Loviselundsskolans verksamhetsplan för fritidshem och fritidsklubb

Transkript

1 Loviselundsskolans verksamhetsplan för fritidshem och fritidsklubb

2 Innehåll Övergripande mål:... 3 Mål:... 3 Normer och värden... 3 Mål:... 3 Metod:... 3 Arbetssätt:... 4 Dokumentation:... 4 Bedömning/resultat:... 4 Utvärdering:... 4 Kunskap... 5 Mål:... 5 Metod:... 5 Arbetssätt:... 5 Dokumentation:... 5 Bedömning/resultat:... 6 Utvärdering:... 6 Elevinflytande... 7 Mål:... 7 Metod:... 7 Arbetssätt:... 7 Dokumentation:... 8 Bedömning/resultat:... 8 Utvärdering:... 8 Samverkan med hemmet... 9 Mål:... 9 Metod:... 9 Arbetssätt:... 9 Dokumentation:... 9 Bedömning/resultat: Utvärdering: Skolan och omvärlden Mål: Metod: Arbetssätt: Dokumentation: Bedömning/resultat:

3 Utvärdering: Språkutveckling Mål: Metod: Arbetssätt: Dokumentation: Bedömning/resultat: Utvärdering: Hälsa, rekreation och rörelse Mål: Metod: Arbetssätt: Dokumentation: Bedömning/resultat: Utvärdering: Estetisk verksamhet Mål: Metod: Arbetssätt: Dokumentation: Bedömning/resultat: Utvärdering: Observation Rastaktiviteter Veckoplaneringen Elevenkät Enkät för Loviselundsskolans fritidshem Fritidsintervju Fritidshem Läsårsenkät Pedagogisk planering om Drama, Rytmik och Rörelse Pedagogisk planering om Skogen

4 Övergripande mål: Mål: Skollagen 14 kap. Fritidshemmet Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap Fritidshemmen på Loviselundskolan kompletterar utbildning i förskoleklass, grundskola och grundsärskola, enligt LGR 11 och allmänna råden (2014). Fritidshemmen ska stimulera elevernas utveckling och lärande, genom att ge förmågor och färdigheter. Normer och värden Enligt LGR 11: 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål: Alla våra elever och personal i grundskola, särskola och fritidshem/fritidsklubb skall känna sig trygga i skolan. Att aktivt främja elevers och personals lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och motverka all annan kränkande behandling. Att få eleverna delaktiga i diskussioner kring alla elevers likavärde. Metod: Att pedagogerna för ett dagligt samtal med eleverna. Att pedagogerna använder sig av genomtänkta gruppindelningar. Att pedagogerna genomför styrda aktiviteter för att främja det sociala samspelet och utveckla elevernas empatiska förmågor. 3

5 Arbetssätt: Vi strävar efter kreativa processer och formativt lärande. Genom att arbeta tematiskt får vi en röd tråd vilken gör att vi kan väva in olika aktiviteter, färdigheter och mål i verksamheten. Ett nära samarbete med lärarna gör att vi får en helhetssyn på elevens hela skoldag. Fritidspedagogiken förstärker elevens utveckling när vi arbetar praktiskt och lustfyllt, med leken i fokus. Dokumentation av verksamheten, där vi sätter ord på den tysta kunskapen, där det formella/ informella lärandet synliggörs. Genom resultatdialog och pedagogiska diskussioner lyfts fritidspedagogiken och kvalité genomsyrar verksamheten. Vi arbetar med flera gruppsammansättningar och försöker hitta det lilla sammanhanget. Dokumentation: Dokumentation sker genom: Pedagogiska planeringar Observationer Bedömningen/resultat: Pedagogerna för ett dagligt samtal med eleverna, likväl individuellt som i grupp. Pedagogerna genomför olika enkäter under terminens gång. Utvärdering: Varje fritidshem/fritidsklubb utvärderar varje vecka med en gemensam mall, samt en gemensam mall för terminsutvärdering. En gång per läsår skickas en läsårs utvärdering hem till vårdnadshavare. All utvärdering dokumenteras. 4

6 Kunskap Enligt LGR 11: 2.2 Kunskaper Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål: Att varje elev utvecklar sin kreativitet. Att varje elev ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Att varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Metod: Pedagogerna arbetar med ett lustfullt och varierat lärande på fritidshem/fritidsklubb. Pedagogerna använder sig av kreativa arbetssätt. Genom att arbeta med: samarbete, ansvar, självkänsla och kommunikation lär vi eleverna att träna upp dessa förmågor. Pedagogerna erbjuder en trygg, lärorik och stimulerande miljö med ett varierat arbetsmaterial. Pedagogerna ska ge utrymme för elevernas förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmaterial. Arbetssätt: Pedagogerna arbetar Utifrån LGR 11 och Allmänna råd (2014) och har sammanställt gemensamma dokument. Erbjuder läxhjälp Arbetar kring estetiska läroprocesser Erbjuder en organiserad rastverksamhet Dokumentation: Fotografering Fritidshem/fritidsklubb har veckoplaneringar, där den gångna veckans aktiviteter diskuteras, dokumenteras och utvärderas. Pedagogerna utgår från frågeställningarna Vad? Varför? Hur? När? 5

7 Bedömning/resultat: Pedagogerna för ett dagligt samtal med eleverna, likväl individuellt som i grupp. Pedagogerna genomför olika enkäter under terminen. Utvärdering: Varje fritidshem/fritidsklubb utvärderar varje vecka efter en gemensam mall. Varje fritidshem/fritidsklubb gör en terminsutvärdering utifrån en gemensam mall. En gång per läsår skickas en enkät till vårdnadshavare. All utvärdering/enkät sammanställs och dokumenteras för att utveckla fritidsverksamheten vidare. 6

8 Elevinflytande Enligt LGR 11: Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål: Att varje elev ska ta personligt ansvar för sitt lärande och sin egna arbetsmiljö. Att varje elev ska successivt utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Att varje elev ska ha kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Pedagogerna ska förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Metod: Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Fritidsråd ger eleverna möjlighet att känna sig delaktiga, samt möjlighet att ha inflytande över sin fritidsverksamhet. Pedagogerna ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Elevinflytandet ökar med ålder. Arbetssätt: Att pedagogerna för kontinuerliga samtal med eleverna där de uppmärksammar elevernas intressen och nyfikenhet. Att fritidshemmen/fritidsklubb arbetar med fritidsråd och förslagslåda för att öka delaktighet och inflytande. Samlingar sker kontinuerligt där pedagogerna uppmuntrar eleverna att vara delaktiga, Samling är ett forum för eleverna att visa sitt intresse och skapa en förståelse för demokratiska former. Pedagogerna genomför enskilda samtal med eleverna. Elevernas ansvar ökar med stigande ålder. 7

9 Dokumentation: Fotografering Fritidshem/fritidsklubb har veckoplaneringar, där gångna veckans aktiviteter diskuteras, dokumenteras och utvärderas. Fritidsråd och förslagslåda finns för att ge eleverna möjlighet att vara med och utforma verksamheten. Bedömning/resultat: Svaren bearbetas från lokala och centrala enkäter. Bedömning sker under veckoplaneringen där pedagogerna går igenom veckan. Utvärdering: Varje fritidshem/fritidsklubb utvärderar varje vecka med en gemensam mall. Varje fritidshem/fritidsklubb gör en terminsutvärdering efter en gemensam mall. En gång per läsår skickas det ut en utvärdering till vårdnadshavarna. All utvärdering dokumenteras. Varje fritidshem/fritidsklubb genomför elevenkäter. 8

10 Samverkan med hemmet Enligt LGR 11: 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Mål: Pedagogerna ska samverka med och fortlöpande informera vårdnadshavarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Vårdnadshavarna ska känna stor trygghet när deras barn är på fritidshem/fritidsklubb. Metod: Pedagogerna arbetar för att ha en kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna. Föräldrafika, informationsbrev, telefonkontakt, mailkontakt och att träffa vårdnadshavarna personligen skapar en trygg och säker kontakt. Arbetssätt: Pedagogerna arbetar aktivt för att skapa en trygg och säker samverkan med vårdnadshavare. Under utvecklingssamtal/fritidssamtal används tolk vid behov. Dialogen mellan hemmet och fritidshemmet/fritidsklubb ger personalen en möjlighet att utgå från elevens behov, förutsättningar, erfarenheter, önskemål och synpunkter vid planeringen av verksamheten. Dokumentation: Enkät till vårdnadshavare Elevenkäter Utvärderingar Bilddokumentation Pedagogiska planeringar 9

11 Bedömning/Resultat: Genom att skapa en ömsesidig kommunikation med hemmet skapas en tillit till både fritidshemmet/fritidsklubb och till elevernas hem. Detta resulterar i en öppen dialog mellan båda parterna. Utvärdering: Varje fritidshem/fritidsklubb gör en terminsutvärdering efter en gemensam mall. Under höstterminen skickas det ut en enkät till vårdnadshavare. 10

12 Skolan och omvärlden Enligt LGR SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål: Metod: Fritidshemmens mål är att varje elev ska ha inblick i närområdet och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Pedagogerna ska medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt till organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Daglig kontakt med kulturskolan Skolan har närhet till skog, strand, parklekar och kommunikation. Pedagogerna ser till att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Arbetssätt: Fritidshemmen/fritidsklubben använder närområdet i det dagliga arbetet. Fritidshemmen/fritidsklubb bedriver en stimulerande verksamhet för att se till att eleverna får en aktiv fritid. Fritidshemmen har en fungerande kontakt med föreningslivet. Dokumentation: Fotografering i närområden Tipspromenader Orientering Bedömning/resultat: Pedagogerna ska väcka lust och nyfikenhet för närområdet och omvärlden. Eleverna ska få kunskap om hur de kan orientera sig i närområdet. Utvärdering: Termins och veckoutvärderingar 11

13 Språkutveckling Enligt LGR 11: 3.17 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Mål: Metod: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckal sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanshang och för skilda syften. Eleverna ska hantera ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Eleverna ska lära sig skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppspråk. Fritidshemmen/fritidsklubb har samlingar där eleverna får möjlighet att utrycka sig verbalt och kroppsligt. Eleverna erbjuds läxhjälp. Fritidshemmen/fritidsklubb erbjuder olika hjälpmedel såsom digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Högläsning och drama Eleverna får lära sig att använda ett vårdat och nyanserat språk. Arbetssätt: Högläsning Dagliga samtal Tala, lyssna och samtala med varandra Tecken och bild kommunikation Dokumentation: Planering och utvärdering Eleverna får återkoppla vad de har läst. Fotografering Bedömning/resultat: Pedagogerna för ett dagligt samtal med eleverna, likväl individuellt som i grupp. Elevenkäter 12

14 Elevgenomgångar Individuella utvecklingsplaner Pedagogiska planeringar Utvärdering: Utvärderingar under veckoplaneringarna Terminsutvärderingar Elevgenomgångar terminsvis 13

15 Hälsa, rekreation och rörelse Enligt LGR 11: 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Mål: Fysiska aktiviter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang och att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Metod: Att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin fin- och grovmotorik genom att tex springa, hoppa och klättra. Att eleverna ska få en förförståelse för vad allemansrätten innebär. Att eleverna ska lära sig säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser. Pedagogerna ger eleverna en varierad utomhusvistelse som skapar en glädje och en nyfikenhet för både leken och utforskandet. Arbetssätt: Lekar och rörelser i inomhus/utomhus miljö En aktiv rastverksamhet med en bred aktivitetsbas Utomhusaktiviteter i skogen för att främja bl.a. Allemansrätten Grillning och eldning sker på särskilda platser för att eleverna ska lära sig om hänsyn och säkerhet kring elden i naturen Mindre sammanhang för att skapa en avslappnande miljö Massagesagor erbjuds Dokumentation: Lek och aktivitetshäfte Veckoplanering med utvärdering Terminsutvärdering 14

16 Bedömning/resultat: Fotografering. Observationer efter gemensam mall Individuella utvecklingsplaner Pedagogiska planeringar Utvärdering: Dagliga samtal med eleverna Veckoutvärderingar i samband med planeringarna Teminsvis utvärderingar 15

17 Estetisk verksamhet Enligt LGR 11: 3.1 BILD Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga. 3.8 MUSIK Musiken finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Mål: Metod: Arbetssätt: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i verksamheten. Verksamheten ska se till att stimulera elevernas kreativa och estetiska färdigheter. Fritidshemmen/fritidsklubb ser till att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter. Att fritidshem/fritidsklubb främjar och utvecklar elevernas estetiska kunskaper. Estetiska aktiviteter där eleverna får pröva olika skapande material, tex målarfärg, lera, sömnad, naturmaterial, byggmaterial. Pedagogerna genomför en varierad verksamhet med olika estetiska inslag så alla elever har möjligheter att uttrycka sin kreativitet och sin estetiska förmåga. Dokumentation: Vernissage/Utställningar Teaterföreställning Talangjakt Utvärdering och planering Bedömning/resultat: Fotografering 16

18 Filmning Observationer efter gemensam mall Individuella utvecklingsplaner Pedagogiska planeringar Utvärdering: Dagliga samtal med eleverna Veckoutvärderingar i samband med planeringarna Teminsvis utvärderingar 17

19 Observation Barnets namn: Observatorns namn: Händelserna: Datum: Datum: Saker som man kan uppmärksamma om man märker: Vad barnet leker för lekar, vilka grupper barnet leker i, bestämmer han/hon i gruppen eller inte, hur pratar barnen med varandra, vilka leker de med. 18

20 Rastaktiviteter Veckoplaneringen 19

21 Elevenkät 1.Tycker du att det är roligt att vara på fritids? 2. Har du kamrater på fritids? 3. Känner du att du kan prata med personalen på fritids och att de lyssnar på dig? 4. Saknar du något på fritids?. 5.Vad vill du göra på fritids?. 6. Egna förslag:. 7.Hur bra trivs du på fritids? Sätt kryss 8.Känner du att du får vara den du är? 20

22 Enkät för Loviselundsskolans fritidshem Till föräldrar: 1. Känner du dig välkommen när du kommer till fritids? JA NEJ.. VARFÖR.. 2. Känner du dig trygg när ditt barn är på fritids? JA NEJ. VARFÖR.. 3. Är du nöjd med aktiviteterna på fritids? JA NEJ.. VARFÖR.. 4. Lyssnar personalen på dina synpunkter och önskemål? JA... NEJ 5. Kan du rekommendera ditt barns fritids? JA. 6. Egna synpunkter NEJ. VARFÖR 7. Hur tycker du att fritidstiden för ditt barn är? Mycket Nöjd Mycket dålig nöjd Tack för din medverkan Personalen Skriv gärna på baksidan om raden inte räcker. 21

23 Fritidsintervju Fritidshem Läsårsenkät Namn: Klass: Hur trivs du på fritids? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Vad tycker du bäst om att göra på fritids? Får du vara med och bestämma när ni leker? Låter du andra vara med och bestämma när ni leker? Tycker du om: Att gå på fritidsgympan? Ja Nej Vad tycker du om den? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: 22

24 Skogen? Ja Nej Vad tycker du om den? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Åka pulka/ matta? Ja Nej Vad tycker du om det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Gå på Utflykt? Ja Nej Vad tycker du om den? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Pyssel Ja Nej (ex rymdraketer, måla på duk) Vad tycker du om det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: 23

25 Se på film? Ja Nej Vad tycker du om det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Åka skridskor? Ja Nej Vad tycker du om det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Leka inomhus: Ja Nej Vad tycker du om det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar/ var leker du helst: Leka utomhus: Ja Nej Vad tycker du om det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar/ var leker du helst: 24

26 Vad tycker du om mellanmålet? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Lekdagarna? Ja Nej Vad tycker du om den? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Om du inte är med på en aktivitet, vad brukar du göra då? Finns det något annat du skulle vilja göra eller ha på fritids? Säger du till när du går hem? Ja Nej Inte alltid 25

27 Föräldrar: Bemötandet? Är du nöjd med det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: Variation på aktiviteter? Ja Nej Vad tycker du om det? Mindre bra Bra Mycket bra Kommentar: 26

28 Övriga kommentarer: Tack för att ni tagit er tid att sitta ned med ert barn och fylla i denna utvärdering! Den är något mer omfattande än den vi gör tillsammans med barnen på fritids och det är för att den skall göras tillsammans med er föräldrar. Det är otroligt viktigt för oss att få veta hur barnen upplever sin fritid här hos oss. Vi strävar alltid efter att utveckla verksamheten åt, för och med dem. Sen är det även av stor vikt att vi vet vad ni föräldrar tycker och tänker om verksamheten.för ett gott samarbete krävs en god dialog. Tack för detta läsår! Intervjun lämnas in senast den 23 Maj

29 Pedagogisk planering om Drama, Rytmik och Rörelse Drama, Rytmik och Rörelse Vad Drama musik och rörelse Varför För att stimulera kreativitet och fantasi. Träna den grovmotoriska utvecklingen och arbeta med alla sinnen. Stärka självkänsla, språkutveckling, kroppsligt uttryck och förmågan att samarbeta med andra. Lgr 11- s.10 Eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Var I fritidsrummet där det finns bra med utrymme samt Cd-spelare. Hur Genom lustfyllt lärande där det är fantasi och kreativitet som är i fokus. Vi bygger upp en stämning av fantasi och lugn i rummet. Varje pass börjas och avslutas med en samling. Det blir lugnare när eleverna vet vad som skall hända och aktiviteten inramas. Aktiviteten består av olika delar, koncentration, rörelse, musik, saga, dramatisering och avspänning. En finplanering finns men den kan ändras. Det gäller att vi är lyhörda och tar stunden i akt. Vi arbetar med material från Lutfiskens förlag samt improviserar till kända barnvisor och ramsor. Det är viktigt att pedagogen/ pedagogerna är aktiva och entusiasmerande. För vem Alla elever erbjuds ett grundpass där vi väver in samarbetsövningar, lekar och rörelse. När grundpasset är slut ges eleverna möjlighet att vara kvar och fortsätta arbeta med en dramatisering. Vi har ett tregruppssystem och var tredje vecka erbjuds eleverna aktiviteten. Resultat När eleverna får vara med och dramatisera och gestalta sagor och visor så förankras kunskap. Språkutveckling och förmågan att arbeta med olika uttryck stärks. Eleverna får även lära sig att vara i fokus, lyssna och samarbeta. Vi använder oss av olika musikstilar vilket ger örongodis och utvecklar den musiska människan. Dokumentation, utvärdering Det finns en finplanering till varje pass. 28

30 Dokumentation genom foto och teckningar. En kort utvärdering efter varje pass där en symbol skickas runt som man får prata till. Det blir inte blir lika tydligt att man står i fokus när man pratar till exempelvis ett tovat hjärta. Vi kommer att visa upp en dramatisering för andra elever/ föräldrar. Pedagogisk planering om Skogen Aktivitet: Skogen Syftet: Syftet med utflykten och aktiviteten är att eleverna ska lära sig att uppskatta och lära sig mer om djur och naturliv, samt att få en känsla för närområdet. Styrdokument: Eleverna ska genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. (LGR 11) Eleverna ska kunna få förförståelse för allemansrätten. (LGR 11) Eleverna ska få uppleva lek och rörelse i natur- och utemiljö. (LGR 11) Långsiktiga mål: Eleverna ska kunna allemansrätten Skapa en större förståelse för djur och natur liv Skapa en lust att vilja vistas i naturen och fantasin att skapa i uteomhus miljön Konkreta mål: Eleverna får en medvetenhet om att naturen är en del av området. Att eleverna får uppleva att naturen inte är något farligt. Eleverna ska känna sig trygga i naturen och finna lusten att vara där. Planering/Förberedelse: Inför varje gång fritidshemmet går på utflykt till skogen så planeras det var i skogen, vad vi ska göra och vilka förberedelser som behövs. Eleverna har möjlighet att vara med och påverka till vilken del i skogen vi ska gå, samt vad de vill grilla om det är ett sånt tillfälle. Arbetssättet: Eleverna får vara med och bestämma vart i skogen det vill gå till. Pedagogerna arbetar för att skapa en trygg miljö i skogen/naturen för eleverna för att eleverna ska finna skogen intressant. Olika aktiviteter genomförs i samspelet mellan pedagogerna och eleverna. Pedagogerna samspelar, planerar och genomför olika aktiviteter för att eleverna ska få en lärorik och stimulerande tid i naturen.. Aktiviteter kan vara allt ifrån naturruta till 36-leken. Upplevelse: Vi vill att eleverna ska få en bra upplevelse i skogen, och att väcka ett intresse hos dem att våga utforska natur och närområdet. Vi vill att eleverna ska få en bra upplevelse om allemansrätten och få en förståelse hur det hänger ihop. Dokumentation: Fotografering, utvärdering på fredagsplaneringarna. Under HT 14 ska eleverna även få utvärdera genom en utvärderingslåda som är under en testperiod för att se om den fungerar. 29

31 Utvärdering: Utvärdering sker kontinuerligt då naturbesöken dokumenteras både skriftligt och med fotografier. Utvärderingarna sker i både samspel med eleverna i olika forum samt vid veckoplaneringarna och terminsutvärderingarna. 30