Språkbyte eller språkbevarande?

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET C uppsats Institutionen för lingvistik och filologi Vt 2004 Språkbyte eller språkbevarande? - en undersökning av några talare av svenska och arabiska Hilda Svensson Handledare: Åke Viberg

2 Sammandrag I denna uppsats redovisas resultaten från en enkätundersökning av en grupp högstadieelever i Sverige som talar svenska och arabiska. I enkäten ombads informanterna bl.a. att skatta sitt språkval och sin språkfärdighet i de båda språken, ge sin uppfattning om vikten av att kunna olika språk, ge sina sin syn på flerspråkighet samt svara på några frågor om sin bakgrund och sina framtidsplaner. Resultaten diskuteras utifrån teorier och forskning om språkbyte och språkbevarande. De viktigaste tendenserna i undersökningen var positiva attityder till flerspråkighet och att språkkunskaper (i såväl engelska som svenska och arabiska) är viktiga men av olika anledningar och i olika sammanhang. 2

3 Sammandrag Inledning Syfte Metod och disposition Litteratur Teorier och forskning Språkbyte och språkbevarande Påverkande faktorer för språkbyte eller språkbevarande Samhället Gruppen Individen Enkätundersökning Bakgrund Arabiska språket och arabiska i Sverige Frågeenkäten Metod Informanterna Undersökningens genomförande Implikationsskalor Resultat Informanternas bakgrund Språkfärdighet Språkval Medier Skola Framtidsplaner och vikten av att kunna olika språk Attityder Slutsatser och diskussion Språkbytesfaktorerna - en sammanfattning Enkätundersökningen i sitt sammanhang - arabiska i Sverige Slutord Litteraturlista Appendix I Enkäten

4 1 Inledning Språk kommer ständigt i kontakt med varandra. Språkkontakterna blir allt fler i världen idag genom migration, resande och kommunikation över språkgränserna. Kontakten leder till en naturlig och kontinuerlig förändring av språk och till att vissa språk försvinner och nya språk föds. Språkbyte och språkbevarande är två sidor av samma mynt. I ett språkmöte kommer det ena språket antingen att vika undan till förmån för det andra, eller så upprätthålls båda språken sida vid sida. Utgången av språkmötet synliggör en maktbalans mellan talarna av de olika språken och faktorerna som spelar in återfinns på flera olika nivåer, nästlade i varandra. 1.1 Syfte Syftet är att utforma, genomföra och tolka resultaten från en enkätundersökning som behandlar språkbytesfaktorerna. För att kunna tolka resultaten krävs en litteraturstudie i ämnet språkbyte och språkbevarande. De frågor som har ställts upp är: - Vilka är faktorerna bakom ett språkbyte/språkbevarande? - Vilka mönster och tendenser kan ses hos den grupp av informanter som ingår i undersökningen och hur förhåller sig dessa till teorierna om språkbyte och språkbevarande? - Vad säger resultaten från undersökningen om dagens flerspråkiga situation i Sverige? 1.2 Metod och disposition Uppsatsen har en undersökande del och en bakgrundsdel. Den första delen är bakgrundsdelen och bygger på en litteraturstudie om språkbyte, språkbevarande och vissa relaterade begrepp. Den andra delen innehåller beskrivning av och resultat från undersökningen som bygger på en enkät (återfinns i Appendix). I det avslutande kapitlet diskuteras resultaten. 4

5 1.3 Litteratur Frågan om hur och varför ett språkbyte sker är komplex och några allmängiltiga svar finns gentligen inte. Problemet inbegriper många olika delbegrepp såsom minoritetsspråk, språkkontakt, tvåspråkighet och olika språkpolitiska frågeställningar. Litteraturen som berör dessa frågor är omfattande och den litteratur jag har valt ut är främst sådan som direkt tar upp begreppen språkbyte och språkbevarande. Enkätundersökningens utformning bygger på undersökningar gjorda av Sally Boyd (1985); Language survival: A study of language contact, language shift and language choice in Sweden, Veli Tuomela (2001); Tvåspråkig utveckling i skolåldern. En jämförelse av sverigefinska elever i tre undervisningsmodeller och Nelly Kostoulas-Makrakis (1999); Language Maintenance or Shift? A study of Greek Background Students in Sweden. I Boyds studie deltog elever med icke-svensk bakgrund i årskurs 8 och 9. Studien tar upp elevernas språkval och språkfärdighet och bygger på enkäter och intervjuer. Tuomela undersökte skillnader mellan olika undervisningsmodeller för sverigefinska elever i Sverige och undersökningen bygger på enkäter, intervjuer och språktest. Den tredje studien av Kostoulas-Makrakis är en undersökning av elever i högstadiet med grekiska som modersmål och även här användes enkäter och intervjuer. För bakgrundsdelen har jag, förutom redan nämnda verk, främst använt mig av Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk av Kenneth Hyltenstam och Christopher Stroud, Mellan två språk. En fallstudie om språkbevarande och språkbyte i Finland. av Marika Tandefelt samt några av artiklarna i Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv (red. Kenneth Hyltenstam). Susan Gals Language Shift. Social determinants of linguistic change in bilingual Austria. har också delvis använts. Tove Skutnabb-Kangas bok Tvåspråkighet har gett mig värdefull kunskap om tvåspråkighet och hur detta kan definieras och varför. 5

6 2 Teorier och forskning 2.1 Språkbyte och språkbevarande Språkbyte är en process där talare av ett språk kommer i kontakt med och tvingas lära sig behärska ett annat språk. Oftast åsyftas en situation där de båda grupperna i kontakt är ojämlika på ett politiskt och ekonomiskt plan. Den ena gruppen är i dominerad av den andra gruppen. Om den dominanta gruppen är fler till antalet, vilket oftast är fallet (Tandefelt 1988:15), är den i majoritet. Majoritetsgruppens språk är överordnat minoritetsgruppens språk på så sätt att det anses ha högre status, det används i de viktiga offentliga sammanhangen och av människor med makt. Ett språkbyte kan illustreras på följande sätt (Haugen 1972:334, Tandefelt 1988:17): A > Ab > AB > ab > B A är minoritetsspråket och B majoritetsspråket. Språkbytet från A till B går via en tvåspråkig situation, AB. Ab och ab står för ojämlika situationer där det ena språket dominerar det andra. Hela denna process kan ske inom en och samma generation men sträcker sig vanligtvis över flera generationer. I det typiska fallet har den första generationen språk A som modersmål och lärt sig språk B i vuxen ålder, nästa generation får med sig båda språken hemifrån och är tvåspråkig men övergår alltmer till språk B för att sedan endast föra vidare språk B till sina barn (Fasold 1984:216, Tandefelt 1988:17). Ett minskat användande av språk A kan dels ses som en egenskap hos individen genom minskad kompetens och användning, dels som en egenskap hos gruppen genom färre antal talare (Tandefelt 1988:18). Minoriteten är beroende av att kunna interagera på majoritetsspråket för att klara sitt uppehälle. Majoritetsgruppen har däremot inte motsvarande behov att lära sig minoritetsspråket. Minoriteten blir således tvåspråkig medan majoriteten förblir enspråkig. Ett språkbevarande innebär att den dominerade gruppen bevarar sitt förstaspråk vid sidan av andraspråket. Gruppen förblir således tvåspråkig under en längre period än den nyss beskrivna övergångsperioden från det ena till det andra språket. Ett språkbevarande kräver ett medvetet ställningstagande och handlande från de inblandades sida. 6

7 2.2 Påverkande faktorer för språkbyte eller språkbevarande Om en situation där två språk används sida vid sida leder till språkbyte eller språkbevarande beror på många olika faktorer. Alla faktorer har beröring med varandra på så sätt att förändringar på ett plan har konsekvenser på ett annat. Ingen av faktorerna har i sig avgörande betydelse utan måste ses i sitt sammanhang. Tandefelt (1988) och Hyltenstam & Stroud (1991) delar upp faktorerna på tre nivåer; samhället, gruppen och individen. Deras beskrivningar är inte helt överensstämmande men överlappar varandra i flera punkter. Tandefelt poängterar vikten av att lägga till tidsaspekten för att kunna se hur de olika faktorerna förhåller sig till varandra tidsmässigt (Tandefelt 1988:39). Boyd (1985) tar upp kontaktsituationen men även läget innan kontakten sker, pre-contact phase respektive contact phase. Kontaktsituationen innefattar demografiska faktorer, geografiska faktorer, sociala faktorer, institutioner och attityder. Kostoulas-Makrakis (1995) gör en annan uppdelning i ett sociologiskt plan, ett socio-psykologiskt plan och psykologiskt plan. Dessa och andra uppdelningar av faktorerna kan oftast härledas till Kloss (1966) och de faktorer han nämner. Kloss menar att vissa faktorer är stabila och andra ambivalenta. De stabila är sådana som alltid gynnar ett språkbevarande och dessa faktorer är isolering, att det finns en medvetenhet i gruppen om språkbevarande och att gruppen sluter sig samman i ett religiöst samfund som också tillhandahåller undervisning. Ytterligare en stabil faktor är om gruppens språk har haft status som officiellt språk i området tidigare (Kloss 1966:206ff). Övriga faktorerna är sådana som i vissa fall kan leda fram till ett språkbyte men i andra inte. Dessa faktorer är hög/låg utbildningsnivå hos minoritetsgruppens individer, storleken på minoritetsgruppen, graden av kulturell likhet med majoritetsgruppen, statens hållning (förtryckande eller främjande) till minoritetsspråket och minoritetsgruppens sociokulturella karakteristika (Kloss 1966:210ff). Eftersom tidigare forskningsresultat inte direkt kan överföras till en ny situation är teorier och modeller mer eller mindre utformade för att passa forskarens syfte (Tandefelt 1988:37,38). Man ska också komma ihåg att kategorisering och schematisering aldrig är helt verklighetsförankrad; det finns i verkligheten inga klara gränser och ingen faktor är isolerad från en annan utan allt står alltid i relation till vartannat. Nedan följer en sammanställning av språkbytesfaktorerna på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. 7

8 2.2.1 Samhället Faktorer på samhällsnivå berör hur majoritetssamhället organiseras. En minoritet kan diskrimineras eller befrämjas uppifrån och ett minoritetsspråks bevarande eller ej ligger på många sätt i händerna på majoritetssamhällets beslutsfattare. Generellt finns det två typer av situationer för språkgrupp i minoritet; den ena är att minoritetsgruppen är autokton, dvs., liksom majoritetsgruppen, infödd i regionen, den andra är att minoritetsgruppen är invandrad (Tandefelt 1988:40) Organisering av flerspråkiga samhällen Ett flerspråkigt samhälle avser ett samhälle där två eller flera språk talas sida vid sida (Tandefelt 1988:40). Vilken status de olika språken har kan vara effekten av en medveten hållning från makthavarnas sida. Fler än ett språk kan t.ex. tilldelas status som officiellt språk, något som höjer språkets status. Detta är fallet i Finland (svenska och finska) och i Schweiz (franska, italienska, rätoromanska och tyska). I Sverige har nyligen fem språk tilldelats status som officiella minoritetsspråk; finska, mäenkiele, samiska, romani chib och jiddisch, vilket innebär att de har ett visst stöd i lagen i administrativa och utbildningsmässiga sammanhang. Många samhällen (troligtvis de flesta) är dock flerspråkiga utan att minoritetsspråken har någon officiell status och i dessa fall kan språken uppmuntras, förtryckas eller ignoreras. Vilken effekt statens hållning till ett minoritetsspråket får är dock inte förutsägbart. Ett förtryck av ett språk och dess talare kan antingen missgynna och splittra gruppen, eller så kan det få motsatt effekt; att den förtryckta gruppen sluter sig samman och blir starkare i sin strävan att kunna bevara och uttrycka sin kultur. Exempel på detta är katalanskan i Spanien som, inte minst under Francos ledning, utsattes för förtryck och t.o.m. förbjöds i offentliga sammanhang och i undervisning (Hyltenstam & Stroud 1991). Trots detta har katalanskan bevarats i området. Troligtvis beror detta på att gruppen katalansktalare är relativt stor och också geografiskt avgränsad, att det funnits en sammanhållning inom gruppen och också en stark ekonomi i området (Hyltenstam & Stroud 1991:19). Tack vare detta lyckades gruppen stå emot Francos förtryck. Ett minoritetsspråk som talas i ett land där det saknar officiell status kan ha ett stöd i att samma språk är officiellt språk i ett annat land - angränsande eller icke angränsande. Exempel på språkgrupper i gränsområden är dansktalande och tysktalande minoriteter i 8

9 Tyskland respektive Danmark, ungersktalande i Bulgarien och finsktalande i Sverige. Trots att gränslandsminoriteter borde ha stora möjligheter att bevara sitt språk när det är standardspråk i landet intill, så är detta ofta inte fallet. Istället kan det från statsmaktens/majoritetens sida anses finna starka skäl att hindra gränsminoriteten att använda sitt språk och utöva sin kultur på grund av en eventuell misstänksamhet gentemot grannlandet. En sådan fejd fanns mellan Sverige och Ryssland i början på 1880-talet (Hyltenstam & Stroud 1991:79). Sverige hade då just avträtt Finland till Ryssland, vilket fick till följd att finsktalande skildes åt på två sidor om Torne älv. Sverige drev en medveten försvenskningsprocess av den finsktalande befolkningen i den svenska delen då de fruktade att Ryssland annars skulle kunna hävda sin rätt över Tornedalen med hänvisning till att befolkningen talade finska och därför var finländare och borde tillhöra Ryssland. Tornedalsfinnarna har dock bevarat sitt språk och idag är mäenkiele, tornedalsfinska, ett av Sverige officiella minoritetsspråk. Det finns ett stort antal språk som inte har officiell status i något land, men som ändå talas av grupper inom ett land eller inom ett område som sträcker sig över flera nationsgränser. Dessa minoritetsgrupper har på vissa sätt en tuffare situation eftersom språkbevarandet inte har stöd i att språket används och utvecklas inom alla domäner i ett annat land. Ett språkbyte innebär i detta fall språkdöd (se Hyltenstam & Stroud 1991:58ff för begreppet språkdöd). Detta är situationen för samerna. Standardisering och modernisering av språket är helt och hållet upp till denna enda grupp av talare. Beroende på hur stark och välorganiserad gruppen själv är kräver detta resurser från makthavarnas sida. En splittring mellan flera länder kan förstås försvåra en intern organisation inom minoriteten. (Hyltenstam & Stroud 1991:92) Diglossi Definitionerna av diglossi skiftar något. Ferguson införde begreppet 1959 och en utvidgning och modifiering av begreppet gjordes av Fishman omkring tio år senare. Källan som nyttjas här är dock Fasold (1984). Diglossi är en situation då två (eller flera) språk/varieteter har olika funktioner i samhället och används i olika domäner. Det ena språket (L för Low) har lägre status och förknippas med intima språksituationer inom familjen etc. Det andra språket (H för High) har hög status och används i officiella sammanhang. Ingen har H som sitt modersmål utan det är ett inlärt språk. Ett sådant förhållande råder t.ex. mellan klassisk arabiska och de arabiska dialekterna och mellan franska och det franskbaserade haitiska 9

10 kreolspråket på Haiti Samhället och dess tvåspråkiga invånare Samhällets språkliga organisering kan sättas i samband med graden av tvåspråkighet hos individerna. Samhället kan fungera på enbart ett språk, på två språk parallellt eller på två språk men i åtskilda funktioner. Om två språk används parallellt är samhället tvåspråkigt, om de används i olika funktioner råder diglossi. Invånarna å sin sida kan vara antingen i hög grad tvåspråkiga, bestå av grupper som är enspråkiga på de olika språken eller bestå av en grupp i hög grad tvåspråkig och en eller flera grupper enspråkiga. Ett samhälle med diglossi och en hög grad av tvåspråkighet, dvs. att många individer behärskar och använder båda språken, anses vara en stabil situation som främjar ett språkbevarande (Hyltenstam & Stroud 1991:105, Fasold 1984:40, 213, Boyd 1985:20, Tandefelt 1988:41 och 233). Ett diglossisamhälle som saknar tvåspråkiga individer är däremot instabil (Tandefelt 1988:41, Hyltenstam & Stroud 1991:78). Individerna har då olika social status och olika platser i samhället och använder var sitt språk. Någon interaktion dem emellan förekommer inte i någon större utsträckning. Hyltenstam & Stroud menar att ett samhälle där minoriteten genomgått ett språkbyte alltid föregåtts av en maktobalans till minoritetens nackdel (1991:78), något som är fallet i ett diglossiskt samhälle utan tvåspråkighet. Ett tvåspråkigt samhälle är också instabilt eftersom det innebär en viss konkurrens mellan språken (Tandefelt 1988:233). Den språkliga minoriteten kan ha vissa rättigheter såsom möjlighet att använda sitt språk i skolan och i kontakt med myndigheter, men i hur hög grad detta utnyttjas är beroende på hur individerna handlar och de faktorer som påverkar deras handlande. Att det ska råda valfrihet enligt lagen är inte alltid tillräckligt för att det ska gälla i praktiken. Hur den språkliga situationen ser ut i ett samhälle där flera språk används är på många sätt en konsekvens av maktbalansen mellan de olika språkgrupperna i kombination med medvetna språkpolitiska handlingar Organisering av skolgång för tvåspråkiga barn Skola och utbildning kan ha stor betydelse för ett språkbevarande. Att bevara ett språk innebär att föra det vidare till nästa generation, vilket gör barnen och skolan till en kritisk fråga för minoriteten. Skolan är också den plats där språket utvecklas i sin avancerade form. Det finns några olika undervisningsmodeller som används för tvåspråkiga barn och barn utan kunskap i majoritetsspråket. Främst sker en uppdelning mellan enspråkig klass, där 10

11 all undervisning sker på majoritetsspråket (i enstaka fall endast på minoritetsspråket), samt tvåspråkig klass, där undervisningen sker på båda språken. Enspråkig klass med undervisning på majoritetsspråket är den vanligaste modellen som innebär att minoritetseleverna undervisas tillsammans med majoritetseleverna. Undervisningen sker på majoritetselevernas villkor och tillgodoser i större utsträckning deras behov än minoritetselevernas behov, som ju kan se annorlunda ut. Modellen anses leda till assimilation och en subtraktiv tvåspråkighet (Tuomela 2001:10ff, Tandefelt 1986:46). Subtraktiv tvåspråkighet innebär att andraspråket lärs in och utvecklas på bekostnad av förstaspråket. Additiv tvåspråkighet, å andra sidan, innebär att andraspråket lärs in vid sidan av en fortsatt användning av förstaspråket. Tvåspråkig undervisning anses leda till additiv tvåspråkighet (Tuomela 2001:12). Generellt anses också eleverna uppnå högre färdighet i modersmålet än elever i enspråkig klass (Tuomela 2001:31). Enligt resultaten från en mycket omfattande studie av Thomas & Collier (2002), nådde elever från tvåspråkig undervisning bästa resultaten, både vad gällde språkbehärskningen i båda språken liksom i den kognitiva kunskapsmässiga utvecklingen. Dessa elever presterade bättre i samtliga ämnen. Vilket undervisningsprogram som bäst utvecklar färdigheterna i andraspråket är något motstridiga (Tuomela 2001:31). Vad som kan konstateras är dock att minoritetselever som från början tvingas in i undervisning tillsammans med majoritetselever kan, på ytan, verka ha bättre kunskaper i andraspråket än de i själva verket har. Barn lär sig uttal snabbt liksom att kommunicera med flyt i vardagliga situationer. Detta ytflyt 1 är dock skilt från förmågan att använda språket som tankeverktyg. En felbedömning av barnets förmåga att använda språket som tankeverktyg riskerar att hämma barnet i sin normala kognitiva utveckling (Skutnabb-Kangas 1981:113, Hyltenstam & Stroud 1991:89, Hyltenstam & Tuomela 1996:31). För barn med annat modersmål än svenska i Sverige erbjuds idag modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och svenska som andraspråk. Kommunala tvåspråkiga klasser är numer fåtaliga, men sedan 1990-talet har ett tjugotal friskolor med språklig inriktning startat. De flesta barn med annat modersmål än svenska går i svensk klass och ungefär hälften av dessa deltar i modersmålsundervisning (Tuomela 2001:15). Stödet till modersmålsundervisning i olika former har minskat i Sverige samtidigt som antalet barn med invandrarbakgrund har ökat (Arnberg 1996:191) (se vidare i stycke 1 Begreppen ytflyt och tankeverktyg är hämtade från Skutnabb-Kangas (1981). 11

12 4.2) Gruppen Med gruppen avses här minoritetsgruppen/talarna av minoritetsspråket. Gruppen kan vara homogen eller heterogen, d.v.s. känna stark samhörighet och utgöra en egen gemenskap i storsamhället eller vara splittrad över flera kulturyttringar och/eller över stora ytor Demografi Bäst chanser till att bevara sitt språk har en minoritetsgrupp bestående av ett stort antal medlemmar med varierande åldrar som är bosatta i ett avgränsat område, skilt från majoriteten (Tandefelt 1988:50, Kloss 1966:206ff, Hyltenstam & Stroud 1991:90, Boyd 1985:26). I de fall majoriteten och minoriteten inte har någon kontakt alls innebär det inte heller någon språkkontakt och frågan om språkbyte är överhuvudtaget inte aktuell. Oftast är dock minoriteten beroende av majoriteten i åtminstone något sammanhang och språkkontakt är oundvikligt. Tandefelt talar om att en urban miljö är språkligt mer heterogen än en rural miljö och att språkkontakterna och språkbyten är fler i städer än på landsbygd. Men orsaken har visat sig inte vara så mycket miljön som graden av språkkontakt; även i en stadsmiljö kan isolering av en grupp ske. (Tandefelt 1988:50) Det är bättre att tala om centrum och periferi (Hyltenstam & Stroud 1991:83). Detta begrepp belyser en politisk-ekonomisk obalans i samhället. Makten och den utvecklade industrin är koncentrerad till ett centrum. Minoriteter befinner sig i många typiska fall i periferin av ett sådant centrum. Periferin kan vara en storstadsförort lika väl som landsbygden Kulturyttringar En gemensam kulturyttring inom minoriteten, såsom religion, näringsinfång eller liknande kan verka positivt för ett språkbevarande. Om denna kulturyttring är den enda sammanhållande länken är gruppen dock sårbar på så sätt att om denna slås ut så är det troligt att gruppen splittras och språket försvinner. Det finns flera exempel på minoritetsgrupper som hålls ihop genom en traditionell rural näring. Bland samerna har det visat sig att språket har bevarats bättre bland de grupper som ägnat sig åt traditionella näringar, såsom renskötsel, än bland andra grupper (Hyltenstam & Stroud 1991:141). Ett liknande exempel är Dorians (1981, även Hyltenstam & Stroud 1991 och Fasold 1984) studie av talare av East Sutherland gaeliska som har genomgått ett språkbyte till engelska under den senare delen av 1900-talet. 12

13 Språket bevarades så länge gruppen levde isolerat och livnärde sig på fiske. När fiskenäringen försvann och andra näringar tog vid för den gaelisktalande gruppen inom den engelsktalande sfären splittrades gruppen. Det gemensamma språket byttes ut mot den nya gemenskapens språk- engelska. Gals studie av tvåspråkiga i Oberwart (1979) visade också att språkbytet från ungerska till tyska gick snabbare bland dem med som inte var bönder och inte heller hade sitt sociala nätverk i den rurala miljön Individen Som vi sett kan de yttre omständigheterna i en språkkontaktsituation se mycket olika ut. Individens situation och val är både ett resultat av dessa omständigheter och samtidigt själv en påverkande faktor Två språk Ett språkbyte föregås alltid av en övergångsfas från minoritetsspråket till majoritetsspråket. För individen innebär detta någon grad av tvåspråkighet. Ett språkbyte sker oftast inte under en generation utan sträcker sig över flera generationer och det är därför inte vanligt att den enskilda individen går igenom alla faser från enspråkig i minoritetsspråket via tvåspråkig till enspråkig i majoritetsspråket. Beroende på var i processen individen befinner ser graden av tvåspråkighet olika ut. Att studera skillnaden i graden av tvåspråkighet i olika generationer kan ge tecken på om en språkbytesprocess kan vara på gång. Många olika definitioner av tvåspråkighet har getts av olika forskare. Eftersom det är mycket svårt, kanske omöjligt, att ge en generell definition av tvåspråkighet är den ofta anpassad efter forskarens ändamål. Här återges en definition efter Skutnabb-Kangas (1981:93) (min understrykning): Tvåspråkig är den som har en möjlighet att fungera på två (eller flera) språk, antingen i enspråkiga eller tvåspråkiga samfund i enlighet med de sociokulturella krav på en individs kommunikativa och kognitiva kompetens som dessa samfund och individen själv ställer, på samma nivå som infödda talare, samt en möjlighet att identifiera sig positivt med båda (eller alla) språkgrupperna (och kulturerna) eller delar av dem. Definitionen tar fasta på att individen ska uppfylla de krav och tillfredsställa de behov som både hon själv och det omgivande samhället ställer. Vilket språk som används i vilken 13

14 situation är mindre intressant så länge som kommunikationen fungerar tillfredsställande. Resultatet är således viktigare än mediet (Skutnabb-Kangas 1981:95). Om det finns ett behov av två språk i de olika sammanhang som individen befinner sig i så är det viktigt att båda språken utvecklas. Definitionen beaktar också individens positiva identifikation med språken, något som visar på att individen känner sig delaktig i samhället och kulturen som språket används i Språkval Den tvåspråkiga individen gör hela tiden val mellan sina två språk. Valen kan sättas i relation till samtalssituationen; samtalsämne, samtalspartner och plats liksom talarens ålder och sociala tillhörighet. I förlängningen är det individernas dagliga språkval som avgör på vilket sätt ett språk kommer att förändras, utvecklas eller försvinna (Fasold 1984:213). Språkvalen är dock långt ifrån enbart ett självständigt val hos individen utan en följd av hela hennes situation. De är till stor del en konsekvens av förhållandena och maktbalansen i samhället och ett resultat av de krav som samhället och omgivningen ställer på individen (Tandefelt 1988:67). I ett tvåspråkigt samhälle har språken olika domäner. Språkets domän är den sammanlagda mängden av talsituationer där språket används (definitionen av domän kan variera, Tandefelt 1988:66). Om båda språken används alternerande i liknande talsituationer - verksamhetsområden (begrepp från Tandefelt 1988:66, den sociala kontexten) överlappar domänerna varandra. En uppställning över hur den tvåspråkiga individens språk fördelar sig på olika verksamhetsområden kan visa vilket språk som dominerar. Dels kan uppställningen visa vilket språk som används mest och på så sätt dominerar, dels kan den visa vilket språk som dominerar genom att användas i de mest statusrelaterade verksamhetsområden. Fishman kallar en sådan uppställning för dominanskonfiguration (Fishman 1966). Att studera dominanskonfigurationers förändringar över tid i en språkbytessituation kan ge information om i vilken takt bytet sker och i vilken ordning de olika verksamhetsområdena genomgår bytet. Gal visar i sin studie av ungersk- och tysktalande i Oberwart i Österrike att språkval till stor del beror på samtalspartnern (1979:120ff). Gals informanter uppgav att samtalspartner är viktigare för språkvalet än plats; oavsett var samtalet äger rum så används ett visst språk alltid i samtal med en viss person. 14

15 Gal visade också att det finns en korrelation mellan språkval och ålder på så sätt att de äldre talarna oftare använde minoritetsspråket (ungerska) och de yngre oftare majoritetsspråket (tyska) (1979:121) Familjen Av naturliga skäl är familjen, och den övriga privata sfären, den del av språkdomänen där ett minoritetsspråk ofta bevaras längst (Tandefelt 1988:69, Hyltenstam & Stroud 1991:110). I vissa fall är det enbart upp till föräldrarna att föra sitt modersmål vidare till barnen då detta inte talas av någon annan i barnets omgivning. Det är inte alltid självklart för en förälder att bara tala sitt modersmål till sina barn. I en tvåspråkig situation är familjens språkval till stor del en konsekvens av omgivningens tryck och språkens status i det övriga samhället. Ju äldre barnen blir, desto mindre inflytande kommer från hemmet. I detta skede kan det betyda mycket om skolan och det övriga samhället kan erbjuda möjligheter för barnet att använda och utveckla språket. Om en talare av minoritetsspråket gifter sig med någon utanför sin egen grupp - exogami - innebär det oftast att den ena parten är tvåspråkig i minoritets- och majoritetsspråket och den andra är enspråkig i majoritetsspråket. Språket som talas inom familjen och till barnen blir då i regel majoritetsspråket eftersom det är familjens gemensamma språk och det språk som för barnen är mest gångbart i statusrelaterade sammanhang senare i livet, såsom utbildning och arbete (Hyltenstam & Stroud 1991:91, Tandefelt 1988:70). Boyd säger att exogami och valet av svenska inom familjen (i alla typer av familjer) är den starkaste indikationen på språkbyte för många minoritetsspråksgrupper i Sverige (1985:216). Även Tandefelt gör denna observation i sin undersökning av svensktalande i Finland; barn från exogama äktenskap tenderar att byta språk och själva gifta sig med en person ur majoritetsgruppen (1988:236). Om inte majoritetsspråket används i familjen av föräldrarna tas det ofta in i familjen på initiativ av barnen. En situation då föräldrarna talar minoritetsspråket med varandra men då barnen talar och blir tilltalade på majoritetsspråket tyder på att ett intergenerationellt språkbyte håller på att ske (Tandefelt 1988:71). Slutskedet i en språkbytesprocess är då språket inte på ett naturligt sätt förs vidare till nästa generation som en del av den tidiga socialiseringsprocessen. 15

16 3 Enkätundersökning I denna del redogörs för enkätundersökningens utförande, genomförande och resultat. I undersökningen deltog 46 informanter. Alla är elever på högstadiet i svensk klass och deltar i modersmålsundervisning i arabiska. Informanterna är således svensktalande men har arabiska med sig hemifrån och eventuellt, om de ej är födda i Sverige, från sin barndom i ett arabisktalande land. 3.1 Bakgrund Arabiska språket och arabiska i Sverige Arabiska tillhör den semitiska språkfamiljen. Språket är spritt över ett tjugotal länder med omkring 300 miljoner talare. Den klassiska arabiskan härstammar från tiden för Koranens tillkomst på 600-talet. Sedan denna tid har standardspråket bara genomgått förhållandevis små förändringar. Arabiskans talade dialekter har däremot förändrats i olika riktningar i språkområdet. Mellan de arabiska dialekterna och standardarabiskan - Modern Standard Arabic, MSA - råder diglossi (se stycke ). Ingen har standardarabiska som modersmål utan det är ett inlärt språk som tillägnas i skolan. Modersmålet är någon av de arabiska dialekterna. De olika talade dialekterna används i informella och privata sammanhang. MSA är både skrift- och talspråk i formella och offentliga sammanhang. Standardarabiskan fungerar sammanhållande för hela den arabisktalande gemenskapen och det är också ett internationellt språk. Dessutom är språket betydelsefullt genom att vara Koranens och islams språk. Uppgifter om antalet talare av olika språk i Sverige finns inte att tillgå i den offentliga statistiken eftersom det inte görs någon uppdelning efter människor etniska eller språkliga tillhörighet/ursprung. En uppskattning visar dock att antalet arabisktalande personer i Sverige idag är ungefär För att ge en fingervisning om hur olika språk i Sverige förhåller sig till varandra storleksmässigt kan statistik om grundskolan användas (som dock inte säger något om någon 2 Se Foster (2003) för en kartläggning av arabisktalande i Sverige. 16

17 annan åldersgrupp än just gruppen 7-15 år). I skolan görs en typ av uppdelning i olika språkgrupper på grund av det medför vissa speciella villkor att ha ett annat modersmål än svenska. Enligt denna statistik, Grundskoleelever med annat modersmål än svenska, har antalet grundskoleelever med arabiska som modersmål ökat med ungefär 60 % de senaste 6 åren och blivit det största. Grundskoleelever med annat modersmål än svenska Språk 1996/ /03 Arabiska Finska Spanska Bosniska/Kroatiska Serbiska Albanska Persiska Turkiska Kurdiska Assyriska/Syriska Polska Grekiska Ungerska Kinesiska (inkl. var.) Vietnamesiska Engelska Franska Tyska Samiska (inkl. var.) Romani Källa: Befolkningsstatistik 2004, tabell 590, Statistisk årsbok för Sverige Frågeenkäten Enkäten har utarbetats utifrån enkäter om använts i undersökningar gjorda av Boyd (1985), Tuomela (2001) och Kostoulas-Makrakis (1995). Enkäten innehåller några viktiga delar; bakgrund, språkval, språkfärdighet, konsumtion av medier, skolan, framtiden och vikten av att kunna olika språk och attityder. Svenska, arabiska och även engelska tas upp i enkäten. Eftersom engelska är ett så pass stort och viktigt språk i Sverige och världen är det intressant att jämföra hur det förhåller 17

18 sig till de andra språken i fråga om hur ofta det används och hur viktigt det är att kunna Bakgrund Bakgrundsfrågor är nödvändiga för att kunna tolka svaren på en del av de övriga frågorna. Antal år i Sverige och antalet år i modersmålsundervisning förklarar delvis de självskattade färdighetsnivåerna i de olika språken. Föräldrarnas modersmål förklarar till stor del språkvalet inom familjen. I enkäten efterfrågades också föräldrarnas yrken. Sådana frågor kan användas till att dela in informanterna i olika socialgrupper. I detta fall visade sig dock dessa frågor (fråga 8 och 9) inte vara tillräckliga och det inte att göra någon indelning. För att göra det hade kunskap om t.ex. utbildningsnivå också behövts Självskattning av språkfärdighet och språkval Det finns fyra typer av språkfärdigheter; förstå, tala, läsa och skriva. Enligt tabellen nedan kan de delas in i tal och skrift, respektive i receptiva och produktiva. Vid förstaspråksinlärning lärs alltid färdigheter relaterade till tal in först. Vid andraspråksinlärning kan tal- och skriftfärdigheterna läras in sida vid sida och stödja varandra. Vid all språkinlärning gäller att receptiva färdigheter (förståelse) lärs in före produktiva. Språkfärdigheterna Tal Skrift Receptiva Läsa förstå tal Produktiva Tala skriva Språkval beskrivs i stycke För undersökningens del har språkvalet i familjen, i skolan och med vänner varit intressant. Det finns även två generella frågor om språkval om hur ofta de olika språken används och vilket språk som informanten föredrar att använda. Tillsammans ger dessa en bild av informantens självskattade språkval. Självskattning innebär att informanten uppmanas att själv uppskatta sin, i det här fallet, egen språkfärdighet och val av språk i olika situationer med olika människor. Självskattningen stämmer inte alltid överens med den faktiska situationen. Språkfärdigheten kan informanten överskatta eller underskatta på grund av t.ex. attityder till språken som 18

19 påverkar hur hon/han skulle vilja behärska språket i fråga. Självskattningen kan också vara missvisande om informanten bara har upplevt ett begränsat antal olika språksituationer och i just dessa situationer inte upplevt att språket varit otillräckligt. Självskattningen måste således tolkas relativt. Om informanten skattar två språk lika högt behöver inte det betyda att den faktiska kunskapen är på samma nivå i båda språken, men utifrån informantens behov är kunskapen i språken lika tillräcklig. För att få information om språkval och språkfärdighet som bättre stämmer överens med verkligheten krävs observation och språktest Medier Konsumtion av olika medier är en viktig del av språkanvändningen och således av språkutvecklingen. Olika medier ger varierad språklig input i olika genrer. Vilka medier som konsumeras beror dels på tillgången och dels på den egna motivationen att använda språket. I enkäten finns frågor om TV/radio, tidningar och böcker. Även Internet är ett viktigt medium som tyvärr inte finns med Skola Det finns olika undervisningsmodeller för tvåspråkiga barn och dessa kan påverka elevens språkanvändningsmönster och språkfärdighet. Informanterna i denna undersökning går alla i svensk klass och deltar i modersmålsundervisning och frågorna handlar om huruvida de är nöjda med den undervisning de får och varför Framtidsplaner och vikten av att kunna olika språk Hur viktigt det är att kunna ett visst språk hänger samman med vilka attityder man har till språket och vad syftet är med att kunna det. Syftet innefattar sådana saker som var man tänker sig att bo och arbeta i framtiden. Enkäten innehåller frågor om varför det är viktigt att kunna arabiska/svenska/engelska. Genom dessa var syftet att visa hur kunskaper i olika språk kan vara betydelsefulla av olika anledningar Attityder I enkäten finns frågor om vilken status informanten anser att arabiska har i Sverige och världen. Om ett språk har/anses ha hög status kan det öka motivationen för att lära sig och att använda det. Enkätens avslutande fråga handlar om hur informanten ser på den flerspråkiga 19

20 situationen i Sverige. En positiv syn på flerspråkighet borde, även här, öka motivationen för att lära sig fler än ett språk och att utveckla ett språk som inte är landets majoritetsspråk. 3.2 Metod Informanterna I undersökningen ingår 46 elever på högstadiet. Eleverna går i enspråkiga svenska klasser på olika kommunala skolor runt om i Uppsala. Alla deltar i den kommunala modersmålsundervisningen i arabiska. Valet av åldersgrupp bygger på att högstadieåldern är en kritisk ålder vad gäller språkval (Kostoulas-Makrakis 1995:48) och det är i hög grad barnens språkval som avgör om språket kommer att leva vidare eller ej. Varje informant har givits en siffra och kallas F1, F2 osv. Varje siffra refererar alltid till samma informant. Antal informanter fördelat på årskurs och kön Åk Flickor Pojkar Totalt Totalt Undersökningens genomförande Data insamlades i mars/april Enkäten delades ut till modersmålslärarna som lät sina elever fylla i enkäten under lektionstid Implikationsskalor Självskattning av språkval och språkfärdighet redovisas i implikationsskalor. En implikationsskala visar hur något följer ett visst mönster och kan impliceras utifrån detta. Implikationen är den att om en företeelse uppträder på en plats i skalan uppträder den också alltid på alla platser till vänster om denna plats. I detta fall har implikationen för språkval 20

21 t.ex. varit att om arabiska används med syskon så används det också med föräldrarna. 3.3 Resultat Resultaten presenteras i form av implikationsskalor, medeltal och procenttal. Några av informanternas egna kommentarer redovisas också Informanternas bakgrund Alla informanter utom en har föräldrar med annat modersmål än svenska. I de flesta fall (60 %) är båda föräldrarnas modersmål arabiska och i några fall är det något annat språk, bl.a. kurdiska. Informanterna har bott i Sverige i allt från ett år till hela sitt liv. 13 informanter är födda i Sverige, 23 informanter har bott i Sverige i mellan 6 och 13 år och 7 stycken har bott i landet i mellan 1 och 5 år. Antal år i modersmålsundervisning skiftar också; 17 informanter har haft undervisning i mellan 1 och 5 år och lika många i mellan 6 och 11 år. Antal år i Sverige fördelat på antal år i modersmålsundervisning Antal år i Född i Sverige 9-13 år i 5-7 år i 1-4 år i Totalt m.u. Sverige Sverige Sverige 8-11 år F5 F10 F8 F2 F6 F3 F16 F4 F15 F39* 15 F45 F44 41 F14 F år F24 F17 F22 F26 F12 F19 F23 F43 F9 F30 16 F21 F25 F42 F40 F38 F år F27 F7 F31 F36 F18 F20 F28 F11 F33 F32 F34 13 F13 F1 0 F29 F35 2 Totalt F1 = Försöksperson 1, m.u. = modersmålsundervisning, 0 = ingen uppgift, * = möjligen m.u. i annat land 43 % uppgav att de sällan eller aldrig besöker sitt/föräldrarnas hemland och 53 % att de besöker landet varje eller vartannat år. Hur ofta besöker du ditt/föräldrarnas hemland? Varje år el. oftare 31 % Vartannat år 22 % Sällan eller aldrig 43 % 21

22 1 bortfall Språkfärdighet Tabellen för skattade språkfärdigheter i arabiska visar att talfärdigheterna skattades högre än skriftfärdigheterna. Detta kan förklaras av att skriftspråk och talspråk utgör två olika dialekter på arabiska. 13 % skattade att de behärskade alla färdigheterna mycket bra. För svenska var samma siffra 59 %. Svenska skattades alltså i allmänhet högre än arabiska vilket måste sättas i relation till att alla informanter går i enspråkig svensk klass och att 74 % har bott i Sverige hela sitt liv eller minst 9 år. Flertalet av informanterna har således haft hela sin skoltid i Sverige och därför troligtvis lärt sig läsa och skriva på svenska först. 22

23 Implikationsskala för självskattad språkfärdighet Arabiska Försöksperson Förstå Tala Läsa Skriva F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F = mycket bra, 4 = ganska bra, 3 = varken Svenska Försöks- Förstå Tala Läsa Skriva person F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F bra eller dålig, 2 = ganska dålig, 1 = dålig 23

24 3.3.3 Språkval De allra flesta, 89 %, uppgav att de pratar både arabiska och svenska varje dag. Lika många uppgav att de talar engelska en gång i veckan eller oftare. På frågan om vilka språk informanten behärskar, förutom arabiska och svenska, var svaret i de flesta fall engelska. Även bl.a. franska, kurdiska och spanska nämndes. Det stora flertalet svarade att de talar mest arabiska eller lika mycket arabiska och svenska med sina föräldrar. Detta förklaras i första hand av att nästan alla informanters föräldrar har arabiska som modersmål. Endast en informant hade en svensk förälder och sex informanter hade en eller två föräldrar med något annat modersmål (främst kurdiska). "Fadern" fick platsen längst till vänster på skalan, vilket innebär att arabiska starkast förknippas med denna person hos informanterna överlag. "Lärare" hamnade längst till höger, vilket följer av att alla informanter går i enspråkig svensk klass. Modersmålsläraren kan säkert i flera fall vara den enda läraren eleverna träffar som är arabisktalande. På frågan om vilket språk som informanten fördrar att använda svarade 26 % att de helst använder arabiska, 17 % svenska och lika många engelska. 24

25 Implikationsskala av självskattat språkval i arabiska Försöksperson Fadern Modern Syskon Kamrater Bästa Lärare kamrat F39 A A A AS S S F23 A A A S S S F11 A A A S S S F41 A A A a as as F32 A A AS S AS AS F5 A A AS AS S S F15 A A AS S S S F42 A A AS S S S F6 A A AS S S S F17 A A AS S S S F26 A A AS S S S F10 A A AS S S S F13 A A S AS S S F27 A A S AS S S F34 A A S S S S F46 A A S S S S F4 A A S S S S F24 A A S S S S F7 A A S S S S F9 A A S S S S F20 - A S S S S F33 A AS AS S AS AS F12 A AS S S S S F45 A AS S S S S F14 A S S S S S F40 A S - S S S F43 AS AS AS S S S F22 AS AS AS S S S F44 AS AS S S AS S F2 AS AS S AS S S F3 AS AS S S S S F19 AS AS S S S S F8 AS AS S S S S F30 AS A AS S S S F25 AS A S S AS S F21 AS A S S S S F35 AS A S S S AS F18 AS S S S S S F29 AS S S S S S F38 AS S S S S S F16 A A S S S S F31 A A S S S S F1 A A S S S S F36 AS S S S S S F28 - S S S S S F37 S S S S S S A = arabiska, S = svenska, AS = arabiska och svenska, a = annat språk, - = ingen uppgift 25

26 Hur ofta talar du Språk Medeltal Svenska 3,9 Arabiska 3,8 Engelska 2,9 4 = varje dag, 3 = flera gnr i veckan, 2 = en gng i veckan, 1 = sällan, 0 = aldrig Vilket språk tycker du bäst om att använda? Arabiska 26 % Svenska 17 % Engelska 17 % Alla/båda språken 17 % ngt annat/ej ngt 13 % svar Medier Ett stort antal av informanterna har tillgång till arabiska TV/radio- program. Konsumtionen av böcker och tidningar på arabiska är dock mycket liten. Detta är i första hand en fråga om tillgång, men även svenska böcker och tidningar konsumeras i mindre utsträckning än svensk TV/radio; TV/radio- medierna är överlag mer intressanta för informanterna än de övriga medierna. Konsumtion av medier: Språk Tv/Radio Tidningar Böcker Arabiska 2,4 0,3 0,3 Svenska 2,7 1,9 2,3 3 = varje dag, 2 = en gång i veckan, 1 = en gång i månaden, 0 = aldrig Skola Alla informanter går i enspråkig svensk klass men deltar i modersmålsundervisning. På frågan om de tycker det är bra för dem att få modersmålsundervisning svarade alla utom en att de tycker det. Informanten som svarade nej gav motiveringen att den kunskap som tillägnas denne hemma är tillräcklig. Att kunna läsa och skriva (något som tillägnas i skolan) är inte nödvändigt för informanten. 26

27 Kommentarerna som gavs av de som uppskattar modersmålsundervisningen handlade om att man "inte vill glömma sitt modersmål", att arabiska är "bra" och "roligt" att kunna, att det är "en del av den arabiska identiteten" och att det är viktigt att kunna i samvaron med "familj och släktingar". En kommentar var om jag inte kan mitt språk så går det dåligt för mig i det svenska språket, något som säkert stämmer in på flertalet andraspråksinlärare, men som många inte är medvetna om. Är det bra att få modersmålsundervisning? JA NEJ 98 % 2 % 83 % uppgav att de är nöjda med att gå i enspråkig svensk klass. Anledningarna till detta var enligt informanterna att man "lär sig bättre svenska där", att det är "bra att få svenska kompisar" och att om "man bor i Sverige" så är det mest naturligt att gå i svenskspråkig skola. Bland de som skulle föredra tvåspråkig skola var kommentarerna att man då får lära sig båda språken och att det är bättre ju fler språk man kan. Är det bra att gå i svenskspråkig skola? JA NEJ, tvåspråkig 83 % 15 % 1 bortfall Framtidsplaner och vikten av att kunna olika språk Överlag är det viktigt för informanterna att ha kunskaper i olika språk. De flesta uppgav att det är mycket viktigt för dem att kunna såväl engelska som svenska och arabiska. Attityderna till flerspråkighet i samhället är positiva, vilket går hand i hand med att de ser fördelar med att själva behärska olika språk. Vikten av att kunna olika språk: Språk Medeltal Svenska 2,9 Arabiska 2,8 Engelska 2,8 3 = mycket viktigt, 2 = ganska viktigt, 1 = inte så viktigt 27

28 Orsaken till varför det är viktigt att kunna svenska var enligt 11 informanter Jag/vi bor i Sverige! ; bor man i Sverige är det uppenbart att det är bra att kunna svenska. Övriga kommentarer handlade om skolan, studier, arbete, framtiden och om att klara sig. En person svarade jag tycker om svenska, därför är det viktigt för mig, men i övrigt uppgav ingen något känslomässigt band till svenska språket/kulturen som orsak till att språket är betydelsefullt och viktigt att kunna. En majoritet svarade att de inte vet var de skulle vilja bosätta sig i framtiden. Få svarade dock att de helst skulle vilja bo i Sverige. På frågan om arabiskans betydelse handlade kommentarerna om kultur, modersmål, hemspråk, hemland, återvändande, familjen, släkten och om att vara stolt arab. Några nämnde religionen som en viktig orsak till att de vill utveckla sin arabiska; det står allt om religionen på arabiska och om man inte kan arabiska kan man inte förstå religionen bra. Att arabiska är Koranens språk och en symbol för islam - en världsreligion - har självklart en stor betydelse för språkets bevarande och ställning världen över. En informant som tyckte att kunskaper i arabiska är ganska viktigt kommenterade detta med att om man bor i Sverige så är det inte så viktigt, men eftersom jag kommer från Irak så är det ändå lite viktigt. Enligt denna person verkar kunskaper i arabiska inte vara en så betydelsefull merit för att lyckas i Sverige, men däremot, gissningsvis, betydelsefull som identitetsmarkör för henne/honom personligen. De flesta svarade att det inte spelar någon roll för dem vilken bakgrund en framtida partner, men 89 % svarade att de absolut vill att deras barn ska lära sig arabiska. Engelska är, som sagt, även det viktigt att behärska enligt informanterna. Några kommentarer var klarar mig inte ute i världen utan engelska, engelskan är ett allmänt språk, för att resa och det är världsspråket. Vissa menade att kunskaper i engelska innebär möjligheter att studera och arbeta på olika platser i världen; man kan få jobb vart som helst. Skulle du vilja att dina barn lärde sig arabiska? Ja, absolut 89 % Ja, kanske 11 % Nej 0 % Med vem skulle du vilja gifta dig?..med ngn från samma land 26 %..med ngn med sv. Föräldrar 7 % spelar ingen roll 67 % 28

29 Var vill du bo framtiden?..i Sverige 13 %..i arabisktalande land 17 %..i engelsktalande land 13 % vet ej 57 % Attityder Informanter uppvisar positiva attityder till flerspråkighet och många fördelar med detta tas upp i kommentarerna. Det är bland annat "bra", "roligt", "viktigt" och "nyttigt" att kunna många språk och därför är det bra att många språk talas i Sverige. Flerspråkighet innebär att man lär sig av varandra. Några påpekade att det finns många invandrare i Sverige och att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. De flesta ansåg att arabiska har hög status både i Sverige och i världen. Är det bra med många språk i Sverige? JA NEJ Vet ej/ibland 80 % 9 % 11 % Vilken status har arabiskan? Status hög status låg status vet ej..i Sverige 43 % 22 % 35 %..i världen 54 % 13 % 33 % 29