är det ägnat att förvån a, 1 tt U-båtar ieke efter saget yckades genskjuta motståndarens fotta på vägen ti dess baser. ströminor använ-des endast å engesk sida, och de engeska jagarna yckades få en tysk sådan att faa offer för dessa för både vän och fiende fariga vapen. Haveritjänsten synes hava varit utmärkt vä ordnad å båda sidor, varom b. a. sådana bedrifter som bogserandet av IVarrior och Onsow samt Liitzows oeh Rosocks ånga kamp mot eementen bära vittne. Personaens moraiska egenskaper stodo säkerigen å så'ä) tysk som engesk sida över a kritik. Om man skue vija framhåa sin beundran för någon särskid, så skue det vara för de bägge sagkryssarförbanden. Främst i eden, utkämpade de först en ång och hård kamp sinsemean och gingo sectan under hea den återstående drabmingen på den farigaste oeh ärofuaste patsen, i täten framför huvudstyrkorna. De tyska och engeska.sagkryssarnas befähavare och besättingar hava givit aa mariners persona ett ysande föredöme t_ fråga om de egenskaper, som sjökriget främst kräver, nämhgen tapperhet, sjömanskap, skickighet, uthåighet. H. M. torpedbåt Atair i september 191!3'. Aug. Giron. Tidskrift i Sjöväsendet. 29

19 -448- Några ord om fördeningar å 1. kass pansarbåtar. Frågan 0111 fördeningar å fartyg har varit så mycket dryftad i såvä ta som skrift, och så många oika typer fö rdeningsböcker hava tiämpats, att man skue tycka kapitet vara utdebatterat; men icke desto mindre dristar jag mig ti att göra en de erinringar ti nu gä ande fördeningsbok. Vad man först söker finna i fördeningsboken är en organisation au personaen. En he de, må vara utmärkt vä uttänkta, detajfördeningar finnas utan tvive i sagda. bok, men kvintessensen saknas, det finnes ingen enhetig indemng av personaen, så att samma de av besättningen atid har samma befä. Skue man fråga en man av besättningen under ve1: 1. 5 befä han nirmast yder ombord, torde han få svårt att_ no] d r d o osbok aa aktigt besvara den frågan, om nu ga an e or e nm,., dear skue tiämpas. Vid organiserandet tagas ti: drabbni ngstjänst, vaktgöring, ekonomiska förhåanden, och av ett fartygs besättning bör hänsyn stationsfördening. 5 Man bör då sträva efter att få största möjiga öe e:j1 stämmese mean: drabbningsfördening, vaktkvarter, divg. och station. Härvid bör m a n utgå från kravet vid drabb 11 o r d o O" f er Ja Betraktar man nuvarande drabbmngs or e mn::, ed där en he mängd rubnk er, m en av essa Ic,., o d f am oår ej öns, iird tydighet befäsförhåandena. Det är ofta hart när omöj ig t att kara ut under vikens befä var och en yder. 1 oc för drabbning skue jag vija indea besättningen t. -J, stora avdeningar: nj A. Artieriavdeningen; B. Manöveravdeningen; c. skyddsavdeningen; D. Maskinavdeningen.. \rtiericw deningen, under befä av A O, bes å r av persona fi)r nrtieriets hetjänande (kanoner, angning, hissar, tornvrid ningar, ededning, reparation av artierimaterie. Den inde as i divisioner och artieristab, een senare hestående av ededningspersona och artierireparationsgrupp..1/unöueroudeningen, under befä av N O, omfattar persona vid ror, ordcriiverföring, gnist, torpeder, signaer och strå kastare. Torpedpersonaen har hänförts ti denna avdening, des em edan torpeders användning hänger nära ihop med fartygets manövrerande, des för att ej få många små fristående avdeningar. Skycdscwdeningen, under direkt befä av S., omfattar persona för skyddstjänsten (haveriers avhjäpande), indeas i sjukyardsgruppen samt erforderigt anta skycdsgrupper. Juskinaudeningcn, under befä av F I, omfattar persona för skötse av masdner, pannor oeh dynamorum. Chanstående skisserade drabbningsindening kan ic<e orub bad användas såsom standardindening (organisation) men bör igga i grund för denna. Divisionsindeningen (med division enas i det fö jande ekonomisk division, vid drabbning förekommande division benämnes drabbningsdivision) fotad på drab bningsfördeningen anser jag vara ämpigast såsom standard indening. Här nedan ämnas en divisionsindening för Pansarbåten Thor, viken m ed smärre ändringar kan vara an '"iind bar för samtiga pansarbåtar från Svea t. o. m. Oscar II. 1 ) 1 ho". ') Samtiga här :förekommande fördeningar äro uppgjorda fö1

20 Grunderna för densamma äro: artieriavdeningens p er. sona! deas på 4 divisioner; divisioner med u dda nummer OtJ.. fattande styrbords och med jämna munmer babords vakt Svåra artieriets persona tihöra I. och II., medesvåra nr: och IV. divisionerna. Lätta artieriets persona betraktar ja såsom en sorts reserv, varvid svåra artieriet i första hand bö; tigodoses, enär man vä i rege endast strider på en sida och såedes medesvåra artieriet kan kompetteras från andra sidan. P å grund härav deas ätta artieriets persona upp på I. och II. divisionerna. Från dessa 4 divisioner undantagas dock frivaktare, edare, hantverkare och gnistmän, som ingå i artieriavdeningen. Signa- och och ångsupsgastar bida en division. Samtiga frivaktare samt gnistmännen, och sutigen edarna en division. A persona, som ej ingår uti division erna, såsom A O, civimiitär persona, uppbördsmän, väbe, U O och U O K av ekonomi-, h antverks- och maskinavdeningarna sammanföras under benämningen fartygsstaben. Enigt ovanstående skue divisions- (standard-) indeningen te sig såunda: Di v. Off. I. II. Underbefä JIIIanskap I. DB Rikt.. K. I. drabbningsdivision 1 ) 12.DB I 9. PB. 2 ) Stb. vakt av V drabbn.-div. 1 ) Rikt. 2. K. III. Js. DB I 3. PB. IV. J4.DB J 4 PB. v. II. drabbningsdivision ') 10. PB. 2 ) B b. vakt av V drabbn.-div. 1 ) III. dr abbningsdivision 1 ) IV. dr abbningsdivision 1 ) -- ex isterar bott vid drabbning, då den sammansättes ur I och II divisionerna. VI. NO. Ia ' tynnän utom Båda vakternas signa- och ång; gniststyrman supsgastar (utom Rikt. vid ångs K, v aromsä ') Utom frivaktare och edare. fä ') Ben ämningen 9. (10.) P B bibehåits, ehuru onkt1gt, or ikhet med tornfartyg (Åran)... f ". att O ff. J vn. Go. - vnr. 5. DB Underbefä Batterikons t. Gniststyrman. 2 maskinister, 2 konstapar (a vståndsmätaren 3 ) och DuB 12 cm. durkar) Manskap Frivaktare och gnistmän E dare. Ovansteende eivisionsindening utgör såunda een egent Iiger organisationen av far tygets persona och ska igga ti grun d fö r aa andra fördeningar. Näst drabbningsfördeningen är vak tfördeningen den vidigaste. Om man utgår frå n förh:iandena under krigstid, torde man först böra fästa avseende vid 1 / 2 stridsberedska p. A vaktgörande persona deas i styrbords och babords Yakt. Genom att ätta på stridsberedskape n och dea upp varje vakt i 2 dear erhåes 4 kvarter. För närvarande h ava vi även 4 k varter för underbefä och mnnsk:1p, under det officerarna i regen göra vakt på 3 kvarter. Genom denna anordning mister kvartersindeningen så gott som w a sin betydese. K vartersindeningen ä r utmärd, under förutsiitning att samme officer atid gör vakt m ed samma fok. 3 h arter för manskapet är opraktiskt; man tänke sig bott au ti \'m je båt skue erfordras 3 besättningar m. m. Med 6 raktgörande officerare får man visserigen vid 3 kvartersindening" 2 officerare på varje kvarter, men oägenheten av en oiticer på kvarteret uppväges ti fuo av fördeen att han ständigt har samma fok. Officern kan härigenom organisera sitt kvarter. Han kan mycket ättare uppfya sitt maktpåiggande ''ärv, om han känner varenda kar på sitt kvar ter, han vet huru Pnss mycket h an kan ita på varje man. Man tänke sig vid, < n g i skärgård, viken ättnad för V O att kunna påräkna : an 1 e rorgängare vid svårare passager, vid tjocka, då extra o rdra s, han vet då vika han med förde kan an- ') A M.

21 452 vända. En officer, som ständigt gör Yakt med samma fok måste få ett het anna t intresse, isynnerhet om vaktkvarters: indeningen göres så, att han även i övningar och ekon 0111 i har hand om och beni över sitt vaktkvarter. I överensstä 111 _ mese med det ovan sagda skue vaktfördeningen te sig så. unda : Stb. stridsberedskap B b. stridsberedskap. Kv. Off. 5. DB. NO 2 ) 3. Kv. 2. Kv. Off:s Kv. GO. AO. (ti sjöss). DB. 3. DB. 2. DB. 4. DB. Upp b. Batteri- Upp b. Upp b. stä- företräda- Skepp. konst. konst. styr m. re U n- Rikt.. K. 3. PB. Rikt. 2. K. 4. PB. der- 9. PB DuB 12 cmd. 10. PB. AM') befä. styrm. Man- I. Div. skap. 4. styrm. 3 styrm. (Gniststyrm.) (signa st.) (vrp.) (signa st.) III. Div. samt dessutom: II Di v. signa- och ångsupsgastar (VI. divisionen) som uppdeas på aa 4 kvarteren. IV. Div. A v ovanstående tabe fin ner man att. Li 4. D B görn vakt med sina divisioner ; man skue visserigen kunna tycj;.a, att man kan taga steget än ängre och åta kvarter vara het och hå et ika med division genom att åta signa- och ång supsgastar uppdeas p å de 4 divisionerna, men ur övnins; synpunk t torde det vara ämpigt att sammanföra signa ') = avst åndsmätaren (om denne är k onst.). ') Endast vid '/, stridsberedsk ap. 453 ti en division. I tyska fottan, där sedan ång tid tibaka sngs k'ppens besättningar varit organiserade på 4 kvarter och -1 motsva rande divisioner ingingo ti en början signamatroserna i dessa 4 divisioner, m en man fann det ämpigare att 53mmanföra dem ti en 5 :e division. Ovanstående divisionsoch kvartersindening är tagen från tyska fottan, där man omöj igt skue kunna tänka sig en sådan absurditet som att Jåta manskapet göra vakt på 4 och officerarna på 3 kvarter. Divisionsofficern (= kvarterchefen) bär där ansvar för varje kar inom sin division såsom även devis är förhåandet i vår fo tta men - han har också mede i sin hand att kunna uppnå yad man rimigtvis kan b egära. Divisionsofficern har band anna där rätt att permissionsförbjuda en kar, om denne ej sköter sig. Någonting dyikt kunna vi ju adrig ens drömma om. - Den som något haft ögonen med sig vid besök å tyska fartyg, torde icke kunnat undgå att ägga märke ti det goda förh åande, som i amänhet existerar mean officerare och manskap, at under det den strama discipinen ej förminskas. Drtta beror ti stor de pä, att of"icerarna känna sitt fok och intressera sig för dem och foket känner sitt befä. Detta är endast möjigt, om en enhetig organisation finnes. Komma vi så ti Stutionsindeningen. Denna synes mig numera tämigen onödig, men som historiskt minne kan den gärna bibehåas, varvid den dock på nedanstående enka sätt bri nga s att överensstämma med divisionsindeningen: Stb. hacksgastar = L Divisionen. B b. IV. )) Stb. sumsgastar III. 3b. II. Signagastar VI. :.1 us kötteri erfordras as ej såsom särskid station. I och ör honnörsgöring tjänstgör en de av vaktkvarteret såsom ge "är sfo k (muskötteri). Numera är det het och hået onödigt att ha va stationerna indeade i :a och 2:a dearna; men om ' 11 :tn så vi, kan man dea varje station (= division) i 2 dear,

22 -454- så att en de utgöres av var sitt hackag och det tredje hack. aget deas upp på båda dearna. Ena deen beve då båtgastar och den andra muskötteri. Genom denna enka stationsindening komme varje kvarter ej att hava både backs- och skansgastar såsom nu uta!1 bott endera. Vid stationer finge man ika mycket fok på backen som på havdäck, viket även torde vara ändamåsenigt. Genom denna ändrade kvarters- och stationsindening är det ämpigt att ändra nummergången, men det är enigt mitt förmenande av mindre betydese vad nummer en kar har mot fördeen av enhetig organisation. Nuvarande fördeningsbok har tydigen utgått från bacdagsfördeningen. Detta är utmärkt bra och tager sig särskit bra ut i tabeer; vart 4:e backag tihör samma kvarter, det är synnerigen ätt att komma ihåg, men även denna förde torde böra vika för att få den enhetiga organisationen. Backag 1-8 best:ir av manskap vid kanoner med samma nummer som backaget; backag 9-12 manskap vid ätta artieriet. Var gränsen i nummergången ägges mean backag inom samma division är tämigen ikgitigt. Aa övriga fördeningar böra nu utgå från standard- (divisions-) indeningen så att L ex. varje division (I:a-IV:e) utgör en tropp vid andstigning; vid fartygets övergivan de bör t. ex. L och II. divisionerna bemanna resp. backs- och skans fottarna III. och IV. resp. Stb.- och Bb.-båtar VIII.-ångsnparna VI. och VII. divisionerna uppdeas på ämpiga ivräddningsredskap beroenåe på utrymmet o. s. v. Man bör såunda Beträfande fördeningsbokens uppstäning synes mig en de ändringar böra vidtagas. Det första, som ska möta ögut vid öppnande av boken, bör vara en schematisk framstäjnii:o av organisationen; exempevis: < A >:: Q) "'.;..> m 00..., h ;.., _.. t<j p: O ;;j P. i ccd... o O):c; o :=. g:;] o o s - p. ooo Q).s ;;: <n H...!.bO 1=1...., :3a :c; Q) p. A.J:i.,..Q o...,..., O<J>W. p:' p. w. c; p. o ö vemit såsom een röda tråden vi e fördeningarna s p åra organisationen :F' C. s. p: p: Ä 2 d - 1=1 p. 10 "S c; p. o Ä :a OJ) f(j '+<... =r-o td <I :3s,g ;:t < H > > > Vid beteckning av O. och underbefä bör atid användas drabmingsbefattningen, ej nummer för att vid ombyte av persona sippa ändra för större deen av resp. persona. Generafördeningen bör ordnas divisionsvis och kunde ämpigen uppstäas så som föjande tabe angiver:

23 - 457 J Divisionen (= Stb. backsgastar) Div.-Off.. DB Sk N:r nroe I NamniKart skepp.! Båt") IBk- 1 rmgs-n:r An m :_ St-y-ra_r_e')t )----tba-ck-sk--. 3 I K. +' 9 O o<o 11.!.: -5 J > ! i Ii 1 ": J 1 4;; P. ) För. } t g,; } 9 _ K. } Rs 8 55 >; Stb. båt 57 7 """ } ) ( K > S } Stb. 57 mm. 65 ] angn. t Muskötteri " ; f I 75 >:!.5 :o >1 11 K. (extra båt ') 1 77 OL+' f 79.B oo g 81 >1 >1 00 } \ 83.o.: ".:t 13 K ( P=1..c1 } Stb. 57 mm. J J 89 angn., -o.-< =;r. ) IReservkorpra J Muskötterikorpra III Divisionen (=Stb. skansgastar) Div.-Off. 3. Sk N:r! nroe- 1 Namn Kart skepp.! Båt Bk- 1 Ann 1. rmgs-n:r K. J ( } Stb. 12 cm., angn.. Styrare ')) B b. båt 3. J s kanskorpra En roe- N SJc,-D :r rings-n:r 1- atnn art s epp at k B " ag An m. 151 Batterikorpra ] K. B b. 157 J ( 159 \ båt 161 Stb. 12 cm. J { angn. J 5. } Utpost 3. 1 Rikt. Angs. Muskätteri J K. 2. ' ) } (extra Uuskötteri J \ Stb. 12 cm. 187 f angn. } 7. K. båt 3) korpra J ( 7. J ' ') Inte t hinder finnes att åta stationskorpraern a samtidigt Ya r a båtstyt'< r'. Det är ti och med ämpigt, ty härigen om undvikes, att ma n erhäcr en de k vasibcfäspcrsoner, viket giyet bir föjden, om korpra( Js närmast e m an bir båtstyrare. Båtstyr are är en viktig befa ttning och bör vara korpra. P å segefartygen var det ej ämpigt att tagn stationskorpra t i båtstyr are, m en n är det går för sig såsom på i\ ngf" rtyg är det så mycket bättre. ') Ri k t arna Yid ångsupsk anonerna äro enigt nuvarande fördeningsbok insatta på signabackag tisamm ans med övri ga å ngsupsgasta,. :-- om de böra erhåa artieri utbidning, är det ämpigt h ava dem tisammans med övriga a rtierimatroser. Skoa ångsuparna Uneer drabbning beväras, faa dc ifrån sin drabbningspost och ersättas ar ann an man exempevis från ät t a artieriet. Med nu gäande fo, d cningsbok int aga de en särst äning, och dc biva ätt bortgömda. 1 ' ) <'ij r joen är här ej upptagen särskit fördening; finnes utom Jo 'csmotor. avdeas en ämpig man ur varje k varter ti joen. Fiir II. och IV. divisionerna beve fördeningen motsva'' 0 'de ' <' s p. I1I. och I.; VI. divisionen på anaogt sätt. För VII. 1.Ch \'!J divisionerna torde en de koumner ämpigen böra ti ' 0 11 tna såsom ay nedanstående tabeer framgår.

24 s aq..., , 0 "'" 8 :oo UJ?'... _; 'P, s b- -:: ::: ::: "'' s,.,.. Q o. ' s z >= "' om '-<OJ) s

25 -460- Den fördening som i första hand tarvar revidering.. utan tvive drabbningsj'ördeningen. Här bör även först fö ar re. komma en schematisk framstäning av organisation såunda : FC. s. NO. s. A. Artieriavd. B..M:anöveravd. C. Skyddsavd. D. Maskinavd. Denna indening för drabbning har en ängre tid förekommit i Franska fottan, ehuru avdeningarna där äro fera; det synes mig emeertid vara ämpigt att för våra jämföresevis små fartyg nedbringa avdeningarnas anta ti de ovanstående. Därpå bör sjäva drabbningsfördeningen komma enigt efterföjande tabe. Fördening ti utdaning av handvapensammunition ti O. och underbefä bör utgå ur drabbningsfördeningen; denna ammunition bör ämpigast utdeas vid förberedese utan inskränkningar eer på särskid order samtidigt med sidagevärs sipande. En särskid fördening för bevakning och kontraminering, fristående från drabbningsfördeningen, är ämpig. Drabbningspost Fördening ti Kart sepp. O. Bestrides av: Sk.-n:ris A. Artieriavdeningen AO. AO. 3. j A1 tie1 istaben Ededn. gr. AO. 3 AM. 306, 355, 525, 526 Art.-rep.-gr. Rustm. 527, 528 f I. Divisionen 1. DB. J. Kanon Rikt..K., 3, 5, 7, 9, 11, 13 1 \ Langning Batt. K. 5, 17, 19, 21, 509, 511, 5Z \ Hiss och tornvr....(... )M. 404, 406 (403, 405) därpå föja övriga divisioner på iknande sätt. underbefä Bestrides av: Drabbningspost under O. Sk.-n:ris befä B. Manöveravdeningen 1 Manövergruppen Torpeder Gnist Ror FC:s ordon. Centrum Signagntppen Signaer ttråkastare c. skyddsavdeningen Sj'ttcvch dsg1 uppen ( 1. Scyddsgntppen S:s ordon. Reserver Spränggrupp För. eektr. rep.gr. :'110. GO. s. G. St. 1305, St. 303, , 362 (styr. i ångs. 1.) Uppb. st. 353, St. 301, 302, 351, 352 <!09, 310, 359, 360 (samt nattetid: 307, 308, 357, 35t>.) FL. o.pp. Förrådsk. 503, 505, 513, 515, 517, ,506,510,514,516,518 Uppb.-sc.. Kv. (3. 312, 361 (styr. i ångs. 2.) 313, 315, 363, 365, 314, 316, 364, 366, (ångs.-g:ar utom Rikt.) 307, 308, 357, 358 (nattetid vid stråkastarna) dynamopersona,. då. Kv. har vakt i dy- namoru1n) Brandpost I...(...)M. 408, 410 (407, 409) II } 412, 414 ( 411, 413) Timmerman " Uppb.tim

26 { 2. Skyddsg1 uppen Uppb.-k. Reservratt akter 3 St. 1475, 476, 507, 508, 53! 532 ' Akt. eektr. rep. gr. 2. Kv. dynamopersona namorym) (3. " då 2. Kv. har vakt i dy. Brandpost III 1 458, 460 (457, 459) " IV. f 462, 464 (461, 463),, v.... (... )LI 422, 424 (421, 423),, VI , 474 (471, 473) Timmerman 530 D. Maskinavdeningen F. För Maskingntppen Uppb.-m. Stb. maskin... (... )M. 401, 403, 405 (402, 404, B b " 406)... (... ) M. 451, 453, 455 (452, 454, 456). edrum... (... ) M. 407, 409, 411, 413, 415, 417, 419 Aktra " ( 408, 410, 412, 414, 416, 418, 420)... (... ) M. 4.57, 459, 461, 4.63, 465, 467, 469 ( 458, 460,.i62, 4.64, 466, 468, 470)1 Maskin rep. gr. 402, 452 ( 401, 451) samt { Dynamogntppen då ångsuparna äro av Uppb.-e., vakten s ångsupsedare, säckta vaktens dynamopersona rridningar dead persona ingår i resp. drabbningsdivisioner och avämnas av D B. Fördening av maskinpersona vid drabbning på 3 kvarter iir borttagen, enär detta (undantagandes dynamopersonaen) ej orde förekomma under drabbning. Langningen ti ätta arti eriet är n ågot minskad och det medesvåras något ökad. Fördening ti '/2 stridsberecs.:op bör uppstäas på anaogt sii med drabbningsfördeningen. En fö rdening av sekundär betydese, viken dock med tiäm pande av nu gäande fördeningar våar en mängd trasse ii r "1-I (ndräckningsf ördeningen>>. Så änge bokens fördening ti iimpndes, kom skaffningsunderofficern så gott som dagigen och hegårdc fok Li handräekningsarheten, emedan handräeknin g;,avdeningen var upptagen på aa möjiga hå, en de Iade post, några man i å ngsupen o. s. v. Gör man däremot så, at varje av backagen utgör en handräckningsavdening och åter n handräckning bestridas av vaktens fria kmrer, kan man atid påräkna, att det finnes fok. En avden ing fok kan icke gärna samtidigt vara på fera oika patser; een de som har handräckning ska hava detta arbete och intet annat. Nedanstående tabe visar huru denna gren ar tjiinsten kan gå i ås. Den har varit tiämpad oeh visat - Handräckningsfördening. sig bra. HandrUe k- Kompette- Extra- Tise ronningsav- t a hand- mindre göringav Tid V!tkt dening räckningen a rbe t e n backags vid behov käre n Backagn:r Backag n:r Backag n:r Sk.-n:r Vid ovanstående drabbningsfördening hava av praktis(a skä en de ändringar vidtagits i nu gäande fördening b. a.: Ti reserver hava tagits båda vakternas ångsu psgastar; nu äro ena vaktens reserver, andra vakten vid reservratten; ti denna har tagits konstant bemanning; härigenom fås bättre kontro; genom att taga 2 edare ti denna post, vika an skoa vara i styrmaskin, vinnes 2 man. doå.. d Ti spränggrupp har tagits signamatroser, emedan sprane ämnesära ingår uti dessas utbidning. Ti hissar och torn -30 /7-5 /s Då. K v. har vakt ''/ -'"/s " 2. )) o. s. v.,, c/s-12/s s- 2 jg, " " " " " 4. " " " ". " " " " 2. " o. s. v.,, 3. :- " 4. " " " / -'"/s 1 -"jo,, 2. 0 s. v.,, 3...,, )) " " " " ". " " " " " " " 4. " " " 9 I 51 2 O I ' ,,, ,, O 'idsc?-ift i Sjöväsendet. 30

27 Mycket mera skue kunna sägas om fördeningarna, 111 e 11 det skue taga at för stort utrymme; mången anser sannoikt den här avhandade deen av tjänsten vara så oväsentig, att den icke är värd att spia många ord på, men som jag sjäv ge110 erfarenhet kanunit ti den fasta övertygesen, att här berörda ändringar äro bra, har jag veat på detta sätt hrnga dem ti amännare kännedom band de kamrater, som mtressera sig för saken, i den förhoppning att de kunna draga någon nytta därav. H. af Kercker. Vp:s överforande ti stamkompanierna och andra vp:s frågor. d 'd K skrona Under mobiiseringen 1914 v1sade et s1g v1 m station vara av behovet påkaat att överföra vp. av kass. oh B ti stamkompamerna. D en mes t t rangan.. d e or saken harti c var den överbeastning, som upp wm a evanngs w o h... mpamet oenom det sto.ra anta värnpiktiga som inryckte, ävensou o. o. 1 k Denna dessa vp:s fördemng pa ohka yr (esgrenar oc 1 asser.. under påaående mobiisering vidtagna åtgärd försiggick VIS o 1 h 1 d f t'aheter i ru färingen, men den visade sig under de föjande åren vara yc k et ändamåsenig och därför fut berättigad. Detta fors\ h f.. t t ken P' o.. h e serigen ej utan fnkboner oc 1 en e e. e a " In.. stea ti sammanänkning av stam och vp. ar or an d t ett fuföjande av den nktnmg, som såunda angavs, oc. 1.. d f h t vunn s, synes mig nu, att man med stod av en er aren e, som tt ämpiaen torde höra frångå det hittis använda systemet a o. pacera vp. och stamanstäda på skida kompamer Fördearna av beväringskompaniernas uppösning och de vp: s pacering å stamkompanierna äro avsevärda. Sett inom den nuvarande organisationens ram m åste det givetvis vara fördeaktigt, att aa som tihöra samma yrkesgren äro sammanförda ti ett kompani och under en enhetig edning. \fan vinner bättre översikt över tigång och behov, aa kommenderingar hänföras ti visst k ompani, och utbidningen bör kunna sk e ikformigt. Fördeningen på fera kompanier utjäm nar även den överbeastning, som uppkommer vid större inryckningar. Den ängre utbidningstid och därmed föjande högre utbidningen av de vp., som numera förefinnas, taar även för, att dc vp. nu äro mera jämstäda med stammen än på 90 dagarstiden och böra ruföras tisammans med dem. Särskit gör detta sig gäande med avseende på de högre bidade, 500 dagar tjänstgörande, vp. För närvarande tjänstgöra vp., som genomgått yrkesutbidning, i stor utsträckning i stäet för 2. k. sjömän, samt sjökaptener, styrmän och maskinister av kass B som U O K och K, viket förhåande givetvis bestyrker min uppfattning om deras jämstäande m ed stamanstäda. Ur såvä discipinär som socia synpunkt synes mig även vara fördeaktigt, att såvitt möjigt samarbeta stam och vp. Detta mås vinnande skue i hög grad underättas genom den föresagna överföringen. Ett första steg ti närmande av stam och vp. har redan tagits genom sammansagningen av b efattningarna Kårchef och Beväringsbefähavare i en person. Ur mobiiseringssynpunkt är sammanföranået av stam Och vp. på samma kompanier även fördeaktigt genom den betydande ättnad, som erbjudes genom uppdening å fera kompanier efter yrkesgrenarne. Vid mobiiseringen 1914 in a a des bott två årskasser av amän- och sjötjänst samt ett fta speciagrenar av stationstjänsten. Det oaktat visade det SJg vara förenat med oerhörda svårigheter att å beväringskom ani et medhinna ruförings- och expeditionsarbete, även sedan ;_ass A och B överförts ti stamkompanierna. Under krigsorh åanden torde man få förutsätta, att ett ytterigare anta

28 - 46Gårskasser av a a tjänster komma att efter vartannat inkaha för att utgöra ersättningspersona för varvets och fästningen s behov samt för u ppsättande av särskida marinkårer av öv s skottet. Vid ett sådant förfarande är det fara värt, att hea organisationen brister sönder, om det nuvarande systemet Vid. h åes, då beväringskompaniet, även om det uppdeas på fera kompanier, ej kommer att medhinna arbetet, och översikten av personaen med dessa m å nga oika yrkesgrenar bir fuständigt omöjig för den kommenderande myndigheten. Skinaden mean att utveeka organisationen i riktningen j1era beväringskompanier och utö,:ning av stam- d. v. s. yrkeskompanierna är påtagig. Ska ett nytt beväringskompani uppsättas vid mobiisering, kan man ::mtingen gå ut från uppdening efter yrkesgrenar eer efter tjänst och inryckningar. I förra faet ska en överföring av en stor de av personaen göras från det gama kompaniet ti det nya, och båda kompanierna erhåa dessutom k ontingenter nyinryekta vp. J senare faet konuner båda kompanierna att hava fok av aa yrkesgrenar, viket gör expeditionsarbetet tungt och ångsamt arbetande. I övrigt är nyuppsättande av ett kompani under mobiisering en ganska vanskig sak, som givetvis ej bör tigripas i onödan. Båda sätten äro ur mobiiserings- och organisationssynpunkt förkastiga. En utökning av yrkeskompanierna försiggår däremot under mycket normaa former. Aa tihörande samma yrkesgren tiföres samma kompani. Samtiga tjänstegrader äro represen: terade å varje kompani, varfö r indening av kontingenterna 1 förband, föräggning och discipin i hög grad underättas. Ina överföringar kompanierna emean behöver vidtagas, och ojagenheterna m ed att den gama befäs- och expedition spersona en förstärkes med ny och ovan persona, äro avsevärt mindre. än om nya formationer bidas. Betydesen av rutin, tradition och discipin hos ett gammat stamkompani får ej un d e rskatts; Några oägenheter av de vp:s överförande har jag svar er os att finna. Någon torde möjigen invända, att»bevari 0 n ].;:o n sten >> är så svår, att stam kompaniexpeditionernas person' e.i ;: u n na sätta sig in i densamma. Detta måste eme ertid anses aso m de obotfärdigas förhinder. Beväringswnsten är ej 51.ararc, in att varje kompaniexpedition vid kustartieriet och i!i"j ( n y ekats komma över densamm a, och det vore att giva sig sjiih ett d11igt betyg, om fottans män skue stanna tvek- 53mma in för denna >> Svåra >> konst. I övrigt ä r avsikten ej att bor tg a >> beväringsdeta j en >> från kårchefsexpeditionen, utan bör cknna bibehåas för frågor rörande in- ogh utryckningar samt ka rchefens sniftyäxing med ruförarne och som sårskid expe rt i ti äventyrs mera svårösta frå!!or inom bevärinasv t> k on ten. Dessutom torde det vara en stor förde, att en vidare!;rcts än vad nu är förhåandet får inbick i värnpiktsorgani,ationen, Yarför även i detta hänseende åtgärden synes mig äm pig. Ett ökat arbete ägges genom den föresagna å tgärden på stamkompanierna, men kan dessas persona utökas genom ersiittni ng från beyäringskompanierna. Här n edan ska ytter i gm utredas hur jag tänkt mig denna sak, m en vi jag redan nu nii mna, att det torde Yara av nöden att kompanicheferna ej bott kommenderas utan även ständigt tjänstgöra å stationen. A som innevarande år varit fa et 2 a 3 kompanichefer handhart stationens 5 stamkompanier och 2 beyi:iringskompanier, torch ej i ängden vara förwnrigt. och med de vp:s förande å stamkompanierna höra dc rpj. iiye n anhigga såvä yrkes- som kompetenstecken och ti!eas de grader, som genomgångna kurser berättiga dem ti. f er genomgången yrkeskurs böra såunda de vp. rekryterna h_d'!as 2. kj. sjömans grad. Vid denna tidpunkt sakna de v 1. SP ri gen den för stammen föreskrivna tjbins tetiden, men hava, m s one 1 Y::tc avs( r a n1an _Jansten 1 rege en av- car<' (t a' t t 'eriird sjötid hakom si.g och i avseende på ekonornister och hant Ypt I- 11''. r '.! 1.. " e en n ss oregaen( e \T \ess ue' JO" Jet v1 ket säkerha, _ o _. ' r b r stor man uppvager den resterande tiden. En dy i< beord ran torde dessu tom, ara en avsevärd sporre för den vn. nd Pr ' t. t h 1 '. M ns Jans, oc mn sa \erhgen fordrmgarna å yrkes- S)qCk iuhet s-a r p r s it."j "1011' 1. E 1 t t" t J b ' < '" n n1o.1 1g I C 1 s orre 1e-

29 persona bir erforderigt för stärkande av stamkompaniernas ttägenhet från de vp:s sida att söka fast anstäning igger äve uti en dyik åtgärd. Att vp. se sig berättigade ti samma distink tioner som stammen torde givetvis stärka samhörighetskänsan med vapnet. Rent praktiska skä taa jämvä ur tjänstens syn. punkt för en dyik åtgärd. I avseende på de högre utbidade vp. är denna uniforsförändring redan genomförd ehuru ej konsekvent. Särskit vi jag i detta sammanhang påpeka, att de vp., som tiagts U O K:s grad, bott få anägga distinktioner på ärmarna. Dessa vp. hava svårare än stammen att göra sitt befä gäande, och deras arbete härutinnan bör på at sätt underättas, varför det vore fördeaktigt, om de tideades samma mode på mössa, den givetvis mest markerade distinktionen, som övriga U O K. En vp. styrman, maskinist, ingenjör eer intendent har nu betydigt svårare att i fråga om obekant manskap få såvä honnör som gehör än en koega vid stammen. Kårchefsexpeditionen i Karskrona är för närvarande organiserad på oika detajer. :e Adjutanten övarvakar och handägger frågor tihörande underofficers-, manskaps-, permitterings- och maskinskrivningsdetajerna, beväringsadjutanten beväringsdetaj en, 2 :e adjutanten mobiiserings-, idrotts-, förhörs- och anvärvningsdetajerna samt intendenten inten dentsdetajen. Den nuvarande kompaniavdeningen torde vara för vä känd för att b ehöva här reateras. Å vidstående tabe har jag uppgjort försag ti de vp:s fördening på stamwmpanierna samt ti omäggning av kår c hefsexpeditionens organisation. Såsom därav framgår, minskas personabehovet med 2 kaptener - beväringskompanichefen och beväringsadjutanten - samt expeditionspersona för ett a två beväringskompanier. En motsvarande ökning äger doc i verkigheten rum, då man ej kan pruta av någon kompan chef för stamkompanierna (med undantag av att ekononn och hantverkskompanierna böra i fredstid kunna handhavas av gemensam chef), och beväringskompaniernas expeditiois

30 -470- Beväringsbefähavaren med adjutant bortfaer. Detta är vad den förra angår, ingen nyhet i vad person angår, det ii; bott namnet som försvinner. Vad den senare angår ersättes han av en 2:a adjutant, detta tir å andra sican bott ett namnbyte, vadan denna organisationsförändringen ej torde vara avskräckande. Andre adjutanten, f. d. beväringsadjutanten, får sin arbetsbörda något ökad, genom att han förutom beväringsdetajen även fått sig anförtrodd förhörs- och anvärvningsdetajerna. Denna ökning i hans arbetshördan vågar jag efter två och ett haft års tjänst som beväring:;,adjutant ugnt tiråda att ägga på min efterträdares axar, särskit med hänsyn ti att jag under dessa år under ånga tider skött dessa detajer. Från andre adjutanten har idrottsdetajen fyttats ti intendenten, som redan med nuvarande organisation haft hand om idrottskassan och materieen och såunda under åtminstone 10 månader av året varit den av denna detaj mest betungade. Dessutom har en ny detaj tikommit, transpor tdetajen. Transportfrågan är för närvarande ej fut ämpigt ordnad, då beväringstransporter ordnats av beväringsadjutanten i gemenskap med intendenten och stamtransporter av :a adjutanten och räkenskapskontoret. Det förra sättet har givetvis varit behändigare än det senare, som haft att ri.ikna även m ed en utomstående myndighet, räkenskapskontoret Med det stora anta transporter för in- och utryckningar, hemförovningar, personaombyte vid kurser och skoor samt ersättningar, soj förekommer för k årchefens underydande persona, är det givetvis av största vikt att arbetet förenkas, så vitt möjigt. Lagt i intendentens hand vinnes ikhet för såvä stam- ocb värnden piktstransporter samtidigt som Lästa möjiga garanti för ekonomiska sidan av saken. ande bestämmeser för yrkesgrenarnas fördening å de 0 1.;1 yrkesavdeningarna med undantag av studenter, inskrivna tt. amän tjänst, och f. d. sjökadetter, som pacerats på artijert Vid de vp:s fördening å kompanier har jag föjt nu gäf]{:! ; otnpan iet. Detta försag fordrar en närmare förkaring.. Under mobiiseringen 1914 visade det sig, att tigången på vp. sji)kaptener och styrmän av kass B vida översteg behovet för sign akompaniet. Maskinavdeningen var genom samma kate "ori vp. även vä tigodosett, varemot artierikompaniet ed stor brist på U O K konstapar. För att råda hot för detta för- o håande bör därför ovan nämnda kategorier tiföras artieri;otpaniet och utbidas ti vp. konstapar. Denna yrkesutbidnin g, ;,om torde vara den svåraste att medhinna på de ansagna 500 dagarna, tiföres härigenom de högst utbidade vp.. som böra hava de största möjigheterna att gi\ i and med företaget. För att ernå en bestämd och tiräckigt stor årskontingent rp. torde det biva nödvändigt, at ett visst anta studenter årigen uttagas vid inskrivningarna oeh tideas marinen i sjöjiinst. Utbidningen av dessa vp. konstapar torde kuuna ordna s som föjer. Kurs i amän miitär utbidning genomgås tihammans med i mitten av juni inryckta sjökaptener oct styrmän, varefter de vp. konstaparna under hösten böra genomgå spec. skjutskoan och därefter under vintern tjänstgöra \ pansarbåt eventuet i'mgresefartyg och genmngå teoretisk! urs i artieriväsendet, motsvarande den som meddeas reservofficersaspiranter. Under våren kommenderas de därefter åter i skjutskoa och tjänstgöra därpå å terstoden av vp.-tiden som u nderbefä vid artieriet och däcksunderbefä å stridsfarygpn. En avsevärd vinst ur mobiiseringssynpunkt vore härigpnom vunnen..jämför man den utbidning, som såunda skue biva meddt>ad vp. studenter och sjökadetter, med reservofficersaspiran IPr nas, torde man med fu! fog kunna anse, att när en nyutnii nr reservofficer antages vara kompetent att tjänstgöra som divisionsbefä vid artieriet, bör en såunda utbidad 1wnstape ttr stridsberedskapssynpu kt vara kapabe att tjänstgöra som 111 otsvarande putonsbefä. I samband med frågan om yrkesgrenar, anser jag att yrkesgrenen miitärarbetare vid maskinavdeningen måtte utgå,

31 -472- antaet vp. av denna yrkesgren är så obetydigt, att den ka sopas och de vp. edare, som ej äro vapenföra kunna uta: oägenhet överföras ti ekonomiavdeningen, band vars i[i. tärarbetare aa andra yrken äro representerade. En viss f " enking skue härigenom vinnas. Däcksmatrosernas fördening ti visst kompani bir genom den föresagna överföringen i någon mån kompicerad. Dock bott vid första ögonkastet. Av dessa vp. ska sedan uttagas ett visst anta, som skoja utbidas ti resp. artieri- och signa[. matroser. Hur ska nu denna uppdening ske? Adees på samma vis som förut! Innan yrkesgrenen däcksmatros tikom, fördeades de vp. vid inryckningen ti artieri- och signamatroser, i and genom B B:s och ombord genom F C:s försorg. Enigt föreskrifterna deades däcksavdeningen i två oika dear, och så fick man artieri- och signamatroser! Möjigen tog sekonden eer kompanichefen en yttre okuarbesiktning av kararna, och de starka, stora bevo artierimatroser. Som förberedande å tgärd infördes för en tid sedan att de inryckande vp. genomgingo en ögonbesiktning, varefter anteckning i förhåningsboken gjordes för de vp., som hade norma synförmåga. v dessa godkända (det stora fertaet) uttogs därpå det bestämda antaet artierimatroser. Samma förfarande kan nu äga rum. Vid mottagningen ruföras hava antaet av däcksavdeningen å artieri- och hava å signakompaniet, varefter a rtieri- och signamatroser uttagas av däcksmatroserna från resp. kompani, ombord genom F C:s och i and genom kompanichefens försorg. De regementsändringar, som betingas av de vp:s överförande ti stamkompanierna, äro ej vidyftigare än att kunna på kort tid utarbetas, och övergången ti det nya systemet är ej svårare, än att den kan verkstäas under nu pågående mobiisering. Jag tiåter mig härvid påpeka, att överföringen av kass A och B verkstädes under den första bråda mobiiseringstiden, utan att avarigare oägenheter yppades. Organisationsändringen skue i hög grad underätta arbetet under de många ompaceringar, som på grund av de upprepade ut- och or jnryckningarne av vp. äger rum under nuvarande krigstid, och det vore givetvis fördeaktigt, om den vore genomförd vid den en gång skeende demobiiseringen. Övergången torde ättast ske genom att de vp., som inrycka fr. o. m. den februari 1917, fördeas på stamkompanierna, varefter beväringskompanierna efter utryckningen av kass 1915 ä den 15 apri 1917, uppösas och kvarstående persona överföres ti stam k ompanierna. Karskrona i september Litteratur. Pau Isberg. Weyer, Taschenbuch der J{riegsfotten, 1916, Munchen, J. F. ' Leh manns förag. Ti föjd av kriget har årgången 1916 av denna för oss aa så väbekanta pubikation utkommit först i jui, under O det att den ejest pägat synas i marknaden redan i december före. gående år. På grund av detta förhåande har emee rt id, i fråga om andra 1na r i ne r än den tyska, aa förändringar t i och med saget utanför Ho rn s rev kunnat iakttagas, och boken inneh åer på grund härav de a1 u nyaste och int ressantaste uppgifter. Ifråga om tyska och österrikiska marinerna hänföra sig uppgifterna t i förhåandena tvid kri!! b början. Tasch enbuch der Kriegsfotten för i år inneh åer förutom de seeh aniga uppgifterna jämvä ett kapite >>Der Krieg zur See>> från aug usti 1914 ti maj I en sammanfattande jämförese angivas först de oika krigförande statern as maritima resurser. Härefter föjer en hi storik över sj ökriget, viken framägger en kortfattad redogö resc för samtiga sjökrigsh änceser. I denna statistik äro jämvä de tyska fö rusterna ang ivna, i enighet med de officiea uppgifterna dät ojn. E n r edogörese för saget vid H orns rev eer som tyskarna benä mna det, saget i Skagerack, förekommer som avsutning på historiken.

32 -474- AY intrcssc är äycn sbtistikcn ÖYcr stcr :w handestonnage. Så ti cxcmpc sänktcs av Emdcn Karsruhe Dresden., f, rmaktsförbuncets f v or. 17 fartyg om ton 17 )) )) 76,6"09 )) ) 5 )) 16,080 Leipzig )) 12,149 Königsbct g ,. 1 )) )) 6,800 Hjäpkryssaren I\:uisc vvihem d. Gr.... :2 )) )) 10,458 Eronprinz 'Wihem )) )) 53,659» Prinz Eite Friedrich )) )) 30,049 Diirav voro.möwc )) )) 57,746 Smma 83 fartyg om 337,445 ton. cngcska fartyg om 293,181 ton, franska )) )) 35,105 ryska )) )) 4,837 bdgiskn )) )) 4,322 Därti kon1111> rmc sfa rty g om ton och 350 fiske fartyg om ton. Pngdsk! franska rnhjc's hayh förstörts fart ' g OH ton. Dän1v r,ysk; itaicnska bcgiska fartyg 94 )) 51 )) 39 )) 18 )) 5 )) om 1.758,501 ton, )) 194,389 )) )) 76,772 )) 24,679 )) 31,597 [ a nsu tni ng ti dc :förstörda h fndesfartygen föjer en samman stä 11 ni ng I\' fyrmaktsförbundets föruster av krigsfartyg. Endast så rana föruster h:wa bivit upptagna, som bivit ojeiciet anmäda. Y i'tr fottas fana och fångna karoiner av Ernst Homberg. Soru sädryck ur Karoinska förbundets årsbok 1915 har ovannämnda häfte ko1111n i t 'daktioncn tihanda. Den utgör en värdefu hjäp för fo r sk MC' I i nom vår stormaktstids sjökrigshistoria och är av stort intresse för rcn pcrsonhistoriska forskningen. Man äser den med samma nöje som författarens fö regående arbeten inom samma områden. Virdskriget ti SJ OSS i europeiska farvatten, de I från krigs ' 1 nd u tbrott't i augusti :1914 ti mitten av februari 1915 av C C :son 1 o uer g. har utkommit på marinitteraturföreningens förag som n :r 16 ''" d('ss arbeten. Författaren avser att åta sitt verk sväa ut ti ett större sjökri gshistoriskt arbete. behandande de händeser under Yärdskriget. 50 n1 ;gins av titen. Den nu utkomna de I omfnttar sjökrigshändeserna från krigsutb nd tct ti mittcn av februari och behandas dessa devis också J11<' <1 hänsyn ti cc'as samband med krigshändeserna ti ands. Det nr rii rvid intressant att konstatera, viket stort infytande sjömakten i sjiiha ve rket utövat des i stort, des ock i ett ferta fa i direkt tak ti,kt samband med kriget ti ands s åsom t. ex. Yid begiska kusten och i östersjöproyinscrna. Vid studiet och bccömm1cet av här föreiggande verk bör man hå n i minnct, att redogöresen enigt författarens egen utsago i förorrkt iir avgiven under sträng reservation med hänsyn ti den skarpa cen sur. som aa krigsmedccanccn och i synnerhet de som beröra sjökrigd varit underkastade från dc krigförandes sida. En de uppgifter ku nna måhända därför i framticen komma att korrigeras. Icke desto mindre torde emelertid arbctet vara av obestridigt ''ärrk för att med den kännedom om händesernas föropp, som däri äm nas. på gnmdn av vad som hittis bivit bekant i pressen och an no rstädes kunna bedöma och cr11ga en de ärdomar för vår egen de, och retta icke bott för fackmännen utan även för een intresserade an 1ii nhctcn. Nästa cc av arbetet torde kunna förväntas under denna höst. De internationea sjöyägsregerna jämte förkaringar av Axe S. Homgren. ärare Yic Göteborgs navigationsskoa, pris häftad 3 kr. I sitt företa framhåer författaren sjövägsregernas ändamå att i möjigaste mån fö rhindra sammanstötningar mean fartyg. Det hr föjaktigen nödvändigt, att 'va r och en, som ska föra befä å hrh g. av vad sag och storek som hest, är vä förtrogen med regeria och deras praktiska t iämpning. Författaren har också behandat sitt ämne synnerigen utförigt ocb med en mängd beysande exempe. Av särskit intresse äro de 'c'jndimt, ifråga om ombordäggningsregementets tokning. födatta J cn anför i form av domar i sjörättsmål Om ångfärdsseging av ektor Sven Grenander, pris kr. 3: 75. En trevig och ätt äst bok, som visserigen knappast innehåer något för yrkesmannen nytt, men som för amatörsegaren bör vara ti den nra största h j ä p.

33 Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter år Artieri och handvapen. Monomia formuas for pressure and veacity for ordnance and sma arms :firing cooid powders From factory to firing-ine Notes on German sheis and fuzes..... Notes on high ange fire.... Artieriets kaibermått..... Handgranaten strategi och taktik. Some aspects of great campaigns-the Crimean war Some aspects of great campaigns- The American civi war Large vs. A greater number of smaer batteshps Den maritima defensiven..... Sjökrigshistoria m. m. Admira von Scheers rapport om saget i Nordsjöen den 31 maj Saget paa Jyands bank 31 maj- juni ] S.esaget i N ordseen den 31 maj Our navy and the West Indian pirates Emden......T. R. A., vo.xlii,sid.389. J. R. A., vo. XLII, sid J. R. A., vo.xlii,sid.593. J. R. A., vo. XLIII, sid. 7. K. T., sid. 64. K. T., sid. 73. J. R. A., vo. XLII, sid.441. J. R. A., vo. XLII,sid.605. P. U. S. N. I., sid M. T., sid N. T. f. S., sid N. T. f. S., sid D. T. f. S., sid P. U. S. N. I., sid P. U. S. N. I., sid Fartygsbeskrivningar, skeppsbyggeri och fartygsmaskiner. En ide e bevogtningsbaat :Bs.atdavider..... JI.G.A-stråkastare Undervattensbåtar, torpeder och minor m. m. periskop er ti Undervandsbaade J_ccurat e measurement of torpeda r anges... Luftseging. J,ttack on Zeppeins Om Sigteapparater ti Bom bekastning fra Fyvemaskiner J.eropane accidents: Ca u ses and remedies Teegrafi och teefoni. The nava radio stations of the Panama cana zone Sjöoyckor. En intressant undersökning rörande koissiorren mean»storstad och Empress of Ireand >> Häso- och sjukvård. Krigsorthopedi og Krigsin vaideforsorg Rättsväsende och författningar. Posten s behanding under krig N. T. f. S., sid. 241, 307 N. T. f. S., sid K. T., sid. 51. D. T. f. S., sid P. U. S. N., sid J. R. A., vo. XLIII, sid. 27. D. T. f. S., sid P. U. S. N. I., sid P. U. S. N. I., sid N. T., sid D. T. f. S., sid N. T., sid Organisation och budget. The greatest n e ed of the United States n a vy: Proper organisation for the succssefu conduct of war P. U. S. N. I., sid Ber der skaffes m ere reservbefä ti orogsfiaaten, og h voredes? N. T. F. S., sid. 303.

34 -478- Kungjorda patentansö<ningar. (Meddeat genom Th. Wawrinskys Patentbyrå, Stockhom.) Diarii- Datum Uppfinningens art nummer / / 15 8/ /15 15/ /15 :d3/ /11 550/14 Smörjanordning för bromsytorna vid astvinschar. K L. Carsson, Göteborg. Kursvisare. J. H. Lindberg, Stockhom. Anordning för tätning av äckor å fartyg. F. 0. Peterz(m, Enskede Anrdnng vi undervattenb.åtar i ch fö1: räddmngsiindama. V. Cavahm, Spez1a, Itahen. \ Dykardräkt. E. Nichoff, Roanoke, Virginia, Nordamerikas Förenta Stater.

35