Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Programförklaring Ett mänskligare Västra Götaland 1

2 Fler vårdplatser För en trygg vård och värdigt omhändertagande Antalet vårdplatser har minskat stadigt under de senaste åren och har lett fram till en situation där överbeläggningar kommit att betraktas som normaltillstånd. Patienter i korridorer och sköljrum är vanligt och även att patienter utlokaliseras till andra avdelningar än där den rätta kompetensen finns. Flera sjukhus i regionen har fått kraftig kritik från Socialstyrelsen och under en dag i januari i år saknades det två hela medicinavdelningar (81 platser) inom NU-sjukvården. I Borås låg under en dag 50 patienter på akuten och väntade på plats på avdelning och i Göteborg sägs det att patienter tilldelats grytlock att larma med då de placerats i utrymmen som saknade larmklocka. Till frågan om vårdplatser hör en rad andra frågor för oss att driva i valet: - Patientsäkerhet: Risken för felbehandlingar och misstag ökar kraftigt när patienter inte vårdas i utrymmen som är avsedda för omvårdnad eller där den rätta kompetensen saknas. Dessutom innebär överbeläggningarna stress och överbelastning för personalen, vilket också ökar risken för felbehandling. - Värdighet: Det är ovärdigt för sjuka och utsatta människor att behöva ligga i korridorer och sköljrum. Ingen patient ska behöva stå ut med omvårdnad och provtagning inför andra patienter och anhöriga. Det kan upplevas som integritetskränkande och skapar onödig oro och olust inför en situation som redan innebär lidande och utsatthet. Särskilt äldre patienter kan också uppleva förvirring och otrygghet av att flyttas runt. - Äldrevård: Det är i huvudsak inom medicin och geriatrik som vårdplatserna är för få. Framförallt äldre och patienter med flera diagnoser drabbas av överbeläggningarna och tvingas ligga i korridorer och sköljrum. Dessutom har kommunerna ofta problem att bereda plats åt äldre patienter som är medicinskt färdigbehandlade men i behov av kommunal omvårdnad. Därför vill vi att man ska skapa mellanvårdsplatser för denna patientgrupp. Det finns gott om utrymme på de lokala sjukhusen som skulle kunna användas till detta. - Akutvård: På grund av platsbrist på framförallt medicinavdelningar blir inskrivningsklara patienter kvar på akuten, vilket förvärrar belastningen på akutmottagningarna. Dessutom tvingas personalen på akutmottagningarna att lägga dyrbar arbetstid på att leta platser och försöka lösa logistiska problem. Väntetiderna på akuten är en annan prioriterad fråga och därför är det viktigt att knyta den till vårdplatsproblematiken. - Psykiatri: Antalet vårdplatser inom psykiatrin har minskat kraftigt och det är svårt framförallt för unga att få plats. Under den senaste mandatperioden har mellan fem och tio behandlingshem för framförallt unga med personlighetsstörningar och självskadebeteende slagits igen. Ingen patient ska nekas plats eller skrivas ut i förtid på grund av platsbrist! 4

3 Kollektivtrafiken En trygg och tillgänglig trafik Det finns ett stort missnöje med kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen. Dels grundar det sig på ett obegripligt betalsystem som skapat stort rabalder och förvirring. Men också med stora svårigheter att hålla tiderna. När det gäller kollektivtrafiken är det särskilt några frågor som vi driver i syfte att skapa en trygg och tillgänglig kollektivtrafik med målet att öka det kollektiva resandet: - Nattstopp: Under nattrafiken ska det vara möjligt för en ensam passagerare att be bussen stanna mellan två hållplatser och då se till att enbart just den passageraren kliver av. Detta för att passageraren i fråga inte ska behöva vara rädd för att bli förföljd och samtidigt kunna få närmre hem. Detta skulle kunna bidra till en ökad känsla av trygghet under sena turer med kollektivtrafiken. - Fritidskortet: Goda vanor grundläggs tidigt i livet. För att unga människor ska göra till vana att resa kollektivt vill vi att fler ska omfattas av det förmånliga ungdomskortet genom att höja den övre åldersgränsen för Fritidskortet. - Flexibelt månadskort: Eftersom alla inte har möjlighet att resa kollektivt till och från arbetet varje dag i veckan vill vi hitta former för andra slags månadskort som ändå gör det mer förmånligt att ta för vana att åka kollektivt än att behöva betala för enkel biljett. Ett förslag är att låta ett 30-dagars kort gälla totalt 30 dagar utspritt på 60 eller 90 dagar. Då kan de som antingen inte arbetar varje dag eller som ibland behöver ha bil ändå välja att lösa månadskort och välja kollektivt resande framför bil i högre utsträckning. 5

4 Utöver våra två huvudfrågor vill vi också arbeta för: Akutvård utan köer Fler läkare på akuten Så gott som alla vet hur det är att tillbringa en hel dag eller natt på akuten med små barn eller gamla föräldrar. På många av regionens sjukhus är genomsnittstiden på akuten omkring fyra timmar. Men det finns alltid de som får vänta ännu längre. Oacceptabelt länge. På Sahlgrenskas akutmottagningar får en av tio vänta över fem timmar på att ens få träffa läkaren. Lika många får tillbringa åtta timmar eller mer på akuten. För att komma tillrätta med köerna på akutmottagningarna behöver man vidta en rad åtgärder. Vi vill att det ska finnas fler läkare på akuten. Idag är det nästan inga läkare som har akuten som sin ordinarie arbetsplats. Vi vill också att patienterna ska få träffa doktorn direkt. Vi tror att man ska sätta läkarkompetensen i första ledet så att de patienter som skulle kunna bli hjälpta inom primärvården kan hänvisas dit utan att behöva vänta i timmar först. Vi vill också utveckla de såkallade direktspåren som innebär att en utvecklad ambulanssjukvård klarar av att ta patienter direkt till avdelning utan att passera akuten. Dessutom behöver vi utveckla sjukvårdsrådgivningen så att patienter kan få hjälp hemifrån via telefon utan att behöva sitta i telefonkö eller uppsöka akut i onödan. Det går att göra mycket via sjukvårdsrådgivningen särskilt när det handlar om råd till föräldrar med sjuka barn. En god psykiatrisk vård Mer pengar till psykiatrin Vi har under många år krävt mer pengar till psykiatrin och protesterat mot neddragningar av vårdplatser inom den psykiatriska vården. En del av bristerna inom den psykiatriska vården beror på att det är svårt att hitta personal. Men vi är övertygade om att det problemet förvärras av ytterligare sparkrav. Istället vill vi satsa på psykiatrin och göra den psykiatriska vården attraktiv som arbetsplats. På så vis tror vi att det blir lättare att anställa kompetent personal och göra psykiatrin intressant som specialitet för blivande sjukvårdspersonal. Vi vill att Västra Götalandsregionen ska ta initiativ till ett samarbete kring suicidprevention på Internet. Vi tror att psykiatrin behöver finnas på de ökända självmordssajterna och självskadesajterna eftersom det är oerhört viktigt vem människor i desperata situationer kommer i kontakt med. Utbildad personal som är vana att hantera människor med suicidala tankar kan sannolikt hjälpa även i ett chat-rum eller diskussionsforum. Vi kräver också att den redan nedskärningsdrabbade psykiatriska vården ska undantas från det generella effektiviseringskrav (sparkrav) på 1 procent som lagts på all verksamhet. Under föregående mandatperiod lades mellan fem och tio behandlingshem inom psykiatrin ned. De flesta vände sig till framförallt unga kvinnor med beteendestörningar och självskadebeteende. Vi har och kommer även fortsättningsvis att vända oss emot förslag om nedläggningar av behandlingshem utan att likvärdig eller bättre vård kan erbjudas de aktuella patientgrupperna. 6

5 Att utveckla lokalsjukhusen Gör sjukhusen självständiga Västra Götalandsregionen har ett av världens största sjukhus. Att betydligt större städer än Göteborg inte har lika stora sjukhus som Sahlgrenska Universitetssjukhus beror helt enkelt på att dessa städer istället har flera mindre sjukhus. Antagligen för att jättestort inte är det samma som jättebra. fått se sina sjukhus sakta rökas ut. Kort sagt: Vi vill låta tusen blommor blomma i Västra Götalandsregionen. Bildandet av de stora koncernerna som kommit att kallas för SU, NU, SÄS och SkaS har inneburit en centralisering av sjukvården i Västra Götaland. Att samla viss spetskompetens till ett ställe kan vara såväl medicinskt som ekonomiskt framgångsrikt. Men en mycket stor del av sjukvården handlar om vård och behandling av vanliga sjukdomar som bäst utförs i närheten av patienterna. Därför är det olyckligt att bildandet av sjukhuskoncernerna inneburit urholkning av de mindre sjukhusen i regionen. Kristdemokraterna har allt sedan bildandet av de stora sjukhuskoncernerna i regionen motsatt sig denna stordriftsreform. Vi vill fortfarande lirka upp koncernerna och låta mindre och självständiga enheter få möjlighet att utvecklas och styras närmre personal och patienter. Främsta anledningen till att vi är kritiska mot sammanslagningarna av sjukhusen är att de hotar patientsäkerheten. Patienterna riskerar att försvinna i de stora koncernerna och de stora organisationerna motverkar läkarnas möjligheter att ta ett övergripande ansvar för en patient. Vi tror att mindre enheter skapar bättre förutsättningar för kostnadskontroll och en närhet som gynnar personalinflytande, kunskapsutbyte och utveckling. Något som i sin tur skapar en bättre miljö för såväl personal som patienter. Genom att frigöra de små sjukhusen från de gigantiska koncernerna kan dessa ges möjlighet att blomma istället för att, som idag, avlövas. På de små sjukhusen kan högkvalitativ och samtidigt geografiskt nära sjukvård bedrivas i samarbete med vårdcentraler och kommunal omsorg och sjukvård. Så skapar man inte bara trygg och nära vård utan också tillväxt och attraktionskraft hos de orter som allt sedan bildandet av de stora sjukhuskoncernerna 7

6 8