Länstidningen. 15 november 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget

Transkript

1 Tebladet. Länstidningen Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling! SIDAN november 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Nyheter Ett steg närmare region 2015 Processen med att bilda en ny region 2015 har börjat. Den 27 november kommer landstingsfullmäktige fatta beslut om att lämna in en ansökan till regeringen. SIDAN 3 Ökat söktryck till vårdcentralerna Antalet patienter som listar sig på vårdcentralerna i Örebro ökar med ungefär personer per år. Störst är patienttrycket på Olaus Petri vårdcentral. SIDAN 3 Satsar på barn och äldre i budgeten Äldre och unga prioriteras i landstingsstyrelsens nya budget och verksamhetsplan för Bland annat kommer man att utveckla vårdcentralerna och öppna en barnakut på USÖ. SIDAN 4 Bröstcancervård flyttas till USÖ Från och med 1 januari 2013 ska all diagnostik och behandling inom bröstcancervården ske på Universitetssjukhuset Örebro. Syftet är att kunna ge en jämnlik och högkvalitativ cancersjukvård. SIDAN 5 Fler patienter vill bli mer delaktiga Vårens patientenkät visar att sjukhusen och psykiatrin i länet överlag fått bra resultat. Bäst är vården på bemötande och förtroendeingivelse, sämst betyg får delaktighet och information. SIDAN 6 Samlade in pengar till upplevelserum När Linda Edlund förlorade sin son Charlie bestämde hon sig för att starta en insamling till ett upplevelserum på Barn- och ungdomskliniken på USÖ. Nu står rummet klart. SIDAN 10 Nu kan dövblinda höra med huden Parivash Ranjbar är forskaren som ägnat drygt tio år åt att skapa ett hjälpmedel som gör att dövblinda kan höra ljud. SIDORNA Farlig genväg till större muskler Allt fler missbrukar anabola steroider SIDORNA 8-9 foto:...och Tebladstårtan går till personalen på Rehabmedicinska klinikens dagvård SIDAN 15

2 2 Aktuellt Tebladet 10/12 Välkommen till Tebladet! Oroar du dig för oväntade tandläkarkostnader? Du är inte ensam! I det här numret berättar vi om Folktandvårdens frisktandvårdsavtal där du får betala en i förväg bestämd månadskostnad och i gengäld får regelbunden tandvård där det mesta ingår. Smart, eller hur? Vi har också träffat sjukhusprästen Elisabeth Dahl. Hon får dagligen ta del av patienters och anhörigas sorg, men trivs trots det väldigt bra på sitt jobb. Det hon gillar mest är mötena med människor. Missbruk av anabola androgena steroider är ett växande samhällsproblem. Tebladet har besökt Dopningsmottagningen där personalen dagligen möter människor som fastnat i ett dopningsmissbruk på grund av drömmen om en snyggare kropp, större muskler och bättre träningsresultat. En av patienterna är 38-årige Anders. Han började missbruka hormonpreparat redan som 15-åring. I det här numret delar han med sig av sin historia. Varsågod, tidningen är din! Tre frågor till... Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande: Det är viktigt att ge goda förutsättningar Hur ser ekonomin ut inför nästa år? Europa befinner sig just nu i ett oroligt ekonomisk läge och Sverige, som en del av Europa, påverkas naturligtvis. Med oro ser vi hur varslen ökar, vi ser en minskad tillväxt och osäkra prognoser för framtiden. I Landstingsstyrelsen har vi nyligen antagit landstingets budget för Landstinget har under flera år haft ordning och reda i ekonomin och trots oroliga tider tidigare liksom nu har vi klarat en stabil ekonomi. Det är en ansvarsfull budget som bygger på långsiktighet och stabilitet. Vilka viktiga satsningar gör landstinget under 2013? Vi har ett mål att Sveriges bästa vårdcentraler ska finnas i Örebro län. För att komma närmare målet satsas därför på olika utvecklingsinsatser inom primärvården. Totalt satsar vi 16.2 miljoner. Det arbetet gör vi tillsammans med de anställda inom primärvården. Det är viktigt att ge goda förutsättningar för primärvården att kunna skapa attraktiva arbetsplatser, vilket är angeläget bland annat för att underlätta rekryteringen av personal till våra vårdcentraler. Lena Blomstrand och Magdalena Johansson så heter de första mottagarna av Örebro foto: läns landstings nyinrättade stipendium för att belöna välgjorda uppsatsarbeten vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin (IHM) på Örebro universitet. De får stipendiet för magisteruppsatsen Åtgärder för att förebygga malnutrition hos äldre. Stipendiepengarna kommer Lena Blomstrand och Magdalena Johansson att använda till vidareutbildning. DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Utveckling inom den högspecialiserade vården är avgörande för att ha en god vård av högsta kvalitet. Därför väljer vi att bland annat investera i både en kirurgrobot och ny utrustning för ögonsjukvården på vårt USÖ. Det är några av våra satsningar under nästkommande år. Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare är Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,7 miljarder kronor. Det är ca 21 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Med en genomsnittlig lön betalar du ca kronor i månaden i skatt till landstinget. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: Tillgängligheten är en ständigt aktuell fråga, vad händer inom detta område? Under det senaste året har tillgängligheten ökat kontinuerligt och målsättningen är att utvecklingen ska fortsätta i samma riktning, helt enligt den beslutade handlingsplanen. Vi fortsätter arbetet med att ge länsinvånarna hög tillgänglighet, bästa möjliga vård och service. Samhället förändras och vi ser att människors sökmönster till vården förändras. Det viktigt att landstinget följer med i utvecklingen och anpassar sig till människors behov. Användningen av IT-teknik är en sak, men också att många har behov av att besöka vården efter ordinarie arbetstid. Därför har landstingets vårdcentraler under hösten utökat sina öppettider och har numera kvällsöppet en dag i veckan. Akutvården på vårdcentralsnivå ska också förbättras med en jourmottagning i Kumla. Dessutom kommer ett utvecklingsprojekt startas vars syfte är att öka vårdcentralernas tillgänglighet. Projektet berör till en början två bostadsområden i Örebro där vi ser ett högt söktryck. Det är vi som gör Tebladet Karin Wettermark Jonsson ansv. utgivare E-post: karin.wettermarkjonsson@orebroll.se Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Gunilla Säwenmyr redaktör E-post: gunilla.savenmyr@ orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: tebladet@orebroll.se Tryckeri: Daily Print

3 Tebladet 10/12 3 Aktuellt Dags att knyta ihop länet Landstinget, regionförbundet och kommunerna jobbar för regionbildning Nu har Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro påbörjat processen med att bilda en ny region På så sätt ska arbetet med länets utveckling och framtid bli mer kraftfullt och effektivt. Genom att bygga en ny gemensam regional organisation kan vi samla kompetens och på så sätt utnyttja våra resurser på ett mycket mer effektivt och bättre sätt. Vi kan arbeta mer kraftfullt för den regionala utvecklingen, säger Marie-Louise Forsberg- Fransson, landstingsstyrelsens ordförande (S). En annan vinst med Region Örebro blir att landstingsfullmäktige och regionfullmäktige slås samman till ett beslutande organ, ett direktvalt parlament. På så sätt tydliggör vi var ansvaret ligger. Invånarna i Örebro län får en klarare bild av hur beslut fattas och hur vi driver processer, säger Ola Karlsson (M), landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande. Länets kommuner har alla ställt sig positiva till förslaget om att ansöka om att bilda en ny region. Jag tror att en regionbildning bidrar till en positiv utveckling i vårt län, som självklart också gynnar kommunerna. Det är en fördel att samla de regionala utvecklings- och tillväxtfrågorna i en och samma organisation. Men en viktig gemensam fråga att lösa är, hur samverkan mellan kommuner och regionen ska ske på ett bra sätt, säger Niina Laitila (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlskoga. Arbeta tillsammans Just vikten av ett gott samarbete i den nya organisationen är det fler kommuner som tar upp. Kommunernas delaktighet och inflytande är mycket viktigt. Det finns många frågor där kommuner och region kan vara samordnade och arbeta tillsammans. Ett sådant område är de sociala välfärdsfrågorna, säger Irén Lejegren (S), ledamot i landstingsstyrelsen samt ordförande i regionstyrelsen. Trots att regeringen ännu inte gett klartecken för bildandet av Region Örebro har arbetet med att utveckla en ny regional organisation dragit i gång. Ett av de första stegen i processen var att 50 politiker från länets kommuner, Iren Lejegren (S), Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) och Ola Karlsson (M) är redo för region. landstinget och regionförbundet i slutet av oktober gav sig av på en tvådagars studieresa till tre regioner i Sverige: Skåne, Halland och Västra Götaland. Det var en inspirerande och lärorik resa som blev ett utmärkt startskott för vidare diskussioner i länet om att bilda en regionorganisation år 2015, säger Tommy Larserö, som är projektledare för arbetet att ta fram ett förslag till hur regionen ska ledas och styras. Utvecklingsarbete pågår Den 27 november kommer landstingsfullmäktige att fatta beslut om att ansöka till regeringen om att bilda en region av Örebro län. Under vintern och våren kommer ett utvecklingsarbete att pågå för att man i juni 2013 ska kunna presentera ett förslag till ny regional politisk organisation. Den nya regionen ska starta sin verksamhet efter nästa val, den 1 januari text och foto: carl olsson Kraftig patienttillströmning till Örebros vårdcentraler Störst är trycket på Olaus Petri vårdcentral Primärvården står inför en stor utmaning. Örebro växer kraftigt. Samtidigt minskar antalet listade patienter framförallt i norr, men även i väster. Inom vissa områden har vi just nu för många patienter i förhållande till de lokaler vi har, men det är ett bekymmer som vi jobbar på att lösa. Det säger Ann-Christin Ledstam, koordinator för primärvården. Störst är trycket på Olaus Petri vårdcentral i Örebro. OP har väldigt gott rykte och det finns mycket nybyggnation i området. Det har gjort att tillströmningen av nya patienter har ökat kraftigt. Dessvärre har vi inte hunnit med vare sig lokaleller personalmässigt, men i slutet på 2013, början på 2014, kommer vi att få tillgång till större lokaler, berättar primärvårdsdirektör Karl G Bartoll. Patienterna väljer Invånarantalet i Örebro stiger konstant och antalet patienter som listar sig på vårdcentralerna ökar med ungefär personer per år. Det gör att vi måste göra en översyn av vår verksamhet så att vi kan utveckla kvaliteten. Vi måste få resurserna att gå ihop med de medel vi har, säger Karl G Bartoll. Enligt lagen har du som patient rätt att välja vilken vårdcentral du vill höra till. Det i kombination med ett ökat invånarantal gör att söktrycket på vissa av Örebros vårdcentraler blir stort. Omställningen i länet är besvärlig just nu. Där hinner vi inte riktigt med. Vi kan inte styra patienterna, utan de väljer själva vilken vårdcentral de vill gå till, säger Ann-Christin Ledstam. Jag kan förstå om man blir irriterad om man får vänta på en tid till vården, men det finns Inom vissa områden har primärvården för många patienter i förhållande till de lokaler som finns. Störst är trycket på Olaus Petri vårdcentral i Örebro. riksdagsbeslut om att den som har störst vårdbehov ska få gå först. I Örebro ligger vårdcentralerna tätt, så det finns alltid möjlighet att lista om sig till en annan vårdcentral om man tycker att väntetiden är för lång. Vår nyaste vårdcentral, Ängen, har möjlighet att ta emot fler patienter, tillägger Karl G Bartoll. Vård direkt Enligt honom märker primärvården av en förändrad attityd i samhället. Man vill ha vård direkt. Vi har ett ökat söktryck både på rådgivning och på besök. Vi jobbar ständigt med att lotsa patienterna till rätt vårdnivå. Det är viktigt för att vi ska kunna utnyttja våra resurser på bästa sätt, säger Karl G Bartoll. Örebro läns landsting har som mål att erbjuda Sveriges bästa primärvård. Fakta: Du som bor i Örebro län är listad på en vårdcentral. Om du inte tidigare aktivt valt vårdcentral, är du vanligen listad på den vårdcentral som ligger närmast bostaden. Om du är osäker på vilken vårdcentral du är listad vid kan du kontakta närmaste vårdcentral eller gå in på Vi har en bra plan för att nå det målet. Vi har redan förlängt våra öppettider och ser nu över om vi kan utnyttja våra lokaler mer effektivt för att på så sätt kunna ta emot fler patienter. Vi satsar på e-tjänsten Mina vårdkontakter, där du kan nå vården när det passar dig samt att du kan boka, avboka och omboka dina besök. Vi har också infört möjligheten att få sms-påminnelse när man bokat besök. Dessutom satsar vi stort på folkhälsoaktiviteter. Vi jobbar hela tiden på att bli bättre, avslutar Karl G Bartoll. text: foto: Du kan också kontakta Hälsovalsenheten på telefonnummer eller texttelefon På kan du läsa mer om hur du kan välja vilken vårdcentral i länet du vill vara listad vid.

4 4 Nyheter Tebladet 10/12 Satsning på barn och äldre Vårdcentraler prioriteras i landstingsstyrelsens budgetförslag för 2013 Större satsning på bättre vård för unga och äldre, en utvecklad primärvård och glasögonbidrag för barn upp till 16 år. Det är några av de saker som prioriteras i landstingets verksamhetsplan och budget för Den 24 oktober beslutade landstingsstyrelsen om nästa års budget och verksamhetsplan. Det känns väldigt bra att ha fattat beslut om en budget där vi sätter patienten och människan i fokus. Samtidigt har det varit tufft världsläget idag är svårt och det märks även på den svenska ekonomin. Vi har lagt en ansvarsfull och realistisk budget där vi hela tiden har med oss taktiken gasa och bromsa, säger Marie- Louise Forsberg Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Satsar på vårdcentraler För att komma närmare målet om att Sveriges bästa vårdcentraler ska finnas i Örebro län, satsas drygt 16,2 miljoner kronor för olika utvecklingsinsatser inom primärvården. Vi tillför resurser till primärvården som bland annat ger bättre förutsättningar att skapa attraktiva arbetsplatser. Det underlättar bland annat rekrytering av fler läkare samt en ökad tillgång på psykosocial kompetens på våra vårdcentraler, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. Vård för äldre och unga kommer att prioriteras mer På USÖ satsas pengar på att utveckla den högspecialiserade sjukvården, bland annat ska man investera i en kirurgrobot. Dessutom kommer man att fortsätta satsa på ny utrustning till ögonkliniken (se artikel på nästa sida). Ögonvården på USÖ har i många år varit väldigt framgångsrik och detta kommer att sätta Örebro i topp i landet. Det är såklart väldigt viktigt både för den vård vi ger till patienterna och för vår försäljning av vård till andra län, säger Marie-Louise Forsberg Fransson. Barnakuten invigs 2013 Under 2013 kommer man också att prioritera barn och ungas hälsa. Nästa år ska barnakuten på USÖ stå klar att användas. Pengar avsätts också till bemanning av barnakuten. USÖs barnklinik har haft en tuff belastning under lång tid och vi har gjort förstärkningar under tre års tid. Nu kommer vi att tillsätta en ytterligare läkartjänst för att möta de behoven, säger Marie-Louise Forsberg Fransson. Man kommer också att utöka glasögonbidraget så att det omfattas av barn upp till 16 års ålder. Det finns många barn idag som har svårt att hänga med i skolan för att deras föräldrar inte har råd att köpa glasögon till dem. Arkivbild. Det är viktigt att våra barn och unga får en bra start i livet och därför utökar vi bidraget ytterligare, säger Marie-Louise Forsberg Fransson. Arbete för bättre miljö Landstinget kommer att fortsätta arbeta för miljö och hållbarhet i länet. Man kommer att se över möjligheten att använda vindkraftverk för att tillgodose sjukhus och vårdcentraler med en klimatvänligare el. Man kommer också försöka minska mängden farliga utsläpp på sjukhusen. Nyfödda barn är mer känsliga för skadliga kemikalier än andra och därför kommer vi att utvidga det förebyggande arbetet och kartlägga de skadliga kemikalierna inom vården, säger Catrin Steen (MP), landstingsråd. Fler i arbete Folkhälsa är ett område som ska prioriteras under Personer med funktionsnedsättning har idag svårare än andra att komma ut på arbetsmarknaden. Det har blivit sämre för den här gruppen människor och vi kommer att titta på om och var i landstinget det finns arbetsmöjligheter för dem. Vi vill att landstinget ska vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionsnedsättning, säger Jihad Menhem (V), landstingsråd och ordförande i nämnden för folkhälsa. För att möta de tio procenten länsinvånare med invandrarbakgrund kommer man att satsa på hälso- och kulturkommunikatörer. Vi ser behov av att öka kunskapen i hälso- och sjukvården om andra kulturer och sambandet mellan etnicitet och hälsa. Det behövs också en ökad kunskap hos nya medborgare om hälsooch sjukvårdssystemet, egenvård och levnadsvanor, fortsätter Jihad Menhem. Budgeten och verksamhetsplanen för 2013 fastställs slutligt av landstingsfullmäktige den november. Koll på landstinget Vad är det viktigaste ni prioriterar i ert förslag till landstingsbudget för 2013? Robert Mörk, Socialdemokraterna: För oss socialdemokrater är grundprincipen att vården ska finnas tillgänglig, den ska vara jämlik och ges efter behov. Det är viktigt att säkerställa att svårt sjuka aldrig trängs undan i vårdköer. För oss socialdemokrater är också länsperspektivet viktigt. Vården ska finnas nära länets innevånare och alltid ha hög kvalitet. Utvecklingen av den högspecialiserade vården på USÖ, kombinerad med läkarutbildningen, är strategiskt viktigt för länet. Ola Karlsson, Moderaterna: Sjuka måste få vård i rätt tid. I augusti hade 2040 patienter väntat mer än 90 dagar på besök och 1280 väntat mer än 90 dagar på operation/behandling inom specialistsjukvården. Det är oacceptabelt! Som sjuk ska man inte behöva vänta längre i vårt landsting än i andra landsting. Tillsammans i alliansen prioriterar vi också bättre vård för allt fler äldre, att förebygga vård samt USÖs utveckling. Anna Ågerfalk, Folkpartiet: En strategi för bättre hälso- och sjukvård för äldre. Många äldre får redan idag köa vilket leder till onödigt lidande och för stort bruk, ibland beroende, av smärtstillande medicin. Strategin ska innehålla en seniorhälsa med hälsokontroller, specialistutbildad vårdlots och ett geriatriskt centrum där den äldre patienten kan få vårdoch omsorg inriktad på just den ålderskategorins speciella behov. Detta tillsammans med alliansens strategier för att ta bort köerna, utveckla USÖ, undvikbar vård och utvecklat ledarskap! Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Det är flera områden som prioriteras. Vi fortsätter satsa på barn, unga och äldres hälsa samt ökad tillgänglighet till sjukvården. En viktig fråga för Vänsterpartiet är hälsan hos medborgare med funktionsnedsättningar som drabbas hårt av arbetslöshet och sämre ekonomiska villkor på grund av den borgerliga regeringens politik. Vi tillsätter under 2013 en samordnare för att driva utvecklingen och inventera möjliga arbetsuppgifter för människor med funktionsnedsättningar inom landstingets verksamhet. Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: En av de stor utmaningarna är USÖ, som behöver utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det handlar om ändamålsenliga lokaler och förnyelse av medicinsk teknik och att ge USÖ förutsättningar att sälja mer högspecialiserad vård. Dessutom har vi viktiga strategier kring att ge vård i rätt tid, bättre vård för sjuka äldre och att förebygga ohälsa och lidande. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Genom att förebygga ohälsa och skador kan mycket lidande undvikas och pengar sparas. Socialdepartementets beräkningar visar att den årliga kostnaden i länet för undvikbar vård inom sjukvård och äldreomsorg uppgår till 1,5 miljarder! Detta är naturligtvis ett teoretiskt resonemang, men mycket finns att vinna genom förebyggande arbete. Därför prioriterar Alliansen undvikbar vård, dvs förebyggande arbete. Dessutom satsar vi på tillgänglighet, vård för äldre och USÖ:s utveckling i samverkan med Karlskoga och Lindesbergs lasarett. Catrin Steen, Miljöpartiet: Vi prioriterar att ge vård efter behov, att ingen ska behöva avstå från vård för att man inte har råd och att ingen ska gå före i kön för att man har pengar. Till exempel så prioriterar vi att behålla patientavgifterna på låg nivå och att utöka resurserna inom primärvården för att kunna ge vård till patienter i rätt tid i hela länet. Att säkerställa tillgängligheten för att kunna möta den psykiska ohälsan. Vi prioriterar utöka glasögonbidraget från 7 till 16 år. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: I nuvarande ekonomiska situation, med annalkande lågkonjuktur, så måste vi slå vakt om kärnverksamheten och landstingets ekonomiska förpliktelser. Våra siffror angående satsningar och indragningar kommer därför att likna dem vi hade i föregående års budget med tillägg för, att verksamheter vid sidan om sjukvård och kollektivtrafik kan ifrågasättas, begränsas, eller helt utgå ur landstingets verksamhet.

5 Tebladet 10/12 Nyheter 5 USÖ tar över bröstcancervården Från och med 1 januari nästa år ska all diagnostik och behandling inom bröstcancervården ske på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Det innebär att alla bröstcancerpatienter i länet fortsättningsvis kommer att få behandling på USÖ. Syftet är att kunna ge en jämlik och högkvalitativ cancersjukvård till patienterna, oavsett var i länet de bor. Förändringen är också en följd av den nationella cancerstrategin, som är nationella krav på hur vård och behandling ska ske, säger Peder Karlsson. Han är patientsäkerhetsstrateg och leder den arbetsgrupp som fått uppdraget att genomföra förändringen. Gruppen består av representanter från alla kliniker och verksamheter i länet som kommer att beröras av förändringen. Förbättrar kvaliteten De öppna jämförelser som görs i vården har visat att vi inom Örebro läns landsting kan förbättra kvaliteten på vår bröstcancersjukvård. I enlighet med moderna och nationellt fastställda behandlingsmetoder ska vården utformas så att varje del i behandlingen sker så snabbt som möjligt och med hög kvalitet, säger Peder Karlsson. Ett och samma ställe Enligt honom ökar förutsättningarna att lyckas med en förbättring av landstingets bröstcancervård om all behandling sker på ett och samma ställe. Då kan man ha kontroll på hela förloppet på ett mer systematiskt och utvecklat sätt än vad vi har idag. På USÖ har vi dessutom bättre möjlighet att låta flera kompetenser delta i vårdplaneringen av den här patientgruppen, säger Peder Karlsson. Du som är patient kommer även i fortsättningen att kunna söka vård via din vårdcentral och direkt vid bröstmottagningen på USÖ. Nya remisser till USÖ Redan nu i november har alla nya remisser börjat skickas till USÖ. I december fasar vi över det sista och från och med januari kommer all bröstcancerbehandling att ske på USÖ, avslutar Peder Karlsson. Nytt kliv framåt för hornhinnekirurgin Ögonkliniken på USÖ investerar i ny avancerad utrustning Ögonkliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, storsatsar på att utveckla sin hornhinnekirurgi. En excimerlaser har under hösten köpts in och tagits i bruk och nästa år kommer man fortsätta att investera i ny avancerad utrustning. Excimerlasern har en förmåga att avlägsna hornhinnevävnad med en precision på några tusendels millimeter. Tack vare den kan vi nu behandla ett flertal sjukdomstillstånd i hornhinnan som tidigare krävt betydligt större operationer som till exempel hornhinnetransplantation. Vi kan också behandla patienter som vi tidigare tvingats skicka till andra sjukhus, berättar Eydís Ólafsdóttir, överläkare och hornhinnekirurg på ögonkliniken på USÖ. Bättre synutveckling Med hjälp av excimerlasern kan ögonkliniken också behandla komplikationer till annan ögonkirurgi, återkommande hornhinnesår, grumlingar och ärr efter infektioner och skador, eller ärftliga hornhinnesjukdomar. Även barn med olika brytningsfel på ögonen kan få en bättre synutveckling av eximerbehandling i kombination med andra behandlingar, berättar Dan Öhman, överläkare på ögonkliniken och sektionschef för den kirurgiska verksamheten. Kan sälja vård Den utrustning som ögonkliniken nu köpt in består av själva excimerlasern samt av speciell diagnostisk utrustning som krävs för att analysera de hornhinnor som ska opereras. Fram tills nu har vi köpt in den här behandlingen och det har Ögonkliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, storsatsar på att utveckla sin hornhinnekirurgi. Kliniken har en lång historia som nationellt centrum för behandling av sjukdomar i ögats näthinna. Nu vill man sätta kliniken på kartan även när det gäller hornhinnesjukdomar. kostat mellan och kronor per år. Det är bara Östergötland och Stockholm som har den här utrustningen, så i och med den här investeringen kan vi plötsligt sälja vård och minska den köpta vården, säger verksamhetschef Eva Karlsson. Excimerlasern kommer inte att användas för kosmetiska operationer av den typen som görs på privata kliniker för att bli av med vanliga glasögon. Bättre livskvalitet Det vi gör är inte några närsynthetsbehandlingar. Våra patienter Våra patienter är riktigt ögonsjuka och målsättningen är att de efter operationen ska se bättre och få bättre livskvalitet är riktigt ögonsjuka och målsättningen är att de efter operationen ska se bättre och få bättre livskvalitet, säger Eydís Ólafsdóttir. Ögonkliniken i Örebro har en lång historia som nationellt centrum för behandling av sjukdomar i ögats näthinna. Excimerlasern är en viktig del i det pågående arbetet att etablera kliniken som ett nationellt centrum även för patienter med hornhinnesjukdomar, berättar Eva Karlsson. Och redan i början på nästa år kommer vi att göra ett nytt, viktigt inköp i form av en femtosekundlaser. Det är en apparat som levererar mycket kortvariga laserpulser som gör att man utan att använda kniv kan göra precisa kirurgiska snitt på ett bestämt djup i hornhinnan. Det är otroligt avancerad teknik, berättar Dan Öhman. Bra för patienterna Han och hans kollegor är mycket nöjda med att hornhinnekirurgin på USÖ tar ett nytt kliv framåt. Det här är en strategisk satsning som är bra för vårt landsting, men framförallt bra för våra patienter. Nu kan de få all behandling här på sjukhuset, avslutar Eva Karlsson. text och foto: NYHETER I KORTHET UTMÄRKELSER Karlskoga lasarett i kvalitetsprisfinal Karlskoga lasarett har gått till final i utmärkelsen Svensk Kvalitet Lasarettet är en av tre nominerade organisationer. Utmärkelsen Svensk Kvalitet är Sveriges mest prestigefyllda utmärkelse för framgångsrika organisationer. Karlskoga lasarett kan bli det första lasarettet i landet som får utmärkelsen. GRAVIDITET KUB-test även på Karlskoga lasarett Kvinnomottagningen på Karlskoga lasarett tar nu emot gravida kvinnor för att göra undersökningen KUB, kombinerat ultraljud och blodprov. Vi är jätteglada över att kunna erbjuda detta. Tidigare gjordes KUB enbart på USÖ, men nu gör vi en förstärkning i länet och erbjuder KUB även i Karlskoga, säger Anette Israelsson, mottagningschef. I Örebro läns landsting erbjuds alla blivande föräldrar att göra undersökningen KUB. Den är ett kombinerat ultraljud och blodprov som utförs mellan graviditetsvecka 11 och 14. Genom KUB kan vi beräkna sannolikheten för eventuella kromosomavvikelser hos fostret, berättar Christina Ljungström, barnmorska. Om risken för en avvikelse på fostret beräknas som hög erbjuds ett fostervattenprov. Fostervattenprov genomförs på USÖ. PATIENTHANDBOK Patienthandbok nu på flera språk Nu finns patienthandboken Min guide till säker vård att läsa på tio olika språk, förutom svenska och lättläst svenska. Min guide till säker vård är en handbok för dig som har eller kan få upprepade kontakter med vården. Guiden innehåller råd och information som kan bidra till att öka din delaktighet i den egna vården och därmed göra vården säkrare. De tio språk handboken översatts till är arabiska, engelska, finska, nordsamiska, persiska, romani, serbokroatiska, somaliska, spanska och sydkurdiska. De olika versionerna kan laddas ner från Socialstyrelsens hemsida,

6 6 Tema: Patient Tebladet 10/12 Fler vill bli delaktiga Nationella patientenkäten visar att många vill bli mer delaktiga i sin vård Patienterna i Örebro län är nöjda med vården på sjukhus och inom psykiatrin. Det visar årets resultat av den nationella patientenkäten. Men det finns områden som kan bli bättre. Delaktigheten i vården och information är områden som brister. Nationell patientenkät är en mätning av hur patienter på sjukhus och inom psykiatri upplever kvalitén i den vård de får. Områden som patienterna har bedömt är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, helhetsintryck och om man kan rekommendera avdelningen eller mottagningen. I år har patienter deltagit i enkäten och resultatet skiljer sig inte så mycket ifrån tidigare år. Patienterna i länet är något nöjdare än den genomsnittlige patienten i landet. Bemötande, förtroende och den upplevda nyttan av vården är det som får högst betyg. Men att känna sig informerad och delaktig i sin vård får något lägre siffror, liksom tidigare år. Forskning visar att en välinformerad patient läker snabbare. Idag har det blivit allt vanligare att man vänder sig till internet för att söka efter information. Personalen ska informera Kirurgiska kliniken på USÖ är en av de kliniker som arbetar med uppföljning av patientenkätens resultat. På avdelning 29 behandlar man främst patienter med sjukdomar i mag-tarmkanalen. Även tidigare år har vi fått ett lägre resultat på delaktighet och information. Samtidigt så tycker jag att de 80 procenten som är nöjda är ett bra resultat, även om det alltid finns saker att förbättra, säger Peter Matthiessen, sektionschef och överläkare på kliniken. På kliniken arbetar man med patienten i vårdkedjan enligt en metod som kallas för ERAS. Agneta Törnqvist, Peter Matthiessen, Marie Nordin och Anki Carlsson jobbar ständigt med förbättringsarbete på kirurgiska kliniken på USÖ. Det handlar om att minska stressen och ta tillvara på patientens funktioner före och efter operation. All personal som patienten träffar ska veta vad som ska göras och vad de ska informera om, säger Agneta Törnqvist, stomiterapeut och tidigare sjuksköterska, som arbetar särskilt med ERAS. Ju mer delaktig en patient är, desto lättare är det för oss att förklara vad som händer, säger hon. Vårdtiderna förkortas En hel del har förändrats under åren på kirurgen. Förr var det vanligare att man stannade på sjukhuset för att vila sig frisk. Idag har man kortare vårdtider och patienten blir utskriven när hon eller han är medicinskt färdigbehandlad. Det är många, både patienter och anhöriga, som tycker att vi går för fort fram. De tycker att vi tvingar upp patienten för tidigt efter operation, men med dagens kunskap vet vi att nyopererade patienter reahabiliteras fortare om de kommer upp, aktiveras och kan utskrivas till sin egen normala miljö, säger Anki Carlsson, avdelningschef. Detta tänkande försöker de överföra till patienterna genom att tidigt informera om vad som ska ske efter Alla kan välja att avstå en behandling, men man kan inte kräva att få en viss behandling operationen så att patienten är förberedd. Det viktigaste är att patienten vet vad hon eller han har att vänta sig och vad vi förväntar oss av patienten. Att patienten själv känner sig motiverad att tillfriskna, börjar äta ordentligt och kliver upp tidigt ur sängen efter en operation, säger Peter Matthiesen. Svårt ta in cancerbesked De flesta patienterna som kommer till kliniken för att opereras är cancerpatienter. När de precis fått besket om att de har cancer har de svårt att ta in information. Patienten fokuserar då bara på sin sjukdom. Vi berättar vad som kommer att hända före, under och efter operation, men informationen måste vi upprepa under vårdtiden, säger Agneta Törnqvist. De tycker att patientens delaktighet i vården har blivit betydligt större de senare åren. Törnqvist. Det är mer kommunikation idag, patienten är mer upplyst och vi ser att både patienter och anhöriga vill ha information, säger Agneta Gränsen för delaktighet Den slutna psykiatriska vården i Örebro läns landsting får gott betyg av patienterna. Tillgängligheten och nyttan med vården beskrivs som högre än rikets medelvärde. Däremot ligger psykiatrins öppenvård något under rikets medelvärden. Inom psykiatrin är patienterna minst nöjda med information och delaktighet inom slutenvården, och tillgängligheten inom den öppna psykiatrin. Bra resultat för länets tre sjukhus På allmänpsykiatrin på USÖ diskuterar man just nu hur delaktiga patienterna ska vara i sin vård. Var ligger gränserna för delaktighet är en fråga vi ställer oss. Vi måste arbeta mer med patientens delaktighet, men det betyder inte att patienten helt och hållet kan göra sin egen vårdplan, säger Yvonne Danielsson, verksamhetschef på Allmänpsykiatrins läkarenhet. Kan inte kräva Yvonne Danielsson behandling Det finns patienter som tycker att de mår så pass dåligt att de vill bli inlagda eller äta mer av en viss medicin, till exempel. Så fungerar det inte. Alla kan välja att avstå från en behandling, men man kan inte kräva att få en viss behandling. En patient kan välja om hon eller han vill åka hem istället för att få slutenvård, men inte om hon eller han ska läggas in, säger hon. Nationell patientenkät Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är mycket viktiga underlag i sjukvårdens utvecklings- och förbättringsarbete. Nationell Patientenkät är en återkommande mätning av patientupplevd kvalitet som genomförs varje år. Resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Det är även ett underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för information till medborgare och patienter. text och foto: På de tre sjukhusen i länet är man nöjda med resultatet av patientenkäten och arbetet för förbättringar har påbörjats. På Karlskoga lasarett ligger tillgängligheten inom den slutna sjukhusvården mest över riksgenomsnittet, med ett värde för den patientupplevda kvalitén på 84, jämfört med rikets genomsnitt, 81. Det är också det område som störst förbättring skett, jämfört med den förra enkäten som gjordes för två år sedan. Länets tre sjukhus har tillsammans arbetat hårt för att förbättra tillgängligheten för länets patienter. Det är roligt att se att detta samarbete har medfört en ökad tillgänglighet, säger Lena Adolfsson, sjukhusdirektör på Karlskoga lasarett. På Lindesbergs lasarett är man glad över det goda resultatet. De förbättringsområden som vi ser kommer vi att arbeta vidare med. Vi ser patientenkäten som en mycket viktig del i sjukhusets arbete för att säkerställa både tillgänglighet och kvalitet för våra patienter, säger Marianne Skinnars-Bruno, sjukhusdirektör i Lindesberg. På USÖ kommer man att arbeta vidare för att förbättra informationen till patienterna. Vid en jämförelse med andra universitetssjukhus i landet har USÖ goda resultat, vilket är mycket positivt. Men vi har också områden som behöver bli bättre, bland annat handlar det om en tydligare information till patienterna om besök eller inläggning, säger Jan Olsson, sjukhusdirektör på USÖ.

7 Tebladet 10/12 Tema: Patient 7 De hjälper dig att klaga Gick något fel när du vårdades eller har vården missat att informera dig om det du behöver veta? Till Patientnämnden kan du vända dig om du har klagomål och synpunkter på vården. De allra flesta ärenden vi får in handlar om att kommunikationen mellan patienten och vården varit för dålig eller att man känt sig dåligt bemött, säger Gun Johansson, chef för Patientnämndens kansli. Handläggare kopplas in Resultatet från årets nationella patientenkät visar att länsinvånarna är minst nöjda med delaktigheten och informationen från vården. Något som också återspeglas i ärendena som kommer in till Patientnämnden. Man kanske klagat över smärta men inte blivit trodd, till exempel, säger Lollo Lindsmyr, handläggare på Patientnämndens kansli. När en patient eller anhörig till en patient kontaktar Patientnämnden kopplas en handläggare till ärendet som finns med hela vägen. Men alla som hör av sig till oss behöver egentligen inte vår hjälp. Många vill och kan höra av sig till vården själva och vill bara veta vem de ska kontakta. Andra vill ha hjälp av oss för att driva ärendet och vill att vi ska finnas med som en länk, säger Lollo och fortsätter: Vi lyssnar på patienten eller den anhöriga och kontaktar sedan vården med patientens redogörelse. Verksamhetschefen på kliniken eller mottagningen tar emot den och diskuterar sedan med berörd personal om det fanns några brister i vården. Det är sedan upp till verksamhetschefen att utreda fallet, om man ska gå vidare med en Lex Maria-anmälan, till exempel. Men i många fall handlar det bara om att patienten vill känna sig sedd, få förklarat för sig om något gick snett och kanske få en ursäkt, säger Gun Johansson. Allt fler klagar De senaste åren har det blivit allt vanligare att man som patient klagar på vården. Framför allt är det den yngre generationen som är bättre på att känna till sina rättigheter. Många av de riktigt äldre är fortfarande kvar i föreställningen om att doktorn vet bäst, säger Gun Johansson. Hur många som vänder sig direkt till vården utan att kontakta Patientnämnden är omöjligt I många fall handlar det bara om att patienten vill känna sig sedd och få en ursäkt Gun Johansson, chef på Patientnämnden, och Lollo Lindsmyr, handläggare, tar emot allt fler klagomål från patienter i vården. att svara på, menar hon. Men att höra av sig till vården, antingen på egen hand eller genom dem, uppmanar hon alla till. Patienten får ofta bra svar från vården när de sitter ner för att prata. De tar sig tid att förklara händelseförloppet och ger svar på varför de gjorde på ett visst sätt. Även vården vinner på att patienter och anhöriga hör av sig om de är missnöjda, menar Gun och Lollo. En man försökte berätta för vården att hans remisser försvunnit i systemet, eftersom det hela tiden fick läggas in nya. Han fick inget gehör för detta, men när han gick genom oss undersökte de saken och upptäckte att det fanns en bugg i remissystemet. Vem vet hur många fler remisser som hade försvunnit om inte han hade stått på sig. Så patienterna bidrar i hög utsträckning till att det blir säkrare, säger Gun. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Viktigt att påverka De allra flesta som klagar är inte ute efter något annat än ett erkännande. Väldigt många säger: Det här har hänt, det går inte att få ogjort, men jag vill uppmärksamma detta så att det inte drabbar någon annan. Det är en sund inställning. Det är viktigt att vara med och påverka, säger Lollo. Så här gör du för att klaga Om du undrar över, eller är missnöjd med något inom vården, så ska du i första hand tala med vårdpersonalen som har ansvaret för din vård och (eller) med verksamhetschefen vid vårdinrättningen. Om det inte går att reda ut problemen med den som är ansvarig för vården kan du vända dig till Patientnämnden med frågor, kritik och synpunkter. Det här är Patientnämnden Patientnämnden är fristående och opartisk och har till uppgift att stödja och hjälpa dig i dina kontakter med vården. Patientnämnden gör inga medicinska bedömningar och kan inte vidta några disciplinära åtgärder. Nämndens uppgift är att fungera som förmedlande länk mellan patienten och vården. Ledamöter och tjänstemän har tystnadsplikt. Patientnämnden har också till uppgift att utse stödpersoner till patienter som tvångsvårdas. Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du på ett enkelt och säkert sätt kontakta Patientnämnden för att lämna synpunkter på hälso- och sjukvården inom landstinget, kommunerna och Folktandvården. Allt du behöver är ett personligt användarkonto. Vård där väntetiden är kortast Att få vård i rätt tid när du behöver den är viktigt. text och foto: Du erbjuds vård där väntetiden är kortast Nu samarbetar vårdcentralerna och sjukhusen i länet för att ge alla länsbor god vård. Som patient i Örebro läns landsting kan du därför bli erbjuden vård på ett annat sjukhus i länet än det som du har närmast till. På så sätt får du vård tidigare. Har du frågor? Har du frågor om det vårderbjudande du får eller om vårdgarantin, ta kontakt med Vårdslussen/Patientforum , eller e-post vardslussen@orebroll.se. Du kan också ta kontakt via Mina vårdkontakter från landstingets webbplats minavardkontakter. NYHETER I KORTHET BVC-APP Ny app håller koll på barnets kurvor Nu kan du som nybliven förälder ladda ner en ny BVCapp till din smartphone. Förutom att du lättare kan hålla reda på nästa barnavårdscentralsbesök kan du också hålla reda på ditt barns utveckling i tidslinjen. Läs om barnets utveckling i olika åldrar och lägg in egna foton och händelser. Appen ska kunna vara förberedande för BVC-besöket. Förutom att du kan skriva ner frågor och anteckningar ska appen också kunna fungera som barnets hälsojournal genom att man skriver in de nya siffrorna och kan följa barnets kurvor. FOLKTANDVÅRDEN Höjda avgifter hos Folktandvården Nästa år höjs priserna för allmäntandvård med i genomsnitt 2 procent, enligt ett förslag från landstingsstyrelsen. Det innebär att en basundersökning hos en tandläkare kommer att kosta 750 kronor istället för 725 kronor som det kostar idag. Förslaget kommer att beslutas slutgiltigt på landstingsfullmäktige den november. KOLLEKTIVTRAFIK Kostar mer att åka kollektivt i länet Från årskiftet kommer taxorna för länets kollektivtrafik att höjas. Biljettpriset kommer att höjas med i snitt tre procent för de som reser inom länet. Länstrafiken, som drivs i Örebro läns landstings regi, kommer också att införa ett nytt Pendlarpluskort för skolungdom (ersätter Ungdomskortet i Örebro kommun) slopas också nattaxan i Örebro, samt familjebiljetten. Priserna för tätortstrafiken i Örebro, Karlskoga och Lindesberg kommer att jämnas ut så att de blir lika på alla orter, med några få undantag. STROKE Sporten och ÖLL satsar mot stroke Just nu pågår höstens kampanj, Den stora utmaningen - sport vs stroke. Syftet är att få fler, både allmänhet och idrottare, att göra AKUTtestet. Genom kampanjen och AKUT-testet, ska allmänhetens kunskap om symtomen för stroke öka så att man söker vård så snabbt som möjligt.

8 8 Reportage Tebladet 10/12 Missbruket av steroider ökar På USÖ finns landets enda dopningsmottagning Drömmen om en snyggare kropp, större muskler och bättre träningsresultat i kombination med ett socialt kompistryck i träningslokalen kan vara inkörsporten till dopning. Missbruk av anabola androgena steroider är ett växande samhällsproblem och bland de som börjar missbruka är många ungdomar, säger Kurt Skårberg, medicine doktor och kurator vid Dopningsmottagningen, Örebro läns landsting. text: foto: Gunilla säwenmyr Det finns stora kunskapsluckor i sjukvården om missbruk av dopningsmedel. I Sverige finns i dag endast tre platser där dopningsanvändare kan få hjälp: Resurscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Dopningsmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. I dagarna har det antagits ett nytt nationellt vårdprogram för missbruk av anabola androgena steroider. Det kommer förhoppningsvis att höja kunskapen rejält inom sjukvården om hormondopningens symtom och risker, säger Kurt Skårberg. Männen i majoritet Majoriteten av dem som missbrukar dopningsmedel är män. Det är mycket ovanligt att kvinnor missbrukar steroider. Man brukar säga att endast en tiondel av användarna är kvinnor. Det är vanligt att man börjar testa dopningsmedel redan som åring. Steroiderna blir för många dessutom en inkörsport till narkotikamissbruk och kriminalitet, berättar Kurt Skårberg. Internet har gjort att det har blivit lättare att få tag på dopningspreparat. Användarna ser annorlunda ut än vad de gjorde för några år sedan. I dag är det mer vanliga ungdomar som använder dopningsmedel. Jag är rädd för utvecklingen som sker där ungdomar sitter på nätet och beställer hem dopningsmedel och sedan plockar i sig en mängd olika preparat utan att veta vad det är de stoppar i sig, säger Kurt Skårberg. Negativa biverkningar Enligt honom mår den som börjar med steroider till en början mycket, mycket bra. - Man får bättre självförtroende i takt med att man växer och blir större, men efter ett tag kommer de negativa biverkningarna. Man kan bli aggressiv, svartsjuk och få en kraftig ökning av akne, framförallt på rygg, skuldror och bröst. Man kan få hudbristningar, ett svullet och plufsigt utseende på grund av ökad vätskeansamling i kroppen och få mer hår på kroppen eller drabbas av håravfall, berättar Kurt Skårberg. Sexlusten ökar Ett annat kännetecken på missbruk av steroider är en ökad sexlust. Normalt sett kurar man i veckor, gör ett uppehåll med steroiderna lika lång tid, och så kör man igång en ny kur igen. I början av en kur har man ökad sexlust, men efter ett tag minskar den eller upphör helt. Många får krympande testiklar och erektionsproblem, säger Kurt Skårberg. Sömnproblem, ångest och kraftiga humörsvängningar är andra negativa effekter. Steroiderna gör att hormonsystemet blir utslaget. Det farliga kolesterolet och blodtrycket stiger och blodvärdet ändras. Blodådrorna hårdnar och kan spricka. Killar får bröst och tjejer får förstorad klitoris och mörkare röst, berättar Kurt Skårberg. De som söker hjälp hos oss mår psykiskt eller fysiskt dåligt och känner ofta en stor oro över vad de kan ha ställt till med invärtes, fortsätter han. Stor återfallsrisk På Dopningsmottagningen får de hjälp att sluta med dopningspreparat. Målet med behandlingen är total avhållsamhet från anabola androgena steroider och andra droger, inklusive alkohol. Att ta sig ur ett missbruk tar tid. Träningen betyder så otroligt mycket för den här gruppen och den kan man inte ta ifrån dem, men när de ska träna rena, utan några preparat i kroppen, känner de inte igen sig och då är risken för att de tar ett återfall stor, konstaterar Kurt Skårberg. Ett socialt kompistryck på gymmet kan vara inkörsporten till dopning. Numera är de Skårberg (bilden längst ner till höger) blir steroiderna för många en inkörsport till na

9 Tebladet 10/12 Reportage 9 Anders: Jag har haft alla problem som man kan ha Jag tar en dag i taget, men mitt mål är att hålla mig ren. Det säger 38-årige Anders, som efter att ha fastnat i ett dopningsmissbruk redan som 15-åring, nu kämpar för att hålla sig borta från hormonpreparat. Anders hade en strulig uppväxt med skilda föräldrar och växelvis boende. Min pappa var periodare och missbrukade både alkohol och narkotika, men det var ett väldigt hysch-hysch om det utåt. Båda mina föräldrar har bra jobb. Pappa är högt uppsatt och det var ingen som ville låtsas om att han faktiskt missbrukade. Uppnådde drömresultat I sjätte klass började Anders att styrketräna. Vi var ett gäng som hängde ihop på gymmet och en kille i det här gänget introducerade mig för hormontabletter. Jag har alltid varit stor för min ålder, men plötsligt uppnådde jag alla resultat jag hade drömt om. Jag fick snyggare kropp, större muskler och bättre självförtroende, men framförallt fick jag respekt, konstaterar han. Anders är övertygad om att omgivningen förstod vad han höll på med, men det var aldrig någon som sa något. Jag har alltid tränat med äldre och många av dem jag tränade med var poliser. Trots det var det ingen som sa eller gjorde något. Min pappa tyckte att det var bra att jag utvecklades till en riktig man som kunde ta för sig. Anders missbruk gjorde att han drabbades av en rad biverkningar. Jag har haft alla problem som man kan få. Jag fick hudbristningar över hela kroppen, muskelfästen sprack och jag slet av muskler. Dessutom blev jag hårig över hela kroppen och gick upp i vikt av all vätska som bands i kroppen. Blev impotent Under de perioder Anders använde steroider fick han enorm sexlust. Sexualdriften var helt extrem. Jag kunde ha sex med min tjej tio gånger om dagen. Men när jag slutade med tabletterna blev jag som en impotent gammal farbror och var tvungen att ta viagra. Efter 30 blev biverkningarna bara värre och värre. Och för ett tag sedan kom jag till insikt och kände att nu jävlar får det vara nog. Anders kom i kontakt med Dopningsmottagningen på USÖ. Där har jag fått chansen till ett helt nytt liv. Att leva som ren, utan några dopningspreparat är tufft. Jag känner mig jättetom emellanåt. Vissa dagar vill jag överhuvudtaget inte gå ut. Jag har varit fruktansvärt deprimerad och har mycket ångest. Jag vill överhuvudtaget inte se mig i spegeln. Det som gör det extra svårt att hålla mig ren är att min familj och mina vänner bara känner mig som påkurad eftersom jag har hållit på och missbrukat i så många år. Nu känner de inte igen mig längre. Min flickvän har ifrågasatt om jag har träffat någon annan eftersom vi inte har sex flera gånger om dagen längre. Det är ett orosmoment som kan få mig att hamna fel igen, konstaterar Anders. Vill hjälpa andra Sedan han slutade med hormonpreparat mår kroppen bättre. Nu är det i psyket problemen sitter. Jag har problem med självkänslan. Folk har alltid sett upp till mig. Jag undrar vad de ska tycka nu? Jag tränar på ett gym som ska vara rent, men jag ser direkt vilka det är som använder dopning. Jag vill gärna hjälpa andra och genom att berätta vad jag varit med om kanske jag kan hindra andra från att börja, avslutar Anders. Fakta: Med dopning menas oftast ett missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel med avsikt att öka musklernas styrka och volym och få en snyggare eller större kropp. Dopningsmottagningen finns på Universitetssjukhuset Örebro, entré P, våning 3. Mottagningen har en rådgivningstelefon dit du vardagar mellan klockan kan ringa kan ringa helt anonymt. Numret dit är Teamet som jobbar på Dopningsmottagningen består av psykiater (specialistläkare i psykiatri), beroendeläkare, psykolog, endokrinolog (hormonspecialist), kardiolog (hjärtspecialist), plastikkirurg, dermatolog (hudspecialist), ortoped, sjuksköterska, socionom (kurator), arbetsterapeut och sekreterare. Att besöka Dopningsmottagningen kostar som ett vanligt läkarbesök och går på högkostnadsskyddet. På kan du läsa mer. Anders tipsar: Misstänker du att någon i din närhet missbrukar dopningsmedel? Var rak och ärlig. Fråga personen om han eller hon använder något. Ring Dopningsmottagningen och fråga om råd. Skaffa all information du kan om dopningsmissbruk. Hittar du något preparat, lämna in det för analys. Ställ krav. Och framförallt, jamsa inte med. t vanligt att man börjar testa dopningsmedel redan som åring. Enligt Kurt rkotikamissbruk och kriminalitet. Offentliga sammanträden Nämnden för folkhälsa sammanträder 21 november. Nämnden för primärvård och folktandvård sammanträder 6 december. Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder 7 december. Nämnden för somatisk specialistsjukvård sammanträder 13 december. Föredragningslista och information om tid och lokal för sammanträden finns på Åhörare hälsas välkomna!

10 10 Barn Tebladet 10/12 Ett rum för riktiga stjärnor När Linda Edlund förlorade sin son Charlie i en obotlig sjukdom bestämde hon sig för att starta en insamling till ett upplevelserum på Barnoch ungdomskliniken på USÖ. Nu, tre år senare, står rummet äntligen klart. Det känns helt fantastiskt, konstaterar Linda Edlund när vi träffas i det nyinvigda upplevelserummet. Tänk att det här gick att genomföra. Jag är så tacksam över alla som skänkt pengar och hjälpt till att förverkliga det här. Det är verkligen ett lyft för barnkliniken, fortsätter hon. I rummet, som fått namnet Stjärnan, lyser en stjärnhimmel i taket. På väggen projiceras bilder av naturen och rofylld musik strömmar ut i rummet. Alla barn är stjärnor Vi ville att rummet skulle ha ett speciellt namn. Alla barn som vårdas här är stjärnor, så det kändes självklart att rummet skulle heta Stjärnan, berättar Linda Edlund. Idén till upplevelserummet fick hon när Charlie vårdades på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Där fanns ett upplevelserum och det var otroligt skönt att få vara där och vila en stund. Lekterapin här på USÖ är helt fantastisk, men det är många som ska dela på ytorna och det är inte riktigt den lugna plats som man ibland önskar sig, konstaterar Linda Edlund. Linda Edlund förlorade sin son Charlie i en obotlig sjukdom. I samband med det bestämde hon sig för att starta en insamling till ett upplevelserum på Barnoch ungdomskliniken på USÖ. Nu, tre år senare, står rummet klart. Poppy, snart två år, fick aldrig chansen att träffa sin storebror, men hon har följt mammas arbete med rummet och ger det klart godkänt. Startade insamling 2009 somnade Charlie in. I samband med det bestämde sig Linda Edlund för att starta insamlingen. Till sin hjälp hade hon väninnorna Kristel Jonsson och Nina Wilder anordnade vi en välgörenhetskonsert i Karlskoga och fick in kronor till upplevelserummet. Dessutom har både privatpersoner, organisationer, föreningar och företag bidragit genom att sätta in pengar på gåvokontot Ljuspunkten, berättar Linda Edlund. Sedan insamlingen startade har lite drygt kronor kommit in och därmed kunde upplevelserummet nu bli verklighet. Tar in lite av naturen Under insamlingens gång har det funnits många tankar och idéer om hur rummet skulle utformas. Vi visste på ett tidigt stadium att vi ville att rummet skulle vara ett stilla rum, ett rum där man kan få tid att tänka och få ro. Många av de svårt sjuka barn som vårdas på barnkliniken har svårt att komma ut och uppleva naturen. Därför ville vi ta in lite av naturen hit, säger Linda Edlund. Till rummet har man därför köpt in en projektor som visar olika miljöer, som exempelvis skog och vatten. I rummet finns också snäckor, kristaller, prismor och tittskåp. Det finns saker att titta på och känna på. Vissa delar av utrustningen är dessutom portabel så att de barn som är så svårt sjuka att de inte kan ta sig till upplevelserummet ändå ska kunna ta del av det som finns där. Drömma sig bort Det här rummet är så viktigt för alla som vistas på barnkliniken. Nu kan föräldrar och barn få komma hit och om så bara för en liten stund drömma sig bort och slippa tänka på att de vistas på sjukhus, säger Linda Edlund. Och hon får medhåll av Ulrika Alfraeus, som jobbar som förskollärare på Barn- och ungdomsklinikens lekterapi. En fredad zon Det är otroligt viktigt att barnen som vistas här får en möjlighet att komma ut från sin sal och komma till en fredad zon där det inte sker några provtagningar eller undersökningar. Det är en sådan härlig atmosfär här inne. Här behöver barnen inte påminnas om att de är sjuka, utan de kan komma hit, få krypa upp i soffan och bara sitta nära och mysa tillsammans med familjen, säger hon. Fakta: Det går fortfarande att sätta in bidrag till upplevelserummet Stjärnan på lekterapin. Pengarna sätts in på postgiro Märk postgirotalongen LJUSPUNKTEN, Upplevelserum och projektnummer Upplevelserummet är ett familjerum som kan användas även när personalen på lekterapin inte finns på plats. Nyckel till rummet går att boka kvällar och helger. text och foto: Vinn en barnbok! Tebladet lottar ut femton exemplar av Anna Janssons barnböcker om Emil Wern detektiv. Skicka in talongen senast den 5 december om du vill delta i utlottningen. Namn:... Adress:... På väggen i upplevelserummet projiceras bilder av naturen. Föräldrar och barn kan för en liten stund drömma sig bort och slippa tänka på att de vistas på sjukhus. Postnr:... Ort:... Adress: Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med Emil Wern. Vinnarna meddelas personligen.

11 Tebladet 10/12 Porträtt11 Elisabeth Dahl jobbar som sjukhuspräst på USÖ Hennes arbete är att lyssna Hon får ta del av både patienters och anhörigas sorg dagligen. Men trots det trivs Elisabeth Dahl väldigt bra med sitt jobb som sjukhuspräst på USÖ. Jag tycker att mitt arbete är betydelsefullt, säger hon. En trappa ned i USÖs entréhus finns Sjukhuskyrkan. Elisabeth Dahl tar emot och visar det mysiga samtalsrummet och meditationsrummet. Hit kan den som vill komma för att sitta ned en stund, tända ett ljus, läsa något ord eller be en bön. Men det är i samtalsrummet eller på någon av sjukhusets avdelningar som det största arbetet för Elisabeth sker. Jag har mycket samtal med både patienter, anhöriga och ibland personal. Många samtal är sorgesamtal, när någon har gått bort, men det kan också vara sorg över att man förlorar en kroppslig funktion eller över något som förändrar ens livssituation, säger Elisabet Dahl. Ekumenisk sjukhuskyrka Sedan 2011 har hon arbetat som sjukhuspräst på USÖ, två år innan prästvigdes hon. Men på arbetsplatsen och i sammanhanget har hon funnits betydligt längre. Jag var assistent i sjukhuskyrkan under 14 år. Beslutet att läsa till präst växte fram under tiden, berättar hon. Sjukhuskyrkan på USÖ är ekumenisk och består av två präster, en assistent och en musiker anställda av Svenska kyrkan, en pastor samt en själavårdare som är anställd av Örebro frikyrkoråd. Sjukhuskyrkan kan också förmedla kontakt om patienten vill prata med någon inom moskén, den katolska eller ortodoxa kyrkan. Bjuder in till gudstjänst En gång i veckan hålls gudstjänst i sjukhuskyrkan. Den radiosänds också över sjukhuset. Förra året hade vi i snitt 16 besökare varje vecka, men hur många som lyssnar på gudstjänsten vet vi inte. I samband med att det börjar dra ihop sig till gudstjänst brukar Elisabeth, hennes kollegor och frivilliga volontärer gå runt på avdelningarna för att bjuda in. Jag tycker att det är viktigt att de får en inbjudan, att man på ett sätt säger hej, jag ser dig. Sen vill ju alla såklart inte och det är viktigt att respektera. Vi är inte där för att missionera, utan för att visa att kyrkan finns till för dem. Och många patienter vänder sig också dit. När man hamnar på sjukhus har man ofta mycket tid att fundera. Det uppstår nya, existensiella frågor och man kan då behöva någon som bara lyssnar så att man kan formulera sina tankar. Jag är inte den som ska komma med svaren de har jag inte men jag kan finnas där för att lyssna på människor och dela deras tankar. Lyssnar till livsberättelse Det händer också att Elisabet får lyssna till äldre personerns livsberättelser, de som kanske är på väg bort och vill prata om sitt liv. Många patienter vill också ha hjälp att be, säger hon. Något som förekommer, men som trots allt sker ganska sällan, är att Elisabeth förrättar krisdop om ett barn riskerar att dö. Det blir ofta väldigt starka känslor i samband med krisdop, det känns tydligt att det är något När man hamnar på sjukhus har man ofta mycket tid att fundera och det uppstår nya, existensiella frågor. Meditationsrummet finns till för patienter, anhöriga och personal på USÖ och är öppet dagtid för den som vill tända ett ljus, samla tankarna eller be en bön. Elisabeth Dahl har arbetat i två år som sjukhuspräst på USÖ. som föräldrarna vill och önskar. Det händer också att hon blir inkallad när det under en förlossning visar sig att barnet är dödfött. När något svårt har skett kan det vara väldigt svårt att greppa, och då får riten en stor betydelse för många. Det blir ett sätt att förstå vad som har hänt. Trots att hon trivs med sitt arbete berörs hon självklart. Det är svårt att se andra människors smärta och situationer där barn blir drabbade på olika sätt är extra svårt. Det är en hel del smärta, men jag får ta del av mycket annat också, säger hon och fortsätter: När människor känner glädje och tacksamhet över det de fått i livet, eller när den situation som såg mörk ut går bra, då får man mycket tillbaka. Har tystnadsplikt Alla som kommer till Elisabet eller någon av de andra på Sjukhuskyrkan kan känna sig trygga i att det som sägs stannar mellan dem. Vi har tystnadsplikt, vi skriver inte någon journal utan allt stannar mellan oss. Jag vet bara det som personen berättar för mig, vi tar aldrig reda på deras sjukdomshistoria, berättar hon. Med snart två decennier i sjukhuskyrkan ser Elisabeth ingen anledning att sluta. Det bästa är mötena med människor. Personligt Namn: Elisabeth Dahl. Ålder: 56 år. Gör: Sjukhuspräst på USÖ. Bor: Örebro. Familj: Make och två vuxna barn. Intressen: Gå i skogen, vara på landet. Läser: Ja, det händer, gärna memoarer. Lyssnar på: Allt. Reser till: Vill till Rom, verkar vara en spännande stad. text och foto:

12 12 Forskning Tebladet 10/12 Läkemedelskommittén i ÖLL informerar: Så farliga är värktabletterna Är diklofenak farligt? Och hur är det med Ibuprofen? Informationsläkaren Christer Lundin ger oss svar på hur sjukvården i länet förhåller sig till de omdebatterade läkemedlen. Under sommaren har det varit ett medialt fokus kring värktabletter och deras biverkningar. Det är framför allt värktabletter med inflammationshämmande effekt, så kallade NSAID (non steroid antinflammatory drugs) som har skapat rubriker. Flera av dessa mediciner är receptfria och säljs inte bara på apotek utan även i livsmedelsbutiker och på bensinmackar. Ibuprofen är det preparat som dominerar den receptfria försäljningen medan diklofenak i första hand förskrivs på recept. Vi har i flera år vetat om att dessa mediciner kan ge upphov till allvarliga biverkningar. Hos riskpatienter ökar risken för hjärtkärlsjukdom; som högt blodtryck, hjärtsvikt och kranskärlsjukdom. De kan även påverka njurfunktionen negativt. Trots denna kunskap har de flesta ändå varit överens om att en kortare kur på upp till en vecka inte behövt innebära någon ökad risk. Diklofenak har högst risk På senare tid har dock flera undersökningar visat att vi måste ändra vår inställning. Det är bland annat stora befolkningsstudier från Danmark som dels påvisat en högre risk än vi tidigare känt till men också att det finns en skillnad mellan de olika preparat som finns på marknaden. När man analyserar de danska undersökningarna, men också andra undersökningar, så visar sig diklofenak vara det preparat med den högsta risken. Vidare ser man att naproxen är det preparat som har lägst risk även om dess risk stiger med ökande dos. Ibuprofen ligger någonstans mitt emellan dessa båda. Effekterna är beroende av dos och de kan komma även vid kortare behandling mindre än en vecka. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa preparat kan samverka med andra läkemedel och påverka behandlingseffekten på ett negativt sätt och dessutom öka biverkningsrisken. Undviker skriva ut recept I Danmark har man tagit en direkt konsekvens av resultaten och tagit bort den receptfria försäljningen av diklofenak helt. Förskrivningen och användningen av dessa läkemedel i vårt län skiljer sig inte från övriga landsting i landet. Läkemedelskommittén i Örebro läns landsting arbetar aktivt med att sprida information hur vi skall använda våra läkemedel på bästa och säkraste sättet. Vi har därför rekommenderat länets läkare att undvika att skriva ut dessa mediciner till patienter med känd hjärtkärlsjukdom. Måste man ändå använda ett preparat av denna typ så rekommenderas naproxen i första hand. Till allas glädje kan vi redan nu se att läkarna i länet har ändrat förskrivningssätt. Vid jämförande mätning mellan februari-juli 2011 och 2012 så har receptförskrivningen för diklofenak minskat med 18,8 procent och för hela gruppen NSAID 2,6 procent. Christer Lundin Informationsläkare på Läkemedelskommittén i Örebro läns landsting. Nu kan dövblinda Kan man höra med huden? Ja, i princip, menar audiologiforskaren Parivash Ranjbar som efter tio års forskning har kommit fram med en apparat som möjliggör att dövblinda kan uppfatta ljud med hjälp av vibrationer. I Sverige finns det 1300 dövblinda. Räknar man också med dem som blir döva och blinda av ålderdom (äldre än 65 år) stiger siffran till Som dövblind kan man varken se eller höra och möjligheterna att kommunicera blir därför närmast minimala. Svårt röra sig fritt Men nu har USÖ-forskaren Parivash Ranjbar kommit på ett sätt som gör att dövblinda med hjälp av en hjälpmedel som förvandlar ljud till vibrationer kan känna ljud i omgivningen. Något som kan revolutionera döva och dövblindas vardag. Som dövblind har man svårt att röra sig fritt om man inte använder blindkäpp, ledsagare eller ledarhund. Risken är stor att Nappen för dövblinda barn. Mobilapplikationen och vibratorn. man skadar sig eftersom man varken hör ljud eller ser något, säger Parivash Ranjbar. Jag har en vän som kan se men inte höra, och när han körde bil hörde han aldrig när motorn började låta illa. Hade han kunnat höra hade han hört ljudet från motorn och kunnat lämna in den på verkstaden innan den gick sönder. För att en dövblind ska kunna kommunicera krävs det att någon tecknar i handen, eller att man sätter lillfingret på personens struphuvud och de andra fingrarna runt talarens mun när denne pratar för att på så sätt uppfatta vibrationerna från struphuvud och käkens rörelser. Som dövblind har man svårt med omgivningsperception eller varseblivning. Man vet alltså inte om det befinner sig andra människor i rummet, om inte personerna sitter så pass nära att man kan känna andedräkten. Men ofta händer det saker i omgivningen som leder till ljud. Det är dessa ljud som Parivash arbetat med att förvandla till vibrationer. Skickar ljud till vibrator Prototypen som Parivash tagit fram består nu av en vanlig smartphone med en applikation i, en förstärkare, några sladdar och en rund platta som avger vibrationerna. Telefonen fångar omgivningens ljud med sin mikrofon, skickar ljudet till applikationen som bearbetar ljudet och anpassar det till hudens känslighetsområde. Applikationen skickar i sin tur det bearbetade ljudet till en förstärkare och därefter till vibratorplattan. Jag prövar att hålla plattan i min hand medan Parivash knackar i bordet, pratar normalt och sedan höjer rösten. Varje ljud ger olika slags vibrationer och när Parivash nästintill skriker hoppar jag högt, inte av rösten, utan av vibratorn som argt studsar i min handflata. Genom vibrationerna kan de döva och dövblinda plocka information, de lär sig känna igen vilken vibration som hör ihop med vilket ljud. Efter lång träning kan de också lära sig att höra vad en person säger och förstå talet. Napp till bebisar Även dövblinda små bebisar ska få möjligheten att lära sig uppfatta ljud. En liten napp har utrustats med en vibrationsplatta så att bebisen ska kunna märka när mamma eller pappa är på väg, till exempel. När man föds kan man inte urskilja ljud, men man lär sig. På samma sätt fungerar det här, att bebisen kopplar ihop ljudkällan med vibrationer. Hjärnan har stor kapacitet, säger Parivash. Prototypen har en bit kvar innan den kan komma ut på marknaden och säljas som hjälpmedel. Bland annat ska den helst vara trådlös och nu är den kopplad till för många sladdar. Just nu består Parivash jobb i att försöka kommersialisera den så att den blir ett hjälpmedel på marknaden. Kunde inte säga nej Hon arbetar också parallellt tillsammans med sin kollega, professor Dag Stranneby, med att ta fram ett sätt så att dövblinda som rider ska kunna veta var i ridhuset de befinner sig och så att de kan kommunicera med ridläraren. Det gick inte att säga nej till att jobba med de här hjälpmedlen när jag fick frågan för tolv år sedan. Det är inte mycket som har gjorts åt de dövblinda. Jag har många vänner som är döva och dövblinda och jag ser vilka svårigheter de har, säger Parivash. text och foto: Mina vårdkontakter ändrar utseende Snart kommer det att se annorlunda ut på sidan för Mina vårdkontakter. Mina vårdkontakter är en e-tjänst som använts inom Örebro läns landsting sedan I Mina vårdkontakter kan du till exempel beställa tid, av- och omboka tid eller förnya recept hos din vårdmottagning eller folktandvård. Den 11 december kommer Mina vårdkontakter att få ett nytt utseende och bli lättare att använda. Designen kommer att bli renare, enklare och ha en tydligare struktur. Nya Mina vårdkontakter kommer att anpassas helt efter den skärm du läser på, oavsett om det är en dataskärm, surfplatta eller mobil och har även stöd för mobilt BankID. Förutom ett modernare utseende har vi även satsat på tillgänglighet så att personer med olika funktionshinder ska ha lättare att använda e-tjänsten. Tekniken stöder bland annat standard för skärmläsare och du kan navigera med enbart tangentbord, säger Inge-Maj Swenson, systemförvaltare på LandstingsIT.

13 Tebladet 10/12 Kultur 13 höra med huden Teater Martin Mutter får landstingets kulturpris Landstingets kulturpris 2012 går till Teater Martin Mutter. Vi är väldigt, väldigt glada för det här, säger Carina Nyström, teaterchef och producent på Teater Martin Mutter. Martin Mutter är en fri teatergrupp i Örebro som i år firar 25-årsjubileum. Martin Mutter spelar och producerar i huvudsak dramatik för barn och ungdomar, men gör även föreställningar för vuxna. Att få kulturpriset är en bra uppmuntran för hela teatern, säger Carina Nyström. Priset på kronor och en bronsstatyett skapad av Thorsten Molander kommer att delas ut vid landstingsfullmäktiges möte den 27 november. Vad prispengarna på kronor ska användas till är ännu inte klart. Nej, vi har inte riktigt bestämt oss. Men det lutar åt att vi ska använda pengarna till att investera i nya trådlösa mikrofoner, säger Carina Nyström. Teater Martin Mutter. foto: nina hellström Fantasin som ledstjärna I landstingsstyrelsens motivering till årets kulturpris står: Teater Martin Mutter får Örebro läns landstings kulturpris 2012 för sin förmåga att lyfta människors kreativa förmåga i olika sammanhang. Med fantasin som ledstjärna lyckas Martin Mutter öppna vägar till empati, reflektion och nya sätt att tänka. Genom sitt arbete har Martin Mutter påvisat kulturens kraft inom många samhällsområden. Teater Martin Mutter har dessutom visat ett stort engagemang i frågor där kulturen intar sin självklara plats för regional utveckling. Förutom Kulturpriset delar Örebro läns landsting även ut kulturstipendium. Stipendiet ges som en uppmuntran att utveckla sin kulturella verksamhet till personer eller grupper som är mitt uppe i sin kulturella gärning. Landstingets kulturstipendium 2012 är på kronor och delas av tre personer. Dessa är dansaren Linn Ragnarsson för att utveckla danskonsten, smyckeskonstnären Klara Brynge för att genom sitt hantverk utforska nya fält i mötet mellan material och uttryck och saxofonisten Johannes Thorell för att utveckla konstmusiken med saxofonen som utgångspunkt. Parivash Ranjbar har arbetat i drygt tio år med att ta fram ett hjälpmedel för dövblinda så att de kan uppfatta ljud. Landstinget laddar för 150-årsfirande Nästa år firar Örebro läns landsting 150-årsjubileum. Det ska uppmärksammas under hela året med en rad olika aktiviteter riktade mot allmänheten. Det är viktigt att inte bara blicka bakåt i tiden, utan att även ta upp framtidsfrågor, säger Ann-Marie Wentzel, som är projektledare för 150-årsjubileet. Örebro läns landsting är just nu i inledningsfasen av att bilda region. Men även om landstinget inte kommer att finnas kvar som just landsting, så kommer uppgifterna att göra det. Landstinget är inte bara hälso- och sjukvård, utan ska även slå vakt om regional utveckling, kultur, forskning och infrastruktur, säger Ann-Marie Wentzel. Exakt hur 150-årsfirandet kommer att se ut är ännu inte klart, men det kommer att bli en utställning, och någon form av jubileumsskrift kommer att ges ut. För hela länet Vi vill att hela länet ska få ta del av aktiviteterna. När vi går ut ur 2013 ska länsborna ha fått möjlighet att göra sin röst hörd och fått lämna synpunkter om olika frågor som rör landstinget, avslutar Ann-Marie Wentzel. Söndagsfilm för samtalssugna Under hösten har Bio Roxy, tillsammans med bland annat Örebro läns landsting, arrangerat söndagsbio med efterföljande samtal om filmen. Den typ av film som visas på Söndagsbion på Bio Roxy kan vara av vitt skilda karaktär. Men gemensamt är att filmerna ska ha ett allmänmänskligt värde och en tematik eller bakgrund som är värd att prata om. Vi drog igång med en film i våras och har nu visat tre olika filmer i höst. Vi inbjuder till samtal i caféet efter att filmen visats, men det är helt frivilligt, säger Jerry Eriksson, filmkonsulent på Örebro läns landsting. Samtalet leds inte av någon moderator, utan man får prata fritt. Jerry tycker att det hittills har blivit riktigt bra diskussioner. Vi upptäcker att folk tycker om det här. Filmen är annars en upplevelse där man sitter själv i två timmar, men man vill ändå gå två och två för att ha någon att prata med efteråt. Mer bio till våren Den 2 december är det dags för den sista visningen för hösten, då man kommer att visa den franska filmen Tomboy. Filmen handlar om en flicka som blir tagen för att vara pojke och som spelar med i det. Söndagsbio är ett samarbete mellan landstingets kulturenhet och psykiatrin, Bio Roxy, Svenska kyrkan, Universitetskyrkan och Sensus. Till våren kommer det troligen bli fler Söndagsbiovisningar.

14 14 Aktuellt Tebladet 10/12 KÅSERI Kikki Pålerud Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Det är bara att betala! Man ska inte tro att man ostörd kan sitta och tryna i fåtöljen hur länge som helst med en yllecape om axlarna. Även om man är trött, efter en eller två vaknätter, så borde man vara van vid detta efter fyrtiotvå års arbete och en ålder av sextiofyra år. Här gäller det att rycka upp sig. Äldsta barnbarnet ringer och önskar övernatta. Då är det betydligt mera arbetssamt att vara ung och orka. Jag menar blott att här finns inte vanan att varje morgon, pigg och glad, börja med sin arbetsdag. Många vuxna hörs klaga på trötta, lata ungdomar, utan att ha minsta förståelse. Jag har förståelse. Om man lägger sig klockan tre på natten, så är det naturligtvis tungt att gå upp klockan sex på morgonen. Det måste man väl som vuxen begripa? Även att de små liven vill se på film och lana nattetid. Självklart! När ska dom annars göra detta? Äldsta barnbarnet reser varje dag mellan Lindesberg och Karlskoga. Förbindelserna är långt ifrån de bästa. Det går liksom inga hästskjutsar över skogen. Klart att flickan blir trött! Fattas bara. Vilken tur då att hon har farmor boendes i centrala Örebro, femtio meter från busstationen. En till två gånger i veckan ringer hon. Farmor, kan jag sova hos dig inatt? Flickans något yngre broder är den som ringer starkast i varningsklockan. Han har under tre års tid bott inneboende hos farmor och farfar under studietiden på gymnasiet, och tycker sig ha en viss förtur på övernattning centralt. Gossen studerar nu kriminologi vid universitetet, och har numera egen lya utanför stan. I den lyan finns dock ingen farmor som lagar mat. Det ingick inte i hyran. Hon håller på och nästlar sig in, farmor, säger han om systern. Passa dig så att hon inte tar över helt och hållet! Han är misstänksam, den blivande kriminologen. Alla varningsklockor till trots, så hälsar jag henne välkommen. Jag lagar något gott och bäddar i soffan. Det hör till saken att flickan arbetar som steriltekniker, vilket innebär att hon har drag av pedanteri. Det här betyder att farmor får akuta uppgifter. Farmor, som är mera lagd åt det bohemiska hållet, måste sätta fart på sin trötta kropp. Ludde! Gå ner från soffan! Mimmi kommer snart. Ta med dej grisörat! Åke! Ställ undan bilbatteriet som står på diskbänken! Mimmi kommer! Ställ fram handspriten! Skynda dej. Hon ska säkert duscha, så flytta in tvättkorgen i städskåpet. Snabbt! Efter ett par timmars slit är lägenheten i någorlunda skick. Mimmi kommer, och med sin kliniska blick far hon runt i hemmet. Har du städat farmor? Fint! Du glömde sophinken. Jag har hört ett antal röster som tycker att jag skämmer bort mina elva barnbarn. Naturligtvis? Varför skulle jag inte göra det? Jag räknar med att de hjälper mig när jag blir gammal och behöver dem. Det har de lovat, även om det kostar. Någon sa: De tycker inte mera om dig för att du skämmer bort dem. Klart att de gör det! Vilken unge blir inte gladare av att få hundra kronor istället för tio? Pedagogisk har jag aldrig varit, men det verkar fungera ändå. Frisktandvårdsavtal ger koll på dina tandvårdskostnader Oroar du dig för oväntade tandvårdskostnader? Då kan du teckna ett frisktandvårdsavtal där du får betala en i förväg bestämd månadskostnad och får regelbunden tandvård där det mesta ingår. Det har nu gått lite drygt tre år sedan Folktandvården införde frisktandvård och de första länsborna skrev på sina avtal. Sedan dess har över tecknat frisktandvårdsavtal och siffran stiger för varje dag som går. Från det år du fyller 20 har du inte längre fri tandvård och får alltså betala för varje besök. Då är det smart att skaffa ett frisktandvårdsavtal. Det är som en försäkring och med den får du all nödvändig tandvård till en i förväg bestämd månadskostnad, berättar Linda Ghebremariam, tandläkare och frisktandvårdsansvarig för Folktandvården Örebro läns landsting. För att få teckna ett frisktandvårdsavtal får du som patient först genomgå en undersökning. Då bestäms också vilken premiegrupp du ska placeras i, det vill säga hur mycket du ska betala. Faktorer som påverkar priset är antalet nya hål, gamla fyllningar, rotfyllningar och blödande tandkött. Även faktorer som snusning eller rökning, frätskador, tandgnissling och piercingar i munnen kan påverka kostnaden. Tecknar du avtal vid undersökningstillfället ingår undersökningen i avtalet, berättar Linda Ghebremariam. Tre år framåt När du tecknar frisktandvårdsavtal får du en tandvårdsplan som täcker dina behov i tre år framåt. Sedan blir du kallad i enlighet med tandvårdsplanen som vi kommit överens om, säger Linda Ghebremariam. Betalar gör du månadsvis, till exempel via autogiro, men du kan även betala årspremien direkt. Avtalet gäller i tre år från dagen det tecknas och förlängs automatiskt. I samband med att avtalet förlängs görs en ny bedömning och du får en premie som grundas på den. Genom att sköta dina tänder och följa de egenvårdsråd du får i avtalet kan du sänka din premienivå och därmed få ett lägre pris när det är dags att förlänga avtalet. Koll på kostnaderna Att teckna ett frisktandvårdsavtal innebär en stor trygghet. Det är ett hälsofrämjande koncept där du får en individuell plan och vet exakt vad du kommer att få för tandvårdskostnader, avslutar Linda Ghebremariam. Fakta: Allt det här ingår i ett Frisktandvårdsavtal: Undersökning Lagningar Rotfyllningar Förebyggande vård hos tandhygienist Tandutdragning Bettskena Enstaka kronor Akuttandvård inom Folktandvården i hela Sverige Byte till annan folktandvårdsklinik i Sverige om du flyttar Specialisttandvård efter remiss från din tandläkare Folktandvårdens kliniker i Örebro län har i stort sett inga köer och samtliga kan ta emot nya patienter. På hittar du kontaktuppgifter till Folktandvårdens kliniker. Det är hur bra som helst Jag är jättenöjd och kan verkligen rekommendera andra att skaffa ett frisktandvårdsavtal. Det säger Zabina Kallström som skaffade sitt avtal för lite drygt ett år sedan. Zabina fick höra talas om frisktandvårdsavtalen i samband med att hon skaffade bettskena. Min tandläkare gjorde en riskbedömning och när jag fick höra hur lite pengar jag skulle få betala varje månad var det inte svårt att tacka ja, säger Zabina Kallström. Bara ett halvår senare fick hon nytta av försäkringen. Jag tvingades att rotfylla en tand, så där tjänade jag in pengarna direkt, konstaterar Zabina Kallström. Hon är mer än nöjd med sitt frisktandvårdsavtal och gillar att hon blir kallad till tandläkaren regelbundet. Tidigare gick man när det inträffade något och det slog ju aldrig fel att man fick något problem i samband med semestern. Och att lägga pengar på att gå till tandläkaren är dyrt och hör ju inte till nöjeskontot direkt, säger Zabina Kallström. Inga oväntade kostnader Frisktandvårdsavtalen tecknas för tre år i taget, så än dröjer det ett tag innan det är dags för Zabina att förlänga avtalet med Folktandvården. Men att det blir en förlängning råder det ingen tvekan om. Det här är en möjlighet att hålla sig fräsch i munnen och att Zabina Kallström är jättenöjd med sitt frisktandvårdsavtal. slippa oväntade tandläkarkostnader. Det är hur bra som helst, avslutar Zabina Kallström. text: foto: magnus wahman Är du trött farmor, frågar hon, det lilla hjärtat. Jag sover sedan länge djupt i fåtöljen. Det frestar på att skämma bort sina barnbarn.

15 Tebladet 10/12 Tårtan 15 Céline Pace-Soler (i mitten) tycker att personalen på Rehabmedicinska klinikens dagvård gör ett fantastiskt jobb i det tysta. Därför nominerade hon specialistläkaren Ewa Karas-Zochowska, arbetsterapeuten Margareta Karlsson, sjukgymnasten Göran Svensson, sjukskötaren Kalle Norrström, undersköterskan Ann Björkegren och kuratorn Katarina Elfström till Tebladstårtan. Ni har gett mig ett helt nytt liv Jag vet inte hur jag hade klarat mig utan dessa vardagshjältar, som i det tysta, år ut och år in, hjälper människor som varit med om olika trauman att hitta tillbaka till sig själva. Det säger Céline Pace-Soler. I augusti förra året började hon att kräkas. Fem veckor senare visste hon inte vart hon var och kunde inte gå eller äta själv. Céline hade fått hjärninflammation. Jag var nära att dö, men fick en chans till. Jag minns ingenting, vare sig från sommaren, tiden innan eller efter, berättar hon. I fyra månader låg Céline inlagd på sjukhus. I januari 2012 började jag på dagvården. Hjärnskadorna och den långa sjukhusvistelsen gjorde De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Al-Abass Dhafir, läkare på Plastikkirurgiska mottagningen, samt personalen på mottagningen och kliniken, USÖ, av Maude Larsson. Simon Gepertz, barn och ungdomsmottagningen, av Lucas Öhrn med familj. Avdelning Skinnarbacken, Allmänpsykiatriska Lindesberg, Christian Andertamm. Avdelning 26, barnavdelningen, att jag behövde bygga upp kroppen rent fysiskt igen och även lära mig att hitta nya strategier för att kunna leva mitt liv och hantera vardagen, säger hon. USÖ, av föräldrarna till William Elmersson. Doktor Ulf Sennerby, ortopedigruppen, Capio läkargrupp, av Eva Grüner. Doktor Ulrika Ekstav, Brickegårdens vårcentral, Karlskoga, av familjen Nilsson. Beroendecentrum, psykiatrin, USÖ, av Annkristin Elmersson. Personalen på öron, näsa, hals-kliniken, USÖ, av Kent Fridh. Lokalvårdarna på avdelning 63, USÖ, av Rigmor Gustafsson. Uträttar stordåd Céline blir friskare och starkare för var dag som går. Minnet och styrkan i kroppen har börjat att komma tillbaka. Och det har jag personalen här på dagvården att tacka för. Dag efter dag uträttar de stordåd med oss patienter, säger hon och fortsätter. Alla som jobbar här är så otroligt professionella och visar enorm empati och medmänsklighet. De är mina hjältar! Céline visste inte hur hon skulle kunna tacka personalen på Rehabmedicinska klinikens dagvård. Men så läste jag om Tebladstårtan och tänkte att den skulle vara ett bra sätt att få ge er lite feedback för allt fantastiskt arbete ni utför. Tusen tack för all hjälp. Ni har gett mig ett helt nytt liv! Ät tårta och njut av att ni gör ett fantastiskt jobb, säger Céline till specialistläkaren Ewa Karas-Zochowska, arbetsterapeuten Margareta Karlsson, sjukgymnasten Göran Svensson, sjukskötaren Kalle Norrström, undersköterskan Ann Björkegren och kuratorn Katarina Elfström, som ingått i det team som arbetat för att hon ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, trots sina hjärnskador. Nya möjligheter För Céline kommer personalen på dagvården alltid att ha en speciell plats i hennes hjärta. Jag har fått hjälp att lära Sjukhustandvården, Lindesbergs lasarett, Gun Carlsson. Diabetessjuksköterska Märta Sjölander, medicinmottagningen, USÖ, av Birgitha Häremark. Patrick Lassarén med personal, Ögonkliniken, av Yvonne Blommé. Distriktsläkare Izis Seric, Lindesbergs vårdcentral, av Jan Folkesson. Sjuksköterska Annelie Karlsson, kurator Aleksandra Jarczewska-Qudhaib och doktor Leif Eriksson, mottagning UBB, av Roger Bohman. känna mig själv igen, med nya begränsningar, men även nya möjligheter. Jag har gått på dagvården två dagar i veckan sedan januari. Nu är det dags för mig att sluta här. Och vilken sorti jag får göra genom att se till att ni får tårta och diplom, konstaterar hon. Glad överraskning För personalen på Rehabmedicinska klinikens dagvård kom Tebladstårtan som en glad överraskning. Det känns jätteroligt och man känner sig verkligen uppskattad, säger Margareta Karlsson. Det har varit spännande att jobba med dig och att ha fått vara med och lotsa dig genom den här tiden då du har upptäckt dig själv igen, fortsätter hon. Nu gäller det bara att hitta en bra plats där vi kan hänga upp Distriktsläkare Mohammad Zahir, Vivalla vårdcentral, av Birgitta Larsson. Sjukgymnast Anna Strand, rehabmedicinska kliniken, USÖ, av Siv Govelius. All personal på kardiologen, avdelning 63, av Harriet Friemann. Distriktsläkare Erland Tivell, Laxå vårdcentral, av Eva Takman. Distriktsläkarna Bengt Pettersson och Anna Danielsson, Olaus-Petri vårdcentral, av Christina Nordin. diplomet. Vi kommer att tänka på dig varje gång vi ser det, säger. Kalle Norrström. text och foto: TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i februari Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 5 januari till Tebladet, Box 1613, Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@ orebroll.se eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan.

16 16 Tebladet 10/12 Tävla i landstingskunskap Vinn lyxiga priser för kropp och själ Andrapris: Ett dagspa-paket på Lokabrunn för två personer. Var med i Tebladets tipstävling! Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med spabehandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern. Förstapris: Hotellövernattning på Clarion Hotel i Örebro med trerättersmiddag, frukostbuffé samt behandling på Badrummet spa och biljetter till Länsteatern. Allt för två personer. 1. För hur lång tid tecknas ett frisktandvårdsavtal? 1) Ett år X) Två år 2) Tre år 2. Vad ska USÖ:s nyinköpta excimerlaser användas till? 1) Avlägsna hornhinnevävnad X) Avlägsna tatueringar 2) Närsynthetsbehandlingar Tredjepris: Presentkort på Gustavsviksbadet i Örebro. 1 X 2 Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få en spabehandling bestående av lerinpackning med ansiktsvård på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. Tredjepriset är ett presentkort på 500 kronor på Gustavsviksbadet i Örebro som bland annat har upplevelsebad och relaxavdelning. Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna alla svaren finns i tidningen. 3. Vad är Stjärnan? 1) En utmärkelse för god vård X) Ett upplevelserum 2) En slags laserbehandling 4. Vem tilldelas landstingets kulturpris 2012? 1) Teater Martin Mutter X) Bio Roxy 2) Thorsten Molander 5. Vad är Mina vårdkontakter? 1) En telefonnummerapp X) En e-tjänst 2) Landstingskatalogen 6. Hur många av de som missbrukar dopningsmedel är kvinnor? 1) Fem procent X) Tio procent 2) Tjugo procent 7. Hur många språk har patienthandboken Min guide till säker vård översatts till? 1) Tio X) Tjugo 2) Trettio 8. Nästa år firar Örebro läns landsting ett jubileum. Vilket? 1) 100- årsjubileum X) 150-årsjubileum 2) 250-årsjubileum 9. Vart kan du vända dig om du har klagomål eller synpunkter på vården? 1) Patientforum X) Patientklagomuren 2) Patientnämnden 10. Vad är länets patienter minst nöjda med enligt Nationell patientenkät? 1) Delaktigheten X) Bemötandet 2) Förtroendet Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med Tebladstävling. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 17 januari Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på Du kan också faxa kupongen till nummer Rätt svar och vinnare annonseras i Nerikes Allehanda, Karlskoga Kuriren/Karlskoga Tidning och på landstingets webbplats på Internet, den 24 januari Namn:... Telefon dagtid:... Gatuadress:... Postnummer och ort:...