Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Transkript

1 Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

2 kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla. Modersmålet är grunden för barnets förmåga till inlärning. Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare. Det är en stor fördel för samhället att många människor är flerspråkiga. Samtliga kommuner i Norrbotten samarbetar resursmässigt för att ge barn och elever möjlighet till att få tala och utveckla sitt modersmål i en kvalitetssäkrad undervisning via distansteknik. (leva upp till lagkrav) Vi har varit i skarp drift sedan ht ca 650 elever har fått möjlighet att läsa sitt modersmål via distansundervisningsmetoden och verktyget.

3 Arjeplog 14 språk, måste ge 5 språk (tyska, persiska/dari, nordsamiska, sydsamiska, pitesamiska Totalt: 73 barn och elever ( varav 14 fskbarn) Jokkmokk 19 språk, måste ge 7 språk (lule,/nord/sydsamiska, meänkieli, finska, thailändska, tyska ) Totalt 71 elever Sammanställning feb- mar 2014 Språkområden i länet Piteå? Ej lämnat in uppgifter Arvidsjaur 5 språk (varieteter), måste ge samtliga (spanska pite/lule/nord/umesamiska Totalt 35 barn och elever Boden 17 språk måste ge 11 språk (finska, nordsamiska swahili, kurmanji, arabiska, ryska, dari, tigrinja, somaliska, thai, spanska) Totalt 218 elever Gällivare 23 språk, måste ge 6 språk ( thai, arabiska finska, meänkieli, nord och lulesamiska. Totalt 75 elever Kiruna 16 språk, måste ge 7 språk (finska, meänkieli, tyska, eng, thai, arab, ryska) Totalt 296 elever Kalix 13 språk, måste ge 4 språk. (finska, ryska, somaliska thailändska, dari) Totalt 108 elever Luleå 58 språk, måste ge 21 språk (albanska, arab, armenska, bosniska, burmesiska, dari, eng, finska, meänkieli, samiska, kinyarwanda, kurdiska, persiska, portugisiska, ryska, somaliska, spanska, tagalog, thai, tigrinska, turkiska, tyska, urdu) Totalt ca 960 barn/elever varav 832 läser MOM 33 elever får via distans från Luleå MOM. Haparanda 14 språk, måste ge 7 språk (portugisiska, finska, thai, ryska, arab, somaliska, dari) Totalt 497 elever Pajala 18 språk, måste ge 5 av dessa,( thailändska, estniska, dari, finska, meänkieli Totalt 94 elever. Älvsbyn 33 språk,måste ge 14 (arab, ty, eng, persiska, turkiska, lettiska, polska, dari, parsi, ryska, thai, tigrinja, finska och samiska varieteter) Totalt 187 elever Övertorneå. 14 språk, måste ge 6 (somaliska, arab, tigr, karenn, finska. Totalt 156 elever Överkalix (grund/gy) 15 språk, måste ge 3 språk (finska, meänkieli och persiska/dari Totalt 47 elev Not: Alla kommuner har minoritetsspråk (Grundskyddskrav om rätten till sitt modersmål)

4 Aktuella interaktioner ABISKO Luleå sänder arabiska, ryska, thai, Gällivare sänder nordsamiska Luleå sänder finska och spanska Luleå ska sända turkiska

5 Modersmålslärare Finska Persiska/farsi Dari Ryska Somaliska Thailändska Lulesamiska/pite Sydsamiska Nordsamiska Meän kieli Tyska Engelska Portugisiska Spanska Franska Kurmanji Arabiska Tigrinja Kinesiska Kurdiska Turkiska I vilka kommuner Boden, Haparanda, Kalix, Kiruna, Gällivare, Luleå, Älvsbyn, Ö-kalix, Ö-torneå Kalix, Luleå, Överkalix Boden, Kalix, Överkalix, Övertorneå Boden, Haparanda, Kalix, Luleå Boden, Kalix, Luleå, Överkalix Boden, Kalix, Kiruna, Luleå Arvidsjaur, Jokkmokk Jokkmokk Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Jokkmokk, Gällivare Kiruna, Pajala, Överkalix Arjeplog, Kiruna, Luleå Kiruna, Luleå Haparanda Arvidsjaur Boden, Luleå, Överkalix Boden, Luleå Boden Boden, Luleå, Övertorneå Boden, Övertorneå Luleå Luleå Luleå

6 Norrbotten: Ca elever med annat modersmål i grundskolan inom ca 85 språk Finska störst, därefter ryska och arabiska Länet har modersmålslärare inom 21 språkområden Luleå står för samordningsansvaret genom samverkansavtal med samtliga kommuner. 220 utrustningar är fördelade till länets grundskolor samt ytterligare 37 licenser (Luleå) CMA-konferenser för kontaktpersoner Modersmålslärare interagerar i virtuella rum Dagliga kontakter med kontaktpersoner via CMA

7 Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning SOU 2012:76 Betänkande av Utredningen om utbildning för barn och ungdomar i samhällsvård samt distansundervisning Kraftigt försenad, bereds på departementet nu i vår. Distansundervisning definierades som undervisning där elev och lärare är fysiskt åtskilda och eleven får interaktiv undervisning av en lärare anställd av en annan huvudman. Distansläraren arbetar på distans och eleven ska befinna sig i sin skola. Det ska vara en legitimerad och behörig lärare.

8 Förslagen innebär att distansundervisning ska få erbjudas i modersmålsundervisning för både nationella minoritetsspråk och övriga modersmål, samiska i sameskolan, moderna språk, engelska för elever som återvände från utlandsskola, teckenspråk för hörande och för döva och studiehandledning på modersmål i grund och gymnasieskolan. Distansundervisning ska enligt promemorian erbjudas när skolan inte hade tillräckligt elevunderlag, ämnet inte erbjuds eller när legitimerad lärare saknas.

9 Vinster för eleven Elever kan genom distansundervisning och tillgång av lärare från länet erhålla den modersmålsundervisning de har rätt till, och därigenom utveckla sin två/flerspråkiga identitet och kompetens. Tekniken innebär att eleverna inte behöver förflytta sig mellan olika skolor, vilket ökar säkerheten och minskar tidspill och resurser från övrig undervisning. (krav i förslag till ny Skollag för distansundervisning) Genom distansutbildningen kan geografisk spridda elever finna landsfränder, vilket har ett socialt värde. Gemenskapen kan också bidra till att öka stoltheten över sitt eget språk och kunskap om sin egen kultur, vilket skapar trygghet.

10 Vinster för Modersmålsläraren Arbetstiden effektiviseras och tid friläggs. Lärare slipper (lång) restid till olika skolor, vilket skapar mer tid för planering/uppföljning/analys, och kontakt med vårdnadshavarna. Det höjer kvalitén på undervisningen. Arbetsmiljön förbättras. Stressen minskar genom färre resor, lärare slipper bära tungt utbildningsmaterial mellan skolor, ger färre arbetsskador. Med distansundervisning undanröjs hinder för lärare som saknar körkort och har svårt att finna bra lösningar med kommunala färdmedel. Samtidigt slipper bilburna lärare stressmomentet att köra långa distanser på norrbottniska vintervägar, och därigenom minskar även belastningen på miljön och risken för trafikskador. Ökat erfarenhetsutbyte. Länets modersmålslärare använder även videokonferenstekniken för virtuella möten, och får möjlighet till erfarenhetsutbyte inom och utanför språkområdet

11 Vinster för kommunen Kommunerna har bättre förutsättningar att erbjuda elever modersmålsundervisning de har rätt till och därigenom uppfylla sina skyldigheter. Samordningsvinster genom tillgång till gemensam länskoordinator. För lärarna innebär detta att vissa deltidstjänster kan utökas till heltidstjänster. En kommun kan hyra ut läraren till andra kommuner på den tid de inte själva behöver. Resekostnader minskar. Det finns lärare som utan distansundervisningsmöjligheten åker runt till skolor under en vecka. En veckas resande för en modersmålslärare kan eliminera resandet upp till 30 mil inom kommunen. Den tekniska utrustningen används till mycket mer än bara utbildning, t ex konferenser och möten mellan rektorer, liksom för andra yrkeskårer om specialpedagoger och skolsköterskor.

12 Slutligen Tack vare möjlighet till videokonferens som undervisningsmetod, ytterst god service av IT Norrbotten och Norrbottens Läns Landsting (NLL) ligger Norrbotten långt fram teknik och metodmässigt i den kommande lagförändringen. Stockholms kommuner får den 6 maj ta del av konceptet. Kronoberg, Uppsala, Östergötland har tidigare fått information/utbildning. Skolverket följer vår satsning marina.eklund@skol.lulea.se Utvecklare flerspråkighet Tel: