Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang!

Transkript

1 Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang!

2 Till alla elever och föräldrar vid Kristinebergs rektorsområde. Rektorsområdets vision: Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! Vår målsättning är att alla barn och ungdomar trivs hos oss och har en lugn, trygg och glad skoltid där de utvecklar sin självkänsla. Vi tar hänsyn till olika barns skilda förutsättningar och behov. Med engagemang och intresse hittar vi olika arbetssätt och arbetsformer så att alla ges möjlighet att nå de kunskapsmål som finns fastställda i läroplaner och kursplaner. Vi tar också tillvara barnens egna erfarenheter och intressen, deras lust och nyfikenhet samtidigt som vi stimulerar dem att under hela skoltiden vilja lära sig mer och mer. Irene Leek-Roth, rektor sid 2

3 INNEHÅLL Allmän information och mål för läsåret Information om rektorsområdet Utdrag ur skolans arbetsplan Läsårstider. 30 Timplaner 31 Telefon och mottagningstider.. 32 Rektorsområdets krisgrupp.. 33 Arbetslagen sjukanmälan elever Ordningsregler Rutiner vid utrymning av skolan Klasslistor Efter klasslistorna finns: Kartor över skolbyggnaden sid 3

4 Allmän information OSKARSHAMNS KOMMUN HAR ANTAGIT EN NY SKOLPLAN SOM GÄLLER UNDER TIDEN : Vårt uppdrag är att leva upp till kommunens vision och de mål som finns i skolplanen. Den nya skolplanen bygger på tidigare skolplaner och innebär att det som uppnåtts i föregående skolplan ska bibehållas och utvecklas. Under förra läsåret arbetade vi fram en ny arbetsplan som kommer att gälla under samma tidsperiod. Den nya arbetsplanen bygger på de statliga styrdokumenten, skolplanen, våra föregående arbetsplaner samt sid 4

5 de områden som vi med hjälp av vårt kvalitetssäkringsarbete har funnit att vi måste vidareutveckla. Nytt för i år Ny skolassistent Inför vårterminen anställde vi en ny skolassistent. Hon heter Evalena Karlsson och hon har tidigare arbetat som enhetschef inom socialtjänsten i vår kommun i många år. Ny biträdande rektor Under vårterminen rekryterade vi en ny biträdande rektor som ersatta Jörgen Gustafsson när han gick i pension. Vår nya biträdande rektor heter Per-Ola Eimar. Han härstammar från vårt län, men har arbetat som lärare och skolledare i Stockholm de senaste åren. Jörgen och Per-Ola arbetade sida vid sida ett par månader och därefter tog Per-Ola helt och hållet över Jörgens arbete. Ny organisation Under läsåret kommer en ny organisation att förberedas/genomföras. Omorganisationen kommer att innebära att vi får fyra stora rektorsområden för barnomsorg och grundskola. Gymnasieorganisationen blir kvar som den är. För vår del innebär det att vi går samman med Kristinebergs barnomsorgsområde och Påskallaviks rektorsområde, som också innefattar barnomsorgen i Påskallavik. Tidigt under höstterminen kommer nya områdesrektorer till de fyra nya rektorsområdena att rekryteras. Förutom områdesrektorer ska det också finnas ett antal rektorer i varje område och inom ett antal år eventuellt även förstalinjens chefer (motsvarande våra nuvarande lagledare, men med utökat ansvarsområde). Biträdande-tjänsterna försvinner. De nya rektorerna kommer sannolikt att rekryteras bland nuvarande biträdande rektorer och denna rekrytering beräknas komma igång kring årsskiftet. Elevantal När läsåret börjar har vi något fler elever än vid skolstarten Förra läsåret hade vi 611 elever från F-9 i grundskolan och 12 elever i Träningsskolan. Höstterminen 2009 har vi 630 elever i grundskolan och 11 elever i Träningsskolan. Det är en liten elevminskning på mellanstadiet, medan lågstadiet och högstadiet ökar. Vi har tre paralleller i de flesta skolåren med följande undantag: Skolår 4 som består av 4A och 4C Skolår 5 som består av 5A och 5C Skolår 8 som består av 8A och 8C Detta får till följd att vi har några lokaler som inte används av en särskild klass på heltid utan kan användas av flera arbetslag. Det gäller sal 25, gamla spegelsalen och sal 69. Scheman hängs upp utanför dörrarna och kan bokas efter behov. En del tider kommer dock att vara uppbokade från början för att möjliggöra gruppundervisning i bl.a. matte, engelska och B-språk på mellanstadiet. Brukarråd sid 5

6 Under de tre senaste läsåren har vi haft ett brukarråd tillsammans med barnomsorgsområdet. I brukarrådet ingår föräldrarepresentanter från alla klasser. Vi har träffats fyra gånger under det gångna läsåret och vid samtliga tillfällen har representationen varit god. Protokoll från brukarrådets möten läggs alltid ut på hemsidan. Under läsåret 2008/2009 kommer vi att träffas Måndagen den 6 oktober Torsdagen den 25 november Tisdagen den 16 februari Onsdagen den 21 april Vi träffas alltid klockan i sal 25. OBS! Ny sal i år, på andra sidan av mediateket. Kvalitetsredovisning Under läsåret 2009 har vi framförallt arbetat med ett stora mål: 1. Vi utvecklar skolan genom tydliga mål och kunskapskrav Vi arbetar med detta stora mål tillsammans med övriga skolor i Oskarshamns kommun, i ett projekt som vi kallar för KOB (Kunskap och bedömning). Vi arbetar i ämnesgrupper under ledning av två konsulter och ett av målen med arbetet är att vi ska säkra en likvärdig bedömning av elevernas resultat. Vi kommer att fortsätta m,ed detta arbet under läsåret 2009/2010. Alla arbetslag har utvärderat sitt arbete efter läsårets slut och analyserna från detta utvärderingsarbete ligger till grund för vår kvalitetsredovisning. Alla elever, föräldrar och medarbetare har också haft möjlighet att besvara en kvalitetsenkät som tillsammans med arbetslagens utvärderingar bildar innehållet i vår kvalitetsredovisning. Enkäterna för läsåret 2008/2009 har liksom förra läsåret varit webbaserade. Svarsfrekvensen från föräldrarna blev tyvärr även i år mycket låg och därmed är det svårt att dra några slutsatser av svarsresultaten. Kvalitetsredovisningen sammanställs under sommaren och kommer att publiceras så snart samverkan har ägt rum. SÄRSKILT FRAMLYFTA MÅL OCH UTVECKLINGSARBETEN UNDER LÄSÅRET Vi har höga förväntningar på elever och medarbetare. Vi är en kompetent, lärande organisation som har förmåga och vilja att ta emot ny information och ständigt utvecklas på vägen mot bättre måluppfyllelse. Vi värdesätter alla medarbetares utvärderingar av sitt arbete. Vår vision Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang sid 6

7 är det viktigt att vi hjälps åt med att hålla levande i alla sammanhang; tillsammans med elever, föräldrar och även utanför organisationen. Visionen ska utgöra grunden i allt vårt arbete. Självvärdering skolbaserad utvärdering handlar om den interna utvärdering som görs av de professionella i skolan. Vi ska formulera vad som är god kvalitet i skolan och framför allt hur man når dit. När medarbetare på en skola ägnar sig åt strukturerad och systematisk reflektion skapas en professionsdriven utvärdering som utvecklar både skolan och yrket. Utifrån de nationella och lokala målen formulerar lärare själva mål och frågor om arbetet och elevers lärande. Elever och föräldrar ska också vara aktiva i kvalitetsarbetet. Årets prioriterade mål och utvecklingsarbeten arbetar alla arbetslag med under hela läsåret. I slutar av läsåret utvärderas detta arbete med hjälp av en mall. Dessa utvärderingar ligger till grund för skolans kvalitetsredovisning. Eventuellt kommer så småningom varje arbetslag att lägga ut utvärderingen på sin hemsida och därmed kan alla föräldrar ta del av kvalitetsarbetet på arbetslagsnivå. Vi har för läsåret 2009/2010 valt att särskilt prioritera följande mål och utvecklingsarbeten De tre mål som vi fastställde för ett par år sedan är stora och omfattande. Det krävs en lång process och ett gediget arbete i arbetslag och ämnesgrupper för att hela tiden utveckla dessa mål. Vi prioriterar dessa mål även detta läsår. Tyngdpunkten ligger på mål 1. Under läsåret fortsätter vårt KOB-arbete som leder oss i arbetet kring kunskapsmålet. Därför prioriterar vi detta mål ytterligare ett läsår. Målet om Portfolioarbetet som vi fastställde inför förra läsåret får vila lite. När vi är klara med KOB-arbetet tar vi oss an att synkronisera det arbetet med vidareutveckling av Portfolion. Till dess används Portfolion i valda delar. Det fjärde målet att utveckla tidsplan och strategier för att nå skolplanens mål ägnade vi inte så mycket tid åt förra året eftersom KOB-arbetet tog så mycket tid. Det kommer att bli likadant innevarande läsår. Skolledningen och lagledarna tittar tillsammans på hur vi ska gå tillväga med detta arbete. 1. Vi utvecklar skolan genom tydliga mål och kunskapskrav. Utveckling sker när: elever, pedagoger och föräldrar vet vilka kunskapskvaliteter som innefattas i målen. elever, pedagoger och föräldrar vet hur kunskapskvaliteter ska bedömas enligt bestämda kvalitetskriterier: T.ex ämnesövergripande matriser. varje pedagog tillsammans med eleverna utgår från tidigare bedömningsinformation för att ändra arbetssätt och planera eventuella metodförbättringar. varje pedagog tillsammans med eleverna bestämmer arbetsformer och arbetssätt som passar för att nå uppsatta mål. sid 7

8 varje pedagog använder flera olika sorters bedömningsunderlag för att stämma av elevens kunskap och utveckling. elever gör självvärderingar och kamratvärderingar. pedagoger och kamrater ger återkoppling på olika arbeten. varje pedagog dokumenterar, analyserar och bedömer elevernas kunskaper tillsammans med kollegor. elever, föräldrar och pedagoger tillsammans analyserar och reflekterar över om lärande har skett. Så här arbetar vi: Varje pedagog reflekterar över vad eleverna ska lära sig, hur man når dit och hur man bedömer. Reflektionerna sker enskilt, tillsammans med kollegor och tillsammans med elever. Varje pedagog arbetar aktivt med kursplaner, läroplan, skolverkets samtalsguider och annat material som skolverket ger ut för att stärka likvärdighet i bedömning. På planeringstid och under fortbildningsdagar diskuterar, analyserar och prövar varje pedagog egna och andras bedömningar av elevarbeten för att därigenom enas om bedömningskriterier som är likvärdiga. Det gemensamma arbetet på planeringstid och under fortbildningsdagar bör leda fram till att vi får fler ämnesövergripande bedömningsmatriser. Vi använder oss av både summativa och formativa bedömningar. Summativa bedömningar är en bedömning av lärandet. D.v.s. bedömningen har summerat vad en elev kan vid ett visst tillfälle. Detta visas genom betyg och skriftliga omdömen. Formativ bedömning är bedömning för lärande av analytisk karaktär och förutsätter återkoppling i lärprocessen. Man kan använda sig av Individuella utvecklingsplaner (IUP), prov, diagnoser, observationer, loggböcker, självvärderingar mm. Dessa bedömningsformer tillsammans innebär att man använder bedömningen som en lärande process. 2. Alla elever har en fungerande portfolio. Utvecklingsarbetet med Portfolio får vänta tills KOB-arbetet är klart, men Portfolion används i sitt nuvarande skick. Detta mål är uppnått när elever, föräldrar och pedagoger ser elevens lärande och utveckling genom portfolion. eleven presenterar sig för sina blivande pedagoger med hjälp av sin portfolio. portfolion används i det dagliga arbetet i skolans alla ämnen och på fritids. portfolion innehåller dokumentation av elevens utveckling och lärande över tid. är en del av bedömningen av elevens kunskaper. portfolion innehåller individuella utvecklingsplaner. eleven kan beskriva sin egen utveckling och sitt eget lärande med hjälp av portfolion. utvecklingssamtalet utgår från elevens portfolio. eleven med stigande ålder tar ökat ansvar för genomförandet av utvecklingssamtalet. portfolion har en röd tråd med gemensamma strukturer från 1 års ålder till 16 års ålder. sid 8

9 Så här arbetar vi: Alla pedagoger besöker elever i andra arbetslag och låter eleverna berätta om sitt lärande och sin utveckling Alla klasser och grupper håller sin dörr öppen för oanmälda besök. Varje pedagog gör en bedömning av de fem första punkterna för var och en av de besökta eleverna. I arbetslaget diskuteras kontinuerligt vad arbetslaget kan lära och utveckla av besöken. 3. Vi fortsätter vårt miljöarbete 4. Vi utvecklar strategier för att nå de mål som finns i skolplanen inom fastställd tid. Jag hoppas att du ger dig tid att läsa vår lilla informationsskrift. Besök gärna också vår hemsida där du kan få ytterligare information. Alla våra aktuella dokument finns på hemsidan. sid 9

10 ANHÖRIGFÖRTECKNING För några år sedan införde vi anhörighetsförteckningar för all personal och för alla elever. Dessa behöver uppdateras varje år. Eleverna får med sig en sådan blankett hem någon av de första skoldagarna. På samma blankett ber vi dig ange om ditt barn får vara med på vår hemsida med namn och / eller bild. För att säkerställa att alla föräldrar får den information som skolan har skyldighet att ge till barnets föräldrar även om föräldrarna inte lever ihop ber vi er att fylla i uppgift om familjesituationen. Fyll i blanketten med relevant information och lämna till klassläraren / handledaren senast fredagen den 21 augusti. SJUKDOM OCH LEDIGHET När ditt barn behöver vara hemma från skolan är det viktigt att du meddelar detta. På följande sidor i detta häfte finns telefonnummer angivna till lärarnas arbetsrum och till fritidshemmen. Barn i år 0-3 sjukanmäls på fritidshemmens Björnen, Grävlingen och Räven telefoner. Obs. KL är avdelningarna obemannade eftersom alla äter frukost då. Övriga elever sjukanmäls på telefonerna i lärarnas arbetsrum. Ring i första hand mellan klockan och för då finns det alltid någon som svarar i telefonen. Om det inte skulle vara någon som svarar går det bra att tala in ett meddelande på telefonsvararen. Om ditt barn insjuknar under skoldagen vill vi kunna nå dig innan vi skickar hem barnet. Därför är det viktigt att du alltid meddelar läraren ändrade telefonnummer hem eller till arbetet så att vi kan nå dig. Vi vill förhindra skolk så långt det är möjligt och därför följer vi alltid upp oanmäld frånvaro. När det gäller ledighet från skolan ber vi dig som förälder att i möjligaste mån inte planera in ledighet under terminerna. Försök att använda loven till resor och dylikt. Barnen har ju skolplikt och vårt skolår är kort, endast 178 dagar, och barnen behöver all tid de kan få för att lyckas väl med skolarbetet. Om särskilda skäl finns kan ledighet beviljas. Ansök i så fall skriftligen i god tid, på särskild blankett*, och lämna ansökan till barnets lärare/handledare eller skicka den per post. Blanketten kan hämtas via vår hemsida eller tillhandahållas av lärare eller på skolexpeditionen. *Ny gemensam blankett för alla skolor i hela kommunen är nu framtagen. Där framgår att ev. ledighetsansökan ska lämnas in en månad före begärd ledighet. Eleven inhämta instruktioner från ämneslärarna över vad han/hon behöver arbeta med under ledigheten. Detta ska vara ifyllt innan ledighet beviljas. En gemensam policy för alla kommunens grundskolor är att vara mycket restriktiva med att bevilja ledigheter. sid 10

11 Elever som flyttar in eller ut under läsåret Om en elev flyttar ut under läsåret, är det viktigt att du meddelar skolans expedition, tel: så att skolassistenten kan göra en utflyttningsanmälan till rätt skola. Det är förstås också bra om du berättar det för barnets lärare också. När en elev flyttar in under läsåret går det oftast till så att föräldrarna ringer till expeditionen eller att vi får en flyttanmälan från avlämnande skola. Skolledningen och elevvårdsteamet avgör i vilken klass eleven ska placeras. Berörda lärare meddelas och kallas till mottagningsmöte tillsammans med föräldrar och elev snarast efter att vi fått kännedom om den nya eleven. UPPHITTADE SAKER Många barn glömmer eller tappar bort nycklar och andra värdesaker. Om någon hittar något ska det lämnas till tillsynslärarna Larz Ericson eller Johan Forsmarker. Den som har förlorat något kan sedan gå till Larz eller Johan och fråga efter det borttappade. Det går också bra att ringa dem på telefon Kvarglömda idrottskläder samlas upp i en korg vid idrottshallen. Det kan vara idé att komma och leta där om du märker att ditt barns skor, handdukar, shorts eller något annat är försvunnet. Barnen känner oftast inte igen sina kvarglömda saker. Därför är det viktigt att märka alla tillhörigheter med namn. Om ingen har frågat efter de kvarglömda kläderna på ett halvår skickar vi iväg dessa till insamling. OBS! Skolan kan inte ta ansvar för pengar etc. som barnen tar med sig till skolan. Vi rekommenderar skarpt att lämna pengar och andra värdesaker hemma! SKRIFTLIGA OMDÖMEN Förra höstterminen infördes skriftliga omdömen i grundskolan. Det innebär att alla elever får ett skriftligt omdöme i samtliga ämnen i samband med utvecklingssamtalen. I det utvecklingsarbete som alla skolor i kommunen just nu arbetar med ingår det att vi kommer att utveckla arbetet med skriftliga omdömen. Det innebär att om ett år kommer de troligen att se annorlunda ut. Men detta läsår blir de precis på samma sätt som läsåret 2008/2009. Vänliga hälsningar Irene Leek-Roth Rektor sid 11

12 Skolans organisation Skolan och upptagningsområdet Låg- och mellanstadiedelen av skolan togs i bruk 1974 och högstadiedelen Grundskolans elever, som börjar hos oss som sexåringar och får sin utbildning här till och med skolår 9, kommer från: Kristineberg Gröndal Lyckebo Mysingsö Stångehamn Åsa med omnejd Södertorn Sörbo Sörvik Centrum (bara elever på Furuvägen 12 20) Påskallavik (vid önskemål) Träningsskolans elever kommer från: Oskarshamns kommun Högsby kommun Mönsterås kommun Resursskolan Lyftets elever kommer från: Oskarshamns kommun När vi grupperar barnen till förskoleklasserna utgår vi bland annat från de olika bostadsområdena och de språkgrupper eleverna tillhör. Vi eftersträvar en jämn könsfördelning. Vi bildar alltid klasser med barn från Kristinebergs centrum plus något av de områden som ligger en bit ifrån skolan. För det mesta kan barnen tillhöra samma klass genom hela skoltiden. Vi har ett nära samarbete med förskolerektorn i vårt upptagningsområde och våra arbetsplaner harmonierar med varandra. Detta underlättar mycket vid övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem. Våra verksamheter I rektorsområdet finns: 6 fritidshem med cirka 150 barn 3 förskoleklasser med cirka 65 barn grundskola skolår 1-9 med cirka 565 elever träningsskola F-10 med cirka 11 elever. resursskolan Lyftet Ett av våra fritidshem, Gölkärret, har sina lokaler utanför skolbyggnaden. Resursskolan Lyftet är beläget i gamla skolan i Gransmåla ca 2,5 mil väster om Oskarshamn. I skolbyggnaden finns också en fritidsgård och ett bibliotek. Dessa har egen ledning och egen personal, som vi samverkar med. sid 12

13 Skolans egen fritidsledare Annika Arvidsson arbetar också på fritidsgården. Kristinebergs fritidsgård samarbetar med stadsparkens fritidsgård. Skolans biblioteksråd, där bibliotekarien ingår, har tagit fram en handlingsplan för skolbiblioteket. Denna finns på skolans hemsida och på First Class. Vår personal: 2,5 skolledare 1,5 skolassistent 1 skolsköterska 1 skolkurator. 0,5 studie- och yrkesvägledare (SYV) 17 tjänster i förskoleklass och fritidshem 50 lärartjänster i grundskolan 2 lärartjänster och en elevvårdspedagog i resursskolan Lyftet cirka 4 elevassistenttjänster i förskoleklass, fritidshem och grundskola 5 lärartjänster i träningsskolan 2,25 tjänster som vårdarinnor i träningsskolan assistenter för enskilda elever i träningsskolan 4 tjänster till heldagsomsorgen i träningsskolan 2,75 tjänster modersmålsundervisning (för kommunens grundskolor) 1 fritidsledare tillgång till skolpsykolog och talpedagog i kommunens resursteam Övrig personal som verkar i skolan: vaktmästare lokalvårdare skolmåltidspersonal Denna personal tillhör en annan kommunal förvaltning. ANSVARSOMRÅDEN: SKOLLEDNING Skolledningen, som består av rektor, Irene Leek-Roth, och biträdande rektorer; Per-Ola Eimar på heltid och Pia Andersson-Krantz på halvtid, samverkar med varandra och med lagledarna för att leda det pedagogiska arbetet framåt, tydliggöra läroplanens mål och säkerställa att lagar och förordningar följs. Varje måndag träffar skolledningen elevvårdspersonalen för samverkan. Rektor har huvudansvaret för allt arbete i skolan. Alla skolledare tar emellertid del av det arbete som bedrivs i alla arbetslag och bevakar att våra resurser används effektivt så att alla barn får maximalt stöd. Alla tre är lyhörda när det gäller problem eller önskemål från personal, barn och målsmän och är tydliga när det gäller att informera om verksamheten och dess mål. Alla deltar aktivt i arbetsplatsträffarna. När det gäller klassrumsbesök och deltagande i arbetslagens konferenser delar vi upp arbetet enligt följande: sid 13

14 Irene besöker alla klasser/avdelningar, även resursskolan Lyftet, minst en gång per läsår. Pia inriktar sig på arbetslag med barn i åldrarna 6-9 år samt hela träningsskolan. Hon besöker alla klasser/grupper minst en gång per termin. Per-Ola inriktar sig på arbetslag i åldrarna år. Han besöker alla klasser/ avdelningar minst en gång per termin. Arbetsområden med inriktning på rektor Irene Leek-Roth: ekonomi resursfördelning och tjänstefördelning personalrekrytering utvecklingssamtal/lönesamtal elevvård kompetensutveckling organisation/information/medbestämmande arbetsplan upprättande/uppföljning/utvärdering arbetsmiljöfrågor kvalitetssäkring, framtagande av fakta, analys och uppföljning samverkan med lagledarna resursskolan Lyftet Arbetsområden med inriktning på biträdande rektor Jörgen Gustafsson: kompletterar rektor i ledarskap och skolutveckling när det gäller att t.ex. genomföra utvecklingssamtal/lönesamtal, personalfrågor, leda elevvårdskonferenser, arbetsplatsträffar, lagledarmöten, föräldramöten, framtagande av material till kvalitetssäkring, samt analys och uppföljning av densamma schemaläggning planering och samordning av undervisningsgrupper för år 7 9 ansvarar för elevernas språkval vikariaten för lärare omfördelning av tillfälliga stödinsatser uppföljning och utvärdering av lokala kursplaner och betygskriterier följa upp resultaten från nationella prov och diagnoser bevaka att åtgärdsprogram upprättas för elever som inte nått upp till målen är delaktig i elevrådet 4-6 och i elevrådet 7-9 brandskydd Arbetsområden med inriktning på biträdande rektor Pia Andersson-Krantz: kompletterar rektor i ledarskap och skolutveckling när det gäller att t.ex. genomföra utvecklingssamtal / lönesamtal, personalfrågor, leda elevvårdskonferenser, arbetsplatsträffar, lagledarmöten, föräldramöten, framtagande av material till kvalitetssäkring, samt analys och uppföljning av densamma träningsskolans verksamhet delaktig i schemaläggning för förskoleklasser och för fritidshem planering och samordning av den pedagogiska verksamheten placeringar på fritidshem planering för bildandet av nya förskoleklasser vikariaten för förskoleklasser och fritidshem omfördelning av tillfälliga stödinsatser utvärdering och uppföljning av det pedagogiska arbetet följa upp resultaten från nationella prov och diagnoser bevaka att åtgärdsprogram upprättas för elever som inte nått upp till målen sid 14

15 är delaktig i elevrådet F-3 ansvarar för hemsidan TILLSYNSLÄRARE Skolan har två tillsynslärare. Gemensamma ansvarsområden: inköp, märkning och underhåll av inventarier samordna och ta emot läromedelsbeställningar och förbrukningsmaterial kontinuerlig uppdatering av skolans inventarieförteckning och presentation av kompletta inventarielistor i januari varje år nyckelutlämning till elever och nyckelregister för elevskåpen ombesörja att säkerhetsföreskrifter är uppdaterade och anslagna delta i fysiska skyddsronder ha regelbundna sammanträffanden med vaktmästarna och lokalvårdarna samt att vid behov initiera nödvändigt underhållsarbete och inköp upprätta vaktscheman för skolgård och matsal samt ha tillsyn av att vaktschemat följs så att det alltid finns vuxna med på raster ansvarar för praktiska arrangemang vid luciafirande och skolavslutningar SKOLADMINISTRATION Skolan har en ekonomisekreterare på heltid och en skolassistent på halvtid. Gemensamma arbetsuppgifter: vara tillgängliga för inkommande telefonsamtal ta emot besökare och visa dem till rätta assistera ledningen genom posthantering, skrivarbete, kopiering och övrigt kontorsarbete nyckelutlämning och nyckelregister för personal För att möjliggöra en god service utåt måste alla som arbetar i skolan vara noggranna med att informera ekonomisekreteraren och skolassistenten om ledigheter etc. så att de har så god information som möjligt att ge. Arbetsuppgifter med inriktning på ekonomisekreteraren: lönerapportering personalregistrering hantering av skolans ekonomi anhörighetsförteckning personal Arbetsuppgifter med inriktning på skolassistenten: elevregistrering betygsutskrift anhörighetsförteckning elever diariet ELEVVÅRDSTEAM I elevvårdsteamet ingår kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. I förekommande fall ingår även personal från kommunens centrala resursteam. sid 15

16 Deras arbete är såväl förebyggande som operativt. Elevvårdsteamet håller sig förtrogna med hur eleverna mår genom spontana kontakter i klassrum och på skolgårdar och genom regelbundna elevvårdsträffar i varje arbetslag. Tidpunkten för dessa träffar skrivs varje år in i kalendariet. Varje måndag träffar elevvårdsteamet skolledningen för en genomgång av den psykosociala hälsan i klasser, grupper och hos enskilda elever. Då tas också beslut om EVK, elevvårdkonferens, och eventuell anmälan till resursteamet. ARBETSLAG Elever och pedagogisk personal är indelade i 11 arbetslag. Arbetslagen består i regel av elever och 6-10 anställda. I varje arbetslag finns bred kompetens. Arbetslagens konferenser är ett forum där man med gemensamma erfarenheter och kunskaper hjälps åt att hitta rätt väg fram till målet för varje enskild elev. Ibland blir det nödvändigt att diskutera enskilda elevers svårigheter eller problem. Sådana diskussioner präglas av stor respekt för den enskilde elevens integritet. Det åligger alla som arbetar i skolan att vara noga med sekretessen. Elevärenden diskuteras endast på för detta avsedda möten. För att skolledningen ska ha möjlighet att följa hur arbetet fortgår i alla arbetslag lämnas en kopia av arbetslagens protokoll och utvärderingar fortlöpande till skolledningen. I varje arbetslag finns en lagledare, en ekonomiansvarig, en IT-ansvarig och en vikariesamordnare. I arbetslagen Björnen F-3, Grävlingen F-3 och Räven F-3 finns två ekonomiansvariga. Arbetslagen: har stor frihet att forma sin verksamhet och stort ansvar för att verksamheten utvecklas positivt i riktning mot målen i läroplanen, skolplanen och arbetsplanen. ansvarar för att arbetslagets resurser används så att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver. Vid behov samråder arbetslaget med biträdande rektor. Björnen F-3, Grävlingen F-3 och Räven F-3 ansvarar för att utveckla samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan. ansvarar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. ansvarar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. ansvarar själva för sin ekonomi. En viss del av våra pengar till kompetensutveckling använder arbetslagen efter sina egna behov enligt arbetslagets kompetensutvecklingsplan. delar på ansvaret för arbetet med eleverna, har egna konferenser, står för viss schemaläggning och svarar för hur verksamheten bedrivs vid lärares frånvaro enligt särskild överenskommelse med rektor. Avtalet finns i arbetslagets pärm. utvärderar skriftligt i maj månad hur man har lyckats att nå de nationella målen och årets framlyfta mål. sammanställer och analyserar det fortlöpande kvalitetsarbetet. skriver utvecklingsplaner för egna utvecklingsområden. sid 16

17 I arbetslaget har alla lika stort ansvar att bidra till ett gott och tillåtande arbetsklimat som leder utvecklingen framåt. LAGLEDARNA Lagledarna träffar skolledningen en gång varje månad för gemensamt utbyte och för att driva utvecklingen framåt. Lagledarna ansvarar för arbetslagskonferenserna, att arbetslaget arbetar mot fastställda mål och att arbetet utvärderas. Lagledarna ansvarar för att tider till erfarenhetsutbyte läggs in i kalendariet. EKONOMIANSVARIGA Ekonomiansvariga ansvarar för arbetslagets driftbudget. Beslut om hur pengarna ska användas tas i arbetslaget. Alla ekonomiansvariga träffar rektor för budget- uppföljning vid några tillfällen under året. Ekonomiansvarig attesterar arbetslagets alla fakturor. SPECIALPEDAGOG/KVALITETSANSVARIG: genomför och sammanställer screeningtester analyserar och ger förslag på åtgärder leder speciallärarkonferenser handleder lärare i specialpedagogiska frågor administrerar enkäter till kvalitetssäkringen sammanställer resultat från kvalitetssäkringsenkäter är delaktig i analysen av kvalitetssäkringsfrågor sid 17

18 VÄRDEGRUNDEN Kristinebergskolans mål: Utdrag ur skolans arbetsplan Vi utvecklar kontinuerligt förmågan hos alla våra elever att acceptera och förstå att alla människor är olika men lika mycket värda. Alla elever blir varje dag sedda och bekräftade i dialog med en vuxen. Detta sker när: - varje vuxen är en god förebild - varje vuxen i vardagliga aktiviteter och rutiner för samtal med eleverna med utgångspunkt i värdegrunden - varje elev känner tilltro till sin egen förmåga - eleverna blir medvetna om målen för social utveckling som finns i portfoliopärmarna. - eleverna deltar aktivt i värdegrundsarbetet. - eleverna aktivt tar ställning för skolans värdegrund mot t.ex. främlingsfientlighet och mobbning. - eleverna visar respekt för andra barn och vuxna. - eleverna visas respekt. - eleverna utvecklar sina kunskaper och sin förståelse för andra kulturer. MOBBNING OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Kristinebergskolans mål: Alla på Kristinebergskolan vet och känner att de när som helst kan berätta om våldsamheter, trakasserier och pågående mobbning till vem som helst av de vuxna. Att berätta är att bry sig om inte att skvallra! Mobbning eller annan kränkande särbehandling är oacceptabelt. sid 18

19 All personal och alla elever har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande särbehandling. De som ser eller får kännedom om att någon elev eller vuxen är utsatt ska direkt ta itu med problemet. Ibland kan det behövas samråd med övrig elevvårdspersonal eller skolledningen om vem som ska ansvara för den fortsatta handläggningen av ärendet. I kommunen finns en övergripande Likabehandlingsplan som vi arbetar efter. Här följer ett utdrag ur denna som vi arbetar efter i händelse av mobbning eller kränkning elev mot elev. Om kränkningar skulle uppstå vuxen mot vuxen eller vuxen mot elev följer vi likabehandlingsplanen som finns på vår hemsida och som är utdelad till alla arbetslag. (Handläggningsgången skiljer sig inte särskilt mycket och därför skriver vi inte alla alternativen i arbetsplanen). Definition av mobbning. Mobbning är när en eller flera personer, vuxna eller elever, utsätter någon enskild individ, elev eller vuxen, för kränkande behandling vid upprepade tillfällen. Det kan ta sig uttryck i olika former, såsom trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan. Exempel är kränkande tillmälen och uteslutning av andra i en gemenskap. Exempel på fysiskt våld är knuffar, örfilar, sparkar och knytnävsslag. Psykiskt våld utgörs främst av hot om fysiskt våld. Ibland kan det vara svårt att skilja arbetet mot mobbning/kränkande behandling från skolans dagliga arbete med att reda upp konflikter. HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH KRÄNKNING, ELEV MOT ELEV Den av chefen utsedde utredaren skall dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Dokumentationen skall sparas på skolan. Särskilda mallar finns. Processerna nedan är parallella processer. I dagens kommunikations samhälle med mobiltelefoner och datorer är det viktigt att fler hjälps åt att agerar samtidigt för att undvika att elever far illa under själva utredningen. Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt, se rubriken: Samtal med målsmän. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänsten skall göras. Om det finns behov skall ett åtgärdsprogram upprättas för den elev som är inblandad i en kränkande behandling. Det gäller såväl för den utsatta eleven som för den/de som utfört kränkningen. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. sid 19

20 Efter kontakt med förvaltningschefen skriver chefen till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan. Elever jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas inte av arbetsmiljölagen. SAMTAL MED MOBBNINGSOFFRET Vid samtalet är det mycket viktigt att man får fram konkreta fakta. Vad har hänt? Hur blev du utsatt? Hur ofta? Vem utsätter dig? Finns det någon ledare? När sker mobbningen? Var sker mobbningen? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet och elevvårdsteamet ska informeras. Råd till mobbningsoffret: Ge inte igen! Provocera inte! Tag genast kontakt med personal och berätta om inte mobbningen upphör. Rapportera till elevvårdsteamet att mobbning har skett och att arbetet är igång. SAMTAL MED MOBBAREN / MOBBARNA Om det är flera mobbare inblandade, börja med ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå (dvs. prata inte om vad andra har gjort) Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? istället för VARFÖR? Var tydlig med din och skolans inställning till mobbning. Moralisera inte! Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det?. Kräv konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går. Informera rastvakter om att hålla ögonen öppna. Den som har rastvakten kan gärna visa sig för mobbaren. Tala om för mobbaren att rastvakterna informeras för att förhindra fortsatt mobbning. SAMTAL MED MÅLSMÄN sid 20

21 Både offret och mobbaren får i uppdrag att själva berätta hemma om den ansvarige utredaren gör bedömningen att detta inte kan skada någon. Sedan ringer den ansvarige läraren/skolsköterskan/kuratorn till respektive målsman samma dag. NYA ENSKILDA SAMTAL Här besvaras frågorna: Har mobbningen upphört? Hur upplever offret sin situation nu? Var det svårt att upphöra med mobbningen? Vad kan bli bättre? UPPFÖLJNING MED MOBBNINGSOFFER OCH MOBBARE. Vid behov skall man, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp bestående av de inblandade och ett par neutrala elever som kan förväntas ta avstånd från mobbningen. Lämpliga frågor att arbeta med: Upplever ni att mobbningen har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska mobbningen undvikas i framtiden? Om trakasserierna trots detta fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på en elevvårdskonferens (EVK). Hjälper inte detta skall en EVK anmäla förhållandet till nämnden för övervägande om lämpliga åtgärder, Grundskoleförordningen 6 kap 10. Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan. Avstängning eller förvisning är extrema åtgärder som kan tas till i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux och särvux. Styrelsen kan föreslå andra åtgärder. En sådan åtgärd kan vara att flytta en elev som kränker, till en annan skola. Det är inte tillåtet att flytta en elev i rent bestraffningssyfte. Däremot kan en förflyttning ske för att undervisningens kvalitet för andra elever skall kunna upprätthållas och om en annan skola bedöms ha bättre möjligheter att möta elevens behov av stöd utan att undervisningen för andra elever blir lidande. En del fall av kränkande handlingar kan rubriceras som brottsliga. Det finns ingen laglig skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett brott. En bedömning om en polisanmälan skall göras bör ske i varje enskilt fall och inte rutinmässigt. Kristinebergskolans förebyggande arbete Det förebyggande arbetet mot mobbning/kränkande särbehandling sker i vårt dagliga arbete med värdegrunden. Metoderna vi nämnt tidigare används i ämnesövergripande temaarbeten och i samlingar i förskoleklass och på sid 21

22 fritidshemmen. Elevernas mognadsnivå och klassens behov vägleder lärarnas arbete med dessa frågor. I samtal med föräldrar och på föräldramöten pratar vi om språkets betydelse och att skolan inte accepterar kränkande språkval. I samtal med föräldrar och med elever pratar vi också om vett och etikett när det gäller användandet av mail, chatt och mobiltelefoner som tyvärr alltför ofta används för att sprida rykten om varandra. Detta i sin tur leder då och då till tråkigheter som yttrar sig i skolan på så sätt att elever känner sig kränkta. De har kanske själva gett sig in i en lek som de inte riktigt förstått konsekvenserna av förrän ryktena har spridit sig fortare än blixten i eterns trådlösa värld. AMOR- antimobbningsråd På rektorsområdet finns ett aktivt antimobbningsråd Amor. Deras arbete läggs upp så här: I slutet av maj månad går AMOR ut till sjätteklassarna och informerar om att de ska rösta fram en representant inför högstadiet. Den som får flest röster tillfrågas om han / hon kan tänka sig att ingå i AMOR. Representanten delar ut en skrivbok till varje elev i sin klass. Detta sker första måndagen i varje månad. Skrivboken är personlig och den läses bara av klassrepresentanten. I den boken kan eleven skriva om, eller beskriva situationer på skolan, som rör dem själva eller andra. När elevrepresentanten har summerat vad som skrivits i böckerna tar han / hon med sig detta till AMOR-mötet. På mötet, som hålls en gång varje månad, delger representanterna varandra vad som framkommit i böckerna. Därefter beslutas vilka åtgärder AMOR ska vidtaga. På alla möten skrivs protokoll. Vid nästa möte följer man upp och kontrollerar att åtgärderna blivit utförda. Vid höstterminens start har AMOR-gruppen två upptaktsdagar för att ge de nya representanterna tillfälle till att få inblick i AMORs arbete. Under dessa dagar har gruppen bland annat värderingsövningar och planerar det kommande läsåret. Utvärderingar visar att intresset för att skriva i boken dalar i slutet av nian. Detta har resulterat i att man beslutat att lägga lite tid på mellanstadiet. Varje representant har 1-2 lektioner per termin på mellanstadiet. Vi vet att det bästa sättet att arbeta mot mobbning är att ta till vara elevens egen kraft. Det är de som ser och hör det som vi vuxna ibland inte uppfattar. Detta är ett positivt sätt att arbeta förebyggande mot mobbning. Ingen skall kunna säga att de inte har haft en chans att berätta om sin utsatthet, eftersom AMOR boken delas ut en gång i månaden under hela deras högstadietid. De elever som blivit sid 22

23 valda av sina kompisar för att vara Amor-representanter växer i regel med sin uppgift och ser det som ett hedersuppdrag. Under förra läsåret utvecklade vi, på elevernas initiativ, ett liknande antimobbningsråd på mellanstadiet som vi kallar för KPM = Kompis på mellanstadiet. KUNSKAPER Mål 2 i skolplanen Andelen elever behöriga för gymnasiestudier ökar och är senast 2010 högre än riksgenomsnittet var andelen behöriga i Oskarshamn 88% och i riket 89% Kristinebergskolans mål Vi utvecklar skolan genom tydliga mål och kunskapskrav. Alla Kristinebergskolans elever når kursplanens alla mål. Utveckling sker när: elever, pedagoger och föräldrar vet vilka kunskapskvaliteter som innefattas i målen. elever, pedagoger och föräldrar vet hur kunskapskvaliteter ska bedömas enligt bestämda kvalitetskriterier: T.ex ämnesövergripande matriser. varje pedagog tillsammans med eleverna utgår från tidigare bedömningsinformation för att ändra arbetssätt och planera eventuella metodförbättringar. varje pedagog tillsammans med eleverna bestämmer arbetsformer och arbetssätt som passar för att nå uppsatta mål. varje pedagog använder flera olika sorters bedömningsunderlag för att stämma av elevens kunskap och utveckling. elever gör självvärderingar och kamratvärderingar. pedagoger och kamrater ger återkoppling på olika arbeten. varje pedagog dokumenterar, analyserar och bedömer elevernas kunskaper tillsammans med kollegor. elever, föräldrar och pedagoger tillsammans analyserar och reflekterar över om lärande har skett. Så här arbetar vi: sid 23

24 Varje pedagog reflekterar över vad eleverna ska lära sig, hur man når dit och hur man bedömer. Reflektionerna sker enskilt, tillsammans med kollegor och tillsammans med elever. Varje pedagog arbetar aktivt med kursplaner, läroplan, skolverkets samtalsguider och annat material som skolverket ger ut för att stärka likvärdighet i bedömning. På planeringstid och under fortbildningsdagar diskuterar, analyserar och prövar varje pedagog egna och andras bedömningar av elevarbeten för att därigenom enas om bedömningskriterier som är likvärdiga. Det gemensamma arbetet på planeringstid och under fortbildningsdagar bör leda fram till att vi får fler ämnesövergripande bedömningsmatriser. Vi använder oss av både summativa och formativa bedömningar. Summativa bedömningar är en bedömning av lärandet. D.v.s. bedömningen har summerat vad en elev kan vid ett visst tillfälle. Detta visas genom betyg och skriftliga omdömen. Formativ bedömning är bedömning för lärande av analytisk karaktär och förutsätter återkoppling i lärprocessen. Man kan använda sig av Individuella utvecklingsplaner (IUP), prov, diagnoser, observationer, loggböcker, självvärderingar mm. Dessa bedömningsformer tillsammans innebär att man använder bedömningen som en lärande process. Vi är noga med att använda all tid vi har i skolan för att alla elever ska ges möjlighet att nå uppsatta mål. Ibland kan extra tid utöver gällande timplan behövas i vissa ämnen, då använder vi tid för elevens val, extra tid för läxhjälp och även språkvalstid (om eleven inte läser B-språk) ELEVENS VAL Tjänster avsätts till c-språk - spanska, modersmål, svenska som andra språk och teckenspråk om minst fem elever anmält intresse för ämnet. Arbetslagen organiserar sitt arbete så att eleverna ges möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper i kursplanens ämnen. Vid utvecklingssamtalen uppmuntrar handledare eleven till val som gynnar elevens utveckling och lärande. Man kan t.ex. göra överenskommelser med föräldrar och elever att utnyttja tiden för elevens val till extra arbete i de ämnen eleven riskerar att inte nå målen i. SPRÅKVAL Som språkval erbjuds: tyska, franska och spanska, förstärkt engelska och/eller svenska. SvA, teckenspråk eller modersmålundervisning erbjuds om elev och föräldrar önskar det under förutsättning att minst fem elever valt språket. (Undantag finns i särskilda bestämmelser ). Eleverna gör sitt val i mars månad. Innan valet kommer språklärarna på besök i klasserna och berättar om respektive språk. Stödet sid 24

25 Stödet bidrar till att kvalitén och måluppfyllelsen i området är hög. Så här arbetar Stödet för att nå målen Stödet fungerar som bollplank, hjälper till med kartläggning, observationer, ger vid behov handledning, rådgivning och ställer upp som mentorer. Stödet bidrar till att goda idéer sprids i området. Stödet deltar i föräldrasamtal och tar egna föräldrakontakter vid behov. Stödet deltar i arbetslagens elevvårdsträffar, gör besök i olika klasser och bygger upp en god insikt i var eleverna som är mest i behov av stöd finns. Alla arbetslag kan komma med önskemål om extra stöd. Tillsammans ansvarar medarbetarna i Stödet för en heltäckande inventering av elever i behov av särskilt stöd och planerar hur arbetet ska läggas upp för att på bästa sätt stödja eleverna såväl i klassrum som i mindre undervisningsgrupper. Stödet träffar skolledningen ett par gånger per termin och rapporterar hur resurserna används. För att utvecklas och lära av varandra har Stödet deltar Stödet i kommunens specialopedagogiska träffar.. Stöd till elever med särskilda behov Det finns många elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen. Alla lärare har ett särskilt ansvar att med stimulans, omsorg, anpassade krav och positivt inlärningsklimat vägleda dessa elever fram till uppsatta mål. Så här arbetar vi för att upptäcka elever med särskilda behov: Vi önskar av målsman att få reda på tidigare kontakter med läkare, logoped, habilitering eller social myndighet. Vi observerar eleven och jämför våra erfarenheter vid olika konferenser personalen emellan. Vi genomför kommunens program för screeningtester. Vi utvärderar resultaten av olika slags tester. Vi tar del av talpedagogens utlåtande. Vid misstanke om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eller matematiksvårigheter begärs utredning av skolans specialpedagoger eller resursteamet så tidigt som möjligt. Så här arbetar vi för att ge stöd till elever med särskilda behov: Det finns ingen metod med stort M. Lärarna arbetar med dessa elever på många olika sätt och gör åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte sid 25

26 nå de nationella målen. Specialpedagogik uppstår i samspelet mellan individ och omgivning och handlar om attityder och förhållningssätt. Det är omgivningen som så långt det är möjligt ska anpassas efter eleven oavsett vilken nivå eleven är på. Det är behovet som styr var åtgärderna sätts in. Stödets befattningshavare inventerar och planerar hur och när åtgärderna ska sättas in. Eftersom det är viktigt med tidiga insatser prioriterar vi insatserna i de tidigare skolåren också genom att ge eleverna mycket tid i halvklass eller andra mindre grupper. Specialläraren arbetar direkt med eleven och som rådgivare åt övrig personal så att det specialpedagogiska förhållningssättet kommer eleven tillgodo under veckans alla lektioner. Alla elever som specialläraren arbetar med ska ha åtgärdsprogram. Resursteamet handleder vid behov. Resursteamet kopplas in efter samråd med målsman. I vissa fall kan elever efter utredning beviljas elevassistent eller erbjudas plats i någon av kommunens särskilda undervisningsgrupper. Anhållan om anpassad studiegång görs till förvaltningschefen, via rektor, om elevvårdkonferensen är överens om att det gynnar eleven att göra avsteg från timplanen. Eleven får tillgång till lekarbete genom specialläraren. Det finns två kombigrupper (särskilda undervisningsgrupper) på Kristinebergskolan. Humlan arbetar med elever från och med skolår 1 och uppåt. Kombi arbetar med elever från skolår 9 och neråt. Där får elever som behöver mycket stöd och mycket tid till stöd en del av sin undervisning utan att lämna sin klasstillhörighet. Alla eleverna i kombigrupperna har åtgärdsprogram. o Innan en elev tas emot i kombigruppen har resursteamet utrett elevens behov efter begäran från pedagogerna, elevvårdskonferens/rektor och målsmän. o Ansökan sker via särskild blankett till rektor. o Anpassad studiegång begärs om det blir aktuellt med avsteg från timplanen. o Eleven deltar i klassens aktiviteter när så är lämpligt. o Elever i skolår 1 3 har i stort sett all sin undervisning i matematik och svenska i kombi. o När det bildas kö till kombigrupperna görs en prioritering av elevvårdsteamet, rektor, speciallärare och eventuellt skolpsykolog vid en särskild konferens. Fyra resursskolor, Lyftet, Parkskolan, Havslätt och Dragskär, finns att tillgå, där målsättningen är att eleven i en liten grupp skall kunna bygga upp sid 26

27 sina kunskaper och sin självkänsla samt träna sig att fungera tillsammans med andra elever. I kommunen finns en kommunikationsklass som tar emot elever från hela Oskarshamns kommun. Den riktar sig till barn i åldern 6 9 år med språkstörningar. Det finns i nuläget tre små undervisningsgrupper för grundskoleelever med autistiska drag. (En på Kristinebergskolan och två på Rödsleskolan) Innan någon elev får sin skolgång förlagd till någon av de små undervisningsgrupperna har skolan dokumenterat vilka svårigheter eleven har, vilka åtgärder som redan är vidtagna och elevvårdskonferensen har samrått med målsman. Därefter arbetar man efter nedanstående rutiner. Rutiner då det gäller placering i särskild undervisningsgrupp utanför skolan När behov finns för en placering utanför den egna skolan skrivs en ansökan till förvaltningschefen på särskild blankett. Rektor undertecknar. Förvaltningschefen skickar ansökan för kännedom till mottagande rektor och resursteamet Resursteamet utreder. Samverkan sker med mottagande rektor samt den verksamhet som är aktuell. Efter yttrande från resursteamet tar förvaltningschefen beslut. Placering och mottagning sker enligt verksamhetens rutiner. Grundsärskola och träningsskola för utvecklingsstörda barn finns i kommunen. Grundsärskolan är belägen på Rödsleskolan och träningsskolan är belägen på Kristinebergskolan. Svenska som andra språk (SvA) och modersmålsundervisning SvA-lärare och modersmålslärare bidrar till att kvalitén och måluppfyllelsen i området är hög för elever med utländsk bakgrund. Några övergripande mål från kursplanen i svenska som andra språk Skolan ska i sin undervisning i svenska som andra språk sträva efter att eleven: sid 27

28 lär sig hur det egna lärandet på ett andraspråk går till och lär sig att använda erfarenheter, sitt tänkande och sina språkliga färdigheter för att inhämta och befästa kunskaper. utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet erövrar medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan. tillägnar sig ett rikt ordförråd och förstår och använder sig av grundläggande mönster och grammatiska strukturer i det svenska språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer. utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och med olika svårighetsgrader samt att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess karaktär och till syftet med inlärningen. Detta sker när: eleven har sådana kunskaper i svenska att de tillgodogör sig undervisningen i skolans alla ämnen. eleven trots bristande svenskkunskaper, med studiehandledning på modersmålet, tillgodogör sig undervisningen. Så här arbetar SvA- lärare och modersmålslärare för att nå målen Vid första samtalet fylls ett mottagningsformulär i så att vi lär känna elevens förutsättningar och behov. Elev och elevens målsmän, klasslärare och SVA-lärare deltar. Vid behov anlitas tolk. Om eleven anländer efter terminsstart eller är nyanländ till Sverige deltar även skolledare (sammankallande) och skolsköterska. Vid mottagningsmötet informerar vi om det svenska skolsystemet, skolans mål och rutiner samt om vikten av modersmålsundervisning och SVAundervisning. Eleven klassplaceras alltid men undervisningen och schemat anpassas efter elevens förkunskaper i svenska. När eleven börjar hos oss i skolår 1 och har gått i förskoleklass är det i regel tillräckligt att ersätta svenska med SVA. När eleven kommer direktinflyttad och helt saknar svenskkunskaper måste i regel schemat anpassas mera och då begärs anpassad studiegång för de ämnen eleven i ett inledningsskede inte deltar i. Schemat anpassas efter individens förutsättningar med en eller flera av nedanstående åtgärder: Svenska ersätts alltid med SVA SVA erbjuds på tid för B-språk SVA erbjuds på tid för elevens val SO ersätts med SVA alternativt eleven läser förenklad SO med SVAläraren. sid 28