Dialog med Hushållen. Slutrapport. Projektledare: Marielle Fredriksson, Västtrafik

Transkript

1 Dialog med Hushållen Slutrapport Projektledare: Marielle Fredriksson, Västtrafik

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Organisation... 4 Syfte och mål... 5 Målgrupp... 5 Tidplan... 5 Metod... 6 Genomförande... 6 Utvärdering och uppföljning av projektet Informationsmaterial... 8 Introduktionsutskicket... 8 Det andra utskicket... 9 Aktivitetsmaterial Genomförda åtgärder Partille kommun våren Alingsås kommun hösten Mölndals stad Kungälvs kommun våren Tjörns kommun maj Härryda kommun, augusti - september Kungsbacka kommun, hösten Alingsås kommun hösten Partille kommun vintern Lerums kommun våren Alingsås kommun hösten Lilla Edets kommun augusti-september Ale kommun oktober Resultatsammanställning per kommun Sammanställning av genomförda åtgärder Pressmeddelanden, media och information Ekonomi Resultat Uppföljning Projektets effekt på bilkörningen Beräkning av minskade koldioxidutsläpp Övriga resultat från uppföljningen Utvärdering enligt SUMO - System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt Erfarenheter och rekommendationer Slutsatser Bilagor 2

3 Sammanfattning Inledning Under åren kontaktades cirka hushåll i tio av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medlemskommuner inom projektet Dialog med Hushållen. Syftet var att via telefondialog tillsammans med utskickad information minska antalet bilresor. Projektet har sin bakgrund i de mobilitetsprojekt som bland annat pågår i Göteborgs stad och Mölndals stad under namnet Nya Vägvanor. Under åren genomfördes projektet Direktbearbetning för ändrade resvanor där cirka hushåll kontaktades per telefon i Göteborg och vid motsvarande projekt i Mölndal kontaktades hushåll Informatörerna som ringde hushållen var anställda på Västtrafik. I projekt Dialog med Hushållen har erfarenhet från de föregående projekten använts. Västtrafik stod nu för projektledning, medan telefonsamtalen istället utfördes av ett telemarketingföretag. GR har varit projektägare och fungerade som samordnare för de deltagande kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Tjörn. Projektet är en så kallad Guldklimp och har fått Klimpbidrag från Naturvårdsverket. Genomförande Ett utskick med ett brev från kommunen och en folder med kort information om hur våra färdval påverkar oss själva och vår omgivning skickades till totalt hushåll. En dialog per telefon lyckades sedan genomföras med av dessa hushåll. I samtalet diskuterades resvanor och gavs personlig information om hur just det hushållet skulle kunna göra sina resor mer miljövänliga. Ytterligare information skickades sedan till de hushåll som önskade och provåkarkort för kollektivtrafiken erbjöds dem som inte redan reste regelbundet. En uppföljning gjordes löpande efter ett år där ett slumpvist urval om totalt hushåll ringdes upp igen för att se om deras resvanor förändrats. Dessa jämfördes med en grupp på cirka 500 hushåll som utan påverkan enbart fått svara på frågor om sina resvanor. På detta vis kunde vi mäta effekten av projektet. Utöver ovan uppföljning gjordes en processutvärdering för att analysera hur projektet som sådant fungerat och för att ta till vara på erfarenheter och lärdomar som kan vara till nytta för andra kommuner eller organisationer som vill göra liknande projekt i framtiden. Resultat I ansökan angavs att projektet skulle minska de kontaktades bilkörning med i genomsnitt 88 mil per år och som en följd av det skulle koldioxidutsläppen minska med ton. Resultatet visade att Dialog med Hushållen lyckats minska de kontaktades genomsnittliga bilkörning med 111 mil på ett år, samtidigt som den obearbetade jämförelsegruppens bilkörning var oförändrad. Den minskade bilkörningen ger en motsvarande koldioxidminskning på ton. Målet överträffades! Resultaten visar en tendens till att en del av bilresandet flyttats över till kollektivtrafik, cykel och gång. 20 procent av de hushåll som vid det första kontakttillfället rest med kollektivtrafiken maximalt en dag i veckan eller mindre och fått ett provåkarkort, hade efter ett år börjat resa regelbundet med kollektivtrafiken. Hälften av dessa reste nu fyra dagar i veckan eller mer. 3

4 1. Inledning Dialog med hushållen bygger på teorin att man med information och kunskapshöjning kan uppnå attitydförändringar som sedan leder till beteendeförändringar. I detta fall handlade det om individanpassad information om möjligheten att göra ett annat val än att ta bilen enbart av vana. En stor andel av de bilresor som sker är pendlingsresor, arbetsresor eller korta resor mellan noll och fem kilometer. Många av dessa resor är möjliga att ersätta med kollektivtrafik, cykel eller gång. I Dialog med Hushållen har information erbjudits av för hushållet lämplig kollektivtrafik, cykelvägar och hur hushållet skulle kunna göra sin bilkörning mindre miljöpåverkande. I sin tur har respektive kommun och Västtrafik fått in synpunkter och tankar på kollektivtrafiken och gång- och cykelmöjligheter från ett stort antal hushåll i de utvalda områdena. Bakgrund Projekt Dialog med Hushållen bygger på Göteborgs stad Trafikkontorets projekt, Direktbearbetning för ändrade resvanor (hänvisas längre ned i texten till som Göteborgsprojektet). Det pågick mellan åren 2004 och 2007 och hushåll i Göteborg kontaktades. Västtrafik stod då för arbetsledning och personal som utförde samtalen. Mölndals stad köpte även samtal av Västtrafik för bearbetning av hushåll i Mölndal under våren Några kranskommuner till Göteborg önskade genomföra liknande bearbetning av hushåll i sina kommuner och gjorde en gemensam ansökan om Klimpbidrag via Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Utvärderingen av Göteborgs stads projekt var dock inte klar vid ansökningstillfället, utan ansökan gjordes utifrån samma mål som de haft vid sin ansökan några år tidigare. Upplägget för Dialog med Hushållen grundades dock på erfarenheter och lärdomar från det förra projektet. När Göteborgs stad Trafikkontoret och Mölndals stad kommunicerar resvanor med sina invånare gör de det under begreppet Nya Vägvanor, som ägs av Göteborgs stad Trafikkontoret. Genom att samla allt arbete som rör resvanor under Nya Vägvanor drar man nytta av igenkänningsfaktorn. I och med projekt Dialog med Hushållen utökades användningen av begreppet till flera av kranskommunerna och vi undvek att bidra med olika namn för samma typ av aktiviteter. Vi kunde även dra nytta av material som exempelvis foldrar, aktivitetsmaterial och gåvoartiklar som Trafikkontoret tagit fram, vilket kunnat användas efter justeringar. Organisation Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är projektägare av Dialog med Hushållen. Västtrafik står för projektledning. För utförandet av telefonsamtalen upphandlades ett telemarketingföretag, IMA Marknadsutveckling AB. Tio av GR:s medlemskommuner deltog i projektet; Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Tjörn. En ledningsgrupp träffades 2-4 gånger om året. En arbetsgrupp fanns inledningsvis och träffades ett par gånger innan projektstart. 4

5 Syfte och mål Syftet var att de aktiviteter och åtgärder som genomfördes skulle få trafikanterna att använda infrastrukturen mer effektivt och att antalet bilresor skulle minska till förmån för kollektivtrafik, cykel och gång. Målet var att utsläppen av koldioxid skulle minska med ton per år för de hushåll som deltagit i projektet. Målgrupp Målgruppen var cirka hushåll i tio av GR:s medlemskommuner. Med en svarsfrekvens på cirka 80 procent skulle en dialog genomföras med cirka hushåll. Med ett genomsnitt på två personer per hushåll (SCB) skulle personer nås (antagande som bygger på Göteborgsprojektet). Tidplan Förberedande projektarbete pågick från och med september 2007 till utbildnings- och dialogstarten i Partille februari Därefter pågick dialogerna i en kommun i taget, med viss överlappningsperiod. På grund av all kunskap informatörerna behövde inför varje ny kommundialog samt allt material som skulle skickas med det andra utskicket skulle det inte, åtminstone inte i detta fall, fungera att genomföra för många dialoger samtidigt i flera kommuner. Under cirka två månader på sommaren samt under cirka två veckor vid jul utfördes inga samtal. De sista hushållen kontaktades i november 2010, därefter följde de återstående uppföljningssamtalen samt arbete med utvärdering och rapportskrivning till och med juni Tidplan för projektets genomförande 5

6 Metod Metoden var att genom individanpassad information per telefon samt utskick försöka påverka utvalda hushålls resvanor. Teorin bakom denna är att information ger en ökad kunskap som leder till en ändrad attityd och vidare ger ett förändrat beteende (Hallgren, L., & Ljung, M. (2005). Miljökommunikation: aktörssamverkan och processledning. Lund: Studentlitteratur.) Projektets syfte har alltså varit att minska antalet bilresor genom att höja hushållens kunskap om det befintliga kollektivtrafikutbudet, att informera om hur bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp kan minska med befintlig bil och att försöka påverka hushållet att aktivt välja sina resvanor snarare än att göra dem av vana. Genomförande Inför varje dialogstart startade arbetet med att kommunen valde ut vilka områden som skulle kontaktas. I så stor mån som möjligt valde man områden där det fanns något positivt och nytt att lyfta fram och informera om, oftast gällande kollektivtrafik. Kommunen beställde sedan adresser och telefonnummer till de utvalda hushållen. Enklast var det att utifrån postnummer beställa adresser från PAR. Projektledaren delade i sin tur upp kontaktlistan i lämplig utskicksstorlek och skickade den vidare till ett externt företag som satte ihop och skickade iväg introduktionsutskicket. För innehåll i introduktionsutskicket, se kapitel Informationsmaterial. Utdelningen av introduktionsutskicket hanterades främst av Bring Citymail, men i de kommuner där de inte delade ut post användes Posten. Informatörerna började kontakta hushållen så snart introduktionsutskicket skickats ut. Upp till fem kontaktförsök gjordes på olika tider och dagar för att försöka nå en vuxen person i hushållet. Dialog utfördes med stöd av ett frågeformulär i Excel-miljö. Detta fylldes i under samtalets gång och låg även till grund för uppföljningen. För att se vilka frågor som ställdes, se bilaga 1. Utifrån hushållets intresse erbjöds information om möjlig kollektivtrafik, sparsam körning, miljöfordon och cykelvägar. (För all information som erbjöds, se kapitel Informationsmaterial eller läs under respektive kommun längre fram i rapporten.) Provåkarkort för kollektivtrafiken erbjöds de hushåll som uppgav att ingen av de vuxna åkte kollektivtrafik mer än högst en dag i veckan men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer. Efter samtalen packade informatörerna det material som respektive hushåll önskat och skickade det med Posten. De som önskat digitalt material fick detta skickat till sin e-postadress. Varje vecka skickades resultaten från föregående veckas genomförda samtal till projektledaren. Löpande resultatsammanställningar gjordes samt kontroll av de ifyllda posterna för att ha möjlighet att snabbt kunna korrigera eventuella felaktigheter. I samtalen fick informatörerna i sin tur in synpunkter och tankar från hushållen, främst rörande kollektivtrafik, men även cykelvägar och annat som kommunen ansvarar för. Synpunkterna sorterades och bearbetades av projektledaren och sändes sedan vidare till ansvarig på Västtrafik och kontaktperson i respektive kommun så snart dialogen var klar i kommunen. Kunskap hos informatörerna Vid avtalstecknandet med telemarketingföretaget ställdes kravet att informatörerna skulle ha ett intresse för miljö för att de själva skulle ha ett engagemang och en vilja att påverka hushållens resvanor. De flesta av informatörerna hade tidigare jobbat för företaget som intervjuare och många fortsatte även göra detta vid sidan av arbetet som informatörer för projektet. 6

7 Inför dialogstarten i Partille 2008 genomgick informatörerna en omfattande utbildning som hölls av projektledaren. Under en vecka fick de lära sig det viktigaste av vad de behövde kunna om kollektivtrafiken (bl a biljetter, priser och zoner), bilar och bränslen, växthusgaser och klimat. Tre av informatörerna som var med från start deltog till projektets slut, vilket minskade behovet av utbildningstid senare i projektet. När nya informatörer började genomförde projektledaren en kortare utbildning med liknande innehåll som de andra fått i början. De nya satt även bredvid de informatörer som redan jobbat ett tag för att lära sig av dem. Under projektet hölls löpande utbildningar, främst när det gällde nytt biljettsystem för kollektivtrafiken. Dessa hölls både av projektledare samt av experter inom området. På eget initiativ gick även informatörerna en utbildning i Sparsam Körning. Inför varje dialogstart hölls en utbildningsdag för informatörerna. Projektledaren lade på förhand upp en halvdag där alla områden skulle hinna besökas för att informatörerna skulle få en god bild av hur bostadsområden, hållplatser, cykel- och gångvägar såg ut. I största möjliga mån användes den befintliga linjenätstrafiken tillsammans med promenader för att ta sig emellan alla områden som skulle besökas och senare kontaktas. I vissa kommuner var det dock för stora avstånd mellan områdena att det inte hanns med. Kommunen hyrde då en buss och guidade runt informatörer, arbetsledare och projektledare bland de områden som skulle kontaktas. Under utbildningsdagen höll även kommunen ett informationsmöte för alla informatörer. Här gick de igenom varför kommunen hade valt ut de områden som skulle kontaktas, vad som var viktigt att känna till om området när det gällde infrastruktur (både dåtid, nutid och framtid) samt vad kommunen trodde skulle kunna bli samtalsämnen i de kommande samtalen och hur de önskade att informatörerna skulle bemöta detta. Utvärdering och uppföljning av projektet Här följer en redovisning av vilka metoder som har använts för utvärdering och uppföljning. Resultaten står att läsa längre fram i denna rapport under kapitlet Resultat. SUMO Projektet har utvärderats enligt SUMO System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt. Uppgifter har samlats in löpande under hela projekttiden och noggrant dokumenterats. Telefonuppföljning För att kunna mäta effekterna gjordes en uppföljning. Den skedde genom att slumpvist utvalda hushåll löpande ringdes upp cirka ett år efter det första samtalet. Dessa hade genomgått ett påverkanssamtal och genom att ställa samma frågor ett år senare kunde de kortsiktiga effekterna av projektet mätas. För att utesluta omvärldsfaktorer togs en jämförelsegrupp om 500 hushåll fram. Denna togs ut löpande slumpvis bland de hushåll vars svarande angav att hon/han inte alls kände igen att de fått ett introduktionsutskick från projektet. Till dessa hushåll ställdes enbart frågor utan försök till påverkan och samma frågor ställdes igen när hushållet ringdes upp ett år senare. 7

8 Provåkarkortsuppföljning Vid samtalen erbjöds provåkarkort till de hushåll som uppgav att ingen av de vuxna åkte kollektivt mer än högst en gång i veckan. Kortnumren antecknades och på det viset kunde statistik tas ut på hur själva korten använts. Processutvärdering En utvärdering av hur projektprocesserna har fungerat gjordes under våren 2011 av Mercuri Urval. Personen som gjorde utvärderingen hade även gjort en liknande utvärdering av Göteborgsprojektet. Genom denna ville vi analysera och utvärdera hur projektet har fungerat samt ta vara på de erfarenheter och lärdomar som kan vara till nytta för andra kommuner eller organisationer som vill göra liknande projekt i framtiden. Utvärderingen skedde genom djupintervjuer av 18 personer som varit delaktiga i projektet på olika nivåer. 2. Informationsmaterial Information skickades vid två tillfällen till hushållen. Först ett introduktionsutskick till alla utvalda hushåll med information om projektet och vad samtalet skulle handla om. Det andra utskicket gjordes från IMA till de hushåll som i telefonsamtalet önskade få mer information hemskickad. Introduktionsutskicket Detta utskick hanterades externt. Materialet skickades i kommunens C5-kuvert så att hushållet skulle förstå att kommunen stod bakom kampanjen men även för att kuvertet inte skulle misstas för reklam eller liknande. Projektledare tillhandahöll förslag på introduktionsbrev som sedan anpassades hos kommunen. Kommunbrevet signerades därefter av kommunchef, kommunalråd, gatudirektör eller annan aktuell tjänsteman. Brevet trycktes upp på kommunens brevpapper. Alla introduktionsutskick innehöll även foldern Gör inte som alla andra (kallas för introduktionsfoldern i texten). Denna folder beskriver projektet och informerar om alla resmöjligheter och hur valet av dessa påverkar oss själva och vår omgivning. Foldern togs ursprungligen fram till Göteborgsprojektet men justerades något för att passa i GR-kommunerna. Inför varje ny dialog justerades foldern med loggor samt en lokal klimatbild, t ex en översvämningsbild. Ett flertal kommuner valde att även trycka upp klimattrafikfoldern, Ditt val av resor spelar roll för klimatet. Denna togs fram i samarbete med Hållbar Utveckling i Väst. Foldern innehöll mer information om kopplingen mellan var och ens bilkörning och dess påverkan på klimatet. I foldern fanns även en sida med information om hur respektive kommun arbetade lokalt med klimatfrågorna. 8

9 Det andra utskicket Detta utskick packades hos telemarketingbolaget och skickades direkt till det hushåll som önskat informationen. Ett gemensamt brevpapper trycktes upp inför dialogstarten 2008 och användes för samtliga kommuner. Det fanns två varianter av texten som sedan trycktes hos telemarketingföretaget; ett med mer allmän information och ett med extra information till de hushåll som fick ett provåkarkort. Inför varje dialogstart togs en så kallad bilbroschyr fram. Originalet togs fram inom Göteborgsprojektet Broschyren innehöll information om hur man använder bilen på ett effektivt sätt och vad det finns för typ av bilar som är att föredra ur miljösynpunkt. Broschyren anpassades inför dialogstarten för att passa i GRkommunerna. Några småjusteringar gjordes mellan upptrycken, medan en större uppdatering gjordes av broschyren inför dialogstarterna hösten 2009, även namnet på broschyren ändrades från Unna dina barn glädjen att köra bil till Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. I Göteborgsprojektet togs en cykelbroschyr fram som bland annat innehöll information om cykelregler och smarta tillbehör till cykeln. Till projektet i Mölndal 2007 togs en motsvarande cykelbroschyr fram. Broschyrer blev över och kom till användning vid dialogerna med hushållen i Mölndal En ny cykelbroschyr togs fram inför den första dialogen i Partille Att anpassa den för att gälla på motsvarande vis i Partille krävdes dock väldigt mycket jobb och vi valde i fortsättningen att inte ta fram några fler cykelbroschyrer utan istället att få med den viktigaste informationen vid de nytryck av cykelkartor som många kommuner gjorde inför dialogstart. Till höger är ett exempel på cykelkarta som togs fram inom projektet. Detta är framsidan av cykelkartan i Mölnlycke i Härryda kommun. Längst ned till höger finns även information om cykelregler. 9

10 Trafikverkets, tidigare Vägverkets, folder Vinst varje mil skickades ut tillsammans med bilbroschyren. Denna innehöll enkel och bra information om hur man ska köra för att bilen ska förbruka mindre bränsle genom så kallad sparsam körning. Information om kollektivtrafiken erbjöds. Bland annat foldern Vad kostar resan? med information om biljetter och priser. Då nytt sortiment och biljettsystem infördes under projektets gång önskades mycket information om detta. Bland annat skickades en liten folder i kontokortsformatstorlek Guide till ditt Västtrafikkort. Nedan tabell visar en sammanställning av allt material som skickades per kommun. Aktivitetsmaterial Aktiviteter hölls i sju av de deltagande kommunerna. Material fanns att låna av Göteborgs stad Trafikkontoret. I de fall affischer eller liknande användes anpassades de för att fungera i GR-kommunerna. Under respektive kommunavsnitt finns mer information om gjorda aktiviteter. Ett par kommuner, främst Mölndal, skickade ut inbjudningskort till hushållen inför aktiviteten. Nedan ses fram och baksida på ett sådant inbjudningskort. 10

11 3. Genomförda åtgärder I detta kapitel beskrivs kronologiskt de genomförda dialogerna per kommun. I Partille och Alingsås genomfördes kampanjerna vid fler än ett tillfälle och varje tillfälle behandlas kronologiskt var för sig. I varje kommun görs en beskrivning av följande: bakgrundsfaktorer i jämförelse med de andra deltagande kommunerna. För att se en sammanställning av all statistik för kommunerna, se Bilaga 2. den aktuella kollektivtrafiken för de hushåll som kontaktades samt de vanligaste synpunkterna kring denna möjligheterna att ta sig fram på cykel samt informationsmaterialet som erbjöds om cykling genomförandet av kampanjen i kommunen resultatet av kontaktandet av hushåll samt huvudsakliga skillnader mellan de olika områdena om kommunen hade en aktivitet fick alla fylla i samma fakta- och utvärderingsformulär. På det viset kunde andra som skulle göra aktivitet ta lärdom av redan genomförda aktiviteter. (Mest information om aktiviteter står att läsa under Mölndal.) kort information om vilka insatser kommunen gått in med i kampanjen Partille kommun våren 2008 Partille kommun hade knappt invånare Antalet hushåll uppgick till cirka och som första deltagande kommun kontaktades av dessa under våren Invånarfakta Statistik för Partille jämfört med snittet för de deltagande tio kommunerna (i parantes), 2008 års siffror: Medelålder: 39,2 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 5,9 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 24,4 procent (21 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Partille jämfört med snittet för de deltagande tio kommunerna (i parantes), 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 417 (485) Körsträcka per bil: mil (1568 mil) Skillnad i körsträcka/person : 0 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 37 procent (33 procent) Kollektivtrafik Sedan januari 2008 ingår Partille kommun i Göteborgs stadstrafik. Kommunen hade i genomsnitt en bra kollektivtrafik, men kommunen är stor och hur trafiken såg ut skiljde sig mellan de olika områdena som kontaktades. Gemensamt fanns under våren 2008 elva busslinjer samt en pendeltågslinje. Kommunen har räknat fram att 92 procent av invånarna hade max 400 meter till närmsta hållplats och siffror från 2003 visar att 25,5 procent av befolkningen pendlade med kollektivtrafik. 11

12 Bussterminalen i Partille centrum byggdes om 2006 och ligger nu mitt i ett populärt köpcentrum. Härifrån gick åtta linjer under våren På 5-10 minuters promenadavstånd ligger Partille station där pendeltågen stannar. Vägen däremellan höll på att rustas upp när vi genomförde dialogen. I Partille kommun finns två hållplatser för Alingsåspendeln; Jonsered och Partille station. Turerna går var femtonde minut i högtrafik, annars går de var trettionde minut eller en gång i timmen. Vid dessa stationer finns tillgång till pendelparkering. Under samtalen kom dock en del klagomål på skadegörelse på dessa. Förutom tåget kan Jonseredsborna åka med Blå express som efter att den lämnar Partille centrum går snabbt in till Göteborg tack vare eget busskörfält och få hållplatser. Från Jonsered utgår även linje 59, den enda linjen som går norr om järnvägen. För de boende i Kåhög och Norra Partille är detta därmed den enda linjen i närheten. Det har varit mycket klagomål på denna linje och invånarna önskade tätare trafik. Det var dock för få resenärer för det 2008, men kommunens mål var att den skulle gå var femtonde minut istället för var trettionde som den gjorde när vi kontaktade hushållen. (Linjen fick sedan kvartstrafik från och med juni I Öjersjö, längre söderut, finns linje 513 som snabbt når Korsvägen i Göteborg, linje 751 som tar resenären till Mölndal eller Partille centrum, samt linje 503 (högtrafiklinje) som går via Partille centrum till Göteborg. I Furulund trafikerar samma linjer som i Öjersjö plus linje 512 (går enbart vardagar) till Östra sjukhuset samt linje 515. I kommunen finns även två servicelinjer som är öppna för alla. Cykelvägar Landskapet i Partille kommun är delvis kuperat, men det finns många cykelvägar och under de närmaste åren kommer cykelvägen mellan Partille centrum och Göteborg att förbättras. Kommunen tog fram en ny cykelkarta inför projektstarten (i samma format som Göteborgs cykelkarta). Vi gjorde även en Partilleversion av cykelbroschyren som tidigare använts i Göteborg och Mölndal. Genomförande Partille kommun var först ut enligt projektets tidplan. På grund av kommande förändringar i infrastrukturen samt nybyggnation valde man att dela upp kontaktandet av hushåll i två omgångar. I denna första omgång kontaktades hushåll från mars till början av juni Enligt planen skulle hushåll kontaktas under våren, men på grund av ett högt bortfall vid matchandet av adresser och telefonnummer nåddes inte detta antal. Till en början hämtades telefonnumren från bilregistret för att bara få bilägare (2 226 nummer), men detta krävde stor manuell arbetsinsats då många hushåll har fler än en bil och vi valde sedan att hämta adresser från kommunens invånarregister (1 088 nummer). Bortfallet blev dock stort även här och det var svårt att avgöra vilka som bodde i samma hushåll. För att få fram fler nummer valde vi att 12 Linjenätskarta över Partilles kollektivtrafik

13 kontakta hushåll utan fast telefon per mobil (398 nummer). Här var problemet att många mobiler stod registrerade på vuxna men att de användes av barn. Detta gav ett stort bortfall. Lärdomen vi fick av detta var att vi i fortsättningen skulle beställa kontaktuppgifter från PAR och i största möjliga mån undvika att kontakta hushåll per mobiltelefon. De områden som kontaktades i Partille var Öjersjö, Furulund, Norra Partille, Furuskog, Uddared, Stärtered, Kåhög och Jonsered. Ett introduktionsutskick skickades till de utvalda hushållen i dessa områden. Det innehöll ett brev, signerat av gatuchefen, samt en introduktionsbroschyr. Utskicken till dessa områden skedde i sex omgångar. Till en början (Öjersjö, Furulund och Norra Partille) skickades brevet enbart till bilägare, därefter skickades det till alla hushåll i utvalt område till en person över 18 år. Vi hade ingen åldersgräns uppåt, men många av dem som var äldre körde inte så mycket med sin bil. Det var en av anledningarna till att vi i fortsättningen bara kontaktade hushåll med abonnent som var 70 år eller yngre. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon av IMA. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, en cykelkarta och cykelbroschyr, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om tankställen för etanol och biogas i Partille. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och de tipsade även hushållen om att tidtabeller kan laddas ned på Västtrafiks hemsida. Detta gav både minskat materialutskick samt lägre portokostnader än om allt material hade skickats med posten. Ändå skickades nästan 90 procent av all information med vanlig post. Till viss del berodde det på att cykelkartan bara kunde skickas per post. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med av dessa (74 procent). Bortfallet berodde på 192 felaktiga nummer samt att 823 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök eller önskade avstå samtalet. 63 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 47 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 73 procent (1 984 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 57 procent (1 570 hushåll) och bilbroschyren av 58 procent (1 575 hushåll). Endast 5 procent (148 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller annan kollektivtrafikfolder hemskickad. 457 provåkarkort skickades till de hushåll (17 procent) som uppgav att de inte reste regelbundet, men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan områdena i Partille I det barntäta villaområdet Öjersjö var svarsfrekvensen högst. Även om det var relativt många som inte åkte kollektivt överhuvudtaget kunde fler tänka sig att åka mer. Många var nyinflyttade och kännedomen om att kollektivtrafiken var så pass bra var okänd för flera. Bland de boende i norra Partille var det få som åkte kollektivt regelbundet och med det utbud de hade var det få som kunde tänka sig att åka mer. I Kåhög och Jonsered var det dock fler som åkte kollektivt regelbundet. Här cyklade man också något mer än i de andra områdena. Aktiviteter Inga aktiviteter genomfördes i Partille under denna kampanj. 13

14 Kommunens nedlagda tid i kampanjen Utöver kontaktpersonen var fyra personer från Partille kommun inblandade i arbetet. Tillsammans lade de ned 136 timmar. En ny cykelkarta togs fram och cykelbroschyren som tidigare använts i Göteborg och Mölndal anpassades för att fungera i Partille. Det tog dock mycket resurser att ta fram denna, varför en sådan inte togs fram för de andra deltagande kommunerna (med undantag för Mölndal där en färdig broschyr redan fanns). En del av informationen i cykelbroschyren, så som cykelregler, lades istället in på de cykelkartor som nyproducerades i flera av de andra kommunerna. Alingsås kommun hösten 2008 Alingsås kommun har drygt invånare, varav bor i Alingsås stad. Staden är belägen vid sjön Mjörn, knappt fem mil nordost om Göteborg, fyra mil nordväst om Borås och sex mil söder om Trollhättan hushåll kontaktades i Alingsås stad under september till oktober 2008 i samband med införandet av en ny stadstrafik. Invånarfakta Statistik för Alingsås jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 41,3 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 6,5 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 20,5 procent (21,0 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Alingsås jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 468 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : +13 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 29 procent (33 procent) Kollektivtrafik Enligt uppgifter från kommunen var kollektivtrafikens marknadsandel i Alingsås vid denna tid sju procent, medan den var 20 procent för kollektivtrafiken till och från Göteborg med pendeltåget. Från Alingsås till Göteborg tog det cirka 40 minuter att åka med pendeltåget, medan det tog cirka 30 minuter med SJ:s regionaltåg. Efter att nästan ha sett likadant ut i trettio år fick Alingsås ett helt nytt kollektivtrafiksystem i augusti Att genomföra kampanjen i kommunen i samband med trafikförändringar var en effektiv väg att kommunicera med invånarna. Många visste inte om att deras kollektivtrafik hade förbättrats och förutom att vi kunde informera om ändringen fick vi in mycket åsikter och synpunkter som var till stor nytta för trafikplanerarna och andra tjänstemän. Det fanns dock vissa svårigheter med att kontakta hushållen i startskedet av den nya trafiken. Bland annat var det svårt att informera om linjernas exakta sträckning då det saknades linjenätskarta samt att flera hållplatser saknades både i de tryckta tidtabellerna och på Västtrafiks hemsida. Att en av linjerna varierade sträckning beroende 14

15 på om det var förmiddag eller eftermiddag gjorde också att det var komplicerat att förklara sträckningen och vilka hållplatser bussen stannade vid. De hushåll som kontaktades bodde längs med de nya linjerna 1 och 2. Linje 1 gick mellan nordvästra och sydöstra Alingsås och linje 2 mellan sydvästra och nordöstra Alingsås. Bussarna möttes vid Alingsåsterminalen. Linje 1 hade redan gått en gång i halvtimmen sedan årsskiftet, men i augusti började den att gå även på kvällar och lördagar. Detta uppskattades av många. Linje 2 startade i augusti och var en sammanslagning av två linjer. Den kördes nu med mindre låggolvsbussar och gick en gång i halvtimmen samt på kvällar. Flera av dem som kontaktades i centrala delarna av Alingsås ansåg inte att de behövde åka kollektivt eftersom de bodde så centralt att de hade gång eller cykelavstånd dit de brukade ta sig. Det var dock väldigt många synpunkter kring prissättningen för att resa med kollektivtrafiken mellan Alingsås och Göteborg. Priset upplevdes som väldigt orättvist. Innan sommaren byttes nämligen en typ av biljett ut mot en annan som gav dyrare sällanresor till Göteborg. På grund av denna förändring sa många att de nu hellre valde bilen istället om de skulle åka till Göteborg. Linjenätskarta över centrala Alingsås Cykelvägar Cykelnätet i staden är väl utbyggt och det är enbart på några få ställen det är kuperat. Alingsås marknadsför sig som en cykelstad och i samtalen var det tydligt att det är många som cyklar och går 15

16 som huvudsakligt transportsätt. Inför kampanjstarten trycktes det upp en ny cykelkarta som även innehöll tips på utflyktsmål, cykelregler och säkerhet. Genomförande Alingsås kommun var den andra kommunen i tidplanen (efter Partille) och även här valde man att dela upp kontaktandet av hushåll i två omgångar för att nå störst effekt. Den första dialogen skedde i samband med införandet av den nya stadstrafiken och hushåll kontaktades längs med linje 1 och linje 2 under perioden september till mitten av oktober Dessa hushåll låg i områdena Centrum, Nolby, Noltorp, Sörhaga, Stadsskogen samt Ängabo. Urval: från början var tanken att utesluta alla hushåll med barn under 12 år, då det är svårare att påverka dessa hushålls resvanor, samt att inte kontakta hushåll där huvudabonnent är över 70 år (partner var dock ibland äldre). Vi fick dock inte ihop tillräckligt många hushåll från de postnummerområden vi hämtat uppgifter från och valde därför att även kontakta barnfamiljerna inne i centrum. För att få fram ytterligare hushåll kontaktade vi även cirka 200 hushåll utan fast telefon per mobiltelefon. Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades i två omgångar till de hushållen med Bring Citymail. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunens kollektivtrafikansvarige, en introduktionsbroschyr samt en kollektivtrafikfolder från Hållbar utveckling i Väst Alingsåsbo, ditt val av resor spelar roll för klimatet. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, en cykelkarta, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter, information om tankställen och pendelparkeringar, samt var man kan parkera med sitt miljöfordon i Alingsås. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post och tipsade även hushållen om att tidtabeller kan laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med 727 personer av dessa (71 procent). Bortfallet berodde på 45 felaktiga nummer, att 254 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök eller att de önskade avstå samtalet. 68 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 47 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 79 procent (572 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 59 procent (430 hushåll) och bilbroschyren av 55 procent (398 hushåll). 23 procent (169 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 133 provåkarkort skickades till de hushåll (18 procent) som uppgav att de inte reste regelbundet, men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan de kontaktade områdena i Alingsås Skillnaderna var inte så stora mellan de centralaste delarna och de yttre delarna av Alingsås stad. Men jämfört med de yttre delarna hade en större andel av invånarna i de centralaste delarna månadskort för kollektivtrafiken samt cyklade och promenerade mer som huvudsakligt transportmedel. I ytterområdena innehöll en större andel av hushållen barn under 18 år. Där var även bilinnehavet större och det var fler som aldrig åkte kollektivt. 16

17 Aktiviteter En aktivitet genomfördes på Lilla Torget en solig lördag i september. Förutom personal från kommunen deltog två personer från Västtrafiks kundservice, Ambulansen och Naturskyddsföreningen i Alingsås samt Sportson, som stod för dagens cykelservice. Dagen upplevdes som väldigt lyckad av arrangörerna och besöktes av ungefär personer. Gratis kaffe och kaka tros ha varit ett bra lockbete. Fler tidtabeller och mer bemanning hade behövts under dagen. Många synpunkter på kollektivtrafiken, gång- och cykelvägar lämnades och bemöttes under dagen. Foto: Marit Minou Kommunens nedlagda tid i kampanjen Nio personer från kommunen var totalt engagerade i arbetet med kampanjen. Tillsammans lade de ned 140 timmar. Bland annat togs en ny cykelkarta fram inför kampanjen. Många av personerna jobbade även under aktiviteten. Mölndals stad Mölndals stad har knappt invånare fördelade på knappt hushåll. I norr gränsar Mölndal till Göteborgs stad hushåll kontaktades i Mölndal, Kållered och Lindome under september 2008 till mars Invånarfakta Statistik för Mölndals stad jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 39,0 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 6,4 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 26,9 procent (21 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Mölndals stad jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 443 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : +23 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 26 procent (33 procent) I Mölndal fanns en bilpool med nio miljöfordon. Fyra av dessa tillhörde dock kommunens bilpool, men var öppna för allmänheten utanför arbetstider. Bilpoolen drevs av SunFleet och åtta av bilarna 17

18 var centralt placerade i Mölndal, medan en bil stod i Eklanda. Denna bil togs dock bort vid årsskiftet 2008/2009 då den gick med förlust. Hushållen i Eklanda kontaktades under september Detta var också den enda månaden som Eklanda-poolen gick med vinst under hela året. Kollektivtrafik Mölndals stad ingår i Göteborgs stadstrafik. De områden vi kontaktade hade som minst halvtimmestrafik i högtrafik. Från norr till söder går Kungsbacka-pendeln med stationer i Mölndal, Kållered och Lindome. Till dessa stationer finns bussar som samlar upp de boende i kommunen. Under 2007 var det många av tågen som inte var i tid, men under 2008 ökade pålitligheten betydligt när utbyggnaden av spåren vid Göteborgs Central var klar. Därför hade inte så många synpunkter på pendeln nu, även om en del påpekade att det var sämre förut. I Mölndal finns även en stombusslinje som går mellan Mölndal centrum och Backa på Hisingen via centrala Göteborg. Spårvagnslinje 4 gick från Mölndal centrum via Avenyn och vidare till Angered. Servicelinjerna kördes med mindre bussar och gick att vinka in även om man inte stod vid hållplatsen. Linjenätet i Mölndals stad Orange express gick mellan Frölunda, Astra Zeneca, Nils Ericson och sedan till Sjövik. Nordöstra Mölndal hade främst linje 753 (många klagade på att den tog för lång tid och hade för få turer) och östra Mölndal linjerna 751 och 752. Precis när vi ringde vid kommungränsen mot Härryda lades Grön express om så att de boende där inte längre kunde ta denna. Det blev väldigt många synpunkter kring detta och det var jobbigt för informatörerna att ringa detta område med alla negativa samtal. Eklanda hade linjerna 751, 771 och 772. Här hade hushållen mycket synpunkter på att turerna gick för sällan, framför allt på kvällar och helger och att man därför var tvungen att ha bil när man bodde där. Direktbuss till centrala Göteborg önskades av väldigt många. Eklanda omfattas av en omlottzon, vilket innebär att de som pendlar in mot Göteborg kan köpa en områdesladdning för Göteborg trots att de bor i Mölndal. Det var många intressanta samtal med mycket diskussioner i Eklanda. Vi fick in många synpunkter på biljettpriserna. Man tyckte i allmänhet att det var alldeles för dyrt med 3 kuponger när man bor så nära Göteborg och att det kostade alldeles för mycket med ett månadskort för att kunna åka mellan Mölndal och Göteborg jämfört vad det kostade att åka inom Göteborg. Många pensionärer tyckte också att det var orättvist att de inte fick åka gratis på samma sätt som pensionärerna fick göra i Göteborg. I Göteborg införde man gratis resor på kollektivtrafiken för ålderspensionärer från och med Detta gjorde man med idén att om fler pensionärer vänjer sig vid att åka kollektivt och sedan väljer Flexlinjen istället för att gå direkt från bil till färdtjänst skjuts färdtjänstdebuten upp några år. 18

19 Cykelvägar Inom Mölndals stad finns cirka tio mil gång- och cykelvägar och nätet byggs ut med några kilometer varje år. En cykelkarta över kommunen erbjöds som man kan även kunde hitta på trafiken.nu. Då östra Mölndal är väldigt kuperat var det färre som uppgav att de cyklade där. Genomförande Mölndals stad var den tredje kommunen i tidplanen och kampanjen genomfördes från och med slutet av september 2008 till mars hushåll kontaktades i Mölndal, Kållered och Lindome. Cykelkarta Mölndals Stad Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i nio omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev signerat av gatudirektören, en introduktionsbroschyr samt en klimattrafikfolder från Hållbar Utveckling i Väst. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Fem personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Mölndal erbjöds en bilbroschyr, en cykelbroschyr, en cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om tankställen för etanol och biogas i Mölndal. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med personer av dessa (70 procent). Bortfallet berodde på 351 felaktiga nummer, att hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 747 önskade avstå samtalet. 68 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 54 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 77 procent (4299 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 58 procent (3239 hushåll) och bilbroschyren av 51 procent (2 843 hushåll). Bilbroschyren var dock inte klar att erbjudas till hushållen i Eklanda. 15 procent (832 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 861 provåkarkort skickades till de hushåll (15 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Våren 2007 kontaktades hushåll i ett liknande projekt i Mölndals kommun. Detta verkade vara väl ihågkommet. Bosgården var ett av några områden som kontaktades igen och där sa många att de redan hade varit med och inte ville delta igen. På grund av det stora bortfallet valde vi vid nästa adressbeställning att i största möjliga mån inte kontakta fler hushåll i de områden som redan hade kontaktats

20 Skillnader mellan områdena i Mölndal Högst svarsfrekvens var det i områden med många villor, medan det var svårare att få tag på hushåll i de centralare delarna av Mölndal. Medianåldern var lägst i Eklanda där de flesta av hushållen även hade barn under 18 år. När hushållen i Eklanda kontaktades fanns det tyvärr ingen bilbroschyr att erbjuda och prata kring i samtalet. Det hade varit bra då Eklanda var det område där flest hushåll hade bil. Invånarna här åkte minst kollektivt och man var väldigt missnöjd med den kollektivtrafik som erbjöds i området. Jämfört med de andra områdena var det dock fler som kunde tänka sig att åka mer kollektivt. Mest kollektivt åkte man där tillgången till god kollektivtrafik var stor; Krokslätt, Mölndal centrum samt i de södra delarna av Mölndals stad. Cykeln användes mest av dem som bodde mellan centrala Mölndal och Göteborg. Minst cyklade man i östra Mölndal där det är mer kuperat och i södra Mölndal där avstånden är längre. Aktiviteter I Mölndal anordnades flera aktiviteter under projekttiden. Bland annat i Mölndals centrum (se bild nedan), Eklanda, Kållered och Lindome. Dessa samordnades med andra aktiviteter som drevs av Mölndals mobilitetskontor. Aktivitetsmaterialet anpassades för att fungera i Mölndal och tält och beach flags hyrdes av Trafikkontoret Göteborg. Efter de flesta aktiviteter gjordes en utvärdering. (Detta gjordes även i de andra kommunerna som hade någon aktivitet.) Nedan är exempel på två aktiviteter som anordnades. En stor del av textinnehållet kommer från utvärderingarna och kan vara till nytta för andra som vill ordna liknande aktiviteter. Mölndal centrum I Mölndals centrum anordnades en aktivitet i september 2008 som samordnades med Uppropet till alla Mölndals stads anställda om att ställa bilen under trafikantveckan. Inbjudningskort skickades till cirka hushåll i närområdet, information skickades till alla anställda inom staden, annons sattes in i både Mölndalsposten (MP) och Göteborgsposten (GP) samt att affischer sattes upp. Anordnarna tyckte att det var bra att skicka ut inbjudningar och att annonsera i tidningen samma dag. En del hade till och med sitt inbjudningsvykort med sig och såg det som en biljett till cykelservicen. Pressmeddelande skickades på måndagen samma vecka och det resulterade i en stor artikel i tidningen på onsdagen. Både GP och MP var på plats under aktiviteten och skrev om det efteråt. Cykelservicen var en succé med kö hela dagen. Vädret var bra; lagom soligt och inget regn. Köbildningen till cykelservicen gjorde att många använde tiden till att titta ordentligt i tältet, genomföra poängpromenaden eller prata med en tjänsteman från Foto: Marielle Fredriksson kommunen. Ytterligare en cykelreparatör hade dock behövts då några lämnade kön eftersom de inte orkade vänta. Aktiviteten besöktes av cirka 250 personer och över 80 personer fick sina cyklar fixade. Bland annat delades cirka 20

21 200 reflexer och cykelkartor ut. Nästan 60 personer deltog i tipspromenaden. Vinnarna och de rätta svaren annonserades i Mölndalsposten. Eklanda Även på aktiviteten i Eklanda, en onsdag i oktober, erbjöds samma koncept. Aktiviteten marknadsfördes genom ett utskick till alla cirka 750 hushåll i närområdet (samma urval som dem vi ringt till i området), annons i Mölndalsposten, affischer, samt information på Mölndals hemsida. Aktiviteten nämndes också i pressmeddelanden veckan innan. Av cirka 100 besökare var det 40 som passade på att fixa sina cyklar. Lika många gick tipspromenaden. Det bästa med denna aktivitet var att det var en bra mix av besökare som verkligen stannade till och kollade in vad det handlade om. Flera seriösa synpunkter kom in med förslag på förändringar i kollektivtrafiken som rapporterades vidare till ansvariga i kommunen. Många besökare var barn, men det kom också många engagerade föräldrar och andra vuxna. Många sa att det var roligt att det händer något i Eklanda, så i det här fallet var det till fördel för aktiviteten att det var på ett ställe utan någon direkt konkurrens om uppmärksamheten. Cykelservicen var en succé igen med kö hela eftermiddagen. Cykelservicen var bokad till kl. 18 men till allmänheten skrev man att den höll på till 17:30. Det var ett smart sätt att undvika irritation både i kön och hos reparatören. Vädret var lika bra som på aktiviteten i Mölndals centrum. Aktiviteten gick bättre än förväntat. Men det som var mindre bra var att anordnarna inte visste att det skulle bli så många besökare och så många frågor om kollektivtrafik. I så skulle de ha haft med sig någon från Västtrafiks kundservice som kunde svara på frågor. Kommunens nedlagda tid i kampanjen Tre personer var engagerade i arbetet. Antal totala timmar som lades ned av anställda på Mölndals stad var 141 timmar. (Det var dock fler anställda som deltog vid aktiviteterna som inte är inkluderade i dessa timmar.) Mölndal har en anställd som bara jobbar med mobilitetsfrågor på halvtid. Hon var dock föräldraledig vid den första tiden för projektet i kommunen och Mölndal hyrde då in en annan person på timbasis. Denna person hade tidigare erfarenhet efter att ha jobbat med direktbearbetningskampanjen som genomfördes i Göteborg och Mölndal fram till 2007 (även den delfinansierad av Klimp). Kungälvs kommun våren 2009 Kungälvs kommun är den kommun som ligger närmast norr om Göteborg. Mellan Kungälv och Göteborg är det 2,5 mil. Upp till Kode är det ytterligare 1,5 mil. I Kungälv och Ytterby bor cirka personer, i Kode I hela kommunen bor drygt invånare och ungefär 40 procent av dessa bor på landsbygden. 65 procent av bostadsbeståndet är småhus. Under perioden mars till maj 2009 kontaktade vi hushåll i centrala Kungälv, Ytterby, Kode och Ullstorp. Det sistnämna området var helt nybyggt med en stor andel barnfamiljer som började flytta in Ungefär hälften av de förvärvsarbetande i Kungälv arbetade inom kommunen, de flesta andra pendlade till Göteborg. 21

22 Invånarfakta Statistik för Kungälv jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 40,6 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 4,4 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 20,4 procent (21,0 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Kungälv jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 517 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : +19 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 29 procent (33 procent) Kollektivtrafik I augusti 2006 invigdes motorvägshållplatsen i Kungälv. Denna har inneburit fler och snabbare möjligheter att ta sig både norrut och söderut. Innan kampanjen startade i kommunen skedde några förbättringar i kollektivtrafiken som vi kunde berätta om i samtalen. I januari 2009 fick framför allt de boende i Ytterby samt Kode bättre förbindelser till och från Göteborg när Bohuståget utökades till halvtimmestrafik i högtrafik och timmestrafik övriga tider. Tåget tar bara 18 minuter från Ytterby till Göteborg och från Kode knappt en halvtimme. I januari startade även linje 315 och gav de nyinflyttade i Ullstorp en bra förbindelse till Kungälvs busstation. Denna gick varje halvtimme vid högtrafik, annars en gång i timmen. Om Ullstorpsborna gick ned till Karebyvägen hade de ännu fler förbindelser att välja på. Från Kungälvs busstation tog linje Grön express cirka en halvtimme till Nils Ericson terminalen i Göteborg. Grön express var en mycket populär linje och vid denna tid var det fler passagerare under rusningstid än vad det fanns sittplatser. Detta trots att bussen gick var 7-8-minut i rusningstrafik och varje kvart under resten av dagen. En utredning pågick om man kunde sätta in dubbeldäckare på en del turer. Kontaktade områden inringade på linjenätskartan Pendelparkeringar fanns i Kode, Ytterby station samt den största, med hela 250 platser, vid Eriksdal, i Göteborgs kommun. Många parkerade sina fordon här eftersom det var mycket billigare att åka kollektivt härifrån. Ett stort problem med pendelparkeringar är att det finns risk för skadegörelse och stölder. Detta gjorde att många drog sig från att ställa sin bil på en sådan plats. Platsbrist kunde också vara ett bekymmer på vissa ställen. 22

23 Många tyckte att det var alldeles för dyrt med 5 kuponger mellan Kungälv och Göteborg och även att det var för dyrt med 3 kuponger inom kommunen. Under tiden vi kontaktade hushåll i Kungälv lanserades även ett nytt betalsystem vilket ledde till många frågor och synpunkter. Cykelvägar Kungälv satsar varje år 10 miljoner kronor på utbyggnad av cykelvägar längs det statliga vägnätet. En ny cykelkarta togs fram inför kampanjstarten och på den trycktes även annan information, till exempel om cykelförvaringsboxarna vid motorvägshållplatsen. Sedan tidigare fanns två kartor över de så kallade älvrundorna som var mer inriktade på rekreation. Dessa skickades också med till dem som önskade. Många av dem vi pratade med saknade en cykelväg till Marstrand. Att cykla på vägen nu uppgavs vara förenat med livsfara. Likadant var det med vägen mellan Kode och Kungälv som många uppgav att de undvek att cykla på. Genomförande hushåll kontaktades i Ytterby, centrala Kungälv, Ullstorp och Kode från början av mars till mitten av maj Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i tre omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev signerat av kommunchefen, en introduktionsbroschyr samt en klimattrafikfolder från Hållbar utveckling i Väst. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Fem personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Kungälv erbjöds en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning Vinst varje mil, en cykelkarta över hela kommunen, två andra cykelkartor mer inriktade på motion/rekreation, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt ett blad med information om tankställen för etanol och biogas i Kungälv. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Från och med Kungälv ställde vi även frågan om hushållet tillämpade sparsam körning. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med av dessa (69 procent). Bortfallet berodde på 63 felaktiga nummer, att hela 527 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 248 önskade avstå samtalet. Cirka 61 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 47 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 84 procent (1 564 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 59 procent (1 102 hushåll) och bilbroschyren av 65 procent (1 221 hushåll). 25 procent (463 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller annan kollektivtrafikfolder hemskickad. Hela 405 provåkarkort skickades till de hushåll (22 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet, men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. 23

24 Skillnader mellan områdena i Kungälv Svarsfrekvensen i Kodes och Ullstorps villaområden var mycket högre än i de andra områdena. I Ullstorp innehöll en majoritet av hushållen barn under 18 år. Här sa många att de inte åker kollektivt över huvud taget och att man inte heller kunde tänka sig att börja åka. Skjutsning av barn, tidsbrist samt att det saknades direktlinje till Göteborg var det de främsta orsakerna. Här var det också mycket färre som sa att de cyklade som huvudsakligt transportmedel. Bland invånarna i Ytterby och centrala Kungälv var det fler som cyklade. Bilinnehavet var högst i Kode och lägst i centrala Kungälv. Kodeborna och Ytterbyborna, med närhet till pendeltågsstation, var de som uppgav att de åkte mest kollektivt. I centrala Kungälv kunde många tänka sig att börja åka mer med kollektivtrafiken och många fick provåkarkort. Aktiviteter I Kungälv anordnades en aktivitet vid invigningen av cykelbanan till Diseröd den 7 juni-09. Det kom fler än beräknat, kring 600 personer, trots att vädret inte var helt optimalt. Cirka 400 personer av dessa deltog även på tipspromenaden. Det hölls en CykelTrial-uppvisning som lockade stor publik och även cykelservicen var mycket populär. Besökarna uppskattade att aktiviteten inte hölls i centrum. Kommunens nedlagda tid i kampanjen Foto: Frida Steen Tre personer var engagerade i arbetet. Antal totala timmar som lades ned av anställda på Partille kommun var 140 timmar. Kommunen tog även fram en ny cykelkarta. Tjörns kommun maj 2009 Tjörn är Sveriges sjätte största ö och i kommunen bor drygt invånare. De äldre invånarna tenderar att bo i de västra delarna och de yngre i de östra delarna. Innan Tjörnbron byggdes 1960 tog man sig till ön via havet, därför var det de västra delarna som bebyggdes innan man kunde ta sig till ön via landvägen. Efter brons tillkomst är det på det de nordöstra delarna av ön som bostadsbyggandet har skett. Bebyggelsen är utspridd och småhus dominerar bostadsbeståndet. Många av dessa är fritidsbostäder. En stor andel av invånarna pendlar till Göteborg och nästan lika många till Stenungsund. Det är ofta begränsad framkomlighet kring Tjörnbron och under den kommande sommaren skulle arbeten pågå på bron som begränsade framkomligheten ytterligare. Kommunen ville därför att dialogen skulle genomföras i kommunen innan detta påbörjades för att få fler att ta bussen över bron eller samåka. Under maj 2009 kontaktade vi hushåll i Myggenäs, Höviksnäs, Kållekärr och Skärhamn. 24

25 Invånarfakta Statistik för Tjörn jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 43,2 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 5,3 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 19,2 procent (21 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Tjörn jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 550 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : 19 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 31 procent (33 procent) Kollektivtrafik Då bebyggelsen på Tjörn är utspridd är det svårt att erbjuda en kollektivtrafik som passar alla. De flesta väljer bilen framför kollektivtrafiken. Endast 12 procent av det totala antalet resor sker med kollektivtrafik och då är det främst skolresor. Det är också skolbarnens behov som i ganska stor utsträckning har format öns linjenät. Tjörnexpressen är linjen med flest antal resenärer och den kör utmed de vägar där flest invånare bor. Här körde även linje 350 vid tiden för vårt kontaktande. Den Karta över Tjörns samt Stenungsunds linjenät försvann dock i december Övriga linjer kompletterade dessa och körde skoltrafik. På kvällar och helger gick det få bussar och många av dem vi pratade med sa att det var svårt att ta sig hem. En stor del av kollektivtrafikresorna innefattade ett byte, antingen i Kållekärr (mitt på ön) eller vid Myggenäs korsväg. Det gjorde att många uppfattade resan som krånglig och att den tog för lång tid. Köer vid Tjörnbron skapade också förseningar för kollektivtrafiken. Från Myggenäs till Göteborg tog det vid tiden för vårt kontaktande 35 minuter att åka med bil medan det tog 50 minuter med buss. I januari 2009 utökades antalet tåg mellan Stenungsund och Göteborg till att gå varje halvtimme i högtrafik och varje timme på dagen. Detta informerade vi om och lyfte fram att man kan köra och ställa bilen på någon av pendelparkeringarna där pendeltåget stannar. Pendelparkeringar finns även vid byteshållplatserna Myggenäs hållplats och Kållekärrs bussterminal för att man ska kunna ta bussen därifrån. I december 2009 skedde några förbättringar i Tjörns kollektivtrafik. De kommentarer som kommit in vid samtalen var ett bra underlag för kommunen inför detta. När vi ringde samordnades bussarna med Bohuspendeln enbart i lågtrafik, men från och med december började de samordnades även i högtrafik. Tjörnexpressen snabbades också upp med 5 minuter genom att ett antal hållplatser på fastlandet togs bort. 25

26 Många tyckte att det var för dyrt att åka kollektivt. Med införandet av kontoladdningen den 17 maj 2009 blev dock resorna till Göteborg samt de kortare resorna till Stenungsund billigare. Priset började då sättas utefter avståndet fågelvägen istället för antal zoner bussen passerar. Cykelvägar Tjörns kommun har som mål att kommuninvånare och besökare ska kunna cykla säkert på hela ön. Därför prioriteras utbyggnaden av cykelvägar. Dessa försöker man knyta samman med cykelleder som går på upprustade småvägar och stigar. Genomförande Kampanjen genomfördes från slutet av april till början av juni hushåll kontaktades i Myggenäs, Höviksnäs, Kållekärr och Skärhamn. Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades i två omgångar till de hushållen med Posten. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunalrådet samt en introduktionsbroschyr. Efter att hushållen fått introduktionsutskicket kontaktades de inom kort per telefon. Fyra personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning, en cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en turlista för närbussen på Tjörn, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt en folder om hur kontoladdningen fungerar. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med 787 personer av dessa (79 procent). Bortfallet berodde på 8 felaktiga nummer, att 138 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 64 önskade avstå samtalet. 64 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 48 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 86 procent (680 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 65 procent (513 hushåll) och bilbroschyren av 72 procent (565 hushåll). 20 procent (156 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 179 provåkarkort skickades till de hushåll (23 procent)som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan områdena i Tjörn I alla områden vi kontaktade på Tjörn var det en hög andel av invånarna som uppgav att de aldrig åker kollektivt jämfört med invånarna i de andra deltagande kommunerna. Mest kollektivt uppgav Höviksnäsborna att de åkte och det var också de som kunde tänka sig att åka mer kollektivt jämfört med de andra. I Skärhamn och Kållekärr cyklade invånarna mest. En förklaring kan vara att de har närmare till butiker jämfört med vad de boende i Myggenäs och Höviksnäs har. 26

27 Aktiviteter Den 21 mars anordnades Hälsospårets dag. Cirka 50 personer besökte Nya vägvanors stånd och 40 personer deltog på tipspromenaden. Ballonger och reflexer med Nya vägvanor-loggan delades ut. Marknadsföringen av aktiviteten skapade flera artiklar i tidningen. Kommunens nedlagda tid i kampanjen En person var engagerad i arbetet från Tjörns kommun vilket totalt omfattande 110 timmar. Härryda kommun, augusti - september 2009 I Härryda kommun bodde vid 2009 års slut personer. Den största delen av bostadsbeståndet består av småhus och inflyttningen till kommunen är stor. Dialog med hushållen genomfördes i Mölnlycke som är den största orten med sina invånare. I ortens sydöstra delar byggdes många nya hus och helt nya områden. Under augusti och september 2009 kontaktades hushåll, bland annat nyinflyttade i dessa områden samt andra hushåll i Mölnlycke med tillgång till bra kollektivtrafik. Invånarfakta Statistik för Härryda jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 37,9 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 5,0 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 24,1 procent (21,0 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Härryda jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 465 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : +7 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 41 procent (33 procent) Kollektivtrafik Linje Grön express är stommen i Mölnlyckes kollektivtrafik. Från Mölnlycketerminalen till Göteborgs central tar resan knappt en halvtimme, men till Korsvägen vid Liseberg tar resan bara drygt en kvart. Det finns även en tågstation i Mölnlycke. Härifrån tar det cirka en kvart till Göteborgs central. Det är dock inte så tätt mellan avgångarna och vid tiden för vårt kontaktande fungerade det enbart att åka om man hade månadsladdning, inte med 100-kort Linjenätet runt Mölnlycke eller kontoladdning. Detta blev dock möjligt från december

28 Mölnlycke ligger i en dalgång vilket gör att samhället är kuperat. Tidigare har busslinjen Grön express ringlat sig fram för att få med så många resenärer som möjligt. Men i och med att samhället har expanderat med nya områden i de östra delarna lades linjen om i januari 2009 och det nybyggda området Nysäter fick då en ny och rakare sträckning till Mölnlycketerminalen. Även turtätheten utökades. Det var dock många hushåll i andra områden som tidigare hade haft expresslinjen i närheten som inte var så nöjda med omläggningen och de nya busslinjer de fått. Framför allt saknade de möjligheten att kunna åka direkt till Göteborg utan byten och de tidigare tätare turerna. Gångavståndet till närmaste hållplats blev även längre för en del resenärer. I januari 2009 lades inte bara Grön express om utan alla bussar började köra genom allén i nordvästra Mölnlycke istället för att flera av dem tidigare kört genom ett mer glesbefolkat område på vägen mot Göteborg. Detta gjorde att det tätbefolkade området runt allén fick 6-7-minuterstrafik i högtrafik mot Göteborg. Västtrafiks nya betalsystem infördes den 17 maj, men i och med att de gamla 100-korten togs bort först under hösten fick förändringen stor uppmärksamhet i medierna först då. Omfattande kritik riktades mot Västtrafik. Informationen om hur det nya systemet fungerade ansågs ha skötts dåligt, men framför allt ansåg man att det nya systemet var alldeles för krångligt och användarfientligt. Detta kom att sätta en prägel på många av samtalen. I Mölnlycke upplevde man även att priset för att resa inom kommunen hade blivit för dyrt med den nya kontoladdningen. Politikerna i Härryda fattade i samband med införandet av det nya betalsystemet beslut om att det skulle vara ett gemensamt pris för hela kommunen. Tidigare var det 2 kuponger (8,20 kr/st) inom Mölnlycke, 3 kuponger mellan Mölnlycke och Landvetter eller 4 kuponger om man skulle från de västra till de östra delarna av kommunen. Det nya priset blev 25,10 kronor inom hela kommunen. Cykelvägar I Härryda kommun byggs kontinuerligt cykelvägar och inför projektstarten satsade kommunen på att få fler att cykla genom att ta fram en ny cykelkarta. Kommunen vill öka möjligheten att cykla både säkert och attraktivt inom kommunen och till grannkommunernas tätorter. För att ta sig mellan Mölnlycke och östra Göteborg kan man cykla genom Delsjöns naturreservat och till Mölndal finns cykelbana hela vägen. Mellan Mölnlycke och Göteborg samt mellan Mölnlycke och Landvetter får dock cyklisterna samsas med de andra trafikanterna då separat cykelbana saknas. I samtalen var det många som önskade säkrare cykelvägar på dessa sträckor. Genomförande hushåll i Mölnlycke kontaktades från mitten av augusti till slutet av september Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i tre omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev signerat av kommundirektören, en introduktionsbroschyr samt en klimattrafikfolder från Hållbar utveckling i Väst. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Härryda erbjöds en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning, en 28

29 cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om hur man använder det nya betalsystemet. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med av dessa (80 procent). Bortfallet berodde på 63 felaktiga nummer, att 262 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 179 önskade avstå samtalet. Drygt 70 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 50 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 75 procent (1490 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 50 procent (994 hushåll) och bilbroschyren av 52 procent (1 034 hushåll). 25 procent (503 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller annan kollektivtrafikfolder hemskickad. 287 provåkarkort skickades till de hushåll (14 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan områdena i Mölnlycke De nybyggda områdena i sydöst innehöll fler barnfamiljer än de andra områdena. Här var det fler som hade bil och många upplevde att de behövde bil för att få ihop dygnets timmar med att hämta och lämna barn. Färre än i de andra områdena kunde tänka sig att åka mer med kollektivtrafiken och många tyckte att det tog för lång tid att åka till Göteborg med bussen. Det var också färre som kunde tänka sig att cykla, men så är ju avståndet mycket längre än i de andra områdena. Hushållen här var dock mer intresserade av vår information om mer miljövänliga resealternativ än i övriga områden. I Pixbo bodde minst antal barnfamiljer, men ändå var bilinnehavet högt. Många uppgav att de aldrig åkte kollektivt, men nästan en tredjedel uppgav att de kunde tänka sig att åka mer. Kollektivtrafikutbudet var dock sämre här. I Skinnefjäll fanns många barnfamiljer. Relativt många åkte redan kollektivt och fler kunde tänka sig att börja åka eller åka mer. En hög andel fick provåkarkort. Informatörerna upplevde dock att många av dem som deltog i samtalen talade i negativa toner då många tyckte att kollektivtrafiken försämrats efter sommaren. I sydvästra Mölnlycke var bilinnehavet lägst. Ändå var det relativt få som åkte kollektivt regelbundet och få som kunde tänka sig att åka mer. Däremot var det fler som uppgav att de cyklade regelbundet. De deltagande i Nordvästra Mölnlycke hade bra kollektivtrafik och åkte mer kollektivt än de andra. En högre andel kunde också tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Många fick provåkarkort. En stor andel uppgav att de cyklade regelbundet, men att de vill ha säkrare vägar att cykla på. Aktiviteter I samband med mobilitetsveckan i september 2009, samtidigt som hushåll kontaktades i kommunen, kunde invånarna i Mölnlycke möta samma affischer längs med vägarna som grannarna i Göteborg kunde göra. Materialet var anpassat till Trafikkontoret i Göteborg men justerades för att passa i Härryda. På stora informationsskyltar kunde man se och läsa tänkvärda texter kring bilkörning, t.ex. Vad en liter mjölk kan kosta: trettio kronor, 2 kilo koldioxid och ett par fina trivselkilon. 29

30 Kommunens nedlagda tid i kampanjen Åtta personer från Härryda kommun var på olika sätt inblandade i projektet, varav flera av dem var involverade i framtagandet av den nya cykelkartan. Tillsammans lade de ned totalt 91 timmar. Kungsbacka kommun, hösten 2009 Kungsbacka kommun ligger i Hallands län och gränsar till Göteborgs och Mölndals kommuner i norr. Både E6 och E20 samt järnvägen, Västkustbanan, sträcker sig genom kommunen från norr till söder. Kommunen är stor till ytan och större delen av befolkningen bor i de västra delarna längs med kusten. Antalet invånare i Kungsbacka kommun har fördubblats på 30 år och ökar med kring personer varje år. Vid slutet av år 2009 var invånarantalet knappt personer. Dessa bodde då i cirka hushåll av dessa kontaktades under perioden september till november De flesta som arbetar pendlar till Mölndal och Göteborg med bil. Invånarfakta Statistik för Kungsbacka jämfört med snittet (inom parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 39,6 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 4,9 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 23,7 procent (21,0 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Kungsbacka jämfört med snittet (inom parantes) för alla deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 510 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : +9 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 34 procent (33 procent) Kollektivtrafik I Kungsbacka kommun är kollektivtrafikutbudet bra i de västra delarna, medan det är sämre i de glesbebyggda delarna i öst. När dialogen genomfördes i kommunen hade precis alla bussar bytts ut mot nya fräscha bussar. Nedan är områdena uppdelade efter ort då utbudet skiljer mellan dem. I samtalen med invånarna fick vi utöver de synpunkter som nämns i texterna nedan även in många synpunkter på det nya betalsystemet. Kungsbacka tätort Den viktigaste länken i Kungsbackas kollektivtrafik är pendeltåget till Göteborg. Det körde i kvartstrafik i högtrafik och tog cirka 25 minuter från Kungsbacka station till centrala Göteborg. Det har emellanåt varit problem med mycket förseningar och inställda tåg på Kungsbackapendeln, men under 2008 hade pendeltåget en mycket hög punktlighet. De två följande vintrarna efter dialogen var det dock åter många problem. 30

31 Förutom Kungsbackapendeln kunde invånarna en kort tid innan vi började kontakta hushåll i Kungsbacka även börja åka med Öresundståget till och från Göteborg. Dessa gick direkt till Göteborg på bara 20 minuter. Västtrafiks periodladdning var giltiga på dessa tåg vid denna tid, men inte den nya kontoladdningen. Inom Kungsbacka stad finns även tätortstrafik. Men utbudet var ganska dåligt då de flesta turerna bara gick en gång i timmen samt att de tog lång tid. En utredning om ny och bättre tätortstrafik hade gjorts, men av ekonomiska skäl skulle inga förändringar göras på kort sikt. Invånarna i Tölö och Hede har dock cykel- eller gångavstånd till Hede station, men de kunde även ta en Linjenätet i Kungsbacka kommun buss till pendeltåget vid Hede station var 30:e minut i högtrafik. Det finns även pendelparkeringar vid alla pendeltågsstationerna. Vid Hede station fanns nästan 200 parkeringsplatser. Anneberg De boende i Anneberg har gång- eller cykelavstånd till sin pendeltågsstation. Detta är sista stationen i kommunen innan tåget rullar in i Mölndals kommun och resan tar det cirka 20 minuter till Göteborgs central. Onsala Projektet i kommunen sammanföll med starten av den nya linjen Onsalasnabben som startade i mitten av augusti Onsalavägen är överbelastad och man måste flytta över bilresor till kollektivtrafiken. Onsalasnabben tog resenärerna till Hede station på morgonen för ett snabbt byte till pendeltåget och tvärtom på eftermiddagen. Detta gav en snabb och enkel förbindelse till Göteborg. Onsalasnabben är skräddarsydd för att passa arbetspendlare till Mölndal och Göteborg. Den stannade enbart vid fem hållplatser och körde åtta turer på förmiddagen och åtta på eftermiddagen. Antalet pendelparkeringar har utökats och en ny byggdes vid Fjordskolan för möjlighet att lämna och hämta barn på skolan eller dagiset som ligger i närheten. Cykelparkering finns vid alla hållplatser. Fram till sommaren 2005 körde linjen Orange express hela vägen från Onsala via Mölndal till Göteborg. På grund av höga kostnader togs den bort och istället infördes kvartstrafik med linje 731 till Kungsbacka station, där man sedan kunde byta till tåget. När dessa förändringar infördes i juni 2005 ökade resandet markant i Onsalaområdet. På Onsalahalvön kontaktade vi drygt hushåll som bodde inom gång eller cykelavstånd till en hållplats som trafikerades av den nystartade Onsalasnabben. Av flertalet saknades dock linje Orange express eftersom den gav direktförbindelse till olika platser på sin väg till Göteborg. Kring tiden för vårt kontaktande var det i snitt cirka 10 personer per tur som åkte Onsalasnabben. För att gå runt behövs dock cirka 30 resenärer per tur. Fram till hösten 2010 hade resandet ännu inte ökat, men de som åkte var nöjda. Åsa Sjutton kilometer söder om Kungsbacka ligger Åsa som har invånare. Inflyttningen har varit stor de senaste åren och de flesta pendlar till arbeten i Kungsbacka eller Göteborg. Här har man 31

32 länge önskat en tågstation för tåget mellan Halmstad och Göteborg. Kungsbacka kommun har drivit frågan mot Banverket men vid tiden för kampanjen hade de ännu inte sagt ja. Kollektivtrafiken som erbjöds när vi ringde var buss 732 som gick varje kvart till en gång i halvtimmen i högtrafik till tåget i Kungsbacka för vidare färd mot Göteborg. Hela denna resa tog knappt en timme. Vi kontaktade cirka 900 hushåll i Åsa och en stor andel kunde inte tänka sig att åka kollektivt så länge kollektivtrafiken såg ut som den gjorde. De ville inte behöva göra ett byte för att åka till Göteborg. Först när det kommer en tågstation sa fler att de kunde tänka sig att börja åka kollektivt istället för att ta bilen. Vid samtalen kunde vi i alla fall berätta att busstrafiken utökats sedan sommaren och att linjen då hade börjat gå en gång i halvtimmen även på lördagar. Fjärås Fjärås ligger åtta kilometer söder om Kungsbacka och har invånare. Vi kontaktade knappt 500 hushåll och informerade bland annat om att linje 742 förbättrats. Sedan sommaren hade den börjat gå en gång i halvtimmen på morgnar och eftermiddagar. Dessförinnan hade den bara gått en gång i timmen. Många synpunkter handlade dock om att man ville ha ännu tätare mellan turerna. Cykelvägar Genom kommunen löper tre fina cykelleder. Ginstleden går nära kusten genom hela Halland. Cykelspåret startar i norra Bohuslän och sträcker sig hela vägen ned till Helsingborg. Sverigespåret går också igenom kommunen och vidare ned mot Karlshamn. Genomförande hushåll i Kungsbacka kommun kontaktades från mitten av september till början av november Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i tre omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunstyrelsens ordförande, och en introduktionsbroschyr. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Kungsbacka erbjöds en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning, en cykelkarta (Fritidskarta) över hela kommunen, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter, information om hur man använder det nya betalsystemet samt kommunens miljömålsbroschyr. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med av dessa (79 procent). Bortfallet berodde på 34 felaktiga nummer, att 324 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 321 önskade avstå samtalet. Cirka 59 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 41 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 79 procent (1 995 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 59 procent (

33 hushåll) och bilbroschyren av 50 procent (1 249 hushåll). 20 procent (501 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller annan kollektivtrafikfolder hemskickad. 233 provåkarkort skickades till de hushåll (nio procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan områdena i Kungsbacka Få av hushållen vi talade med åkte kollektivt regelbundet och många sa att de tog bilen eftersom det inte fanns någon direktförbindelse till den plats de skulle till i Göteborg. De boende i Åsa och Fjärås reste minst med kollektivtrafiken. De vill inte åka mer förrän de får bättre förbindelser och inga byten till Göteborg. Åsaborna tänkte inte förändra sina resvanor förrän de får en tågstation. I Åsa var det däremot fler som sa att de cyklade än vad man gjorde i de andra områdena. De boende i Anneberg, området närmast Göteborg, åkte desto mer kollektivt. Här kunde många även tänka sig att börja åka eller åka mer. Även i Kungsbacka tätort var det relativt många som redan åkte kollektivt. Men många sa även att de kunde tänka sig att börja åka eller åka mer. Cykel var också ett vanligt färdmedel. Aktiviteter En aktivitet hölls i Onsala den 26 september Sex personer arbetade vid Nya Vägvanors stånd; tre informatörer från Västtrafik, Kungsbackas kollektivtrafikstrateg samt kommunens Agenda 21- samordnare. På plats fanns också en av bussarna som trafikerar Onsalasnabben samt bussföraren till denna. Antalet besökare var kring 250 och i tipspromenaden deltog ett trettiotal av dessa. Fina Nya Vägvanor-priser delades ut till vinnarna. Aktiviteten gjordes i samarrangemang med andra aktörer vilket antagligen lockade dit fler besökare. Fokus var dock Onsalasnabben och det nya biljettsystemet, vilket besökarna var mycket intresserade av. Om vädret hade varit bättre skulle antagligen ännu fler besökare ha kommit. Kommunens nedlagda tid i kampanjen Två personer från kommunen jobbade med kampanjen. En informatör hjälpte till i arbetet med att ta fram material och pressmeddelande. Totalt gick de tre personerna in med 121 timmar i projektet. Alingsås kommun hösten 2009 Alingsås kommun har drygt invånare, varav bor utanför staden Alingsås. Under oktober och november 2009 kontaktades hushåll i kommunens andra tätorter samt hushåll med närhet till de vägar som fick utökad kollektivtrafik efter sommaren I denna omgång kontaktade vi fler landsbygdsbor än vi gjorde i någon av de andra kommunerna. Invånarfakta Se Dialog med hushållen i Alingsås hösten Biltrafik Se Dialog med hushållen i Alingsås hösten

34 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken utökades på många ställen i Alingsås kommun i augusti Bland annat samordnades skolskjutsen med linjetrafiken, vilket innebar att även vuxna kunde börja åka med dessa bussar. I Ingared och Norsesund kunde invånarna, redan sedan tidigare, ta pendeln från Norsesunds station till Göteborg (32 min) eller till Alingsås (11 min). Ingaredsborna har en buss som passar med tåget som går härifrån, men de kan även ta bilen och ställa den på pendelparkeringen vid stationen. Många av dem som ringdes, speciellt de som bodde på landet, kände inte till att utbudet hade ökat. Men flera av dem vi pratade med tyckte ändå att bussarna gick för sällan för att de skulle åka. Minst åkte man i norra delen av Alingsås (Långared & Simmenäs) samt i Tollered där kollektivtrafikutbudet också var sämre. Mest kollektivt åkte man i Norsesund och Ingared där utbudet var mycket bättre. I oktober 2009 erbjöd Alingsås kommun sina invånare ett gratis månadskort i hela kommunen eller inom tätorten. Detta utnyttjades av många. Därför gav vi enbart provåkarkort till dem som inte haft möjlighet att använda kommunens erbjudande eller till dem som pendlade till en plats utanför kommunen dit den erbjudna laddningen inte gällde. Cykelvägar De flesta av hushållen vi kontaktade i denna omgång hade ingen mat- eller servicebutik i närområdet och avstånden var långa. Det var främst de som bodde i tätorterna som använde cykel. Många som bodde på övriga platser upplevde att det var för farligt att cykla på de smala vägarna eftersom vägen var smal och det inte fanns någon väggren. Genomförande Från oktober till november 2009 genomfördes den andra kampanjomgången i kommunen hushåll kontaktades i kommunens andra tätorter (Hemsjö, Ingared, Ödenäs, Långared och Sollebrunn) samt boende längs med vägar som fått utökad kollektivtrafik efter sommaren. Alingsås kommun med linjenätet Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades till de hushållen med Bring Citymail och Posten. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunens kollektivtrafikansvarige, en introduktionsbroschyr samt en klimattrafikfolder från Hållbar utveckling i Väst. 34

35 Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Alingsås erbjöds en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning, en cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om hur man använder det nya betalsystemet. Färre cykelkartor skickades i denna omgång eftersom den till stor del inte omfattade de områden vi ringde. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med 899 personer av dessa (hela 82 procent). Bortfallet berodde på 5 felaktiga nummer, att 107 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 90 önskade avstå samtalet. 65 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 49 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 65 procent (581 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades bara av 21 procent (192 hushåll) och bilbroschyren av 54 procent (481 hushåll). 19 procent (174 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 69 provåkarkort skickades till de hushåll (åtta procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Det var färre som fick provåkarkort i denna omgång eftersom så många redan hade fått en månadsladdning av kommunen plus att färre ansåg att de hade tillräckligt bra kollektivtrafik för att kunna pendla med denna. Skillnader mellan de ringda områdena i Alingsås kommun 2009 Svarsfrekvensen skilde sig som vanligt åt mellan landsbygd och tätort, med fler medverkande bland dem som bodde på landet. I Ingared och Norsesund bodde flest barnfamiljer. Här åkte invånarna också betydligt oftare med kollektivtrafiken än i de andra områdena. Det förklaras rimligtvis med att de har relativt nära till pendeltåget. I Sollebrunn var det färre hushåll som innehöll barn. Färre hade bil och fler cyklade. Relativt få åkte dock kollektivt, men många sa att de kunde tänka sig att börja åka mer. I Tollered var det en stor andel som uppgav att de skulle vilja åka mer kollektivt, men att det var alldeles för dåliga kollektiva förbindelser för att det skulle kunna fungera. I Långared och Simmenäs var det få av de vuxna som åkte kollektivt. Där var kollektivtrafiken mer lågfrekvent och många hade långt till hållplatsen. Aktiviteter En aktivitet hölls även detta år i september på Lilla Torget. Deltog gjorde personal från kommunen, två personer från Västtrafiks kundservice samt Sportson som stod för cykelservice. Aktiviteten var dock inte lika välbesökt som förra året, antagligen på grund av att vädret var sämre. Uppskattningsvis var det 600 besökare. 35

36 Kommunens nedlagda tid i kampanjen Utöver projektets kontaktperson deltog nio personer från kommunen. Tillsammans lade de totalt ned 80 timmar. Flera av dessa jobbade enbart under aktiviteten. Partille kommun vintern I denna andra omgång kontaktades hushåll i områdena Sävedalen och delar av Björndammen. Sävedalens byggnation domineras av villor, medan Björndammen består av flerfamiljsbostäder. I Sävedalen, som gränsar till Göteborgs stad, kontaktades hushåll. Björndammen ligger längre österut i kommunen och där kontaktades 240 hushåll. Invånarfakta Se Dialog med hushållen i Partille kommun, våren Biltrafik Se Dialog med hushållen i Partille kommun, våren 2008 Kollektivtrafik I Partille kommun skulle stora förändringar ske med kollektivtrafiken några månader efter att vi kontaktade hushållen, i juni En ny trafikentreprenör skulle ta över busstrafiken med nya fräscha bussar och i alla områden skulle det bli kvartstrafik under högtrafikstimmarna. Även om dessa trafikförändringar inte var genomförda när vi ringde kunde vi informera hushållen om alla förbättringar som skulle komma. Sävedalen och Björndammen har en bra kollektivtrafik. Från båda områdena har man snabba förbindelser till Göteborg. På Göteborgsvägen i norra Sävedalen utgör linje 513 stommen i busstrafiken. Den gick då en gång i halvtimmen, men skulle börja gå varje kvart från och med sommaren. I södra Sävedalen gick linje 512 och 515 tidsmässigt ganska nära varandra. Men från och med juni skulle de samordnas bättre så att de tillsammans skulle bilda kvartstrafik. Här hade invånarna även tillgång till linje 514, en snabb linje till Östra sjukhuset. Sävedalen och Björndammen inramade på linjenätskartan I Björndammen hade busshållplatserna alldeles nyss byggts om och fått nya realtidsskyltar och väderskydd. Härifrån kunde resenärerna bland annat ta linje 503 för att snabbt komma in till Göteborg under högtrafik. Många av hushållen hade synpunkter på kostnaden för att åka kollektivt, framför allt de som bodde i Sävedalen som ligger så nära Göteborg att de i stort sett såg sig som göteborgare. Precis som när vi kontaktade Mölndalshushåll var många upprörda över att det kostade så mycket mer med ett 36

37 periodkort för att kunna åka mellan Partille och Göteborg än vad det kostar att åka inom Göteborg. Detta tyckte många av hushållen var orättvist och man ansåg istället att Partille borde ingå i samma avgiftszon som Göteborg. Att göteborgare över 65 år fick åka gratis i kollektivtrafiken under lågtrafik tyckte man också var orättvist. Partille kommun hade sagt nej till motsvarande och valde istället att lägga pengarna på de kommande förbättringarna i kollektivtrafiken. På grund av negativ uppmärksamhet i media om Västtrafiks kontoladdning samt egna negativa erfarenheter hade många vi pratade med en dålig bild av kollektivtrafiken. Många personer kände sig osäkra då de ska behöva komma ihåg att checka ut och de var också osäkra på om rätt belopp skulle dras från kortet. Genom införandet av kontoladdingen ändrades även bytesreglerna när man ska åka över en zongräns. För många blev bytestiden mycket kortare, vilket gjorde att flera tyckte att det blev billigare att ta bilen till Göteborg istället eftersom man inte hann utföra sina ärenden utan att behöva betala för en ny resa på vägen hem. Cykelvägar Södra Sävedalen är ganska platt och har bra cykelvägar. Sävedalen för övrigt är ganska kuperat. I norra Sävedalen sträcker sig Göteborgsvägen i öst-västlig riktning. Denna höll på att byggas om vid tiden för vårt kontaktande. Här har det varit farligt att cykla med alla utfarter, men när arbetet är klart kommer säkerheten att bli bättre. Det var meningen att cykelvägen skulle ha varit klar till den andra dialogen med hushållen i kommunen, men av olika skäl hade arbetet försenats och var istället i full gång. Vid tiden för vårt kontaktande var det även ett brott i cykelbanan mot Göteborg längs med E20 då ett nytt mot höll på att byggas. Cyklisterna leddes istället till att cykla på kuperade vägar bland husen. Genomförande Enligt planen skulle hushåll kontaktas i denna andra omgång, men i Sävedalen och Björndammen fanns inte så många telefonnummer till fasta telefoner att få ut från PAR. Antalet blev istället hushåll. Dialogen genomfördes från november 2009 till januari 2010 med uppehåll för julledighet under två veckor. Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i tre omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev, signerat av gatuchefen, samt en introduktionsbroschyr. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Sex personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, Vägverkets broschyr om sparsam körning, en cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om hur man använder det nya betalsystemet. Om det var någon som var extra intresserad av cykling skickade vi även med en cykelbroschyr som fanns kvar från förra omgången. Ingen ny togs dock fram till denna omgång på grund av för höga kostnader och mycket arbete i förhållande till nyttan. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. 37

38 Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med personer av dessa (76 procent). Bortfallet berodde på 25 felaktiga nummer, att 395 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 303 önskade avstå samtalet. 66 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 50 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 74 procent (1 741 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 55 procent (1 296 hushåll) och bilbroschyren av 51 procent (1 188 hushåll). 18 procent (426 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 266 provåkarkort skickades till de hushåll (11 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan Sävedalen och Björndammen Svarsfrekvensen var mycket lägre i Björndammen än i Sävedalen. Informatörerna upplevde även att det var mycket färre intresserade där. Dock åkte invånarna redan mycket mer med kollektivtrafiken än vad de i Sävedalen gjorde och det var också många fler som sa att de kunde tänka sig att åka mer med kollektivtrafiken. Bilinnehavet i Björndammen är mycket lägre än i Sävedalen. I Björndammen var medianåldern lägre hos dem vi pratade med och antalet barnfamiljer var färre än hos de hushåll vi pratade med i Sävedalen. Sävedalsborna cyklade mer än de boende i Björndammen. Förklaringen ligger antagligen i att Sävedalen ligger tätt inpå Göteborg med i genomsnitt bra cykelvägar medan Björndammen ligger längre ifrån. Aktiviteter En aktivitet genomfördes i Sävedalen i slutet av september Aktiviteten hölls för att invånarna skulle uppmärksamma den förbättrade kollektivtrafiken som hade införts i juni. Samtidigt pågick olika mobilitetskampanjer i bland annat Göteborg och Mölndal. Tre personer från Busslink (den nya trafikentreprenören), två informatörer från Västtrafik samt tre personer från kommunen var på plats för att informera om detta. Även cykling uppmärksammades och de som kom på cykel kunde få den servad av en cykelreparatör som var på plats. Besökarna kunde bland annat få cykelkartor, cykelreparationskit och reflexer. Det fanns även en tipspromenad med fina priser (t ex fria resor med kollektivtrafiken i två veckor). Under de båda dagarna var det en ganska jämn ström av besökare. Kommunen tyckte att aktiviteten var ett bra sätt att nå ut till invånarna, speciellt för att möta dem som vanligtvis inte kontaktar kommunen. Synpunkterna som kom in togs också emot tacksamt. Aktiviteten marknadsfördes genom annonsering i Partille tidning, Göteborgsposten samt genom information på kommunens hemsida. På detta vis nådde man majoriteten av kommunens hushåll. En lärdom från aktiviteten var att det hade varit bättre att marknadsföra att det var kommunen som stod vid tältet, exempelvis genom kläder med kommunloggan. Aktivitetsmaterial som tält, skyltar, affischer med mera hade lånats från Trafikkontoret i Göteborg och på dessa stod det Nya Vägvanor. Kontaktpersonen tyckte dock att hon fått bra stöd i planeringen av aktiviteten och att det var bra att de kunde låna material från Trafikkontoret i Göteborg. 38

39 Kommunens nedlagda tid i kampanjen Tre personer från kommunen var engagerade i arbetet. Antal totala timmar som lades ned av anställda på Partille kommun var 55 timmar. Utöver detta tillkommer det att en person ytterligare var inblandad i aktiviteten vars timmar inte ingår här. Lerums kommun våren 2010 Lerums kommun hade i slutet av 2009 cirka invånare. Den större delen av bostadsbeståndet i kommunen består av småhus hushåll, främst boende i Lerums kommuns tätorter, kontaktades mellan januari och juni Invånarfakta Statistik för Lerum jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror: Medelålder 38,7 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 2,8 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 22,9 procent (21 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Lerum jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 467 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : +5 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 37 procent (33 procent) Kollektivtrafik Genom Lerums kommun går Västra stambanan med Alingsåspendeln som stannar vid stationerna Aspen, Aspedalen, Lerum, Stenkullen, Floda och Norsesund. Vid dessa stationer finns pendelparkering för bilar och cyklar. Turerna går med antingen timmes eller halvtimmesintervall och under högtrafik var femtonde minut. Från Lerums station tog det endast 20 minuter till Göteborgs central. Parallellt, norr om stambanan, går de regionala linjerna Orange Express och 520 som går mellan Sjövik i norr genom Gråbo ned till Göteborg. Från Gråbo till centrala Göteborg tar det drygt 35 minuter. Det finns även ett flertal lokala linjer, varav många är kopplade till pendeltåget. Se linjenätskartan bredvid. I kommunen finns även Flexlinjen, en linje med fordon och hållplatser anpassade för äldre och funktionshindrade. Denna körde i Lerum, Stenkullen, Floda och Gråbo en gång per timme. Lerumsborna hade fler synpunkter på kollektivtrafiken än invånarna i de andra kommunerna. Detta berodde främst på det nya betalsystemet samt problem för kollektivtrafiken i samband med snön under slutet av vintern. 39

40 I februari försvann möjligheten att åka på det gamla 100-kortet. Många hade synpunkter på förändringarna och en del sa även att de nu inte åkte kollektivt längre på grund av det nya biljettsystemet. Framför allt tyckte man att det var krångligt och att det kändes osäkert om rätt summa drogs från kortet eller inte. Under februari var det stora problem med pendeltågen på grund av mycket snö och ett urspårat tåg. Stora förseningar, inställda tåg och avsaknad av tillräcklig information skapade stor irritation hos kollektivtrafikresenärerna. Detta återspeglades i antalet synpunkter. I december 2010 startade sedan en ny busslinje mellan Lerum och Göteborg, Lerumssnabben. Den gick en gång i halvtimmen på vardagarna. Om det var problem med tåget på vintern fanns alternativet att ta bussen mellan Lerum och Göteborg. Linjenätet i Lerums kommun Många hade synpunkter på att de olika linjerna ofta passade dåligt ihop så att det tog för lång tid att resa inom kommunen. Boende längs med pendeln verkade dock relativt nöjda med förbindelsen till Göteborg, däremot tyckte de att tågen ofta var fullsatta och att priset på månadskortet var högt. Cykelvägar Lerums kommun hade nästan 10 mils cykelvägnät. Detta var markerat på de turistkartor som skickades i efterhand till de hushåll som önskade en sådan. Kartorna blev klara först i juni och utskicket gjordes från kommunen. De som önskade kunde även hämta kartan på kommunens medborgarkontor antog Lerums kommun en resepolicy för de anställdas tjänsteresor med syftet att miljöbelastningen från dessa skulle minska. Bland annat skulle lokala tjänsteresor under två kilometer i första hand utföras till fots eller med cykel. Tjänstecyklar fanns till förfogande på flera enheter och under 2010 öppnade en cykelpool för alla anställda i kommunhuset. Genomförande hushåll i Lerums kommun kontaktades från januari till början av juni Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades med Bring Citymail i nio omgångar med indelning efter närliggande områden. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande, samt en introduktionsbroschyr. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Fem personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I Lerum erbjöds en bilbroschyr, Trafikverkets broschyr om sparsam körning, en cykelkarta över hela kommunen (Turistkarta med cykelvägar), tidtabeller samt en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter. Informatörerna packade och skickade sedan det material 40

41 som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med personer av dessa (78 procent). Bortfallet berodde på 246 felaktiga nummer, att hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 707 önskade avstå samtalet. 65 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 48 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 64 procent (4 777 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 63 procent (4 660 hushåll) och bilbroschyren av 55 procent (4 129 hushåll). 22 procent (1 609 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 853 provåkarkort skickades till de hushåll (11 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet med som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan områdena i Lerum Hushållen i Lerum, Stenkullen och Floda (orterna utmed järnvägen) åkte mer kollektivt än hushållen i de andra orterna och fler kunde även tänka sig att åka mer kollektivt. De boende utmed Orange express åkte inte lika mycket med kollektivtrafiken, framför allt inte de boende i Björboholm och Sjövik. Här fanns många fritidshus och många bodde mer lantligt och längre från en hållplats. Många fick dock information om hur de kunde göra sitt bilåkande mer miljöanpassat. I Gråbo var det störst andel som cyklade och gick regelbundet i transportsyfte. Även i Tollered var de få som åkte kollektivt regelbundet och i nästan hälften av hushållen var det ingen av de vuxna som åkte kollektivt. Här var det få som fick provåkarkort då många upplevde att det inte fungerade att åka. Något ovanligt var att nästan lika många män som kvinnor som svarade. Aktiviteter En presentation av kampanjen gjordes inför dess start i samband med att meteorologen Per Holmgren höll en föreläsning som kommunen ordnat för invånarna i mitten av november En tipspromenad om Nya Vägvanor anordnades i samband med kommunens Bo & Energidagar i september 2010 och cirka 50 personer deltog i denna. Uppskattningsvis besökte kring 100 personer Nya Vägvanors stånd. Bredvid hölls en tävling i Sparsam körning med simulatorer som ett företag höll i. Fina priser kunde vinnas, som t ex ett Västtrafikkort med en regionen runtladdning i 30 dagar, Nya Vägvanor-ryggsäck med mera. Alla som deltog i tävlingarna fick Nya Vägvanor-reflexer. Aktiviteten fungerade bra som en uppföljning till kampanjen som pågått i Lerum under våren. Många kände igen konceptet. Kommunens nedlagda tid i kampanjen Utöver kommunens projektledare för kampanjen som lade ned 100 timmar under och efter genomförandet var ytterligare sex personer delaktiga. Dessa lade tillsammans ned 67 timmar i projektet. 41

42 Alingsås kommun hösten 2010 Alingsås kommun har drygt invånare, varav bor i staden Alingsås. Under oktober 2010 kontaktades 500 hushåll i kommunen. Detta var den tredje och sista omgången av projektet som genomfördes i Alingsås. Hösten 2008 kontaktades de hushåll som hunnit flytta till Stadsskogen, en ny stadsdel som fortfarande är under uppbyggnad. Vid denna omgång, två år senare, kontaktade vi de hushåll som flyttat in sedan sist samt de hushåll med barn under 12 år som vi valde bort Vi kontaktade även hushåll med gångavstånd till pendeltågsstationen i Västra Bodarna. Denna ort hade drygt invånare hösten Invånarfakta Se Dialog med hushållen i Alingsås hösten Biltrafik Se Dialog med hushållen i Alingsås hösten Kollektivtrafik Bostäderna håller fortfarande på och växer upp i Stadsskogen, men ända sedan de första husen började byggas i området har de nyinflyttade haft tillgång till stadsbusslinje 2. Turen tog en kvart till Alingsåsterminalen och gick en gång i halvtimmen från morgon till tidig kväll under vardagar. Senare på kvällen samt på lördagar gick bussen en gång i timmen. Många önskade att bussen skulle gå senare på kvällarna, framför allt på fredags- och lördagskvällar. På söndagar gick ingen buss alls till Stadsskogen och det kan bli aktuellt först i december Allt fler åker Linjenätet vid Västra Bodarna och Stadsskogen ändå med kollektivtrafiken i Alingsås och i december 2010 fick de två stadslinjerna kvartstrafik i högtrafik med förhoppningen att fler skulle välja buss och tåg för arbetsresorna. I Västra Bodarna finns en station för Alingsåspendeln. Härifrån tar det 8 minuter till Alingsås och 35 minuter till Göteborg. Det är kvartstrafik i högtrafik och halvtimmestrafik en stor del av övrig tid. I december 2010 utökades trafiken så att den gick en gång i halvtimmen även under sena kvällar och helger. Här hade inte invånarna så mycket synpunkter på själva tåget och tiderna, men de önskade få mer och bättre information vid förseningar eller inställda tåg. De hade dock många synpunkter på det nya betalsystemet och prissättningen på kollektivtrafiken i förhållande till vad det kostar att åka bil. Cykelvägar Cykelnätet är väl utbyggt inom Alingsås stad, men hushållen i Stadsskogen önskade att det ska byggas en cykelväg utmed järnvägen in till centrala Alingsås för att kunna ta sig dit snabbare. I Västra Bodarna var man för tillfället i stort sett enbart hänvisad till att cykla på bilvägarna. Men byggandet av cykelbana längs med utbyggnaden av E20 var på gång och detta såg många fram emot. 42

43 Genomförande I oktober 2010 kontaktades ytterligare 500 hushåll boende i Alingsås kommun då det fanns utrymme för detta. 295 av dessa bodde i Stadsskogen och 204 i Västra Bodarna. Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades till de 500 hushållen med Bring Citymail. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunens kollektivtrafikansvarige, och en introduktionsbroschyr. På baksidan av brevet fanns information om hur kommunen arbetar för att minska sin klimatpåverkan. Efter att hushållen fått informationsbrevet kontaktades de inom kort per telefon. Två personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial. I denna omgång erbjöds en ny digital bilbroschyr (den upptryckta från 2008 kändes för gammal nu efter 2 år), Trafikverkets broschyr om sparsam körning, en cykelkarta över hela kommunen, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt information om hur man använder det nya betalsystemet. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kan laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de 500 hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med 402 personer av dessa (80 procent). Bortfallet berodde på 8 felaktiga nummer, att 52 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 38 önskade avstå samtalet. 62 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 50 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 81 procent (325 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 47 procent (188 hushåll) och bilbroschyren av 67 procent (269 hushåll). Hela 36 procent (145 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 63 provåkarkort skickades till de hushåll (16 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan de ringda områdena i Alingsås kommun 2010 Svarsfrekvensen skiljde sig som vanligt åt mellan landsbygd och tätort. Svarsfrekvensen i Stadsskogen var 75 procent, medan den var hela 88 procent i Västra Bodarna där det även fanns fler barnfamiljer. Invånarna i Västra Bodarna åkte betydligt oftare med kollektivtrafiken än de boende i Stadsskogen. Det förklaras rimligtvis med att de har så nära till pendeltåget. Trots att nästan hälften av hushållen vi pratade med redan hade minst en vuxen som åkte regelbundet med kollektivtrafiken i Västra Bodarna var det många som kunde tänka sig att åka mer kollektivt. Endast knappt en tiondel av de vuxna åkte aldrig kollektivt. Motsvarande siffra för Stadsskogen var en fjärdedel. Här var det dock dubbelt så många som cyklade i transportsyfte. I Västra Bodarna var det däremot fler som gick i transportsyfte. Aktiviteter Ingen aktivitet hölls detta år. 43

44 Kommunens nedlagda tid i kampanjen Endast introduktionsbrevet förnyades inför denna omgång och projektledaren skötte beställningen av kontaktuppgifter till hushållen. Därmed behövde kommunen endast lägga ned två arbetsdagar på det förberedande arbetet, 16 timmar. Lilla Edets kommun augusti-september 2010 Lilla Edets kommun hade knappt invånare i slutet av Den större delen av bostadsbeståndet består av småhus. Många jobbar på något av de lokala pappersbruken. Jämfört med de andra kommunerna i projektet är inte Göteborg den självklara destinationen för pendlingsresor då Lilla Edet ligger närmare Trollhättan, dit det bara tar 15 minuter med bil, medan det tar 45 minuter till Göteborg. I december 2012 ska motorvägen vara färdigutbyggd och järnvägen kommer att vara dubbelspårig. Detta kommer att minska restiderna betydligt till Göteborg hushåll, boende i Lilla Edet, Göta och Lödöse, kontaktades från slutet av augusti till och med september Invånarfakta Statistik för Lilla Edet jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 41,1 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 6 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 11,7 procent (21 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Lilla Edet jämfört med snittet (i parantes) för alla tio deltagande kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 533 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : Andel nyregistrerade miljöbilar: +22 procent (+13 procent) 34 procent (33 procent) Kollektivtrafik Samtidigt som Dialog med Hushållen pågick i Lilla Edet var bygget av motorväg och dubbelspårig järnväg i full gång mellan Trollhättan och Göteborg. För Lilla Edet-bornas del innebär det att de kommer kunna ta pendeltåget från Lödöse Södra. Härifrån kommer det sedan att gå riktigt snabbt till och från Göteborg. De som inte kommer att ha gång- eller cykelavstånd och som bor i kommunens 44 Linjenätet över Lilla Edet och angränsande områden

45 övriga delar kommer att kunna ta en buss till denna station. Men det kommer även att finnas en pendelparkering som man kan ta bilen till. I väntan på det informerades invånarna i Lilla Edets kommun om att de kunde välja att åka linje 600 eller i högtrafik den lite snabbare linjen 610 antingen norrut till Trollhättan eller söderut till Göteborg. I högtrafik gick linje 600 en gång i halvtimmen. Till Göteborg tog resan drygt en timme, till Trollhättan 30 minuter. Det var dock många som sa att de kommer att börja åka kollektivt först när tåget kommer igång, men inte med de förbindelser som finns idag eftersom det tar så lång tid. Invånarna var missnöjda med att det inte fanns någon busslinje västerut. Många pendlar till Stenungsund, Ljungskile eller Uddevalla, men dit var bara bilpendling möjligt när vi kontaktade hushållen. Cykelvägar Kommunen har jobbat mycket med att försöka få fler invånare att cykla genom olika typer av aktiviteter. Även Edets bruk har jobbat mycket med detta gentemot sina anställda. I Lilla Edet/Ström är cykelvägsnätet väl utbyggt och det finns inte så mycket backar. Kommunen kommer fortsätta att bygga ut och ihop cykelvägnätet så att man ska kunna cykla mer utan att behöva beblanda sig med biltrafik. Inför projektstarten togs två enklare cykelkartor fram i A4- format; en över Lilla Edet - Ström (se karta till höger) och en över Lödöse. Cykelkarta Lilla Edet Genomförande hushåll i Lilla Edets kommun kontaktades från slutet av augusti till slutet av september Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades till de hushållen med Posten. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunchefen, en introduktionsbroschyr samt en klimattrafikfolder från Hållbar Utveckling i Väst. Efter att hushållen fått introduktionsutskicket kontaktades de inom kort per telefon. Fyra personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, Trafikverkets broschyr om sparsam körning, en cykelkarta i A4- format över antingen Ström-Lilla Edet eller över Lödöse där det på den andra sidan var en karta över var man kan tanka etanol och/eller biogas, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt en folder om hur kontoladdningen fungerar. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med personer av dessa (71 procent). Bortfallet berodde på 36 felaktiga 45

46 nummer, att 251 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 150 önskade avstå samtalet. 61 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 45 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade 72 procent (764 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 39 procent (417 hushåll) och bilbroschyren av 57 procent (611 hushåll). 17 procent (179 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller kollektivtrafikfolder hemskickad. 125 provåkarkort skickades till de hushåll (12 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Informatörerna upplevde att det var väldigt annorlunda att ringa de boende i Lilla Edet jämfört med de hushåll de ringt i projektets andra deltagande kommuner. Framför allt var de inte lika mottagliga för information över telefon och fler upplevdes som oengagerade. Förutsättningarna att åka kollektivt var också sämre här än i de flesta andra orter vi ringt. Mest jämförbart var Tjörn, men där fanns ändå ett tätare utbud av kollektivtrafik. Skillnader mellan områdena i Lilla Edet I kommunen var det överhuvudtaget få som åkte kollektivt och många uppgav att de aldrig åker överhuvudtaget. De som åkte minst med kollektivtrafiken var de boende i Lilla Edet och framför allt de som bodde i Ström. Här uppgav man även en kortare körsträcka med bil per år jämfört med invånarna i Göta och Lödöse. Dock var det många i Lilla Edet som kunde tänka sig att prova att åka med kollektivtrafiken. Många av de boende i Lilla Edet och Ström har väldigt kort avstånd till sina arbetsplatser. Aktiviteter I mitten av september 2010 hölls en höstfest i Strömsparken. Vädret var fint och uppskattningsvis besöktes Nya Vägvanors tält av cirka 300 personer. Alla som kom till platsen till fots eller med cykel fick en Nya Vägvanor-reflex. Bland besökarna utlottades även annat material från Nya Vägvanor såsom ryggsäckar, reflexvästar, buffar och slap wraps. Vid detta tillfälle fanns även möjligheter till provkörning av biogasbilar. Kommunens nedlagda tid i kampanjen Fem medarbetare lade tillsammans ned 88 timmar för att arbeta med Dialog med hushållen i kommunen. Foto: Börje Ahlqvist Ale kommun oktober 2010 I kommunen bodde drygt invånare i mitten av Genom utbyggnaden av E45 till fyrfältsväg mellan Trollhättan och Göteborg samt de fem nya pendeltågsstationerna i kommunen finns en stor förväntan om befolkningstillväxt i kommunen till 2012 när det ska vara klart. Nödinge, Nol och Alafors ligger efter varandra längs med Göta älv. Nödinge är det största samhället i kommunen, med drygt personer. Hit pendlar många från omkringliggande orter då Ale torg med köpcentrum samt Ale gymnasium ligger här. Nol har cirka invånare och Alafors knappt 46

47 2000 personer. Bostadsbeståndet i de utvalda orterna bestod till 2/3 av småhus och 1/3 flerbostadshus. Totalt hushåll kontaktades under oktober 2010 i Ale, sista kommunen i projektet. Vid denna tid var kommuninvånarnas resor kraftigt påverkade av det pågående vägarbetet längs E45. Genom att vi kontaktade hushållen vid denna tidpunkt kunde vi informera och påminna invånarna om den befintliga busstrafiken och fördelarna med att åka buss. I detta fall främst att man slipper sköta körandet själv i bilköerna och istället kan koncentrera sig på annat. Men även att det skulle bli kortare bilköer om fler tog bussen. Ale kommun Invånarfakta Statistik för Ale jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Medelålder: 39,2 år (40,0 år) Andel arbetslösa: 6,5 procent (5,4 procent) Utbildningsnivå: 16 procent (21 procent) Nettomedelinkomst: kr ( kr) Biltrafik Statistik för Ale jämfört med snittet (i parantes) för alla deltagande tio kommuner, 2008 års siffror: Bilinnehav per invånare: 483 (485) Körsträcka per bil: mil (1 568 mil) Skillnad i körsträcka/person : +8 procent (+13 procent) Andel nyregistrerade miljöbilar: 32 procent (33 procent) Kollektivtrafik Linjen Lila express var stommen i Ales kollektivtrafik. Linjerna 600, 610, 403 och 404 var andra populära linjer till och från Göteborg. Linjen 401 tog resenärer mellan södra Ale och Kungälv. Linje 402 hämtade upp resenärer från de tre orterna vi kontaktade på vägen till Hisingen. Det fanns även några lokala busslinjer samt skollinjer. I Älvängen stannade regionaltågen och tog resenärerna snabbt till Göteborg eller Trollhättan. I högtrafik gick Lila express var sjunde minut från de kontaktade orterna. Enligt tidtabell skulle resan ta knappt 25 minuter, men vägarbetena påverkade restiden negativt och eventuella byten blev lidande. I högtrafik körde Lila express även några direktturer till och från Alafors. I april 2010 började pensionärer över 65 år få åka gratis under lågtrafikstid inom kommunen. Samtidigt fick ungdomar från sjunde klass och upp till och med gymnasiet börja åka gratis fram till klockan Linjenätet kring södra Ale 47

48 22 på vardagar och dygnet runt på helger och skollov. Vid tidtabellsskiftet i december 2012 ska Ale-pendeln vara igång och från Nödinge kommer restiden bara att bli drygt en kvart till Göteborgs central. I högtrafik kommer pendeln att gå en gång i kvarten. Stationer höll på att byggas i Surte, Bohus, Nödinge, Nol och Älvängen. Till varje tåg kommer det sedan att gå matarbussar och busslingor kommer att finnas inne i bostadsområdena. Många av dem som informatörerna talade med sa att de kommer att börja åka kollektivt först när pendeltåget kommer igång. Flera uppgav att de kände stor osäkerhet inför att åka buss nu under vägbygget då tidtabellerna inte kunde följas. Det fanns dock en del som såg fördelar med att åka buss nu när det var så jobbigt att köra bil under vägarbetstiden. Cykelvägar Kommunen jobbar för att cykelvägnätet ska bli mer lättillgängligt. Till exempel att det från de olika bostadsområdena ska finnas bra gång- och cykelvägar ned till pendelstationerna och till ortens skolor. Ny gång- och cykelväg hade byggts i Nödinge på Backavägen innan Dialog med hushållen startade där och en ny gång- och cykelväg höll också på att byggas längs Norra Kilandavägen. Kartan som skickades ut med det andra utskicket var en kommunkarta med cykelvägarna markerade. Genomförande hushåll i Ale kommun kontaktades i oktober 2010; 500 hushåll i Nödinge, 300 i Nol och 200 i Alafors. Urval: hushåll med fast telefon där abonnenten var 70 år eller yngre (partner var dock ibland äldre). Kontaktuppgifterna erhölls från PAR och introduktionsutskicket skickades till de hushållen med Bring Citymail. Utskicket innehöll ett brev, signerat av kommunstyrelsens ordförande, och en introduktionsbroschyr. Efter att hushållen fått introduktionsutskicket kontaktades de inom kort per telefon. Fyra personer från IMA skötte uppringningen av hushållen. Utöver samtal kring resvanor erbjöds även ytterligare informationsmaterial; en bilbroschyr, Trafikverkets broschyr om sparsam körning, en kommunkarta med cykelvägarna markerade, ett infoblad om var man kan tanka etanol samt var pendelparkeringarna i kommunen ligger och vilken kollektivtrafik som går från dem, tidtabeller, en kollektivtrafikfolder om priser och biljetter samt en folder om hur kontoladdningen fungerar. Informatörerna packade och skickade sedan det material som efterfrågades. I så hög grad som möjligt försökte de skicka det önskade materialet per e-post, och tipsade även hushållen om att tidtabeller kunde laddas ned på Västtrafiks hemsida. Resultat Informatörerna försökte kontakta de hushåll som fått introduktionsbrevet och dialogen lyckades genomföras med 757 personer av dessa (76 procent). Bortfallet berodde på 13 felaktiga nummer, att 132 hushåll inte gick att nå inom fem kontaktförsök samt att 98 önskade avstå samtalet. 60 procent av dem som genomförde dialogen kom ihåg att de fått det första informationsutskicket och 44 procent uppgav att de hade läst det. Totalt önskade hela 83 procent (632 hushåll) få någon ytterligare information skickad till sig. Cykelkarta önskades av 65 procent (491 hushåll) och bilbroschyren av 63 procent (474 hushåll). 19 procent (143 hushåll) önskade få tidtabeller och/eller 48

49 kollektivtrafikfolder hemskickad. 76 provåkarkort skickades till de hushåll (10 procent) som uppgav att de inte åkte regelbundet men som kunde tänka sig att börja åka eller åka mer kollektivt. Skillnader mellan de kontaktade områdena i Ale Jämfört med de boende i Nol och Alafors uppgav Nödingeborna en något längre körsträcka i snitt med bil, men det var även fler som uppgav att de reser regelbundet både med kollektivtrafiken och per cykel. Informatörerna upplevde även Nödingeborna som mer mottagliga för informationen och att de med högre sannolikhet skulle komma att minska sitt bilresande än de boende i de andra två orterna. Aktiviteter Ingen aktivitet hölls i kommunen. Kommunens nedlagda tid i kampanjen Två personer var totalt engagerade i arbetet med kampanjen i kommunen. Tillsammans lade de ned 44 timmar. Resultatsammanställning per kommun Nedan följer en sammanställning som visar några resultat från alla genomförda dialoger. Den visar exempel på vilka skillnader det finns mellan kommunerna. Här syns dock inte de skillnader som finns inom en kommun. Urvalskriterierna har varierat mellan kommunerna och siffrorna kan därför inte jämföras rätt av med varandra (läs mer under respektive kommun). Antal utskick Median- Ålder Barn under 18 år Svars- Frekvens Hushåll m bil Kollektivt > 2dgr Aldrig kollektivt Åka mer koll? Cykel > 2dgr Aldrig cykel Partille % 49 år 45 % 98 % 38 % 19 % 32 % - 51 % Mölndal % 46 år 44 % 87 % 38 % 17 % 24 % 36 % 44 % Kungälv % 47 år 38 % 89 % 27 % 20 % 28 % 39 % 39 % Tjörn % 50 år 43 % 97 % 15 % 46 % 28 % 34 % 41 % Härryda % 45 år 58 % 96 % 28 % 28 % 25 % 32 % 37 % Kungsbacka % 48 år 52 % 98 % 23 % 32 % 14 % 35 % 31 % Alingsås % 50 år 43 % 99 % 21 % 42 % 24 % 22 % 50 % Partille % 48 år 55 % 92 % 38 % 15 % 21 % 33 % 41 % Lerum % 48 år 49 % 96 % 29 % 31 % 18 % 31 % 43 % Alingsås % 44 år 62 % 96 % 41 % 18 % 30 % 35 % 38 % Lilla Edet % 50 år 38 % 94 % 12 % 60 % 18 % 30 % 44 % Ale % 48 år 48 % 95 % 29 % 39 % 17 % 38 % 37 % Sammanställning av genomförda åtgärder Under åren 2008 till 2010 skickades introduktionsbrev till hushåll i de tio deltagande kommunerna. Totalt genomfördes en dialog med hushåll (75 procent) och av dessa önskade hushåll (74 procent) få ytterligare information hemskickad hushåll fick ett provåkarkort. 65 procent kom ihåg att de hade fått introduktionsutskicket. 49

50 Utskickade introduktionsbrev Bortfall p.g.a. felaktig kontaktuppgift % Bortfall efter 5 kontaktförsök % Bortfall p.g.a. önskan om att avstå deltagande % Antal genomförda dialoger % 1) Läst introduktionsbrevet % 2) Kunde tänka sig minska bilresandet av dem som hade bil % Hushåll med vuxen kollektivtrafikresenär (2-7 dagar/vecka) % Hushåll med vuxen cyklist (2-7 dagar/vecka) % Hushåll med vuxen fotgängare (2-7 dagar/vecka) % Hushåll som ville ha någon info % Hushåll som ville ha bilinfo % Hushåll som ville ha cykelinfo % Hushåll som ville ha kollektivtrafikinfo hemskickat per post % 3) Hushåll som fick provåkarkort % 1) Andel av alla utskickade introduktionsbrev 2) 65 procent kom ihåg att de fått utskicket 3) Många fler tipsades om att besöka Västtrafiks hemsida för att hitta önskad information. Pressmeddelanden, media och information Inför starten av den första dialogen 2008 gick GR ut med ett gemensamt pressmeddelande om att projektet skulle starta. Detta resulterade i ett antal artiklar. På Västtrafiks välbesökta hemsida låg en artikel om projektet på förstasidan under två veckor. Inför varje dialogstart gjordes pressmeddelande från respektive kommun. Dessa resulterade i minst femton artiklar i främst lokala tidningar. Varje kommun har haft information om projektet på sin hemsida. Många hade även lagt upp delar av projektets informationsmaterial med möjlighet till nedladdning. När projektet var avslutat skickades i mitten av juni 2011 ett pressmeddelande ut centralt från GR till olika medier i hela Sverige och pressmeddelanden gjordes lokalt från de tio deltagande kommunerna. I dessa förmedlades projektets påverkan på de kontaktade hushållens resvanor. Dessa resulterade i ett flertal artiklar. Presentationer om projektet har hållits av projektledaren på olika politikermöten inom GR vid åtta tillfällen sedan projektets start till sista maj Därutöver har presentationer om projektet hållits av projektets kontaktpersoner ute i kommunerna. 4. Ekonomi Vid ansökan uppskattades att projektet skulle kosta 12,9 Mkr och GR ansökte därmed om 6,45 Mkr i Klimpbidrag för Dialog med Hushållen. Naturvårdsverket beviljade endast 4 Mkr. Kostnaderna har dock kunnat begränsas till totalt 7,56 Mkr. Jämfört med Göteborgsprojektet, som ansökans 50

51 kostnader byggde på, gjordes en stor besparing genom att dialogtjänsten köptes in istället för att egen personal anställdes. Dock har mer arbete legat på projektledaren än på Telemarketingföretaget jämfört med vad som räknades på vid ansökan. Västtrafik och de deltagande kommunerna stod för en fjärdedel av projektkostnaderna vardera (1,9 Mkr), resten täcktes av Klimpbidrag. Kostnadssammanställning enligt utfall: Projektledning Telemarketingföretag Informationsmaterial, hantering och porto Kringaktiviteter/aktivitetsmaterial Uppföljning och utvärdering Summa kr kr kr kr kr kr Utöver ovan kostnader har kommunerna även gått in med totalt 1325 timmar i arbetstid. För mer specificerade kostnadsuppgifter, se bilaga 3. Kostnadseffektivitet: 195 kr för alla hushåll, 261 kr för alla påverkade hushåll. För kostnadseffektivitet när det gäller minskade koldioxidutsläpp se nivå I längst ned i SUMO som finns sist i nästa kapitel. 5. Resultat Sammanfattningsvis kan sägas att projektets påverkan på de bearbetade hushållens resvanor blev större än förväntat. Projektet lyckades minska bilkörningen hos målgruppen. Målet för minskat koldioxidutsläpp till följd av projektet har uppfyllts och till och med överträffats. Detta kapitel inleds med en kort beskrivning av hur uppföljningen gjordes och vilken effekt dialogerna har haft på målgruppens bilkörning. Därefter följer hur målsättningen för minskade koldioxidutsläpp beräknades vid ansökan och sedan hur motsvarande beräkning visar vilken effekt projektet haft på koldioxidutsläppen utifrån den minskade bilkörningen. Övriga resultat från dialogen presenteras samt några kommentarer från deltagande hushåll om hur de påverkats av projektet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultaten genom SUMO-modellen. Uppföljning För att kunna mäta effekten gjordes en uppföljning per telefon. Av de hushåll som genomgått en dialog och fått erbjudande om ytterligare information gjordes ett slumpvist urval av hushåll med en proportionell fördelning på de medverkande kommunerna. Ett år efter det första samtalet ringdes de löpande upp igen och fick åter svara på frågor om sina resvanor. För att kunna ha en referens att jämföra mot och se om en förändring i resebeteendet berodde på projektet eller omvärldsfaktorer konstruerades en jämförelsegrupp på 500 hushåll. Dessa togs fram löpande slumpvis bland de personer som inte hade uppmärksammat det brev som föregick 51

52 telefonsamtalet, även de med en proportionell fördelning på de medverkande kommunerna. Hushållen som ingick i denna jämförelsegrupp fick svara på samma kartläggningsfrågor som övriga, men därefter avslutades samtalet utan ytterligare dialog eller erbjudande om ytterligare information. Projektets effekt på bilkörningen Bland de hushåll som genomgått ett samtal hade bilkörningen minskat med i genomsnitt 111 mil per person (1 377, ,49 = -110,96). Kontrollgruppens genomsnittliga bilkörning hade under samma tid i stort sett inte förändrats alls (+1,96 mil). Detta visar på att projektet lyckats påverka hushållens resvanor. (Uppföljningsrapport återfinns som bilaga 4.) Diagrammet visar den minskade bilkörningen hos den bearbetade gruppen samt den oförändrade bilkörningen hos kontrollgruppen. Beräkning av minskade koldioxidutsläpp Målet för projektet som angavs i Klimpansökan bygger på de beräkningar och mål som angavs i Göteborgs Stads ansökan inför projekt Direktbearbetning för ändrade resvanor. Målet att minska koldioxidutsläppen med ton per år byggde på att: hushåll skulle kontaktas med en svarsfrekvens på cirka 80 procent. Med i genomsnitt 2 personer per hushåll skulle personer nås. Antalet körda mil med bil som förare förväntades minska med 87,8 mil per person och år (erfarenheter från Örgryteprojektet i Göteborg). En genomsnittlig personbils bränsleförbrukning var 0,87 liter per mil (Vägverket 2006), 197 g koldioxid per kilometer vid avgasröret och 237 g koldioxid per kilometer well-to-wheel (Vägverket 2006). Utifrån ovan beräknades att resor med bil som förare förväntades minska med x 87,8 mil = mil cirka 5,6 miljoner mil. Det skulle med 2,37 kg utsläpp av koldioxid per fordonsmil motsvara cirka ton koldioxid per år ( x 2,37= ca ton CO2/år). 52