Verksamhetsberättelse Hösten 2014 Stormyrens Förskola

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Hösten 2014 Stormyrens Förskola 1

2 Verksamhetsberaẗtelse Va ren 2014 Frilufts Fo rskolor Stormyren Skarpa ng, Ta by Stormyren ligger natursko nt med skogen som na rmsta granne till fo rskolan. Omgivningarna inbjuder till att vara utforskande och meduppta ckande tillsammans med barnen i naturen. Fo rskolan har tva avdelningar och a r byggd som tva sammansatta villor. Tomten lutar ner fra n Stormyrsva gen mot skogen. Utemiljo n pa ga rden bjuder pa naturliga ho jdskillnader och vra r som skapar mo jligheter och lockar till lek. Stormyren har totalt 38 platser, fo rdelade pa tre grupper med mo jligheter att dela barnen i mindre grupper under verksamhetstid. Alla barn pa Stormyren som sover en stund efter lunchen sover gott utomhus i va ra vindskydd. De barn som inte sover la ngre vilar inomhus, om de inte a r i skogen, da de vilar da r. Barn och pedagoger pa Stormyren va ren 2014: Det a r vi som arbetar pa Stormyren: Natascha Eliasson fo rskolla rare 40h Johanna Bergfride barnskoẗare 40h Victoria Halleń arbetar som barnskoẗare 35h Johanna Strand fo rskolla rare 30h Monia Khemiri barnskoẗare 40h Under va ren har vi ocksa haft hja lp av flera fantastiska vikarier fra n Frilufts Fo rskolors egen vikariepool. Speciellt tack till Caroline och Emma Barnen pa Stormyren: A ventyrare: 9 barn fo dda 2009 Gula Utforskare: 9 barn fo dda 2010 Bla Utforskare: 10 barn fo dda 2011 Uppta ckare: 10 barn fo dda Maten pa Stormyren kommer fa rdiglagad fra n Frilufts Fo rskolors eget storko k i Sollentuna. Sedan a rsskiftet har hela Frilufts Fo rskolor gjort en satsning pa ekologiska ra varor, och idag a r drygt 25% av all mat som serveras ekologisk. Alla mejerivaror a r ekologiska varje dag, sa a ven bananerna. En dag i veckan a r allt som serveras ekologiskt. Maten lagas utifra n Livsmedelsverkets rekommendationer fo r mat till sma barn. 2

3 Planerings och utvecklingsarbete: Pedagogmoẗen och planering Under hösten har vi haft 6 pedagogmoẗen pa kva llstid, tre timmar per tillfa lle. Pedagogmoẗena har gett oss mo jlighet att arbeta fo r ett gemensamt fo rha llningssaẗt kring va rt arbete pa Stormyren. Alla barn a r allas barn, och pa dessa moẗen har vi kunnat ta upp funderingar kring ba de enskilda barn men framfo r allt arbetet i grupperna. Avdelningarna har a ven var fo r sig reflekterat o ver arbetet och arbetat med den pedagogiska dokumentationen. Marie af Malmborg, verksamhetschef har deltagit vid flera pedagogmöten. Vi har också haft en utvecklingsdag där vi arbetat med Samlingar, syfte, mål och innehåll. På utvecklingsdagen arbetade vi fram en ny likabehandlingsplan. Tisdagsmorgnar har gruppansvariga pedagoger och fo rskolechef tra ffats och sta mt av veckan som kommer samt tagit upp aktuella fra gor. Fortbildning Terminen startade med en planeringsdag da vi satte upp nya ma l fo r verksamheten och alla grupper gjorde en grovplanering fo r hösten. Äventyrarpedagogen har varit pa Äventyrartra ff och tra ffat pedagoger fra n de andra fo rskolorna inom Frilufts Fo rskolor. Fo rskolla rarna har ocksa deltagit i en fo rskolla rartra ff (heldag) tillsammans med o vriga fo rskolla rare inom Frilufts Fo rskolor. Pedagogisk dokumentation Barnens framsteg och utveckling dokumenteras i Min bok som a r personlig och fo ljer barnet genom a ren i fo rskolan. Dokumentationen sker under flikarna; Jagutveckling, Social kompetens/ EQ, Spra k och kommunikation, Matematik, Naturvetenskap och Teknik samt Motorik (grov/ fin). Pedagogerna skriver ocksa veckobrev kontinuerligt, med information om kommande aktiviteter samt reflektioner om veckan som varit. Veckobreven mailas ut till alla fo ra ldrar via Frilufts Fo rskolors intranaẗ. Under hösten har vi haft en dokumentationsvecka, da pedagogerna turats om att ga in och arbeta med dokumentationen. Fo ra ldrasamverkan Uto ver den dagliga kontakten vid ha mtning och la mning, samt veckobreven som pedagogerna skriver. Utvecklingssamtal har erbjudits och genomfo rts, Vi har skolat in barn i augusti, alla enligt den fo ra ldraaktiva modellen som inneba r att fo ra ldrarna a r med barnen pa fo rskolan de tre fo rsta dagarna. Verksamheten och styrdokument Vi fo ljer fo rskolans la roplan Lpfo 98/10. Va r metod a r att arbeta med utomhus- och naturpedagogik, och flytta ut sa mycket av verksamheten som mo jligt. Vi fo ljer Frilufts Fo rskolors Gro na Tra d och O va-, pro va-, la raplaner.tillsammans med Veda & Barke a r det Tryggt, Roligt och La rorikt att vistas ute i naturen. Vi vill ge barnen en positiv insta llning till friluftsliv och att vara ute i alla olika va der. Skogen a r den plats da r barnen pa ett bra saẗt kan utveckla sja lvka nsla, motorik, kunskap, fantasilek och empati tillsammans med andra barn och pedagoger. 3

4 Gro n Flagg Under va ren har vi arbetat vidare med va ra ma l fo r a ret. Se a ven respektive grupps redogo relse. Verksamheten Alla grupper har varit ute i skogen efter sin fo rma ga samt va der och vind. Vi har ta nkt utifra n ledorden Tryggt, Roligt och La rorikt i alla va ra aktiviteter. Vi har samling utomhus varje morgon i alla grupper. Detta ger en lugn och bra gemensam start pa dagen fo r alla stora som sma. Under samlingen uppma rksammas alla barn a ven de som a r hemma och a r sjuka eller lediga. De grupper som ga r till skogen har en la ngre samling framme pa sin la gerplats. I samlingen arbetar vi vidare med de omra den som a r aktuella. Traditioner Under hösten har vi haft några olika återkommande traditioner; Skördevecka i september, Dropp ut i skogen med aktivieter och soppa i november, Lucia i december samt en Nobelfest i december. Alla traditioner har varit väldigt roliga och lyckade, barnen har varit delaktiga på många sätt i planering och utförande. Utvecklingsomra den Vi ska arbeta vidare med den pedagogiska dokumentationen, och o nskar a ven kunna saẗta upp mer av dokumentationen utomhus. Vi ska starta upp va rt Gro n Flagg-ra d och o ka barnens delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten bl. a genom att detta. Vi ska fortsätta arbeta med vår inomhus och utemiljö. Verksamhetsberättelse Upptäckare ht 14 Jagutveckling Vi har haft vår kropp som tema nästan hela terminen. Vi valde detta tema för att barnen visade intresse och tyckte att det var roligt när vi pratade om dem. Vi började med att rita av alla barn på ett stort papper och sen har vi under terminen gjort olika saker som vi satt upp på deras "avbilder". På dessa har vi sen klistrat upp olika saker som har med barnen att göra. Dels har det handlat om deras fysiska kroppar, till exempel har vi gjort avtryck av händerna och vi har jämfört pinnar med armar och fötter. Genom detta har vi hjälpt barnen att bli medvetna om sina kroppar. Dels har det handlat om känslor och tankar. Vi pratade mycket om vad barnen tycker om och inte tycker om och genom detta har vi hjälp dem att utveckla sin identitet och lära sig mer om vilka de är. Social kompetens/eq I arbetet med barnens identitet och när de får lära sig vilka de själva är, har de även fått se att andra barn inte är likadana och att de inte alltid tycker likadant. 4

5 I det dagliga arbetet på förskolan tränas den sociala kompetensen hela tiden. Barnen får lära sig att vara i grupp, att ta hänsyn till varandra, att vänta på sin tur, att hantera konflikter och ta ansvar för regler. Vi har även haft samlingar där vi pratat om hur man är en bra kompis. Vid måltiderna blir det också många samtal där vi pratar om hur man är mot varandra, vad som är ok och vad som inte är ok. Språk och kommunikation I den dagliga samlingen har vi sjungit olika sånger och läst ramsor och rim, som tränar barnens språk. Vi har läst mycket böcker tillsammans, till exempel läste vi böcker om kroppen i vårt tema. Vi har gjort specifika övningar, tills exempel har vi letat efter pinnar i skogen som vi sen bildat barnens bokstäver med. Barnen är väldigt intresserade av språk och när de visat detta intresse har vi fångat upp det. Matematik I arbetet med kroppen och kroppsuppfattning har matematik kommit in som ett ganska självklart inslag. Vi har jämfört pinnar och löv med olika kroppsdelar och därmed tärnat olika matematiska begrepp. När vi pratade om hjärtat pratade vi om olika former och barnen letade föremål i skogen som såg ut som hjärtan. Vi har räknat armar, fötter, fingrar, ögon, näsor, allt som finns på kroppen och därmed gett barnen ökad förståelse för att det finns räkneord och olika mängder. Naturvetenskap Vi hade skördevecka i början av terminen. Då skördade vi potatis, vi plockade blåbär och vi gjorde äppeltryck. Vi pratade om hur saker går runt i naturen, att vi sår och sen växer det. Detta är även del av vårt Grön Flagg-arbete. Vi har gått till skogen en dag i veckan. Där kommer vi på ett naturligt sätt i kontakt med naturvetenskapen. Vi pratar om växter och djur som vi ser och om andra saker som finns i naturen. Vi har arbetat för att barnen ska bry som om och vårda naturen. I början av terminen hade vi spindeln som tema några veckor och då pratade vi om spindeln och hur den lever i naturen. Motorik - grov/fin I det dagliga arbetet på förskolan har barnen tränat på både grovmotorik och finmotorik. Vi har tränat på att hantera bestick vid matbordet och ryggsäckar vid utflykten. Barnen rör på sig nästan hela tiden och särskilt i skogen tränas deras grovmotorik och balans. Vi har även gjort specifika övningar för att träna motoriken. Vi har nästan varje vecka gjort Mini- röris, som är gymnastik för barn, utgiven av Friskis och Svettis. I den ingår olika moment, så barnen får träna på olika delar av grovmotoriken, bland annat balans, diagonala rörelser, hopp, att krypa och att vifta med armarna. Finmotoriken har vi även tränat med olika former av skapande. Vi har ritat, målat och skapat med trolldeg. En del barn har fått jobba med pärlor. 5

6 Pedagogisk dokumentation Vi har försökt följa barnens intressen när vi utformat och genomfört vår verksamhet. På detta sätt ville vi ge barnen inflytande i verksamheten. Om något barn har visat intresse för något, till exempel bokstäver, har vi hittat på övningar som har med bokstäver att göra, kopplade till vårt tema kroppen. Utvecklingsområden: Vi vill bli bättre på att jobba med Veda och Barke som hjälpmedel. Vi har kommit igång med att jobba med pedagogisk dokumentation, men vi vill utveckla detta ännu mer under våren. Blåa Utforskarnas Verksamhetsberättelse Blåa Utforskargruppen har under terminen bestått av 10 barn, alla födda Tre av barnen var sedan innan sommaren Blå Utforskare medan sju av barnen gick från Upptäckare till Blå Utforskare. Hela gruppen flyttade upp till avdelningen Björnen. Victoria Hallén har varit ansvarig pedagog för gruppen. Pedagog nummer två i gruppen har sett lite olika ut under terminens gång. Caroline, Moa, Tindra och Emma har bytt av varandra och jobbat tillsammans med Victoria och de Blåa Utforskarna. Vi hade en riktigt varm och skön sommar med mycket sol som fortsatte långt in på hösten och vi har kunnat vara ute mycket. När den kallare perioden började komma och när julen närmade sig har vi varit inne och julpysslat och bakat en hel del. Tryggt Roligt Lärorikt Då det var överinskolning för alla 10 barnen som flyttade upp till ny avdelning och ny pedagog fokuserade vi mycket på att lära känna varandra och få en trygg barngrupp. Barn som är Trygga har Roligt och då Lär de sig lättare. Social kompetens Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Lpfö 98:10 Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Lpfö 98:10 Under terminen har vi lagt stor fokus på att få en trygg barngrupp då det varit många nya vikarier i gruppen. På grund av vårens maktlekar bland de äldre barnen tog vi direkt upp arbetet efter sommaren med barnkonventionen och att vara en bra kompis. Vi har hjälpt barnen att öva på att sätta ord på sina känslor och lösa konflikter muntligt. Vi har pratat i samlingarna om vem som bestämmer på förskolan, att det är vad pedagogen säger som gäller. Att man inte får bestämma över andra kompisar, varje barn bestämmer över sig själv. Ingen kompis kan tvinga dig att göra något som du inte vill. Vi har tränat mycket på att säga NEJ och STOPP om man inte vill eller om någon förstör, och att kompisen ska lyssna och respektera det. Vi har lekt stoppleken för att träna på att säga ifrån samt lyssna. Vi har pratat om att säga förlåt 6

7 och att göra förlåt, att man inte bara ska säga förlåt snabbt och gå därifrån utan kanske hämta en ny spade, hjälpa till att bygga upp bygget igen eller rita en teckning till den man gjort ledsen. Vi har i samlingarna påmint varandra om kompisreglerna. Vi har pratat om att man ska visa respekt, att man ska lyssna och titta på den som pratar och inte avbryta. Vi tränar i samlingarna på att räcka upp handen om man vill säga eller berätta något och man får vänta på sin tur. Under hösten i våra samlingar har vi läst ur boken Bli en bra kompis- en bok för barn om vänskap. Vi har diskuterat bokens kapitel och alla barn har fått varsitt häfte om boken för att fortlöpande arbeta med att vara en bra kompis. Vi har haft en FN-vecka då vi pratade om olika länder och världsdelar. Vi åt mat från olika länder under veckan, vi fick prova mat från Asien, Afrika, Europa, Sydamerika och Oceanien. Barnen som ville fick måla flaggor. Vi pratade om vad FN och FN-dagen är för något och varför det infördes. Att många länder gick samman och startade ett samarbete att införa internationell fred och säkerhet. Att antalet medlemsländer har ökat stort sedan starten. Monia pratade om Tunisien och Afrika som är hennes hemland. Hon visade Tunisiens flagga och visade en lek från Afrika. Jagutveckling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Lpfö 98:10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Lpfö 98:10 Barnen får dagligen hjälpa till att duka och duka av vid måltiderna. Vi tränar på att ha trevligt bordsskick, att prata lagom högt och hantera bestick. Vi uppmuntrar barnen till att försöka klä på sig själva och barnen har blivit bättre på det. Vi uppmuntrar även till att hjälpa varandra med kläderna vilket barnen blivit mycket duktiga på under terminen, de är väldigt hjälpsamma. Många barn i gruppen slutade med blöja under sommaren och det har fungerat bra. Barnen har dagligen tränat på att vänta på sin tur, lyssna, räcka upp handen och inte avbryta. Språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö 98:10 Det finns ett stort intresse för bokstäver i gruppen. Vi har pratat om vilken bokstav våra namn börjar på och vi har tittat på alfabetets alla bokstäver. Vi har tränat på att skriva vår första bokstav i namnet. Vi har i samlingarna haft olika samtal och diskussioner och vi använder oss mycket av sånger, rim och ramsor. Vi uppmuntrar barnen att vara delaktiga i samlingarna. Vi har även gjort barnintervjuer och uppmuntrat barnen att lösa sina konflikter muntligt. Vi har använt oss av klappord där vi klappar stavelserna som barnen tycker är jättekul. Vi har tränat på att räcka upp handen och vänta på sin tur, att visa respekt och lyssna på den som pratar. På vilan läser vi böcker och barnen får träna på att återberätta. 7

8 Matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Lpfö 98:10 Vi har tränat matematiken dagligen genom att räkna in sånger i samlingarna och räkna antal barn och pedagoger. Det finns stort intresse för matematik i gruppen. När vi går över vägen på väg till skogen tränar vi höger och vänster. Barnen hjälper till att duka dagligen och räknar då bestick, tallrikar m.m. Vi har tittat på olika former som cirklar, fyrkant och trekant. Vi har räknat mycket med fingrarna, att en hand är 5 fingrar och att det blir 10 fingrar med båda händerna. Vi har tittat på siffrornas olika symboler och gjort övningar för att förstå siffrans betydelse. Vi har kastat stor tärning där varje siffra på tärningen har ett matematiskt uppdrag. Barnen bygger dagligen med lego, kapplastavar och klossar. Vi pratar i samlingarna om datum, veckodagar, månad och årstid. Barnen har fått mäta hur långa de är på vår linjalmatta. Naturvetenskap och Teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Lpfö 98:10 Under terminen har vi kommit iväg till skogen 2-3 dagar i veckan. De Blåa Utforskarna har gått till Myrstacksskogen. När vädret fortfarande tillät hämtade vi lunch på förskolan som vi åt i skogen. Barnen har visat stort intresse för skogen och naturen och det märks att barnen trivs där. Vi har pratat mycket om hösten, vad som händer på hösten och vad det finns för hösttecken. Att löven ändrar färg och ramlar ner från träden och att det blir kallare ute. Vi har pratat om vad som händer med djuren när det blir kallare. Att fåglarna flyger till varmare länder och att många djur går i ide och sover hela vintern. Vi har pratat om Allemansrätten, vad man får och inte får göra i skogen och naturen. Barnen är mycket duktiga och visar stort intresse. Vi gjorde ett experiment i skogen: vi lämnade kvar lite smörgåsrester i myrstacken som finns i vår skog för att se om det skulle vara kvar dagen efter. Barnen fick gissa och komma med olika argument och förslag. Vi har även gjort ett annat experiment under terminen Vad flyter?. Syftet var att upptäcka vattnet i dess olika former, vad flyter och vad sjunker etc. Vi hade olika föremål som t.ex. paprika, potatis, mynt, lego, kotte m.m. Barnen fick gissa vad som skulle flyta eller sjunka. De fick även motivera sina gissningar och komma med tankar och funderingar. När första snön föll gjorde vi ett experiment med snön. Vi samlade snö utifrån i ett glas och lät det stå inne under dagen. Barnen fick gissa vad som skulle hända med snön när den fick vara inne i värmen ett tag. Vi hade en skördevecka under hösten där vi grävde upp det vi planterat innan sommaren. Finmotorik och Grovmotorik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Lpfö 98:10 8

9 Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Lpfö 98:10 Grovmotorik: Vi har tränat grovmotoriken dagligen genom att vara ute på gården och i skogen. I skogen har barnen klättrat i träd och på stenar, hoppat och gått balansgång på trästockar. Vi har tillsammans burit stockar och pinnar och byggt en koja i skogen. Barnen är mycket duktiga på att gå längre sträckor till och från skogen. Intresset att sparka boll finns också i gruppen. Under höstterminen har vi gjort olika hinderbanor på gården där barnen fått träna på snabbhet, koordination, smidighet samt balans. Varje måndag under höstterminen har vi haft instrumentsamling där alla barn fått välja varsitt instrument att spela på samtidigt som vi sjunger. Barnen har tyckt detta varit jätteroligt och har blivit duktiga på att spela och hitta takten. Finmotorik: Vi har dagligen tränat finmotoriken under våra måltider, att lägga upp mat, hantera bestick och skära maten etc. Barnen ritar, målar med vattenfärg, klipper, klistrar, gör pärlplattor och lägger pussel. Vi har tränat på att hantera saxen, att hålla den på rätt sätt och klippa efter mönster. Vi har tränat på att skriva vår första bokstav i våra namn och även skapat vår bokstav med pinnar vi plockat med oss från skogen. I slutet på terminen när det varit lite kallare och börjat närma sig jul har vi varit inne och gjort en hel del julpyssel och bak där vi aktivt tränat på finmotoriken. Vi har bland annat gjort glitterljuslyktor, glitterkottar, tomtar och julkort samt bakat pepparkakor. Grön Flagg Vi fortsätter arbetet med vår lilla miljöstation inomhus och barnen är delaktiga i sorteringen. Barnen får hjälpa till att bära papper och kartonger från vår lilla miljöstation till vår utestation. Vi har under våra skogsdagar pratat om olika kretslopp som finns i naturen. Vi har pratat och arbetat med Allemansrätten, vad man får och inte får lämna och göra i skogen. Vi har läst boken Ali, Sara och Allemansråttan, där vi fick följa två kompisar som lär sig olika saker om vistelse i naturen. Att alla har rätt att vistas i naturen i naturen och skogen bara man är rädd om den. Barnen hade många bra tankar, t.ex. att man inte ska störa djuren, inte kasta skräp, inte bryta grenar, inte skrika i skogen m.m. Vi har under hösten haft en skördevecka. Vi grävde upp vår potatis och plockade våra äpplen. Vi använde en del av potatisen och äpplena till att göra färgtryck på papper och en del av potatisen kokade vi och åt till lunch. Resten av äpplena gjorde vi god äppelpaj av. Vi gick till skogen för att plocka blåbär som vi sedan gjorde en smaskig smoothie av. Av vår rabarber som vi skördade innan sommaren gjorde vi saft men den blev ingen favorit. Vi har haft samtal och diskussioner utifrån öva, pröva och läraplanen för att ge barnen förståelse för vad och hur olika saker växer. Hur det gick till förr i tiden? Barnen fick vara med och se hela händelseförloppet, så, plocka och skörda för att sedan tillaga och äta. Syftet var att ge barnen inblick i att det går att vara självförsörjande och att man inte behöver köpa allt färdigt. Victoria Hallén 9

10 Gula Utforskares verksamhetsberaẗtelse ht 2014 Gruppen har besta tt av 9 barn fo dda Vi hade 2 inskolningar i augusti. Tre barn flyttade upp fra n de Bla Utforskarna men de ka nde kompisarna och oss pedagoger sen tidigare. Johanna Bergfride har varit ansvarig pedagog men har samarbetat med Victoria Halleń och de Bla Utforskarna da vi a r pa samma avdelning. Vi bo rjade terminen med att la ra ka nna varandra och vi satsade pa att snabbt komma iga ng med va ra skogsdagar. A ven denna ho st hade vi tur med va dret det blev ma nga ha rliga dagar i skogen. Tryggt Roligt La rorikt Vi hade tva inskolningar och ba da barnen hade ga tt pa fo rskola innan sa inskolningarna gick bra och de tre som flyttade upp till Gula Utforskarna hade fa tt fo lja med redan innan sommaren och vi ka nde varandra sen tidigare. Men fokus var a nda att la ra ka nna varandra och att fa ihop gruppen och att alla ska ka nna sig trygga. Barn som a r trygga har roligt och da la r man sig laẗtare. Jag-utveckling och Socialkompetens Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rma ga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och skyldigheter samt ta ansvar fo r gemensamma regler. Lpfo 98 Vi a terupptog arbetet med Barnkonventionen och hur man a r en bra kompis. Vi har la st bo cker, diskuterat och gjort barnintervjuer. Vi har pratat mycket om att behandla andra som man sja lv vill bli behandlad och att visa varandra respekt. Vi har spelat rollspel med Veda och Barke och a ven lekt/tra nat pa att sa ga stopp och nej. Vi har hja lpt barnen i deras utveckling att kunna hantera konflikter och utvecklingen av empati och samspel med varandra. Vi har pratat mycket om vem det a r som besta mmer hemma och pa fo rskolan och i olika situationer. Vi har a ven arbetat med Jag-utvecklingen dagligen i andra situationer som t.ex. att hja lpa varandra med kla der och utrustning. I bo rjan gick det lite tro gt men nu ber de varandra om hja lp och sa ger sja lvmant jag kan hja lpa dig. De Gula Utforskarna a r mycket duktiga och intresserade av att hja lpa till att duka fram och duka av vid ma ltider. Vi har tra nat pa bordsskick och att va nta pa sin tur. Spra k och kommunikation Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspra k, ordfo rra d och begrepp samt att leka med ord, beraẗta, uttrycka tankar, sta lla fra gor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfo 98 Vi har haft fasta spra kdagar da vi har lagt mer fokus i samlingarna pa ord, boksta ver, att beraẗta, sa nger och rimramsor men vi tra nar ju spra ket dagligen. Barnen har visat stort intresse och niva n har varit ja mn men na gra har varit lite fo rsiktiga medan na gra ra cker upp handen snabbt sa min uppgift a r att ge alla samma chans att svara. Ibland med handuppra ckning och ibland la ter jag alla svara i tur och ordning i ringen. Det har fungerat bra och de som var fo rsiktiga i bo rjan har va gat ta fo r sig mer och de som alltid var snabbast pa att svara har la rt sig att va nta. Barnen fa r skriva sina namn sja lva och a ven skriva av mina la ngre meningar som t.ex. God jul o nskar eller till mamma och pappa fra n... Vi har pratat om boksta verna i barnens namn och 10

11 om ord som bo rjar pa samma bokstav. Vi har la st bokstavsbo cker och rimmat mycket. Vi har tra nat pa att lyssna pa den som pratar och att titta pa den som pratar. Barnen har blivit bra pa att saẗta ord pa sina ka nslor och de lo ser konflikter baẗtre nu genom att man pratar och till och med undviker konflikter genom att de pratar med varandra. Matematik Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rma ga att anva nda matematik fo r att underso ka, reflektera o ver och prova olika lo sningar och andras problemsta llningar Lpfo 98 Vi har haft en fast matematikdag da vi i samlingen har pratat om siffrans betydelse alltsa antalet som varje siffra sta r fo r. Fo r ma nga barn kan ra kna en ramsa men kan ha sva rt att ha mta olika antal saker. Det har vi tra nat genom att ta med oss en stor ta rning till skogen, barnen fa r kasta ta rningen och sen ha mta raẗt antal kottar, pinnar eller barr. De har ocksa fa tt kasta ta rningen och sen fa tt go ra olika o vningar som att hoppa 5 hopp, snurra 3 varv, klappa ett tra d 4 ga nger. Barnen har visat stort intresse fo r matematik och hja lper dagligen till att ra kna in sa nger, antal kompisar samt antal tallrikar, glas och bestick na r vi ska duka. Vi har pratat om va nster och ho ger och om olika la gesord som bredvid, mittemot, bakom, framfo r, pa och under. Barnen a r duktiga pa att skapa olika konstruktioner med hja lp av Lego, taggisar, mekano och lacey. Vi har pratat om datum och a rstider. Tillsammans med A ventyrarna gjorde vi ett flyt experiment med olika fo rema l och gro nsaker vi hade lika kul som barnen. Naturvetenskap och teknik Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rsta else fo r naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om vaẍter, djur samt enkla processer och fysikaliska fenomen Lpfo 98 Vi har ga tt iva g till skogen 2-3 dagar i veckan tillsammans med A ventyrarna vissa dagar och sja lva vissa dagar. Skogsdagarna har varit supermysiga och hela gruppen har lekt och fungerat bra i skogen. I bo rjan na r det var varmare ute kunde vi ha la nga samlingar och ibland hann vi na stan inte leka na got fo r att vi hade sa kul och barnen a r sa intresserade av djur och natur. Vi hann tyva rr bara ga iva g en la ngre promenad da vi lagade lunch o ver o ppen eld men vi ha mtade mat fra n fo rskolan flertalet ga nger och vi har a ven aẗit mellanma l i lekparken vid flera tillfa llen. Vi har pratat om allemansraẗten, vad man fa r och inte fa r go ra i skogen och vad man fa r och inte fa r la mna i skogen. Barnen a r duktiga och har stor kunskap och fo rsta else. Vi har pratat om olika kretslopp, om olika a rstider, om ho sttecken och vad olika djur aẗer och go r pa vintern. Vi har haft med oss fra gesport om djur och natur och barnen a r verkligen jaẗteduktiga. Vi hade a ven en sko rdevecka under ho sten da vi gra vde upp va r potatis, plockade va ra a pplen, plockade bla ba r i skogen och anva nde va r rabarber. Av detta gjorde vi a ppel och potatistryck, a ppelpaj, potatis till lunch och rabarberdricka. Vi har gjort ett flyt experiment med vatten och olika fo rema l. Vi har ju ocksa haft beso k av en ra v ba de i skogen och pa fo rskolega rden vilket a r kul och spa nnande. 11

12 Grovmotorik och finmotorik Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsfo rma ga och kroppsfattning samt fo rsta else fo r vikten av att va rna om sin ha lsa och sitt va lbefinnande Lpfo 98 Grovmotoriken har vi tra nat dagligen da vi a r i skogen och pa ga rden. Barnen ges stor mo jlighet till att utveckla sin grovmotorik na r vi ga r promenader, spelar fotboll, klaẗtrar och balanserar. Vi go r miniro ris och hoppar hopprep och go r banor med olika redskap sa barnen fa r tra na snabbhet, koordination och styrka. De fa r ta pa sig kla der och sin utrustning sja lva. Finmotoriken har vi tra nat dagligen vid va ra ma ltider och na r barnen leker med lego, ritar, klipper och klistrar och skapar. Nu na r det har varit lite kallare na rmare jul har vi varit inne mer och skapat mycket och man ser ett sto rre intresse och ta lamod hos hela gruppen till att skapa, pyssla och rita. Vi har a ven bakat pepparkakor till Lucia. Gro n Flagg Vi har fortsatt va rt arbete med va r miljo station inomhus och barnen a r delaktiga i sorteringen av kartonger, papper och plast. Vi kommer under va ren sta da och fixa va r ute miljo station. Vi har under va ra skogsdagar pratat om olika kretslopp och allemansraẗten. Vi har haft en sko rdevecka da r syftet var att ge barnen en inblick i att det ga r att vara sja lvfo rso rjande och att man ej beho ver ko pa allt fa rdigt. Johanna Bergfride A ventyrarnas verksamhetsberaẗtelse ho sten 2014 A ventyrargruppen har under terminen besta tt av 9 barn fo dda Vi startade terminen i augusti blev det en egen A ventyrargrupp som delade lokalerna med Uppta ckarna. Sommaren har varit varm och sko n och fortsatte la ngt in pa ho sten sa vi kunde vara ute mycket gick ofta till skogen och a t ma ltiderna ute pa ga rden eller i na rmiljo n. Tryggt Roligt La rorikt Redan fra n starten fokuserade vi mycket pa att skapa en trygg och lugn grupp med en bra sta mning bland barnen. Det fungerade mycket bra i bo rjan och barnen fick en bra start med spa nnande utmaningar och aktiviteter. Vi har fortsatt arbete med Barnkonventionen och kompistema, samt arbetade med STEGVIS da r barnen fick med hja lp av olika o vningar och rollekar o va pa att exempelvis va nta pa sin tur, visa respekt, utveckla empati och fo rsta andras situation. A ventyrarna som har precis hittat sina roller i gruppen bo rjade testa gra nser igen i nya konstellationer och vi ma rkte att flera av A ventyrarna har anammat ett besta mmande saẗt att vara mot sina kompisar. Fo r att bryta negativa tendensen, a terskapa trygghet i gruppen och fa barnen att fo rsta hur deras agerande pa verkar kompisar har vi gjort fo ljande: - Vi har tillsammans med barnen beslutat att sta nga av lekstugan och buskarna(da r flera av ha ndelser a gde rum) i na gra veckor fo r att markera att dessa lekar inte a r ok. Tillsammans med barnen hade vi pratat om det som ha nde och kom fram att dessa platser inte ka nns trygga. Vi fra gade barnen hur de vill att vi ska go ra fo r att alla skulle ka nna sig trygga att leka da r igen. Vi 'ma ste sluta besta mma o ver varandra,' vi 12

13 ma ste bli baẗtre kompisar' tyckte barnen och fo r att go ra det mer konkret gjorde vi en kompisburk da r vi skulle samla kulor fo r varje 'sna ll' sak som man gjorde mot na gon kompis. Tanken med de belo ningssystem a r att uppma rksamma na r man a r sna ll mot varandra och bryta det negativa mo nstret. Detta gjorde vi sja lvklart samtidigt som vi fokuserade extra pa att arbeta fo rebyggande med social kompetens - framfo rallt med att bygga upp barnens sja lvka nsla och integritet samt medka nsla och empati. - Vi organiserade om oss och pro vat att sta nga pa nedre ga rden fo r att se om det fungerar baẗtre. - Vi har a ven tillsammans med barnen tillverkat Trafikljus med ro da, gula och gro na lampor sa att barnen kan sja lva ta nka pa na r na got ha ller pa att ha nda i leken och man ma ste sa ga stopp. - Vi har ordnat extra fo ra ldrasamtal fo r de fo ra ldrarna vars barn var inblandade i olika ha ndelser fo r att tillsammans stoẗta barnen i sina roller. Tillsammans med fo ra ldrarna besta mde vi att ha taẗ a terkoppling om vad barnen go r och fortsaẗta arbeta med att utveckla barnens medka nsla, empati samt sta rka deras sja lvka nsla och fo rma ga att sa ga nej. - Vi hade ett na ra samarbete med Resurscentrum i Ta by kommun som gav oss ra d och tips om hur man ska handskas med maktlekar och skapa en tryggare sta mning i gruppen. - Ma nga fo ra ldrar va nde sig mot oss och efterfra gat tips fra n som handlar om olika aspekter av barnuppfostran och barnens sociala utveckling. Vi har kommit gett tips pa bo cker samt information pa internet om de fra gorna som fo ra ldrarna beho ver sto d med. Vi har varit o ppna och haft en o ppen dialog med fo ra ldrarna vilket bidragit till att vi har va nt den negativa tendensen och lyckades skapa en avseva rt lugnare och tryggare grupp i taẗ samarbete med barnens fo ra ldrar, Vi har under ho sten omarbetat va r Likabehandlingsplan och valt ut nya prioriterade omra den. Vi har informerat fo ra ldrarna om va rt arbetssaẗt. Vi har pratat mycket om hur man ska behandla andra och hur man sja lv vill bli behandlad. Vi har aktivt arbetat fo r att alla barn ska ka nna sig trygga pa fo rskolan. Social kompetens och EQ: Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rma ga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och fo rsta raẗtigheter och skyldigheter samt ta ansvar fo r gemensamma regler. Lpfo 98:10 Fo rskolan ska stra va efter att varje barn ka nner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar ka nsla och respekt fo r andra kulturer. Lpfo 98:10 Arbetet med att skapa trygg,rolig och la rorik verksamhet ga r hand i hand med att utveckla varje barns social kompetens och EQ. Det som vi har beskrivit ovan under rubriken TRYGGT ROLIGT LA RORIKT a r en del av det arbetet som gjordes inom social kompetens och EQ. Dessutom har vi anva nt materialet STEGVIS da r barnen fa via rollspel och o vningar tra na pa att va nta pa sin tur, fo rsta att man inte beho ver ta vla, ka nner empati fo r andra, sta fo r sina handlingar och go ra fo rla t. Vi har ocksa sett att flera A ventyrare beho ver hja lp att saẗta gra nser och att sa ga ifra n na r kompisarna vill att de ska vara med pa da liga saker. Vi har da rfo r ko pt en bok till fo rskolan som heter Vilda sa ger nej och la ste den med barnen samt 13

14 diskuterade och laẗ barnen reflektera o ver olika situationer som togs upp i boken. Boken handlar om raẗten att besta mma o ver sin kropp samt utvecklar starkare integritet och sja lvka nsla. Vi tipsade fo ra ldrarna om denna bok som tyckte boken var jaẗtebra och anva nde den hemma. Fo rutom att la sa och diskutera boken gjorde vi lekar och o vningar/haẍleken,etc./ vilket gjorde att barnen tog till sig ma nga viktiga saker som togs upp i boken och vi ma rkte resultat och positiva fo ra ndringar. Man ma rker att sta mningen i gruppen har blivit baẗtre, barnen fo rso ker ta nka pa att vara en bra kompis och visa respekt samt bry sig om varandra. De pratar o ppet om olika saker, och vad som a r bra eller da ligt, de har blivit mycket duktiga pa att saẗta ord pa sina ka nslor. Det ma rks att ni fo ra ldrar ocksa pratat hemma och pa minner dem hela tiden om hur viktigt det a r att ta nka pa andra. Barnens inflytande Barnen har under terminens ga ng haft mo jlighet att pa verka sina dagar ha r pa fo rskolan och varit delaktiga vid val av aktiviteter. A ventyrarna har fa tt ro sta om bland annat vilken skog de vill ga till, plats var vi ska aẗa mellanma l (pa ga rden eller i skogen/vid fotbollsplanen.) Barnen har fa tt besta mma val av tema/inriktning inom olika omra den (som naturvetenskap) som oftast har blivit va ldigt spontant och vald utifra n barnens intresse. Pedagogen lyssnade och fo ljde barnens resonemang samt fa ngade upp deras funderingar som oftast ledde till na got annat a n man har ta nkt fra n bo rjan. Va ra samlingar har oftast varit styrda av barnen och deras intresse, tankar, funderingar. Barnen har varit delaktiga i ma nga beslut och har fa tt fo rsta else fo r vad demokrati a r. Vi har tillsammans besta mt att avsluta va ra forskningsexperiment med en Nobelfest. Barnen har varit med och planerade festen, de o vade pa att skriva inbjudan och o nskade vilken mat de vill aẗa samt planerade val av kla der. Nobelfesten blev riktigt lyckad och fo rhoppningsvis kommer att bli va r tradition ha r pa Stormyren. Jag-utveckling Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar o ppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Lpfo 98:10 Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sja lvsta ndighet och tillit till sin egen fo rma ga. Lpfo 98:10 Vi har arbetat skolfo rberedande och stimulerade barnen att utveckla sin sja lvsta ndighet. Vid matsituationer ba de ute och inne uppmuntrade vi barnen till att ha trevligt bordskick, intressera sig fo r regler vid ma ltider samt ha en trevlig samtalston. Barnen har la rt sig sja lvsta ndigt hantera sina kla der, av och pa kla dning. Vi uppmuntrade dem att ka nna efter hur man ska kla sig och sja lv ta ansvar fo r sina kla der. Vi har jobbat med att barnen ska la ra ka nna sitt namn samt efternamn samt kunna skriva sitt namn vilket a r en viktig del av JAG utveckling. Detta gjorde vi delvis genom olika skrivo vningar inne och delvis i skogen exempelvis genom att la ta barnen skriva sina namn med hja lp av skogsmaterial. Vi har hela tiden uppmuntrat barnen att sja lva klara av toalettbeso k samt hygien i samband med detta. Vi la ste bo cker och pratade mycket om hur man ska fo rbereda sig info r skolan. Vi fokuserade mycket pa JAG-stärkande o vningar och utmaningar samt utveckla bra sja lvinsikt och sja lvtillit. Vi gjorde detta med hja lp av rollekar, STEGVIS-materialet samt organiserade lekar samt genom att la sa bo cker. 14

15 Vi har haft en FN-vecka da vi pratade om olika la nder och va rldsdelar. Vi a t mat fra n olika la nder under veckan, vi fick prova mat fra n Asien, Afrika, Europa, Sydamerika och Oceanien. Barnen som ville fick ma la flaggor. Vi pratade om vad FN och FNdagen a r fo r na got och varfo r det info rdes. Att ma nga la nder gick samman och startade ett samarbete att info ra internationell fred och sa kerhet. Att antalet medlemsla nder har o kat stort sedan starten. Monia pratade om Tunisien och Afrika som a r hennes hemland. Hon visade Tunisiens flagga och visade en lek fra n Afrika. Finmotorik Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsfo rma ga och kroppsuppfattning samt fo rsta else fo r vikten av att va rna om sin ha lsa och sitt va lbefinnande. Lpfo 98:10 Barnen fick mo jlighet att utveckla sin finmotorik ba de ute och inne. Utomhus pa ga rden och i skogen hade vi Veda och Barkes snickarverkstad da r alla som ville kunde ta lja, hamra och spika. Vi anva nde potatisskalare fo r att la ra oss tekniken som a r viktig na r vi ska bo rja ta lja med riktiga knivar. Barnen har blivit riktigt duktiga pa att ta lja barkbitar och pinnar. Na gra har pro vat pa att sa ga en liten planka. Att sja lvsta ndigt kla pa sig, hantera knappar, kedjor och spa nne pa kla der samt utrustning sta rkte ocksa barnens finmotorik. Under senare delen av terminen har vi varit inne och jobbat skolfo rberedande. Vi erbjo d barnen mo jlighet att go ra pa rlplattor, pa rlhalsband och skapa/pyssla med olika material som tyg, papper, naturmaterial etc. i va rt nya fina skaparrum. Barnen fick ocksa egna skrivarbo cker som de ga rna tog fram och ville go ra olika uppgifter i vilket utvecklade ba de pennfattning och koncentrationen. Under FN vecka har barnen tillverkat flaggor fra n olika la nder vilket utvecklade deras fo rma ga att klippa och klistra. Ba de ute och inne fanns det alltid mo jligheter att ta fram staffli och ma larfa rger och ma la. Grovmotoriken Fo rskolan ska erbjuda barnen en trygg miljo som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omva rlden. Lpfo 98:10 Under ho stterminen har vi haft Miniro ris ba de ute och inne som sta rkte barnens koordination och balans. Vi har ocksa haft yoga då barnen fick tra na pa balans koordination samt o vade avslappning. Skogen gav barnen mo jligheter till att hoppa, springa, ga la ngre stra ckor och klaẗtra. Äventyrarna har ett speciellt klaẗtertra d da r de ville klaẗtra i vid varje skogsutflykt. Flera ga nger gick vi iva g till fotbollsplanen och hade fotbollslek. Na r vi var pa fotbollsplanen ville barnen ofta rita med pinnar. Detta utvecklade finmotoriken a t ena sidan samt hja lpte barnens att bearbeta det de har la rt sig eller pratat om d.v.s. stimulerade spra kutvecklingen a andra sidan. Barnen byggde egna hinderbanor ba de pa ga rden och i skogen vilket utvecklade koordination och balans. Spra kutveckling/kommunikation Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspra k, ordfo rra d och begrepp samt att leka med ord, beraẗta, uttrycka tankar, sta lla fra gor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfo 98 15

16 Vi har arbetat mycket skolfo rberedande med att utveckla barnens spra k och kommunikation. Spra ksamlingar inkluderade olika rim, ramsor och sa nger samt klappkort och ordkort som barnen fick ljuda om de ville. Barnen visade stort intresse fo r ord och stavelser och tog fram spra kmaterial sja lva och ordnade egna spra ksamlingar. Vi har a ven haft stort fokus pa munmotorik och uttal. Uttalet tra nade vi pa genom att exempelvis la sa Sagan om gumman och hennes sju ungar då barnen fa r go ra olika ro relser med tungan. Vi har la st kapitelbo cker och barnen o vade pa att a terberaẗta. Fo r att inspirera skrivargla dje och va cka intresse fo r boksta ver tog vi alltid med oss urklippta boksta ver till skogen då barnen fick bygga olika ord. Vi har a ven la rt oss skriva namn med hja lp av pinnar/skogsmaterial. Barnen arbetade i sina skrivbo cker. Barnen visade intresse fo r att skriva och skrev brev till varandra och till andra kompisar. Vi anva nde oss av Ipaden och hade som ma l att va cka intresse fo r digitala medier samt hur man kan hitta information och fakta med hja lp av internet. Vi har a ven pa CD skivor och la rt oss ma nga nya sa nger. Vardagliga samtal har varit viktiga och alla barn uppmuntrades till att sta lla fra gor, reflektera, argumentera och lyssna. A ven ma ltiderna har ocksa varit ett utma rkt saẗt att la ra barnen kommunicera/utveckla sin spra kfo rma ga. Under ho stterminen la ste vi Astrid Lindgrens Bro derna Lejonhja rta och a terberaẗtade. Beso ket till biblioteket varit uppskattat och vi la nade bo cker som handlar om vulkaner, Nobelfesten, kroppen och kompistema. Under FN vecka har vi pratat om andra la nder och spra k. Matematik och naturkunskap Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rma ga att anva nda matematik fo r att underso ka, reflektera o ver och prova olika lo sningar och andras problemsta llningar Lpfo 98 Inom matematik hade vi arbetat med olika delar som att ka nna igen mo nster, ra kan, kunna ordningstal, orientera sig i tid och rum, maẗa (vi har anva nt ma ttband och maẗt varandras la ngd i skogen, storlek pa foẗter, samt maẗte olika saker ute och inne samt ja mfo rde.) Vi anva nde mattekort och annat material i skogen. Vi har bekantat oss med millimeter, centimeter, decimeter och meter med hja lp av CD skiva som heter 'Matematik med musik. Barnen byggde och konstruerade mycket. I skogen byggde dem en egen koja. Vi har jobbat med fa rg och form bland annat med hja lp av lekar och matematiksagor. Barnen la rde sig mycket om form genom att klippa och klistra samt skapa olika saker av papper. Vi har ordnat en matematik la da som finns tillga nglig i Ä ventyrarrummet sa barnen kan ta fram materialet sja lva. Vi har ga tt iva g till skogen tisdag, onsdag och torsdag under na stan hela ho stterminen. A ven ma ndagar och fredagar har vi haft som ma l att aẗa mellanma l i skogen eller vid fotbollsplanen Vi har under ho sten haft en lyckad sko rdevecka. Vi sko rdade va ra potatisar och a pplen och av dessa gjorde vi fa rgtryck, a ppelpaj och potatis till lunchen. Bla ba rsmoothie av skogens bla ba r och rabarberdryck av va r rabarber. Roligt med en sko rdevecka som avslutas med en sko rdefest/lunch sa att man hinner go ra mycket. Syftet var att ge barnen inblick i att det ga r att vara sja lvfo rso rjande och att man ej beho ver ko pa allt fa rdigt. A ventyrarna fick hja lpa till med att ba ra ut kartonger och 16

17 papper och sortera i va r utemiljo station. Vi har arbetat extra mycket med Allemansraẗten och har anva nt oss av material som finns pa Ha ll Sverige Rent hemsida. Vi har a ven ordnat tipspromenad i skogen som handlar om Allemansraẗt. Under ho sten har vi arbetat extra med experiment. Barnens intresse styrde val av experiment och vi dokumenterade barnens tankar och reflektioner. Vi underso kte exempelvis ljudets egenskaper (na r man pratar i en vattenslang och hur ljudet i radion fo ra ndras na r man go mmer den i en kartong. ) Vulkaner blev ocksa ett spa nnande a mne att forska i och go ra experiment om. Vi la ste faktabo cker, googlade och tittade pa film om vulkaner, ritade och ma lade vulkanutbrott, pratade om forskning kring vulkaner. Forskning och experiment som a mne blev sa spa nnande och intressant att prata om att det ledde va ra tankar till Nobelfesten och tema kring detta. Vi har besta mt att avsluta terminen med en Nobelfest. Vi har tillsammans med barnen la st en bok om Alfred Nobel och hans arbete. Barnen har la rt sig mycket om hur det ga r till pa Nobelfesten, om hur maten serveras, underha llning och prisutdelning. Na r det var dags fo r festen har vi dukat extra fint, barnen fick en extra festlig mat serverad fra n A sa i ko ket och barnen hade mycket fina kla der pa sig. Festen blev en riktigt lyckad upplevelse och ett minne fo r livet. NATASCHA Tack alla barn, föräldrar och pedagoger för en trygg, rolig och lärorik hösttermin 2014 på Stormyren! 17